INBESPARINGAR med flisvärmetork

Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, produktionstillbehör och -insatser 4 12 INBESPARINGAR med flisvärmetork Ändringar i utfodringsrekommendationerna för hönor maituri 12 000 e höjer produktionen på tolonens gård

MAGASINET aktuellt Axplock från utfodringsseminariet...4 Nytt på Koneagria...5 Aktuellt från foderbranschen...6 Stannar prisen på en hög nivå?...7 Momsskattesatsen stiger...8 Ekofoderleveranser...9 Ekofoderråvaror...9 Växtodling Ojamäkis korn blir julöl...10 Regnen förstörde en del av säden...11 Spannmålskvaliteten god...12 Inbesparingar med flisenergitork...14 Odlingsplanera i tid!...16 Tips för växtskydd...17 Bota spårämnesbrist...17 24 nöt Mera med Maituri 12 000 E...18 Tolonens fick mera mjölk i snitt...19 Maituri 18 E-nyhetsfodret...20 Effektiv proteinutfodring...22 10 skäl att välja Maituri 12 000 E...23 Låter du foderbordet bli tomt?...24 Problem med regnsommarfodren...26 Ensilagekvaliteten är viktig...28 Ett modernt ensileringsmedel...30 Nya 150- och 100-tonnare...32 fjäderfä Vetekvaliteten i utfodringen av fjäderfän...34 Boken Kanahavaintoja har utkommit...35 Mineralernas fascinerande värld...36 Nya vindar inom foderförsäljningen 37 svin Dräktiga suggor grupperas...38 Paavos spalt...39 Nya kultingar föds...40 Skinkan gör julen...42 på nätet Beställningar behändigt på nätet...44 mellanmål Julens söta delikatesser...45 nyheter...46 34 38 2

LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab Pb 101, 21201 Reso Tfn 02 443 2111 Fax 02 443 2137 E-post: förnamn.efternamn@raisio.com www.raisioagro.com ANSVARIG CHEFREDAKTÖR bengt-erik Rosin kommersiell direktör Tfn 050 557 4323 REDAKTION Marjo Keskikastari sakkunnig i marknadskommunikation Tfn 040 772 8828 Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRåD Juha Anttila produktchef Ilmo Aronen forsknings- och utvecklingsdirektör Merja Holma utvecklingschef Marja Hongisto utvecklingschef Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundchef Heidi Silvennoinen produktchef Päivi Volanto utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH PRENUMERATIONER Marjo Keskikastari marjo.keskikastari@raisio.com Tfn 040 772 8828 LAY-OUT OCH OMbRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Merja Holma På pärmbilden Matti och Maija Tolonen från Kalajoki tillsammans med sina barn Riina, Henriikka och Emmiina, som förbereder sig för julen. ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN 2323-2226 38. årgången Följande AgroMagasinet utkommer i mars 2013. Det lönar sig att satsa på forskning Konkurrensen inom livsmedelssektorn är hård både nationellt och internationellt. Effektiv produktion är en förutsättning för att man ska lyckas, att producera mervärde är en annan. Forskning klarlägger förutsättningarna för både produktion och mervärde. Det forskas på många nivåer. Inom grundforskningen går man på djupet avseende bakgrunden till och detaljer om observerade företeelser. Inom tillämpad forskning tillämpar man teoretisk kunskap i praktiken, och inom försöksverksamhet jämförs tillämpningarna. Alla dessa metoder behövs. Raisioagro satsar på allvar på forskning, och vi gör framsteg på flera fronter. Vi har fungerande kontakter till våra egna och utländska forskningsinstitutioner. Just nu har vi tio vetenskapliga forskningsprojekt på gång, huvudparten av dem i vårt eget land. Dessutom deltar vi i flera offentliga och inhemska forskningsprojekt. Vi har också omfattande försöksverksamhet på verksamma gårdar. Av erfarenhet vet jag att det lönar sig att satsa på forskning av många skäl. Hållbara lösningar fås enbart med hjälp av framforskade fakta. Dessutom fördjupar forskningen färdigheterna hos sakkunniga inom industrin. Industrins och forskningens flitiga dialog entusiasmerar också forskarna och ger dem nya idéer. Aktiv forskning ökar på detta sätt det nationella kunskapskapitalet. Det är viktigt att nya fakta forskas fram på gränsen mellan olika forskningsområden. På det sättet kan man förena fakta som olika vetenskapsområden producerat och kanske också hitta helt nya vinklar. Det var det som hände då Benecol kom till och detsamma gäller Maituri-innovationen. Gedigna kunskaper som baseras på tvärvetenskaplig forskning gör det möjligt att kombinera områden och producera något alldeles nytt sådant som man inte ens visste att det fanns. I Finland har forskningen inom jordbruket hög kvalitet. Jag hoppas att statsförvaltningen tryggar tillräckligt med resurser för forskning inom den inhemska primärproduktionen och livsmedelsbranschen trots kostnadstryck. Dessa branscher kommer att växa i framtiden. Som ett finländskt företag är Raisio en länk mellan forskningen och lantbruksföretagarna och hämtar rekvisita ur forskningen för produktutveckling för det gemensamma bästas skull. Ilmo Aronen 3

AKTUELLT AGRO magasinet 4/12 Axplock från utfodringsseminarierna Raisioagros nötfoderteam har åkt runtom i Finland och berättat om den nya foderuppfinningen under ledning av utvecklingschef merja holma. Från september till november hölls 15 utfodringsseminarier med huvudtemat Effektiv utfodring livsdugliga kor. TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari Merja Holma döljer inte sin entusiasm, då hon fördjupar sig i ämnet välmående kor. Till söndagssalen på Raisios huvudkontor kom närapå 60 mjölkproducenter och andra som var intresserade av saken den 18 oktober. Koncernens VD matti rihko berättade genast i början av seminariet att Maituri 12 000 E-foderinnovationen kan bli en internationell framgångssaga, bara vi orkar vänta på handläggningen av patentansökan. Efterfrågan på mjölk ökar hela tiden både hos oss och ute i världen, och mjölkprodukterna stiger också i pris. Eftersom antalet gårdar minskar, måste mjölkproduktionen bli effektivare. Vi går i rätt riktning i det fallet. Vid årets slut finns det ca 9 300 mjölkgårdar i vårt land, dvs. drygt sex procent färre än i fjol. Men man uppskattar att den mängd mjölk som kommer till mejerierna i år stiger till 2 195 miljoner liter, vilket är en ökning med 0,2 procent. Det är siffror från TNS-Gallups marknadsundersökning som Raisioagros kommersiella direktör Bengt-erik rosin kan utantill. som tände gnistan att marknadsföra fodret. För patentansökans skull kan jag inte säga mer än att fodret förbättrar kons ämnesomsättning och då stiger halterna och produktionen, fastän fodermängden är densamma. Fodret har alltså ett utmärkt nyttoförhållande, betonar Holma. användarerfarenheter från gårdarna I slutet av seminariet presenterar Raisioagros kundansvariga kirsi mäenpää många praktiska exempel på hur avkastningen ökat på kundgårdarna, fastän man börjat använda det dyrare Maituri 12 000 E-fodret. På en gård med 120 kor i Ylöjärvi har mjölkmängden stigit så mycket som fem liter per ko och dag. Den bättre fett- och proteinhalten har påverkat priset 0,94 cent uppåt jämfört med i fjol, vilket också ökar mjölklikviden. En producent från Sastamala med 35 mjölkkor uppnådde 9000 liter mjölk i medeltal Kirsi Mäenpää påminner om att de nya Maituri E-fodren också höjer litermängden vid sidan av de bättre fett- och proteinhalterna. med hjälp av Amino-Maituri 12 000 E och fick 513 euro mera i mjölklikvid i månaden, vilket blir mer än 6000 euro om året. Och i den uträkningen har han beaktat det dyrare fodret! Publiken nickar medhållande. Några kunder vill berätta om sina egna erfarenheter och medger att de tvivlat till en början, men då de vågat försöka, har resultaten varit lovande. Vad är hemligheten med det nya fodret? Den nya foderinnovationen väcker förundran bland producenterna. Under seminariet är det många mjölkproducenter som berättar att de prövat på fodret och märkt att fettoch proteinhalterna genast stigit. merja holma får kvistiga frågor av producenterna om hemligheten med fodret och varför man inte upptäckt den tidigare. Vi har utvecklat innovationen länge, men det var smörbristen i fjol På utfodringsseminariet i Reso ville publiken berätta sina erfarenheter om Maituri 12 000 E-fodret. 4

Nytt på Koneagria TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari Koneagria-mässan hölls i Jyväskylä i slutet av oktober. Raisioagros avdelning fanns i C2-hallen mitt bland maskinerna, och många besökte hallen under de fyra dagarna. Raisioagro har ingått ett avtal med Salinity Agro om försäljning och marknadsföring av vallensileringsmedlet Safesil från 23.10.2012 alltså strax före Koneagria-mässan. Nyhetsprodukten presenterades på mässan liksom också nya Melli-bolusar och Maituri 12 000 E-fodret. Också utsädeshandeln inleddes på mässan. I år kommer det att bli brist på utsäde av god kvalitet, och därför väckte utsädeshandeln och Raisioagros nya spannmåls- och vallsorter mycket intresse. Det var tydligt att tröskningen som dragit ut på tiden fick kunderna att fråga efter tidiga spannmålssorter. Kundansvariga Pauliina Seikola (vänster), Oona Koivunen och Kirsi Mäenpää och andra från Raisioagro tackar kunderna för besöket på vår avdelning Vi lottade ut 20 produktpris bland dem som deltog i tävlingen. Prisen har sänts till dem som vann dem. Vinnare i lotteriet: Marko Sankari, Yläne Juha Olkkonen, Parkkila Sini Ryymin, Idensalmi Salla Aarre, Äänekoski Anne Mattila, Pälkäne Jussi Rauhala, Helsingfors Kari Aikasalo, Paimela Ville Kavander, Yläne Irene Salmu, Kalajoki Heidi Mertanen, Kuopio Kari Vaismaa, Storkyro Markku Niemi, Ähtärinranta Veijo Hellberg, Onkamaa Virpi Tirkkonen, Kaavi Väinö Viljakainen, Virtasalmi Panu Ovaska, Lemi Tomi Ahonen, Uurainen Oskari Lahtinen, Kintaus Eija Niskala, Kantti Heli Räsänen, Lieksa Vi gratulerar vinnarna! 5

AKTUELLT AGRO magasinet 4/12 Internationella nyheter från foderbranschen Skärpt övervakning i EU I år har Europa inte haft några stora kvalitetsstörningar i foder och djurprodukter. I fjol var det stor uppståndelse kring dioxinfynden i Tyskland, som ledde till kännbara förbud mot användning av griskött i Centraleuropa. TEXT Pekka Heikkilä Foderskandaler utomlands påminner oss om hur viktig den inhemska övervakningen av livsmedel är. Men ofta leder skandalerna till en försämring av produktmarknaden också hos oss, eftersom konsumtionen av produkten i fråga rasar, och påverkan på priset som produktöverskottet på den internationella marknaden för med sig avspeglas tyvärr också i Finland. Fjolårets dioxinfall ledde till stramare reglering på EU-nivå och från och med i höst har i synnerhet alla råvaror som innehåller fett tagits med i den obligatoriska och mycket noggranna dioxintestningen. Sannolikheten för en ny dioxinskandal är därför mindre än förr. Raisioagro har redan länge gjort frivilliga dioxintester. Raisioagros foderfabrik i Reso ekoprodukter får strängare gränsvärden Märkligt nog har problemen under senare tid främst gällt ekologiska råvaror. Detta beror inte på att de skulle vara mera orena, utan snarare på strängare gränsvärden och noggrannare kontroll. Också nyhetströskeln är lägre för ekologiska produkter. Utöver de egenskaper som kan analyseras måste produktionssättet i sig också övervakas. Allt eftersom det ekologiska blir allt vanligare och de ekonomiska värdena ökar verkar en pålitlig härstamningsförsäkran bli en utmaning för kedjan. prishöjningar debatteras I Finland och i andra länder har det viktigaste samtalsämnet varit den snabba prishöjningen på foderråvaror. Den snabbaste höjningen uppvisar proteinråvaror och bland dem främst soja. Sojapriset har varierat tidigare också, men nu är också spannmålspriset högt samtidigt. Det är inte mycket man kan göra åt saken, eftersom EU nu opererar direkt på världsmarknadsprisnivå. Genom att t.ex. ta bort tullar och importkvoter kan man inte uppnå prislättnader. Fodertillverkaren gör naturligtvis allt för att hitta förmånliga råvarukombinationer utan att pruta på kvaliteten. Den enda lösningen är att överföra primärproduktionens högre kostnader på konsumenten. Detta leder sist och slutligen inte till att den västerländska konsumentens maträkning blir mycket större, då det är fråga om processerade livsmedel. Konsumtionen av kött-, mjölk- och äggprodukter är fortfarande solid i Finland och i andra länder. användningen av köttmjöl tillåts nästa år En ny rättsakt som tillåter användning av köttmjöl igen i Europa har tagit ett steg framåt, och enligt den får man använda köttmjöl som råvara i fiskfoder från och med nästa år. Men köttmjöl i fiskfoder kommer ändå inte att bli särskilt vanligt. Vi väntar på att köttmjöl ska tillåtas igen med vissa begränsningar också i gris-, och fjäderfäfoder. Det är inte aktuellt än och det återstår att se om användningsvillkoren blir sådana i Finland att en investering skulle löna sig. Det kommer att bli krav bl.a. på att linjerna för svin- och fjäderfäfoder hålls helt och hållet avskilda, då hanteringen av slaktavfall börjar. 6

Stannar prisen på en hög nivå? Som en följd av prisstegringen på spannmål och oljeväxter stiger prisen på foderblandningar, eftersom merparten av priset utgörs av råvarupriset. Utöver foderblandningarna har priset på många andra insatser för lantbruket också stigit. TEXT bengt-erik Rosin Vår närhistoria lär oss att ändringar i prisen kan vara snabba och det har blivit allt svårare att förutse framtiden. Just nu är det en allmän uppfattning på marknaden att prisnivån hålls hög detta skördeår. Beror prisbildningen på kostnader eller efterfrågan? På en fungerande marknad borde prisen avspegla förhållandet mellan tillgång och efterfrågan. Då utbudet överstiger efterfrågan sjunker priset och tvärtom. Men det finns mycket få marknadsområden i världen som lever i frihet. Vanligen är det också andra faktorer som påverkar prisbildningen, t.ex. lagstiftning, politik och spekulationer. Prisbildningen på spannmål styrs huvudsakligen av efterfrågan, dvs. konsumtionen ökar snabbare än produktionen. Ett högt pris på spannmål sporrar odlarna att producera mera och effektivare. Detta leder i sin tur till ökad efterfrågan på produktionsinsatser, som t.ex. gödsel och växtskyddsmedel, och sedan till högre pris för insatsernas del. Bakom prishöjningarna är det alltså inte alltid fråga om dyrare produktionskostnader eller råvaror, utan om den möjlighet som marknaden ger tillverkaren eller distributören att göra bättre business. Ett gott exempel på prisbildning som beror på kostnader är fodret. Fodermarknaden är till största delen nationell och i Finland har vi extra produktionskapacitet och den utökas. Utbudet är alltså större än efterfrågan, men ändå stiger prisen. Eftersom förädlingsmarginalen representerar en bråkdel av slutproduktens pris är prutmånen obefintlig, och höjningen av kostnaderna för råvaror och energi avspeglas snabbt på prisen. Samma logik borde i princip fungera i fråga om husdjursprodukter. Men prisbildningskedjan till konsumenten är lång och invecklad med flera förstyvande faktorer. Till dessa faktorer hör fasta pris för flera månader framåt, som till råga på allt avtalas så lång tid på förhand, att man inte har någon uppfattning om produktionskostnaderna. Men i det långa loppet har prisen ändå en tendens att avspegla balansen mellan tillgång och efterfrågan. Eftersom kedjan från jord till bord är lång och många aktörer deltar, skulle det vara till allas fördel om prisnivån stabiliseras. Det kan man naturligtvis önska, men det torde vara klokare att vara beredd på att prisvariationerna har kommit för att stanna. 7

AKTUELLT AGRO magasinet 4/12 Momsskattesatsen stiger vid årsskiftet Ordna med förskottet i god tid Momsens stiger med en procent i alla kategorier vid nyår. För de flesta produktionsinsatserna är skattesatsen 24 procent från början av år 2013. Momsen på foder och obetad spannmål är 14 procent. TEXT bengt-erik Rosin Motsvarande höjning gäller också försäljningsintäkter och därför blir effekten neutral i de flesta fall på årsnivå. Ändringen kan dock påverka gårdens likviditet, i synnerhet om det förflyter lång tid mellan utgifter och inkomster. raisioagros finansieringsoch förskottsbetalningstjänster Inkomster och utgifter vid olika tider är en utmaning för ekonomin på lantgårdar. Med tanke på detta erbjuder Raisioagro sina kunder så kallad finansierings- eller förskottsbetalningstjänster. Finansieringstjänsten är avsedd för situationer där den normala betalningstiden på 14 dagar inte är tillräcklig. Agroraha-avtal ger flexibilitet oberoende av om behovet av förlängd betalningstid är tillfällig eller kontinuerlig. Tjänsten leder inte till några ränteutgifter för kunden, om betalningstiden inte utnyttjas. Förskottsbetalningstjänsten är avsedd att underlätta kundernas betalningsrörelse. I synnerhet om inköpen är täta kan betalningen av enstaka fakturor bli jobbiga. Om kunden har ett konto för förskottsbetalning, kvitteras fakturorna vart efter. Då förskottet är slut sänds en normal faktura på den summa som återstår. förskottet jämnar ut beskattningen Förskottsbetalningen är också ett smart sätt att jämna ut inkomstskatten och momsen. Årsskiftet är den livligaste tiden för förskottsinbetalningar och ofta har betalningarna dragit ut ända till årets sista bankdag. I år hoppas vi att eventuella förskottsinbetalningar avklaras redan före jul, dock senast 28.12.2012. Detta beror först och främst på ändringen i momsskattesatsen. Den nya lagen träder i kraft 1.1.2013 och fram till dess används den gamla skattesatsen. Förskott som inbetalats under år 2012 innehåller antingen 13 eller 23 procents moms. Det förskott som finns kvar de första dagarna av år 2013 ändras enligt den nya skattesatsen. förskott enligt användningssyftet Vid förskottsinbetalning ska skillnaderna i skattesats mellan de olika produktgrupperna beaktas. Om gården köper både foder och andra produktionsinsatser, är det bäst att göra två separata förskott. Diskutera med din personliga kundansvariga om eventuell förskottsinbetalning. Han/hon ger råd om det praktiska beträffande förskottsinbetalning och ser till att kommande debiteringar tas från förskottskontot. Kontaktuppgifterna till din personliga kundansvariga finns på bakpärmen bredvid din adress eller på webbadressen www.raisioagro.com. 8

Ekofoderleveranserna kom igång Raisioagros beslut att inleda ekofoderproduktion under eget varumärke på kvarnen i Libelits som ägs av Osuuskunta Itämaito har tagits emot med glädje på ekogårdar. Raisios egna transporter tryggar tillgången på ekofoder i hela landet. Andelen specialfoder i Raisioagros produktion är fortfarande liten, bara ca två procent, men beslutet att tillverka ekofoder fattades på basis av ett rent behov. Konsumenternas intresse för ekoprodukter har ökat. Vi hoppas att mjölkproducenterna nu har lättare att besluta att övergå till ekoproduktion, då ekofoder finns att tillgå, säger Raisioagros kommersiella direktör Bengt-erik rosin. Raisioagros första ekofoder lossades i Mörskom i silon på arja peltomäkis gård den 24 oktober 2012. I robotladugårdar är det viktigt att fodret är gott. Utfodringen inverkar direkt på hur korna mår och på mjölkkvaliteten, säger Peltomäki. Journalisterna från ortstidningarna fotograferar Raisioagros första ekofoderleverans hos Peltomäkis i Mörskom. Raisioagro köper råvaror till ekofoder Tillverkningen av ekofoder är en ny landvinning för Raisioagro, men anskaffningen av ekologiska råvaror är bekant från förr. Raisio har skaffat ekologisk spannmål under några år redan för livsmedelsbruk till kvarnarna i Reso och Nokia. Användningen av ekospannmål till foder kompletterar och förbättrar odlarnas möjligheter att sälja sina produkter. Det minskar också kostnaderna för försäljning av spannmålen, eftersom vi nu bättre än förr kan styra spannmålen till rätt ändmål. Raisioagro tar emot ekospannmål på sju orter. Nu blir det lättare och förmånligare för ekoodlarna att få avsättning för sina produkter. tillgången på ekoprotein problematisk Den låga självförsörjningsgraden beträffande protein är ett problem också inom ekoproduktionen, och det är en verklig utmaning att få proteinet att räcka till. Raisioagro köper därför inhemsk ekologisk ryps för att trygga tillgången på pressad ryps. Under det kommande skördeåret blir vi troligen tvungna att importera ekologiskt protein, eftersom det blir brist på ekologisk bondböna på grund av den besvärliga hösten. Text: Raimo Rantanen 9

VÄXTODLING AGRO magasinet 4/12 Julöl av Ojamäkis maltkorn Raisioagro, Viking Malt och Sinebrychoff ordnar varje år en tävling, där man väljer en odlare vars maltkorn får vara ingrediens i Sinebrychoffs julöl. årets julöl tillverkades av barke maltkorn som odlats på Ojamäkis gård. TEXT OCH FOTO Antti Jaakkola Målet med tävlingen är att göra det inhemska maltkornet mera känt och uppskattat och betona kvaliteten i det närodlade finländska maltkornet. Det julöl som nu finns i handeln är Barke-skörden från år 2011 på ari och maarit ojamäkis gård. Kornet har marknadsförts med Raisioagros odlingskontrakt. Förhandsproven av kornet blev klara för ett år sedan och maltkornet levererades till Raisioagros mottagningsplats i Tavastehus senaste vinter. I samband med leveranserna togs ytterligare mottagningsprov med vilka kvaliteten på det mottagna maltkornet fastställdes. Samma prov fastslår också baspriset på maltkornet och kvalitetstilläggen som betalas till odlaren. Hela partiet har hållits avskilt från annat maltkorn och fördes till mälteriet i augusti. Efter mältningsprocessen var partiet klart för att sändas till bryggeriet och vidare till butikshyllorna som julöl. försök med fairytale-maltkorn Under den gångna sommaren har lantbruksföretagarparet odlat en liten areal med det tvåradiga Fairytale-maltkornet vid sidan av det traditionella Barke. Fairytale har ungefär lika lång växttid som Barke, men som en nyare sort har den förmåga att producera en stor skörd, den har låg proteinhalt och god resistens mot sjukdomar. Stärkelsehalten är hög i Fairytale-kornet, vilket gynnar också annan användning av sorten än som maltkorn. Den kalla försommaren i Lammi och alltför mycket regn ställde till besvär i somras. Men kornet gav ändå en god skörd på skiften som gick att tröska. Sist och slutligen var det en liten mängd korn som lämnade otröskad på grund av regnet. Nästa sommar måste vi fundera på om vi ska gå över till att odla endast Fairytale på omkring 50 hektar, eftersom det gav en över-raskande god skörd, fastän året inte var gynnsamt, säger Ari och Maarit Ojamäki. Ari och Maarit Ojamäki i Lammi i Tavastehus besöktes i augusti av ett tjugotal journalister, och företagarna berättade om odlingen av maltkorn och om lantbruk. 10

Måttlig total spannmålsskörd Den långa och onormalt regniga skördeperioden drog ut ända in i november. Trots den utmanande situationen har vi fått klart mera vete och havre än vad den inhemska konsumtionen behöver. TEXT Minna Oravuo I FOTO Marjo Keskikastari Otröskade skiften finns i hela landet, men antalet ökar mot norr. Det har kommit in mycket fler anmälningar om skördeskador än vanligt; det exakta antalet får vi veta först nästa år. Trots skördeskadorna har odlarna också rapporterat rekordskördar. Totala mängden producerad spannmål uppskattas bli ca 3850 miljoner kilo. Vi har fått klart mera vete och havre än vad den inhemska konsumtionen behöver, men det är redan tredje året i följd som det blir knappt om korn. Den mest utmanande situationen för korn har man i Österbotten och Norra Österbotten. Också under normala år överstiger användningen av korn den lokala produktionen. I år hade området landets värsta översvämningar och skördeskador. I Finland har det producerats mycket vete i år. den inhemska spannmålshandeln startade osedvanligt sent Under skörden pågick en livlig spannmålshandel, men efteråt blev det lika lugnt som under senhösten. Spannmålsprisen har stigit jämnt hela hösten. I slutet av oktober nådde priset den högsta nivån sedan år 2007. Att förutse prisutvecklingen är svårt, men åtminstone under början av november visade spannmålshandeln ute i världen inte sådana tecken, som tydligt skulle peka på någon sänkning av priset. Typsikt för innevarande år är också att prisskillnaderna är ovanligt små mellan kvarnvete av livsmedelkvalitet och fodervete och mellan maltkorn och foderkorn. Det beror i sin tur på marknadsläget och på den stora efterfrågan på foderspannmål. i europa fick man en god spannmålsskörd I Europa fick man en relativt god spannmålsskörd, fastän vädret på vissa områden, som i Finland, försvårade tröskningen. Totala skörden av spannmål i EU är ca 270 miljoner ton, vilket är omkring 5 procent lägre än år 2011. Höstsådden har dragit ut på tiden på EU-området på grund av antingen regn eller torka. Den möjliga såningstiden är i alla fall relativt lång, och det är därför sannolikt att de planerade arealerna blir besådda. De första uppskattningarna av spannmålsarealerna för sommaren 2013 har också gjorts. Man bedömer att vete- och oljeväxtarealerna ökar, men att majsens och vårkornets arealer krymper. utmanande läge för höstsådden Spannmålshandeln i världen har fortsatt stärkas under hösten. Prisen steg till en hög nivå tidigare än i vårt land och har stannat på denna höga nivå. Den märkbaraste ändringen i situationen under början av hösten är att vetemarknaden har stärkts. Situationen för höstsådden är inte optimal. Torkan som härjat i USA under våren och sommaren har inte släppt sitt grepp på alla orter än. Också i trakterna kring Svarta havet har höstsådden blivit fördröjd. Efterfrågan på fodersäd är större än produktionen, men det visste man redan i somras. Vi hoppas att skördarna i Sydamerika och Australien ska underlätta det kärva läget på fodermarknaden. Villigheten att så beivras av det goda priset, men regnen i Argentina och torkan i Brasilien har fördröjt arbetet. 11

VÄXTODLING AGRO magasinet 4/12 Raisioagro har analyserat förhandsproven av spannmål Spannmålskvaliteten är god trots allt Under höstens lopp har Raisioagro analyserat tusentals förhandsprov av spannmål och därigenom har vi fått en klarare bild av kvaliteten på skörden. Över lag är spannmålskvaliteten mycket god. TEXT Minna Oravuo Tröskningen som drog ut på tiden, de besvärliga förhållandena och otröskade skiften är det som vi främst kommer ihåg om skörden i år, men analysresultaten visar, att man har fått en bra skörd på många orter. På områden som normalt lider av torka fick man rekordskördar tack vare tillräckliga regnmängder. Risken för växtsjukdomar var hög och nyttan av sjukdomsbekämpning uppenbar. hög veteskörd Proteinhalten i vårvetet är relativt god, fastän den är lägre än fjolårets rekordnivå. Tillräckliga regnmängder möjliggjorde en stor skörd, men det kväve som växterna hade till förfogande räckte inte till för att höja proteinnivån. Falltalen för moderna vårvetesorter är regntåliga, men det ihållande regnet i höst var ibland för mycket för kvaliteten. Ett lågt falltal är vid sidan av proteinhalten den vanligaste orsaken till att vetepartier inte fyller kvalitetskraven för kvarnvete. De skördar som Raisioagros kontraktsodlare anmäler är vanligen högre än landets medelvärde, och så är det i år också. maltkornets proteinhalt ovanligt låg Maltkornets kvalitet är god och procenten för godkända partier hög. En tillräcklig regnmängd gav mycket måttliga hektarskördar. Kärnorna är stora och fjolårets låga sorteringsgrad upprepas inte. Det är typiskt för regniga somrar att maltkornet får låg proteinhalt. I årets skörd har man följdriktigt hittat mycket låga proteinhalter, t.o.m. 8 procent. Maltkornets hygieniska kvalitet är måttlig, eftersom mängden rödmögelkärnor är låg med tanke på omständigheterna. raisioagros resultat från förhandsprov av VårVete sortvis protein falltal hlv, kg skörd, kg/ha 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Amaretto 12,0 13,1 246 226 81,9 81,2 4830 4750 Marble 11,4 13,7 258 287 82,1 81,4 4770 4600 Zebra 12,0 13,7 290 305 81,7 81,3 4730 4600 KWS Scirocco 13,5 14,8 229 214 82,7 82,6 4550 4650 Kruunu 12,1 13,8 319 324 80,0 78,8 4500 4400 Quarna 14,2 16,0 284 302 82,1 81,5 4360 4200 Medelvärde, 12,6 14,3 280 293 81,7 80,9 4630 4450 alla sorter raisioagros resultat från förhandsprov av maltkorn sortvis grobarhet % protein % sortering i+ii % skörd kg/ha 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Fairytale 97,3 97,5 10,0 11,0 86,6 73,7 4920 4600 Marthe 97,2 97,7 10,4 11,3 93,5 78,9 4620 4200 Tipple 97,3 97,0 9,8 11,0 93,0 85,6 4450 4450 Cha Cha 94,3 96,2 9,9 11,4 91,1 81,3 4430 4500 Charmay 96,5 97,4 10,6 11,9 91,8 83,1 4300 4250 Scarlett 98,3 98,0 10,9 11,9 92,8 77,9 4080 3600 Barke 97,4 97,8 10,9 12,1 91,7 82,7 4060 3950 Medelvärde 97,2 97,3 10,5 11,6 91,6 81,7 4420 4200 12

god teknisk kvalitet på grynhavre försvagar mögeltoxinerna Kvaliteten på grynhavren har i allmänhet varit mycket god. Proven har visat stora kärnor, en hög hektolitervikt och skördenivån har varit hög. Men den regniga sommaren gav Fusarium-svampen en gynnsam miljö att bilda mögeltoxiner i. På basis av förhandsproven från grynhavre har vi varit tvungna att kassera en fjärdedel av partierna på grund av höga DON-mögeltoxinhalter (över 1759 µg/kg), och det har varit den huvudsakliga orsaken till kasseringar i höst. Också i mottagningen har vi varit tvungna att kassera enstaka leveranser av grynhavre på grund av den höga mögeltoxinhalten. höga hektolitervikter hos foderspannmålen I år är foderspannmålens hektolitervikt klart högre än tidigare. Å andra sidan har poteinhalten stannat på en låg nivå, som hos annan spannmål. På de mest drabbade områdena stannade skördenivån och kvaliteten klart under medelvärdet. Foderspannmålen uppvisar största andelen otröskade skiften jämfört med andra spannmål. Tävling: Vi söker en superfarmare Anmäl dig till tävlingen Vi söker en superfarmare. I den här lekfulla tävlingen kan alla Raisioagros kontraktsodlare/foderkunder delta, som eftersträvar ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt men som ändå beaktar miljöaspekterna i sin odling av spannmål, oljeväxter och vall. Man kan delta i tävlingen med vårvete, grynhavre, maltkorn, foderkorn, vårryps, vårraps och ensilagevall. Tre kriterier bedömer hur väl du lyckats med din odling: Skördens mängd och kvalitet Värdet på skörden Miljöpåverkan tjusiga pris I tävlingen belönas de tre bästa odlarna. Prisen är produktionsinsatser från Raisioagro värda 5000, 3000 och 1000 euro. Dessutom får alla deltagare en valfri YaraVitaprodukt att använda på tävlingsskiftet i fråga. Anmäl dig till tävlingen före 21.12.2012 hos din personliga kundansvariga. Vi tar med ett begränsat antal deltagare, så skynda dig. Läs mer om tävlingen på vår webbplats www.raisioagro.com Raisioagro förbehåller sig rätten att precisera reglerna under tävlingens gång. raisioagros resultat från förhandsprov av grynhavre sortvis hlv, kg kärnstorlek, < 2mm utbyte, % skörd, kg/ha 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 SW Ingeborg 59,6 56,6 2,1 3,0 70,2 70,2 5460 5000 Belinda 59,2 55,5 3,5 4,8 72,7 70,1 5100 4600 Mirella 58,2 3,6 72,9 5030 Viviana 58,2 55,4 5,3 5,0 72,0 70,9 4900 4900 Ivory 58,6 56,0 1,8 2,1 73,4 72,0 4310 4750 Peppi 60,8 57,8 5,9 6,6 73,2 71,8 3870 4000 Marika 58,9 56,1 4,0 4,9 71,9 70,8 4000 4000 Medelvärde 59,1 56,2 4,0 5,0 72,6 70,4 4720 4500 raisioagros resultat från mottagningsproven av foderspannmål hlv, kg proteinhalt % reso kouvola ylivieska reso kouvola ylivieska Fodervete 81,3 79,4 78,9 12,5 13,1 13,3 Foderkorn 67,9 65,4 63,9 11,4 11,6 11,4 Foderhavre 58,7 57,3 57,5 12,1 12,5 13,0 13

VÄXTODLING AGRO magasinet 4/12 tork. Flis blev värmekälla, fastän det blev dyrare än att skaffa en oljebrännare. Säätötuli Oy:s 650 kilowatts värmecentral går med flis och dessutom med pellets och torv vid behov. INbESPARINGAR i torkningsenergikostnaderna med flis De stigande oljeprisen har gjort spannmålstorkningen allt dyrare. Detta kulminerade i höst, då både torkningsoljan och den våta spannmålen nådde var sitt rekord. TEXT Aki Finer och Jaakko Laurinen I FOTON Jaakko Laurinen mika och elina suomi har odlingar i Vehmaa och Askainen. Deras son juhani studerar till agrolog i Mustiala och deltar flitigt i lantbruket vid sidan om studierna. Familjen odlar höst- och vårvete, råg, korn, vårraps, kummin, hö och ärter. Till våren planerar man så korn av tidig sort som förfrukt till höstraps. Maskinentreprenörskap, t.ex. spridning av sväm, ingår i företagandet. Odlingsarealerna har utökats under årens lopp då möjlighet funnits. Företagarna behövde mera torkningskapacitet i år och valde att investera i en 450 hektoliters Mepu- en dyr investering blir förmånlig i längden Med nuvarande oljepris borde skillnaden i anskaffningspris mellan oljeoch flisbrännare vara intjänad om några år. Vid torkning torde kostnaden för fliset med nuvarande pris vara en tredjedel av oljepriset. En kubik flis motsvarar ungefär 100 liter olja. Uträknad på torkens hela livslängd betalar inbesparingen i energikostnaderna en betydande del av investeringen. Vi tror inte heller att oljepriset kommer att sjunka, utan det kommer fortsätta stiga, säger Mika Suomi. Den nya torken togs i bruk i slutet av skörden. Det sista vårvetet blev tröskat i början av oktober. Tröskningsfuktigheten var normal för årstiden och utetemperaturen låg. Torken blev genast testad under extrema förhållanden. Vi blandade det mycket våta avfallet från förrensaren med fliset, men massan brann bra i värmepannan i alla fall. Efter en höst som den här är vi inte alls oroliga för hur systemet ska fungera, säger Mika Suomi. Juhani Suomi (till vänster) studerar till agrolog och hjälper Mika Suomi med arbetet på gården vid sidan av studierna Med den nya flistorken blir kolfotspåret för t.ex. råg sex procent lägre. 14

inbesparingar på många sätt Man har också tänkt på andra energiinbesparingar på gården. Vi har till exempel funderat på uppvärmning av tilluften i torken med solvärme, men vi har inte ännu byggt något egentligt system med dubbla tak. Men ändå finns möjligheten kvar att t.ex. leda in varm luft från torkens skulle och pannrum som tilluft. Det var till exempel en överraskning hur mycket huvudfläktens elförbrukning minskar med frekvenstransformator. På traktorsidan jämför man bränsleförbrukningen noggrant och den påverkar investeringsbesluten. Det finns märkbara skillnader mellan märken och modeller. Körsättet påverkar också förbrukningen i hög grad, säger Mika Suomi. fliset minskar kolfotspåret Då man bedömer miljönyttan av att använda flis med Raisios CCC-koncept är den viktigaste faktorn de utsläpp som uppstår vid förbränningen och som påverkar HiiliPlus-indexet. Enligt nuvarande teori beräknas koldioxidutsläppen från träbränsle som noll. Det behövs lika mycket energi då man använder flis, eller till och med lite mera, om man beaktar nyttoförhållandet, som då man använder olja. Det fanns inga beräkningar att tillgå på Suomis gård om hur mycket energi det går åt till att producera flis, och därför använde vi fakta som erhållits från finländsk forskning. För flisets del upsptår växthusgaser då fliset tillverkas och då det transporteras till gården. Flisanvändningens inverkan på kolfotspåret från gårdens spannmål undersöktes med hjälp av ett rågskifte. På skiftet fanns rågsorten Palazzo och skördenivån var mycket god, dvs. 6500 kilo per hektar. Tröskningsfuktigheten i den höstsådda rågen var 19 % och därför var torkningsenergibehovet måttligt. Rågen torkades än i år i oljeuppvärmd tork. I och med den nya flisuppvärmda torken kommer kolfotspåret från Palazzo-rågen på Suomis går i framtiden att vara 6 procent lägre med motsvarande odlingssatsning och skördenivå. Yara N-Sensor-försöket på Suomis gård intresserade TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen Blir du den nya ägaren till en Yara N-Sensor? Som en del av Yara Suomi Oy:s och Raisio-koncernens samarbetsprojekt Sadon ja ympäristön parhaaksi (för skördens och miljöns bästa) tilläggsgödslades ett veteskifte med kväve i somras på Suomis gård med hjälp av Yara N- Sensorn. Man hade redan tidigare märkt att det var omöjligt att se skillnader i växtbestånden med blotta ögat. På gården följde man med intresse med de biomassa- och gödslingkartor som N-Sensorn ritade. Nästa skördetröska som Suomis skaffar har de tänkt utrusta med skördekartläggningsinstrument som kan kartlägga struktur-, närings- och fuktproblem. Problemen skulle kunna åtgärdas med markförbättring. Suomis har t.ex. kontinuerligt dikat problemområden. Tunga fordon kör ofta på åkrarna och därför skulle det vara bra att övergå till permanenta körstråk. Då man plogar märker man hur packad jorden är där maskiner kört och därför skulle det vara bäst om alla körningar skulle gå i samma spår år efter år, säger Juhani Suomi. Som en del av Yara Suomi Oy:s och Raisio-koncernens samarbetsprojekt Sadon ja ympäristön parhaaksi (för skördens och miljöns bästa) söker vi en ägare till projektets egna Yara N- Sensor, ett instrument för exakt odling. Om du är intresserad av exakt odling och projekt och äger utrustning för ytspridning som kan ställas in för N-Sensorn, ta kontakt så berättar vi mer om denna möjlighet: jaakko.laurinen@raisio.com. Titta också på videon på Raisioagros webbplats www.raisioargo.com där man använder N-Sensorn. 15

VÄXTODLING AGRO magasinet 4/12 DET ÄR KLOKT ATT PLANERA odlingen i tid Höstarbetet är undanstökat och följande växtperiod måste planeras. Det lönar sig att snabbt besluta vilket ungefärligt förhållande det ska råda mellan olika grödor. Efter det kan man börja fundera på anskaffningen av produktionsinsatser. TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen Året har inte varit gynnsamt för utsädesproduktion och i fjol såldes lagren ut. Det blir alltså brist på handelsutsäde till våren. Det är därför klokt att inventera gårdens behov av utsäde nu. Om man tänker använda eget utsäde, lönar det sig att snabbt ta reda på grobarheten för att undvika tråkiga överraskningar. nya sorter i utbudet Det lönar sig att beställa certifierat utsäde nu, medan det finns sorter att välja mellan. Bland nya sorter kan nämnas en högklassig, sen havresort flocke, som kan odlas för livsmedelsbruk. Den gångna periodens nyhetshavre mirella finns redan att tillgå i större mängder. Det tvåradiga grace-kornet liknar den populära allroundsorten fairytale till skörd och växttid men har större kärnor. Grace är en tysk maltkornsort, som är på förslag som maltkorn också i Finland. Tills vidare tecknas dock inga maltkontrakt för sorten. Vårhybridrapsen smilla fanns att tillgå i begränsade mängder i fjol, men nu har vi bättre tillgång på utsäde. Smillas tillväxttid är bara 10 dagar längre än rypsens, men skördepotentialen är mycket högre. Skillna- den i växttid kan delvis kompenseras med tidigare sådd, eftersom rapsen gror i kallare jord än rypsen. Rapsen har också styvt strå och är därför inte så riskfylld om växten drar ut på tiden. Det lönar sig att överväga Smilla i stället för ryps i zonerna I och II. mångsidiga val jämnar ut riskerna Det lönar sig att odla olika slags grödor för att balansera upp variationerna på marknaden, riskerna med vädret och för att sprida arbetstopparna. Det lönar sig att ha odlingsrotation med höstsådda grödor på områden som är gynnsamma för höstsådd. Det har funnits stort intresse för höstraps, men tyvärr var det många odlare som inte fick utsädet ner i jorden, då arealerna inte blev lediga för sådd i tid. Inför nästa höst lönar det sig att så en förfrukt som är tillräckligt tidig för höstraps eller höstspannmål. En flerradig kornsort som är så tidig som möjligt är en av de bästa förfrukter man kan tänka sig. Sortutvecklingen hos kornet har varit snabb. Nyhetssorten Wolmari är t.o.m. tio dagar tidigare än t.ex. den medelsena tvåradiga Fairytale. Wolmari-kornet torde alltså kunna tröskas i södra Finland i början av augusti och då hinner man så höstraps. En tidig skörd sker inte på bekostnad av mängden då det gäller Wolmari, eftersom Fairytale som ger rekordskördar ger endast 4 procent mer. Wolmaris resistens mot bladfläckssjuka är på en alldeles egen nivå bland flerradiga sorter. Liggsädsrisken är också lägre än medeltalet. raisioagros förslag till odlingsrotation inför kommande år (zonerna i-ii): år 1: Tidigt korn: Wolmari år 2: Hösthybridraps: Alabaster, Thorin, Pioneer Maximus eller Vectra år 3: Råg eller höstvete: Brasetto eller SW Magnifik år 4: Havre: Mirella eller Flocke 16

Köp växtskyddsmedlen på förhand du sparar pengar! TEXT Heidi Silvennoinen Förköp av växtskyddsmedel börjar före jul och fortsätter till slutet av februari. Prisen trappas upp mot våren och vårbruket. Genom att beställa under förköpsperioden säkerställer du det bästa priset för just dig och tillgången på nya produkter. Prisstegringarna fram till användningsperioden varierar beroende på produkt mellan fem och åtta procent. Ett täckande utbud av växtskyddsmedel ser du i vår produktkatalog i bilagan till denna tidning. tips för växtskydd Välj medel enligt problem 1 I höst var glyfosatbekämpningen rekordlåg. På skiften med mycket kvickrot rekommenderar vi i första hand våroljeväxter, eftersom det är lätt och billigt att bekämpa kvickrot i oljeväxtbestånd. Raisioagros recept: Targa Super 2 l/ha + Sito Plus 0,2 l/ha. 2 Odla vårvete och ta kontrollen över kvickrot med Broadway, som lovordas av professionella. Broadway har marknadens bredaste effekt, eftersom man med endast en Broadway-bekämpning får bort alla de vanligaste ogräsen och samtidigt också stråogräs, t.ex. kvickrot och flyghavre. Medlet har också bra effekt på måror och förkortande inverkan på strået. Raisioagros recept för vårvete: Broadway 150 g/ha + Dassoil-fästmedel 0,5 l/ha. 3 Resistent våtarv, som lågdosmedel inte biter på. Detta innebär att förmånliga lågdosmedel inte längre har någon effekt på våtarven. Detta är ett växande problem och för att förebygga det rekommenderar vi alltid något annat medel tillsammans med lågdosmedel. Uppkomsten av resistent vårarv begränsar betydligt odlarens bekämpningsalternativ och höjer växtskyddskostnaderna. Enbart MCPA som blandningsmedel förhindrar inte uppkomsten av tåliga våtarvstammar. Raisioagros recept för vårspannmål: Classic Premium SX 12 g/ha + Cantor 0,5 l/ha* + Sito Plus 0,1 l/ha. Cantor MegaPack endast från Raisioagro! (* Normal rekommendation för Cantor 0,4 l/ha, för förebyggande av resistent våtarv rekommenderar vi 0,5 l/ha). Om resistens redan uppkommit är rätt val av medel Ariane S. som rengör åkern effektivt. YaraVita- PRODUKTER för spårämnesbrist Då du funderar på behovet av växtskydd lönar det sig att samtidigt tänka på bladgödseln, som du får med samma försändelse från Raisioagro. Under den gångna växtperioden genomförde vi i samarbete med kontraktsodlarna demonstrationsförsök, där YaraVita-seriens bladgödsel användes på åkrar, där det enlig markkarteringen fanns skäl att befara spårämnesbrist. Effekten av bladgödslingen undersöktes efter besprutningen med analyser av beståndet. Yara Megalab -växtanalys visade skillnaden i näringsbalansen mellan den behandlade ytan och en jämförelseyta. Särskilt tydligt kunde man se effekten för manganets del, när yaravita mantrac pro spreds på havre. Megalab visade på en tydlig manganbist hos jämförelseytan men på det besprutade området hade växterna normala manganhalter. Manganets löslighet i jorden försvåras med förhöjt ph-värde och havren är särskilt känslig för brister. YaraVita Mantrac Pro har av goda skäl blivit en rätt vanlig produkt för havrebestånd, men preparatet används också för andra spannmål, om markkarteringen visat på manganbrist. Megalab-analyserna avslöjade också borbrist i synnerhet hos oljeväxter. Borbrist kan botas med produkten yaravita Bortrac 150. Boranalyser görs alltför sällan i samband med markkartering. Men Megalabanalysen tar ställning också till borbehovet och ger fingervisningar för både innevarande och kommande växtperioder. Text: Jaakko Laurinen 17

NÖT AGRO magasinet 4/12 Mera energi och protein med Maituri 12 000 E Maituri 12 000 E förbättrar utnyttjandet av näringsämnena i utfodringen av kor. Med en lägre kraftfodernivå och måttlig proteinutfodring uppnår man en större produktion och bättre mjölkhalter än vanligt. Lönsamheten förbättras, då fodren utnyttjas mera effektivt. En mindre giva sparar in på foderkostnaderna. TEXT OCH FOTO Merja Holma Ensilagekvaliteten har betydelse också med Maituri 12 000 E-utfodring. Hundratals producenter har redan sett en skillnad i gårdstanken, då ett vanligt kraftfoder byttes till Maituri 12 000 E. Mjölkhalterna och avkastningen stiger. Proteinet stiger med 1 3 tiondedelar, fettet kan stiga med 3 5 tiondedelar, man har till och med sett en ökning på 8 tiondedelar. I MTT:s försök i Maaninka var utnyttjandet av energin 13 procent bättre med Maituri 12 000 E än med basutfodring. I praktiken kan man utnyttja den bättre effekten i Maituri 12 000 E-fodret genom att sänka kraftfodergivan med 0,5 1 kilo i alla produktionsklasser. Med en produktionsnivå på 30 kilo är en normal kraftfodergiva 10 kilo, då man använder normalt ensilage. Nu kan kraftfodergivan sänkas till 9 9,5 kilo. Eftersom utfodring med 12 000 E-fodret också förbättrar utnyttjandet av proteinet, kan koncentrattillsatsen utelämnas, då man utfodrar med Maituri 12 000 E. I Raisioagros utfodringsplanering beaktas 12 000 E-fodrens bättre utnyttjandegrad. ensilagets kvalitet fortsatt viktig Fastän man använder Maituri 12 000 E-fodret, har ensilaget fortfarande en avgörande roll i mjölkproduktionen. Om ensilaget är dåligt, behövs mera allfoder, tillsammans med ett bra ensilage klarar man sig med mindre. T.ex. en ko som mjölkar 30 kilo behöver en Maituri 12 000 E-allfodergiva som är omkring 8 kilo, då ensilagets D-värde är över 700. Om D-värdet är under 600 stiger allfodergivan till 12 kilo. KJ-värde 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 utnyttjande av energin (mtt 2012) jämförelse maituri 12 000 e 5 6 7 Tid efter kalvningen mån jämförelse Ensilagets D-värde avgör inte ensamt kraftfodernivån, eftersom jäsningskvaliteten och fukthalten inverkar på den konsumerade ensilagemängden. Förbered byten av ensilagepartier genom analyser, för att nödvändiga justeringar ska kunna göras innan produktionen sjunker. Då ensilaget byts kan sämre aptit, en sänkning av energihalten och ändrad vommiljö påverka produktionen i betydande grad, och dessa faktorer bör beaktas då utfodringen planeras. 13 12 11 10 9 8 7 6 Behovet av maituri 12 000 e är lägre Produktionen vid t.ex. 30 kg ensilage maituri 12 000 e maituri 12 000 Basallfoder D 600 D 660 D 720 18

Tolonen robotbesättning mjölkade nästan 40 kg i medeltal om dagen I maija och matti tolonens robotbesättning mjölkade de äldre korna mer än 40 kilo i medeltal om dagen, vilket är en riktig prestation och ett bevis på att utfodringen fungerar. besättningen i Kalajoki har 60 kor som får Maituri 12 000 E-allfoder både i roboten och i kiosken. Ensilage finns fritt tillgängligt. TEXT OCH FOTON Merja Holma På Tolonens gård har man individuell utfodring, fastän många gårdar som utökat sin verksamhet utfodrar med fullfoder. Det är enklare med individuell utfodring, eftersom det går mycket tid till att tillverka fullfoder. Fullfoder kan inte heller försvara sin ställning som ett förmånligt alternativ, eftersom energi går till spillo under slutlaktationen. Avbytarna klarar också av utfodringen, då det endast är ensilage som behöver delas ut, säger Matti. Tolonens lösdriftsstall byggdes år 2006 och en mjölkningsstation monterades in, men för ett år sedan bytte företagarna till robot. Tolonens besättning sköts med egen arbetskraft, eftersom man använder allfoder som kraftfoder och roboten tar hand om mjölkningen. Ensilaget delas ut med utfodringsrobot. Matti och Maija är mycket nöjda med Maituri 12 000 E-fodret. Några utfodringsstörningar har det inte varit efter att det nya fodret togs i bruk i mars. Typiska problem efter kalvningen har inte heller dykt upp. Djuren äter fodret mycket gärna. Rotationen fungerar utmärkt, korna är aktiva och antalet mjölkningar är 3,1. Den totala mjölkmängden för alla kor Matti Tolonen är nöjd med den enkla utfodringen. Maituri 12 000 E-allfoder i kiosk och robot tryggar också en hög produktion. har hållits runt 38 kilo i medeltal. Tidvis har medeltalet snuddat vid 40 kilo, säger Maija. De äldre korna har producerat över 40 kilo. Maituri 12 000 E var fortfarande en ny produkt på marknaden, då Raisioagros tuomas kuusinen berättade om det för paret Tolonen. Vi beslöt göra ett försök med fodret och någon återvändo till de för- Korna nafsade ivrigt efter kraftfodret, då vi testade smaken på Maituri 12 000 E. Raisioagros Tuomas Kuusinen gör en rond i ladugården och undersöker också gödseln, då han utarbetar foderstater för gårdarna. Företagarna har varit nöjda med Tuomas utfodringsrekommendationer. ra fodren blir det inte. Produktionen har ökat enormt och ladugårdsarbetet går snabbt undan, då fodret fungerar i roboten också, säger Maija. Maija rosar Tuomas Kuusinens foderstater för att de ger så mycket mjölk. Innan vi bytte till det nya fodret var medelproduktionen för de senaste 12 månaderna 9 637 kilo, nu är den ungefär 1 200 kilo högre. 19

NÖT AGRO magasinet 4/12 Nyhetsfodret Maituri 18 E i den effektiva E-serien Maituri 18 E är en länge efterlängtad nyhet i E-serien. Fodret har lägre proteinnivå än Maituri 12 000 E, men annars en bra grundsammansättning utan propylenglykol och skyddat metionin. TEXT Merja Holma I FOTON Merja Holma och Tapani Vartiainen Maituri 18 E har de element som påverkar mjölkens sammansättning, och processeringen motsvarar den hos Maituri 12 000 E, och därför stiger halterna på samma sätt som med Maituri 12 000 E. Priset är förmånligare och därför är det möjligt att få högre halter också på gårdar, som inte vill satsa på alla de egenskaper som Maituri 12 000 E innehåller. Maituri 18 E har varit med i utfodringsförsök under höstens lopp på tiotals gårdar, där mjölkhalterna har stigit på ett mycket övertygande sätt. Positiv feedback har vi fått också från robotladugårdar, där fodret har förbättrat rotationen vid sidan av de bättre halterna. Kari och Minna Herranen, Kiuruvesi: Maituri 18 E som lockfoder i roboten Minna och Kari Herranen konstaterar att Maituri 18 E är ett utmärkt lockfoder i roboten. kari och minna tog med Maituri 18 E i utfodringen av sina 130 robotkor i slutet av september. Ladugården har två robotar och företagarna eftersträvar en bra rotation och över 30 kilo mjölk i medeltal. En ny lösdriftsladugård byggdes 2005 med 140 koplatser sammanlagt. Just nu mjölkar 114 kor. De äldre korna mjölkar 33-35 kilo i medeltal, förstakalvarna ca 25-26 kilo. Målet är att få i synnerhet förstakalvarnas produktion att öka. Ladugårdens medelproduktion av mjölk är 31-33 kilo om dagen, vilket är det mål man försökt uppnå. De äldre korna går till roboten i medeltal 2,7 gånger och passerar den 1,5 gånger. Förstakalvarna har varit ivrigare och passerat mer än tre gånger. I roboten får de äldre korna 7 kilo och de yngre 5 kilo allfoder under de 90 första dagarna. Efter det ges allfo- 20