Checklista för fastighetsägare vid sanering av utvändiga PCBhaltiga

Checklista för fastighetsägare vid sanering av utvändiga PCBhaltiga fogmassor 0 Lagstiftning och fastighetsägarens ansvar Fastighetsägaren har ansvar för att saneringen genomförs på bästa sätt med hänsyn till miljön och människors hälsa. Fastighetsägaren har också det yttersta ansvaret för arbetsmiljön under saneringsarbetet, men bör överlåta samordningsansvaret för arbetsmiljön på entreprenören [3]. När det gäller PCB i byggnader finns både allmänt hållna och preciserade regler i lagtext. Du hittar dessa regler i: Miljöbalkens 2 kap (de allmänna hänsynsreglerna), 10 kap (förorenade områden), 15 kap (avfall och producentansvar) och 26 kap (tillsyn) Plan- och bygglagen (om rivningsplan) Förordning om farligt avfall (1996:971) Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) Naturvårdsverkets föreskrift om transportdokument för transport av farligt avfall (SNFS 1997:4) Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) och arbetsmiljöförordningen Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om PCB (AFS 1985:1),. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2000:3). Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om tidpunkt för anmälan av anmälningspliktig verksamhet (NFS 2000:14) 1 Vid upphandling Tidplanering för upphandling Anmälan om sanering skall lämnas till kommunens nämnd för miljöfrågor sex veckor innan saneringsarbetet påbörjas, om inte tillsynsmyndigheten. (Se vidare punkt 2.) Om anmälan skall vara komplett med uppgifter om entreprenör, saneringsmetod mm, krävs att upphandlingen är klar då anmälan lämnas in. För att korta ner tiden mellan upphandling och entreprenadstart, kontakta miljökontoret i kommunen för att få besked om anmälan kan lämnas senare eller utan dessa uppgifter, för att senare kompletteras, då upphandlingen är klar. Upprättande av förfrågningsunderlag Det är viktigt att beställaren i förfrågningsunderlaget klargör omfattning av arbetena och omständigheterna för deras utförande. Som hjälp inför upphandling har utarbetats mallar för AF-texter för miljö- och kvalitetskrav vid sanering av utvändiga fogmassor samt teknisk beskrivning för sanering av utvändiga fogmassor. Dokumenten är inte kompletta utan behandlar framförallt punkter som är speciella vid upphandling av fogsanering och som är viktiga för styrning av kvalitet i saneringsprojektet. Inga projektspecifika uppgifter som tider, mängder, tekniska uppgifter etc finns med i upprättade dokument. Exempel på tekniska uppgifter som bör ingå i förfrågningsunderlag är: 1

2 Orienteringsritning med tomtgräns, byggnader, planteringar mm Enkel beskrivning av byggnadens konstruktion Fogtyper Fasadritningar med markeringar av fogar som skall saneras Beräknad foglängd att sanera Analysresultat från inventeringen med beskrivning/markering av var proverna tagits Anbudsvärdering Anbudsvärdering utförs av lämnade anbud. Härvid bedöms följande: Finansiell och ekonomisk styrka Teknisk kompetens Uppfyller krav enligt AFB.15 Referenser och tidigare erfarenheter av anbudsgivare Värderingsgrunder för anbudsprövning Det anbud som betraktas förmånligast vid beaktande av samtliga omständigheter kommer att antas Redovisning av omhändertagande och destruktion av miljöfarligt material Redovisning av kvalitetsplaner för egenkontroll inkl. ev. underleverantör. Utifrån anbudsgivarens redovisning värderas i turordning Styrning av miljö- och kvalitetsarbetet inklusive arbetsmetodik Pris Kunskap och erfarenhet (referensobjekt) Redovisad platsorganisation Exempel på idag (mars 2001) tillgängliga arbetsmetoder och utrustning Utveckling av metoder pågår inom området för sanering av PCB-haltiga fogmassor. Dessutom pågår arbete som kan leda till nya kunskaper inom området. Den ansvarige för saneringen (fastighetsägaren) av PCB-haltig fogmassa skall försäkra sig om att bästa saneringsteknik tillämpas vid saneringen. De metoder för sanering som beskrivs i referenserna [1], [2] och [3] beskrivs kort i det följande: Uppsamling av små fogrester och damm Större fogrester samlas in för hand allteftersom dessa skärs bort. Förvaring sker i behållare avsedd för det farliga avfallet. Effektiva dammsugare med tillräckligt luftflöde och lufthastighet vid verktygen och med god avskiljning avseende partiklar är grundläggande förutsättningar för att arbetet skall kunna bedrivas på ett fullgott sätt. Flödet med slangar, verktyg samt kåpa anslutet skall inte underskrida cirka 330 m 3 /h om de verktyg och arbetsmetoder används som beskrivs i [2]. Om andra verktyg används kan dammsugare med ännu större flöde behövas för att dammuppfångningen skall vara tillräckligt effektiv. Dammsugaren skall vara försedd med trestegs avskiljning: cyklon, finfilter och

mikrofilter. Avskiljningen skall uppfylla minst BIA kategori U,S,G,C 99,94 %. Mikrofiltret skall avskilja 99,996 % (DOP). Rengöring av filtren (på plats i dammsugaren) utförs enligt dammsugartillverkarens anvisningar. Filterbyten skall utföras enligt dammsugartillverkarens anvisningar på en väl vindskyddad plats för att hindra spridning av damm. Byte av dammbehållare (dammpåse) måste ske under stor försiktighet och i väderskyddat område så att inte det insamlade dammet sprids. Erfarenheter från dammsugaranvändningen, som ligger som bakgrund till denna beskrivning, redovisas i SP Rapport 1999:07 [1]. Skärning av fogmassa med kniv Arbetsförfarandet finns beskrivet i Sanera PCB-haltiga fogar. Handledning för fogentreprenörer. [2] där det även anges verktyg som kan användas. Likvärdiga arbetsmetoder och verktyg kan användas. För att samla in små fogrester och gas som frigörs skall effektiv dammsugare med partikelinfångande munstycke anslutas till kniven. Dammsugarslangen fästes med hjälp av klamrar till maskinen. Slang finns som kan böjas och riktas efter önskemål och som stannar i den inställda positionen. Mynningen skall finnas på maximalt 7 till 10 cm från den del av kniven som bearbetar fogen. Skär ut fogen så att minsta möjliga mängd fogmassa lämnas kvar på kanterna. Hur mycket som lämnas kvar är beroende av strukturen på materialkanter som gränsar mot fogmassan. Slipning av fogkant och intilliggande material Arbetsförfarandet finns beskrivet i Sanera PCB-haltiga fogar. Handledning för fogentreprenörer. [2] där det även anges verktyg som kan användas. Likvärdiga arbetsmetoder och verktyg kan användas. Maskinerna kan förses med dammkåpor från tillverkaren. Vid slipning av kanter mot PCB-haltig fogmassa rekommenderas att en specialtillverkad kåpa används i största möjliga utsträckning. En rekommenderad kåpa är försedd med en borst som anpassar sig till fasadens utformning på ett optimalt sätt och som hindrar spridning av större partiklar som kastas mot borsten. Till kåpan är ett utsug kopplat. Även likvärdiga kåpor kan användas. Bilning av fog och fogkant Bilning i betongelementet invid fogen kan användas för att ta bort fogmassan utan skärning, samtidigt som den intilliggande betongen tas bort. I vissa arbetsmoment där det är stora svårigheter att på ett bra sätt skära och slipa såsom beskrivits ovan kan bilning vara ett alternativ. Begränsande är armeringens läge samt krav på den nya fogens bredd. För att skydda eventuell frilagd armering görs betonglagningar. Bilningen utförs så att ett spår 2-3 mm skärs med en vinkelslip 0,5 till 1 cm från fogen. Spåret ger en anvisning för bilmejseln vilket underlättar och ger större precision i bilningsmomentet. Arbetet beskrivs i Sanera PCB-haltiga fogar. Handledning för fogentreprenörer. [2]. Maskinen skall anslutas till dammsugare för infångning av bildat damm. Slipning av fogkant med slipstift Fogkanter som är svåra att nå med vinkelslip kan ofta rengöras genom slipning med 3

4 koniskt utformade slipstift. Arbetet beskrivs i Sanera PCB-haltiga fogar. Handledning för fogentreprenörer. [2]. Likvärdiga arbetsmetoder och verktyg kan användas. Vid slipning med slipstift skall dammsugare anslutas för infångning av bildat damm. Spårsågning för sanering av fog och fogkant Vid spårsågning tar man bort fogen och fogkanter i ett arbetsmoment. Metoden är effektiv i lättbetong. Erfarenheterna från sågning i betong och tegel är dock otillräckliga idag. Arbetsergonomin talar idag emot användningen av metoden. Arbetet beskrivs i Sanera PCB-haltiga fogar. Handledning för fogentreprenörer. [2]. Maskinen skall anslutas till dammsugare för infångning av bildat damm. 2 Att utföras innan saneringsarbeten påbörjas Innan saneringsarbetena påbörjas skall följande utföras: Anmälan till kommunens nämnd för miljöfrågor. Fastighetsägaren har kontakt med kommunens nämnd för miljöfrågor. Skriftlig anmälan med plan för hur miljöskyddet ordnas under entreprenaden (miljöplan enligt AB92, benämns miljöskyddsplan i SFRs handledning [2].) skall lämnas in sex veckor innan saneringen startar (NFS2000:14) om inte tillsynsmyndigheten medger en kortare tid.. Anmälan bör innehålla minst följande information [2] Fastighetens beteckning och adress Fastighetsägare eller förvaltare med adressuppgifter Vad entreprenaden omfattar (i detta fall sanering av PCB-haltiga fogmassor) Beräknad mängd fogmassa och PCB enligt inventeringsrapport Entreprenör med adress och kontaktperson Tidpunkt för arbetets start och beräknat färdigdatum Miljöplan Vissa kommuner kan kräva mer än vad som angivits ovan varför man bör kontakta aktuell kommun för information. Information till boende/brukare. Eventuellt kan entreprenören medverka vid ett informationstillfälle. Bland annat bör information behandla hur brukaren praktiskt påverkas, t ex att de inte kan öppna vissa fönster eller bruka balkonger under saneringen. Exempel på informationsbrev finns att tillgå [3]. Följande handlingar skall begäras in och lämnas av entreprenören: Arbetsmiljöplan Kopia av transportörs tillstånd för transport av farligt avfall. Kopia av tillstånd för eventuell mellanlagring Kopia av försäkringsbevis Kopior av intyg från genomgångna kurser i sanering enligt SFRs handledning Kvalitetsplan för saneringsarbetet Miljöplan

Bedömning av ventilation Bedömning görs om ventilationen i byggnaden kan medföra risk att PCB-kontaminerad luft förs in i byggnaden. En avstängning av ventilationen bör övervägas om sådan risk föreligger. 3 Kontroll av saneringsarbetet Om saneringen är anmälningspliktig så gäller en särskild förordning om egenkontroll. Denna förordning innebär att det ska finnas en ansvarsfördelning, att det ska finnas rutiner för att kontrollera utrustning mm, att riskerna med verksamheten ska undersökas och att allt detta ska dokumenteras. Om en driftstörning inträffar ska tillsynsmyndigheten omgående underrättas. Det ska också finnas en förteckning över de kemiska produkter som eventuellt hanteras inom verksamheten. Du bör läsa noga i förordningen och följa den, miljösanktionsavgifter kan beslutas om förordningen inte följs. Fastighetsägaren övervakar att beskrivna arbetsrutiner och egenkontroller genomförs på ett sådant sätt att bland annat spridningen av PCB-haltigt material (såsom till exempel damm, gaser och små fogrester) till innemiljön, yttre miljön samt arbetsmiljön minimeras. För att säkerställa saneringen med avseende på beställt arbete och avseende så liten spridning av PCB som möjligt bör dessutom följande beaktas: Två veckor efter beställning hålls ett möte med entreprenören Vid detta möte skall entreprenören presentera valda arbetsmetoder och utrustning. Kommunens nämnd för miljöfrågor och arbetsmiljöinspektionen bör ges tillfälle att deltaga. Provsanering Innan arbetena påbörjas skall entreprenören kalla till en provsanering på cirka 1-2 meter fog varvid nivån fastställs. Kommunens nämnd för miljöfrågor samt arbetsmiljöinspektören bör inbjudas till provsaneringen. Arbetsställning, arbetarskydd, tillgänglig utrustning (exempelvis kan flödesmätning av dammsugarutrustningen genomföras), program för egenkontroll, personalens kunskap och utbildning kontrolleras. Kontroll av utbildning De som skall delta i borttagningen av PCB-fogmassan måste vara väl utbildade/informerade i saneringsmetodikens syfte, framförallt med avseende på att så lite PCB som möjligt skall spridas till inre miljö, yttre miljö samt arbetsmiljö. De skall också vara införstådda med hur PCB påverkar både människan och miljön liksom att materialet skall behandlas som farligt avfall. De skall vara väl förtrogna med gällande lagstiftning. Besök på platsen Besök arbetsplatsen för kontroll minst tre gånger/vecka de tre första veckorna. Därefter kan kontrollen eventuellt utföras mer sällan. Den som utför kontrollen skall vara väl insatt i problematiken. Provtagning Någon rekommendation om provtagningar finns ej, men följande kan eventuellt genomföras. Provtagning av jord. För att få en kontroll på den spridning som skett till den omgivande miljön under arbetets gång kan jordprov tas före påbörjad sanering samt efter avslutad sanering. Resultatet ger dels entreprenören en uppfattning om de använda arbetsrutinerna bör förbättras ytterligare till nästa saneringsobjekt, och dels får fastighetsägaren uppgift 5

6 om i vilken utsträckning som spridning av PCB förekommit under saneringen. Ett flertal prover bör tas, eftersom fogbitar som hamnat på marken slumpmässigt kan ge höga värden Mätning av PCB-förekomst i luften i arbetsmiljön En sådan mätning ger ett mått på hur stor spridningen är vid de arbetsmetoder som används. Mätning skall utföras under samma förhållanden som saneringsarbetet utföres. Motsvarande typ av mätning har utförts tidigare inom ett projekt [1]. Mätresultaten inom detta projekt kan användas för jämförelse av resultat. Spridningen till miljön i det nämnda projektet ansågs vara liten. Kontroll av PCB-halt i slipdammet Provtagning kan också göras för kontroll av rengöringsgraden. Det finns möjligheter att kontrollera PCB-halten i det material som lämnas kvar genom att samla in slipdammet som bildas vid ytterligare bearbetning av ytan. PCB-halten påverkar risken för återvandring av PCB till den nya fogen. Förfarandet beskrivs i SP Rapport 1999:07. Referensvärden saknas dock idag. Övrig kontroll överensstämmer med den kontroll som entreprenören skall utföra såsom egenkontroll. Fastighetsägarens kontroll är härvid att göra revisioner av att egenkontrollen fungerar såsom överenskommet. Kontrollerna som ingår avser bland annat följande: Avspärrning av arbetsplatsen. Marktäckning utförd. Åtgärder för god arbetsmiljö vidtagna se vidare i arbetsmiljöplan. Fönster, dörrar och ventilationsöppningar stängda, ventilationsöppningar täckta och även fönster och dörrar täckta om så erfordras. Arbetsplattformens anslutning mot fasad tät med möjligheter till att fällas in vid ändring av arbetsplattformens läge. Städning och rengöring av mark, marktäckning, arbetsplattform, utrustning och arbetskläder. Dammsugarens uppfångande förmåga är optimal och flödet uppfyller ställda krav med verktyg enligt [2] och slangar anslutna. Används andra verktyg kan det vara nödvändigt att ställa högre krav på flödet för att få en tillräckligt effektiv damminfångning. Verifiering: Flödet kan mätas upp med hjälp av t ex VEAB-rör. Kontrollera om det finns anteckningar om att dammspridning förekommit samt vilka åtgärder som vidtagits för att rengöra efter denna spridning Verifiering genom entreprenörens egenkontroll. Kontroll av kvarlämnad mängd fogmassa efter det att fogmassan skurits bort. Kvarlämnad mängd fogmassa på fogkanter kan variera på grund av olika strukturer i intilliggande material. Kravet är ställt så att så mycket fogmassa som möjligt skall ha

skurits bort. Verifiering: Bedömningen görs bäst visuellt. Kontroll av att allt PCB-haltigt eller kontaminerat material omhändertas på korrekt sätt och journalförs. Genom entreprenörens egenkontroll verifieras bland annat journalföring, märkning, behållare, förvaringspåsar, transportörer, omhändertagning mm. Se vidare avsnitt 5. Förutom vid revisioner av entreprenörens egenkontroll kontrollerar fastighetsägaren avfallshanteringen genom att begära in dokumentation enligt nedan före slutbesiktning. 4 Före slutbesiktning Före slutbesiktning skall följande begäras in från entreprenör enligt AF: Dokumentation av genomförd egenkontroll Sammanställning av avfallsmängder Resultat från eventuella mätningar Mottagningsintyg avseende överlämnat PCB-haltigt material från SAKAB eller från av länsstyrelsen godkänd mottagarstation. Kopia av transportdokumentenligt SNFS 1997:4 5 Hantering av avfallet PCB-haltigt avfall hanteras såsom farligt avfall. Därmed är hanteringen, förpackning, lagring, märkning, transport samt destruktion reglerat i förordningen om farligt avfall 1996:971. Allt avfall som kan antas innehålla eller vara kontaminerat med PCB skall behandlas enligt förordningen, t ex: borttaget fogmaterial bottningslister slipdamm bortbilad betong, lättbetong eller tegel dammsugarpåsar och filter skyddshandskar och arbetskläder marktäckningsmaterialet väderskydd på byggnadsställningen (som bör bytas mellan varje saneringsuppdrag) Enligt Förordningen om farligt avfall skall mängden PCB-haltigt avfall journalföras. Entreprenören skall lämna uppgifterna till beställaren och föra in dem på Deklarationsblankett för farligt avfall som lämnas till SAKAB. Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB, vill att man använder plastsäckar till förvaring och transport av avfallet. En plastsäck som motsvarar kraven i bestämmelserna om transport av farligt gods (ADR-reglerna) är den så kallade X3-säcken. X3-säcken är en polyetensäck som marknadsförs Pappersgruppen, Mölndal (tel. 031-670500). Artikelnummer 834.016. Säckarna försluts med kabelbuntband. Säckarna skall placeras i ett låst utrymme som normalt kan utgöras av en container. Märkningen av säckarna skall vara tydlig med uppgifter om deklarationsnummer (enligt SAKABs förtryckta blankett), EWC-kod (enligt förordningen om Farligt avfall, kod 170802) samt leveransindex (löpnummer i leveranser med samma deklarationsnummer). 7

8 Transport av avfallet från arbetsplatsen får endast utföras av den som har särskilt tillstånd. Kommunens miljökontor kan lämna uppgifter om vem som innehar sådant tillstånd. Transportdokument skall upprättas enligt SNFS 1997:4. 6 Arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljöverket har ett antal regler utfärdade med stöd av arbetsmiljölagen som är tillämpliga vid sådant arbete som PCB-sanering. Reglerna är: Projektering av byggnader och anläggningar, AFS 1995:4 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1994:52 PCB, AFS 1985:1 Vibrationer från handhållna maskiner, AFS 1986:7 Buller, AFS 1992:10 Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 1993:40 Belastningsergonomi, AFS 1998:1 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2000:3 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten skall genomföras enligt Arbetsmiljöverkets regler om Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1, som gäller från den 1 juli 2001. Det är lämpligt att integrera detta arbete med egenkontrollen. Sanering av PCB-haltiga fogar innebär ett fysiskt påfrestade arbete. Dels kan arbetsställningen vara obekväm, man använder handhållna maskiner, ljudnivåerna kan vara höga, i vissa fall förekommer vibrationer från maskinerna och man riskerar att utsättas för PCBhaltigt damm och gasformig PCB. Därför är det mycket viktigt att arbetarskydd och ergonomi beaktas och åtgärder vidtas för att minska belastningen på arbetstagarna. Ur ergonomisk synvinkel, för att minska belastningen på nacke, axlar och rygg bör arbetet utföras upprättstående. Det därför viktigt att använda höj- och sänkbara arbetsställningar så långt som möjligt. Vid planeringen av arbetet skall det beaktas att möjlighet finns att växla mellan olika arbetsuppgifter. Vid samtliga här beskrivna arbetsmoment (arbete med vibrerande kniv, slipning, arbete med roterande slipstift samt bilning) skall hörselskydd användas. Vid val av maskiner skall så lågvibrerande maskiner som möjligt användas. Den motordrivna kniven som används vid bortskärning av fogmassor alstrar i originalutförande oacceptabelt höga vibrationer. Den skall förses med ett vibrationsdämpande handtag som utvecklats för ändamålet [2]. Skyddshandskar skall användas vid arbete med PCB-haltiga fogmassor. PCB är fettlösligt och tas lätt upp av huden. Heltäckande skyddsoverall skall användas och tas av vid paus eller matrast. Skyddsoverallen kan utgöras av engångsoverall. Även tygoverall kan vara ett alternativ om dessa rengörs på lämpligt sätt, till exempel genom dammsugning för att avlägsna eventuellt damm. Rengöringen av skyddsoverallen bör genomföras efter varje arbetspass. Overallen skall förvaras så att den inte kommer i kontakt med vanliga kläder och matvaror. Det hygieniska gränsvärdet för PCB i luft är 10 µg/m 3 (AFS 2000:3) och för totaldamm 10

mg/m 3. Det kan förväntas att dessa värden överskrids vid slipning vid rengöring av fogkanter och annan bearbetning av PCB-haltiga fogar. Vid dessa arbeten skall därför andningsskydd i form av fläktförsedda filterskydd med visir användas vid samtliga moment. Skyddet skall innehålla ett gasfilter och ett partikelfilter. Man får ej äta, dricka eller röka på arbetsplatsen. (AFS 2000:4, Kemiska arbetsmiljörisker) Annan skyddsutrustning kan behöva användas på grund av fallrisk, skaderisk vid användning av skär- och slipverktyg mm. 7 Övrigt Dokumentation av kvarlämnad PCB Uppgifter om eventuellt kvarlämnade PCB-kontaminerade material dokumenteras och sparas tillsammans med andra handlingar som skall följa fastigheten vid ett eventuellt ägarbyte. Åtgärder på mark Efter avslutad sanering rekommenderas det [3] att sanden i sandlådor byts ut liksom det översta markskiktet på lekplatser och odlingslotter. Även ytskiktet på icke hårdgjorda ytor inom ett par meter från huset bör bytas ut. Kontakta kommunens miljökontor för att samråda om åtgärderna. Tänk igenom före sanering hur jord skall bytas och vad detta kan innebära för planteringar Val av ersättningsmaterial Inför val av system för ersättning av fogmassan bör en konstruktör konsulteras. 8 Referenser [1] Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av PCB-haltiga fogmassor. SP-Rapport 1999:07 [2] Handledning för fogentreprenörer. Sanera PCB-haltiga fogmassor. SFR utg. 3 nov. 2000 [3] Sanera! Utdrag ur kommande handbok för inventering och sanering av PCB. Handboken beräknas bli tillgänglig på webplatsen under första halvåret 2001. 9