2014-04-16 PM Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad I åtta år har regeringen konsekvent prioriterat skattesänkningar och privatiseringar före en väl fungerande välfärd. Ideologiska marknadsexperiment som försämrat istället för att förbättra service och välfärd för medborgarna har avlöst varandra. Ett sådant exempel är avregleringen av apoteksmarkanden 2009. Avregleringen innebar att Apoteket AB:s ensamrätt på försäljning av läkemedel till konsumenter avskaffades. Innan avregleringen hade Sverige ett av världens säkraste och mest kostnadseffektiva distributionssystem för läkemedel med en hög kundnöjdhet. Läkemedel är inte vilken vara som helst. Läkemedelsmarknaden är inte vilken marknad som helst. Läkemedel är del av vårdkedjan, ett samhällsansvar, och lämpar sig därför inte att hanteras som en detaljhandelsfråga. För Socialdemokraterna var det därför självklart att rösta emot avregleringen av apoteksmarknaden i Riksdagen. Socialdemokraterna föreslår däremot inte att staten ska köpa tillbaka apoteken från de företag som har etablerat sig. En återreglering skulle innebära alltför stora kostnader för skattebetalarna. Vi prioriterar istället att föreslå åtgärder för att höja kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden. 1. Avregleringens konsekvenser Fem år efter avregleringen kan vi konstatera allvarliga brister och försämringar på apoteksmarknaden. Sammanfattningsvis är de största problemen med avregleringen att: Ingen har samhällsansvaret trots att läkemedelsförsörjning är en viktig del av vårdkedjan. Kundservicen har försämrats när lagerstatus hos andra apotek inte finns tillgängligt.
2 (6) Fler apotek har öppnat men tillgängligheten till medicin har försämrats då medicinlagren på apoteken minskat och mediciner i större utsträckning inte finns inne. Kunskapsnivån hos personalen har försämrats då kompetensutvecklingen är undermålig. Tid för rådgivning har minskat vilket riskerar att öka felaktig läkemedelsanvändning. Dessa försämringar har resulterat i att förtroendet för apoteken hos befolkningen sjunkit. 1 Att det i dag finns fler apotek och fler produkter på apoteken innebär inte att tillgängligheten till mediciner har förbättrats. Ett ökat utbud av hudkrämer kompenserar inte för att svårt sjuka inte får sina mediciner i tid. Fler apotek och ökade öppettider men samma antal recept gör att apotekens intäkter pressas vilket leder till ett ökat fokus på försäljning av receptfria läkemedel och andra produkter för att få ekonomin att gå ihop. Att säkerheten i läkemedelsförsörjningen har försämrats och att farmaceuterna inte får tillräckligt med kompetensutveckling är allvarliga konekvenser av regeringens politik som omedelbart måste åtgärdas. Statskontoret fick i uppdrag av regeringen att utvärdera reformen. De kom fram till att både öppettider och antalet apotek ökat. Däremot menar Statskontoret att kompetensen och säkerheten endast delvis är bibehållen och att kompetensutvecklingen av personalen har försämrats. De påpekar även att möjligheten att tillhandahålla ett läkemedel till kund inom 24 timmar har försämrats. 24-timmarsregeln är svårare att hålla i ett avreglerat system där hela två tredjedelar av personalen upplever att förutsättningarna att förse kunder med förordnade läkemedel vid första besöket har försämrats efter omregleringen. 2 I en undersökning som Myndigheten för vårdanalys gjort uppger över hälften av de svarande konsumenterna att deras receptförskrivna läkemedel inte fanns i lager på det första apotek de besökte. 3 Pensionärsföreningarna har tillhört de mest kritiska rösterna till avregleringen. Risken för att deras medlemmar skulle få sämre service ansågs hög. Framförallt framfördes oro kring huruvida lagerhållning av läkemedel skulle försämras när fler små enheter etablerades. Många äldre har begränsade eller inga möjligheter att jaga efter sitt läkemedel på flera apotek. Enligt PRO har avregleringen inneburit försämringar för gruppen äldre, de som är mest beroende av läkemedel och som har sämst möjligheter 1 Omregleringen av apoteksmarknaden, Konkurrensverket 2011 2 En omreglerad apoteksmarknad, Statskontoret 2013 3 Låt den rätta komma in, Myndigheten för vårdanalys 2014
3 (6) att åka till ett annat apotek om medicinen inte finns i lager. 4 Även gruppen kroniker drabbas av att lagren på apoteken minskat. Sju av tio inom patientgruppen diabetes och ledgångsreumatism har under senaste året upplevt att deras receptbelagda läkemedel inte fanns i lager. 5 Servicen för kunder att se vilka apotek som har ett visst läkemedel inne försvann med avregleringen. Detta gäller både receptbelagd och receptfria varor. Det är i dag upp till konsumenten att gå runt till olika apotek och själv undersöka lagerstatus. Detta innebär en stor försämring för alla kunder. Barnfamiljer tvingas i dag springa runt till olika apotek och leta efter exempelvis salvor när det är slut på ett ställe istället för att som tidigare bli hänvisad till ett apotek där man vet att varan finns i lager. Även Sveriges Farmaceuter har framfört skap kritik mot avregleringen. De menar att förutsättningarna att stötta konsumenten i att använda ett läkemedel på rätt sätt har försämrats. Felaktig läkemedelshantering är den näst vanligaste orsaken till att patienter skadas i vården. Trots detta har tiden för rådgivning och recepthantering samt kompetensutvecklingen försämrats. Mer tid går åt till att sälja egenvårdprodukter istället för att fokusera på patientsäkerheten. 6 I en enkätundersökning till apotekspersonalen genomförd av Statskontoret svarar hälften att förutsättningarna för att ge information och rådgivning om läkemedel och egenvård har försämrats. 7 I Konsumentverkets undersökningar vittnar konsumenterna om att de är mindre nöjda med apotekens rådgivning om läkemedel jämfört med före omregleringen. 8 I samband med apoteksomregleringen gavs apoteken en förhandlingsrätt vad gäller inköpspriser och frihet att själv sätta sina marginaler för alla läkemedel som det offentliga inte subventionerar. Nu tar fler och fler läkemedelsföretag bort läkemedel från läkemedelsförmånen i syfte att kunna prissätta fritt. Istället förhandlar läkemedelsföretagen priset direkt med apoteken. Apoteken får inte byta ut läkemedlet mot ett billigare generika när läkemedlet inte är statligt subventionerat. Varken läkaren eller patienten har en aning om priset och det finns inte längre någon värdering om preparatets hälsoekonomiska värde. Dessutom inkluderas inte dessa 4 http://www.pro.se/vard--omsorg/nyhetsarkiv/debattartikel-omapoteksreformen/?id=34367&epslanguage=sv 5 Låt den rätta komma in, Myndigheten för vårdanalys 2014 6 DN Debatt 2013-08-15 7 En omreglerad apoteksmarknad, Statskontoret 2013 8 Omregleringen av apoteksmarknaden, Konkurrensverket 2011
4 (6) läkemedel i högkostnadsskyddet. Detta riskerar att urholka systemet med läkemedelssubvention och högkostnadsskydd och måste åtgärdas. I Norge har avregleringen av apoteksmarknaden resulterat i en oligopolmarknad med endast tre stora aktörer. Det finns en risk för att vi går mot samma utveckling i Sverige, flera fusioner av apoteksföretag har redan skett. Regeringen pekar själva på problemet med att de aktörer som både tillhandahar grossist, distributör och apoteksägare gynnas medan små aktörer riskerar att slås ut. 9 Ytterligare en risk på längre sikt är att den geografiska tillgängligheten försämras. Sedan 2013 är det tillåtet att lägga ned apotek och det finns en överhängande risk att apotek i glesbygd blir färre då lönsamheten är lägre där. Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården. Att få ut rätt medicin i rätt tid är av stor vikt då det påverkar människors levnadsvillkor. Felaktig läkemedelskonsumtion bidrar till stort lidande för individen och stora samhällsekonomiska kostnader. Trots att centrala aktörer påvisat brister efter avregleringen har regeringen valt att möta oron med passivitet. Även apoteken själva borde ta ett ökat ansvar för att utveckla kvaliteten och driva innovation. I budgetproposition 2014 förslås ett symboliskt glesbygdstillägg för att kortsiktigt förhindra nedläggningar av apotek i glesbygd. Dessutom får Läkemedelsverket i uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen, ta fram och utveckla nationella indikatorer för god patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet. 10 I frågan om centralt lagerstatussystem går regeringen emot sin egen utredning och föreslår inte att ett sådant ska vara obligatoriskt. 11 Regeringen har under de fem år som gått inte vidtagit åtgärder för att säkerställa kompetensen hos personalen på apoteken eller kommit med förslag på hur servicen till kund gällande tillhandahållande av läkemedel kan förbättras. Det är hög tid att ta bristerna på apoteksmarknaden på allvar och vinna tillbaka medborgarnas förtroende för apoteken. Vi måste tillbaka till en säker och effektiv läkemedelsdistribution i Sverige. 2. Socialdemokraternas förslag 9 Proposition 2008/09:145 10 Budgetproposition 2014 11 Proposition 2013/14:93
5 (6) Socialdemokraterna anser att avregleringen av apoteksmarknaden är ett misslyckande, en reform driven av privatiseringsiver snarare än förbättringar för konsumenterna eller samhället i stort. Socialdemokraterna föreslår följande åtgärder för en säker och effektiv läkamedelsförsörjning och förbättrad service. 1. Ge Apoteket AB ett utvidgat uppdrag och ett uttalat samhällsansvar Socialdemokraterna vill använda statens ägarskap i Apoteket AB till att driva kvalitetsutvecklingen på apoteksmarknaden. Samarbetet med hälso- och sjukvården ska intensifieras då den farmaceutiska kompetensen behöver komma hälso- och sjukvården till del i större utsträckning. Apoteket AB ska även få i uppdrag att arbeta med att förbättra människors hälsa genom tid för rådgivning och upplysning. Apoteket AB bör också ha en tydlig och öppen policy som reglerar vilken typ av produkter som inte ska säljas av trovärdighetsskäl, sortimentet ska höra ihop med uppdraget. Den information som ges till kunder och patienter ska vara obunden, patienterna ska kunna lita på att alla råd grundar sig på farmakologiska och medicinska bedömningar och inte ekonomiska. Apoteket AB bör därför inte ingå avtal med läkemedelsleverantör med särskild hög mariginal för apoteket. 2. Hemleverens när 24-timmarsreglen inte följs Läkemedel ska som regel finnas i lager så att kunden på en gång kan gå hem med sin medicin och påbörja behandling. Om läkemedlet är väldigt ovanligt eller av annan anledning inte finns i lager vid expedieringstillfället ska apoteket inom 24 timmar tillhandahålla läkemedlet. Socialdemokraterna vill pröva Socialstyrelsens förslag om att apotek som inte kan erbjuda ett läkemedel inom 24 timmar blir skyldiga att leverera läkemedlet hem till konsumenten. 12 3. Satsa på kompetensutveckling för apotekspersonalen Läkemedelsverket får i uppdrag att precisera krav på omfattningen av apotekspersonalens kompetensutveckling i syfte att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsarbetet ska prioriteras genom att arbetsgivarna blir skyldiga att erbjuda personalen adekvat kompetensutveckling. 4. Krav på gemensamt lagerstatussystem En av de största försämringarna gällande service på apoteken är att apoteken inte kan se vilka apotek som har ett läkemedel inne. Detta är ett särskilt stort problem för sjuka äldre som har svårt att ta sig runt till olika apotek och jaga läkemedel. Samtliga apotek som godkänns av Läkemedelsverket ska därför ansluta till ett nationellt lagerstatussystem. Apoteksföreningen och FASS har etablerat ett samarbete för att 12 Socialstyrelsens yttrande avseende remiss av delbetänkande SOU 2012:75 "Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läke-medels- och apoteksmarknaden"
6 (6) tillhandahålla ett centralt lagerstatussystem. Projektet är dock försenat och kommer inte att innefatta samtliga apotek. En god service i distribution av läkemedel är ett samhällsansvar och därför ett politiskt ansvar. 5. Tillhandahåll information om läkemedel som tas bort från förmånssystemet Det är oacceptabelt att patienter tvingas betala ett högre pris och riskera att mista högkostnadsskyddet för att läkemedelsföretag väljer att ta bort läkemedel ur förmånssystemet. På kort sikt måste informationen till läkare och konsumenter om vilka läkemedel som tas ut förmånen förbättras. Dessutom bör två ytterligare vägar studeras. Dels att kräva att företagen inte plockar bort läkemedel från förmånssystemet som är receptbelagda och försäljs i Sverige, och dels att det till patienten förskriva läkemedlet får bytas ut mot ett generika som är anslutet till förmånen. 6. Säkra den geografiska tillgängligheten Socialstyrelsen får i uppdrag att särskilt följa tillgängligheten till apotek i glesbygd så att tidiga åtgärder kan vidtas om tillgängligheten på grund av nedläggningar försämras. Ett system med differentierad handelsmarginal där expedieringar i glesbygd premieras bör i ett sådant läge analyseras vidare.