Verksamhetsinriktning



Relevanta dokument
Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Jämtland-Härjedalen

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet

Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten

Verksamhetsinriktning. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna

Beslutande Övriga deltagande Frånvarande Lotta Sandström Tommy Andersson Anders Allard Johan Palmqvist Eva Sandin Tomas Jansson

VERKSAMHETSINRIKTNING

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

VERKSAMHETSPLAN

Förslag till verksamhetsplan

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

Välkommen till Utvecklingsträff

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Protokoll nr: 3/2010. för sammanträde med SISU-styrelsen. Datum: 15 april Tid: kl Paragrafer: 1-12

Idrottspolitiskt program Nyköping kommun

13.2 RS och FS förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer

Information från Riksidrottsförbundet/ SISU Idrottsutbildarna. Presentatör: Lena Björk, koordinator för Idrottslyftet

STRATEGI FÖR UPPLÄNDSK FOTBOLL

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Svenska Brottningsförbundet

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.

VERKSAMHETSPLAN 2017 En attraktiv verksamhet med utövaren i centrum

Vi finns till för idrotten!

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor

Innehållsförteckning. 4) Verksamhetsinriktning med ekonomiska

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Verksamhetsplan

Svensk rodd idrotten hela livet

Västergötlands Handikappidrottsförbund MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETS INRIKTNING

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

HÖSTEN VÅREN

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Verksamhetsinriktning

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Omslagsbild. Filip Ågren, Karlstad, på hästen Cardina. Foto: Petter Arvidsson, Bildbyrån

Beslutande Övriga deltagande Frånvarande Barbro Wettersten Bert-Ola Wallin Mona Snäckerström Roger Wärn Christer Stoltz Bo Johansson

Idrottspolitiskt program i Blekinge

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning 2014 SISU Idrottsutbildarna Värmland. SISU Idrottsutbildarna Värmland

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM

VÄSTIDROTTEN I VÄRLDSTOPPEN!

Strategiska områden med övergripande mål Verksamhetsinriktning

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Fritids- plan Landskrona stad

Protokoll nr: 8. för sammanträde med GI-styrelsen. Datum: Tid: kl Lokal: Mulde ridhus, GLR. Paragrafer:

Bidrar vår förening till mångfald?

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

Välkommen till SDF konferens november 2013

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Riksidrottsförbundets strategi för INTERNATIONELLT ARBETE

Verksamhetsinriktning

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Statligt stöd till våra 70 idrotter

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

VERKSAMHETSINRIKTNING VERKSAMHETSINRIKTNING SKÅNEIDROTTEN

Capoeirastrategi 2025

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Protokoll nr: 4/2011. för sammanträde med SISU-styrelsen. Datum: 20 juni Tid: kl Boulehallen, Visborg.

HÖSTEN VÅREN

Verksamhetsinriktning

Projektstöd SF

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Idrottslyftet

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet

Framtidsdag. Arbetsbok Skultorps Ryttarsällskap. Onsdagen den 8 jan Idrottens Hus

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Transkript:

Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2012-2013 Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se www.gotsport.se

Foto framsidan: Fredrik Svensson

Ansvarsområden GI- och SISU-styrelsen har valt att tillsammans med sitt gemensamma kansli att jobba inom dessa sju ansvarsområden under kommande tvåårsperiod, 2012/13. Vart och ett av ansvarsområdena har minst en styrelseledamot från GI- respektive SISUstyrelsen samt någon från kansliet. Arbetet i dessa ansvarsområden bygger på att det är dessa grupper som planerar för de åtgärder som skall vidtas i syfte att nå de av stämman antagna målen. Dessutom så sker en kontinuerlig rapport från respektive område till respektive styrelse genom de förtroendevalda. Arbetsorganisation 2012/2013 GI/SISU Organisations- och ledarutveckling Eva Widing, Tommy Elingmark, Eva Sandin, Tomas Jansson, Peter Nilsson, Elisabeth Johansson Idrotten i samhället Barbro Wettersten, Lotta Sandström, Patrik Oscarsson Idrottslig utveckling Bert-Ola Wallin, Marie Larsson, Mats Ladebäck, Jenny Sander, Cecilia Henriksson, Jan Christoffersson, Bo Ronsten, Lilian Berg Idrottsarrangemang Mats Ladebäck, Cecilia Henriksson, Frida Yttergren, Anita Gandå Anläggningar Anders Larsson, Tommy Elingmark, Berth Fohlin Stöd och Service Roger Wärn, Mona Snäckerström, Patrik Gahm, Johan Palmqvist Internationellt utbyte Eva Sandin, Matilda Björnlund, Gunnel Österberg, Bo Ronsten Verksamhetsinriktning 2010/2011 Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning, lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Idrottsrörelsen på Gotland har 22.000 medlemmar i 189 idrottsföreningar. På Gotland utövar vi 45 av Riksidrottsförbundets 69 olika idrotter. Varje dag, året runt, genomförs idrottsaktiviteter i våra föreningars regi runt om på hela Gotland. Enbart barn- och ungdomsverksamheten bidrar till 1.000 aktiviteter varje dag. Vi delar in vår idrott på Gotland i: - barnidrott till och med tolv års ålder - ungdomsidrott (13-20 år), bredd och elit - vuxenidrott, bredd och elit Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är den gotländska idrottens studie- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna skall för den gotländska idrotten vara en eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten i den gotländska idrotten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité. GI- och SISU-styrelserna ska kunna leda och styra verksamheten mellan årsmötena och samspela med RF:s och SISU-riks tvååriga verksamhetsplaner som är antagna på respektive årsstämma. En nyhet inför verksamhetsperioden 2011/12 är att Gotland som idrottsdistrikt nu knyts närmare RF och SISU utifrån besluten på RIM i maj. Dels utifrån ett nytt uppföljningsarbete av de centrala målen och dels utifrån att RF och SISU numera har långsiktiga mål med sikte på 2015. Vi ska verka utifrån idrottens värdegrund - Glädje och gemenskap - Demokrati och delaktighet - Allas rätt att vara med - Rent spel Barbro Wettersten Lotta Sandström Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland

Stöd och service En sund och välordnad ekonomi inom den gotländska idrotten är inte bara en förutsättning för att kunna bedriva bra verksamhet utan även en viktig trovärdighetsfråga. Det är viktigt att jobba för ett stabilt samhällsstöd till idrottens kärnverksamhet. Men samtidigt, i en tid av besparingar, se över möjligheterna till alternativa finansieringsformer för att kunna utveckla den gotländska idrotten. Ökade krav på idrotten och förändringar i samhället innebär att det på detta område ständigt måste ske en kompetensutveckling. Det blir allt viktigare att tydliggöra idrottens budskap i dagens ökande informationsflöde. Vi måste utveckla vårt arbete med informationstekniken, allt i syfte att underlätta för våra föreningar och förbund. Detta samtidigt som vi i egenskap av stödorganisation måste få in synpunkter på hur vi kan utgöra ett bra stöd. Vi behöver hela tiden arbeta för en väl utvecklad tvåvägskommunikation. GI och SISU ska sträva efter en ekonomi i balans. Höja IF/SDF:s kunskap om bidrag och idrottsavtal. Jobba förebyggande för att IF/SDF skall ha god och sund ordning på sin ekonomi. Bevaka regionens bidragsöversyn, så att stödet till idrotten ökar. Arbeta för att fler IF/SDF använder IdrottOnline (LOK, Idrottslyftet, utbildningsmodulen, hemsida, mm). Utveckla GI/SISU:s möjligheter till utökat stöd och service för IF/SDF (bokföring, lönehantering, kansliservice, medlemsregistrering, rådgivning, m m). Ta fram en intern kommunikationsstrategi för GI och SISU. Foto: Fredrik Svensson

Idrottslig utveckling Idrottslig utveckling innefattar utveckling på alla nivåer i den gotländska idrotten, dvs barn- och ungdomsidrott, elitidrott och folkhälsa. Utifrån idrottsrörelsens verksamhetsidé skall vi på Gotland kunna erbjuda idrott åt alla. Barn- och ungdomsidrotten på Gotland utgår från FN:s Barnkonvention samt våra gotländska riktlinjer. Vår strävan är att behålla och rekrytera barn och ungdomar i idrotten. Gotlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna vill inspirera, utbilda och stödja SDF och IF att utveckla barn- och ungdomsidrotten. En framgångsfaktor är välutbildade ledare inom barn- och ungdomsidrotten Inom elitidrotten på Gotland skall de som vill satsa på sin idrott erbjudas möjlighet till detta. Elitidrott skapar förebilder, vilket förhoppningsvis bidrar till att fler idrottar, men det bidrar även till att skapa en regional identitet och självkänsla, vilket stärker varumärket Gotland. Den gotländska elitidrotten ska präglas av närhet, kompetenta ledare, bra anläggningar och stödjande miljöer som skapar förutsättningar för en elitsatsning. Folkhälsoarbetet handlar främst om två saker, dels att lyfta fram och synliggöra det som redan görs inom idrottsrörelsen, dels att noga bevaka och aktivt medverka i samhällsutvecklingen. Utmaningen för folkhälsoarbetet i föreningslivet blir därför att engagera alla medlemmar efter de förutsättningar var och en har. Vår strävan är att uppnå idrott hela livet. I samverkan med IF öka antalet medlemmar, och i åldern 7-20 år med 10%. Ungdomar på Gotland kan kombinera studier och elitidrott på gymnasie- och eftergymnasial nivå. Vara bland de fem bästa öarna vid NWIG 2013. Minst 120 föreningar skall redovisa LOK-stöd. Ta fram en modell för att uppmuntra föreningar att genomföra motionsidrott för barn, ungdomar och vuxna. Årligen, i samarbete med skolan, erbjuda minst 300 nya barn och ungdomar medlemskap i Idrotten. Gotländska elitföreningar skall vara nöjda med det stöd som GI/SISU erbjuder. Foto: Milou Werth

Organisations- och ledarutveckling Samhällets förändringar med bl. a minskande barnkullar och förändrat utbud av fritidsaktiviteter gör att våra organisationer och dess ledare måste utvecklas. Genom att utvecklas kommer idrotten att fortsätta vara det mest attraktiva fritidsintresset. GI/SISU:s roll ska vara att ge stöd utifrån våra föreningars och förbunds behov. Vi ska underlätta för detta genom att SISU arrangerar all ledarutbildning inom gotländsk idrott. Stödet kan exempelvis bestå av processhjälp, kurser, föreläsningar, lärgrupper, nätverk, projekthjälp och nätbaserade kurser. Inom området ledarutveckling har SISU idag stora möjligheter att erbjuda hjälp med utbildning och utveckling utifrån idrotternas behov. Ledarna är den gotländska idrottens viktigaste resurs och det blir allt tydligare att vi idag behöver utbilda idrottsledare, främst inom området organisation. Vi kan idag se att det ställs nya vidgade krav på våra ledare, vilket i sin tur medför att ny kompetens måste tillföras ledarskapet. Det är viktigt att ledarutbildningen följer samhällsförändringen. Mötesplatser och utbildningar över idrottsgränserna skapar förståelse mellan idrotterna och ger ökad kompetens genom erfarenhetsutbyten. Även våra drygt 200 idrottsorganisationer måste hela tiden utvecklas till form och innehåll. Inom området organisationsutveckling ligger mycket av arbetet med idrottens värdegrund, vision och verksamhetsidé. En viktig del i att rekrytera och utbilda unga ledare är nätverksbildande samt bibehållande av idrottsledarprofilen på gymnasieskolan. Vi är där när idrotten lär! Målsättningar 2012-13 Alla IF och SDF ska ha kännedom om på vilket sätt SISU/GI kan vara ett stöd och en resurs. Vi skall genomföra fördjupat utvecklingsarbete vid 50 st. IF. Vi ska ha verksamhet, i form av utbildning och samverkan, i 120 SF-föreningar. Minst 2000 unika organisations- och aktivitetsledare ska årligen genomgå någon utbildning (60 % av SISU:s verksamhet ska vara riktad till ledare). Öka antalet utbildningstimmar med 5 % årligen. Utveckla och genomföra fem nätbaserade kurser. Verka för att idrottsledarprofilen bibehålls på gymnasieskolan. Ta reda på hur många av de gotländska ledarna som är unga ledare och starta upp ett nätverk med minst 20 st. unga ledare. Genomföra en SISU-dag 2012, en utbildningsdag med flera föreläsningar/kurser samtidigt.

Internationellt utbyte Idrotten är en utpräglat internationell företeelse. Inom idrotten finns ett intensivt utbyte mellan människor från olika nationer, liksom en omfattande internationell organisation. Intressanta influenser får naturligtvis alla gotländska utövare och ungdomar vid sina besök i andra länder, vilket stärker dem personligen och influenserna präglar föreningslivet och engagemanget i vardagen. Internationellt utbyte kan på alla nivåer inom den gotländska idrottsrörelsen ge stimulans och utveckling, såväl idrottsligt som personligt. I vårt arbete med internationella utbyten, oavsett om det är tävling eller interkulturella utbyten, bör vi agera för att få genomslag för våra principer om människors lika värde och demokratiska uppbyggnad som präglar verksamheten i Sverige och på Gotland. Gotland genomför ett antal utbyten via B7 samarbetet, International Island Games Association (IIGA) och genom Ungdomsstyrelsens program Ung och aktiv i Europa. På Gotland har vi internationella programkontoret och SIDA:s östersjöenhet lokaliserade och dessutom har landsbygdsprogrammet (Leader) prioriterat stöd till internationella utbyten för ungdomar. Ansöka och genomföra volontärprogram. Skapa ett nätverk för IF som vill arbeta med internationella uppdrag. Skapa en utbildning för ledare med internationella uppdrag. Minst 100 ungdomar ska årligen delta i internationella utbyten. Öka det samhälleliga stödet till den gotländska idrotten för internationella utbyten.

Idrottsarrangemang Den gotländska idrotten har skaffat sig en stark position som idrott- och turism-arrangör genom satsningen på Idrottens Ö. Idrottens Ö består i dag av tre verksamhetsområden; evenemang, läger och idrottsmöten. Det finns två starka motiv för idrotten på Gotland att engagera sig i idrott och turism. Det ena är det rent idrottsliga, att få möta bra motstånd på hemmaplan. Det andra är rent ekonomiskt, att stärka föreningen eller förbundets ekonomi. Idrott och turism är i dag det tydligaste beviset på idrottens roll som en tillväxtfaktor i det gotländska samhället. Idrotten genererar årligen ca 110.000 gästnätter och bidrar med ca 40 miljoner till näringen på ön. Idrottsevenemangen bidrar också till ett ökat intresse för idrotten. Ett utvecklingsarbete måste ständigt ske på denna konkurrensutsatta marknad. I vårt allt mer internationaliserade samhälle blir idrottsarrangemangen även ett medel till utvecklat internationellt utbyte och samarbete. De nätverk som skapas via evenemangen såväl nationellt som internationellt är viktiga för Gotland. Medverka till att ta fram minst fem nya evenemang per år. Årligen ta fram en idrott- och turismstatistik omfattande såväl antal gästnätter som genererad turistekonomisk omsättning. Medverka till att det arrangeras minst två större idrottsmöten per år, ett internationellt evenemang eller SM per år och ett återkommande multisportevenemang för barn och ungdomar. Förtydliga varumärket Idrottens Ö för alla på Gotland och utveckla samarbetet i utbudet av kringarrangemang. Bilda en projektgrupp och en organisationskommitté inför NatWest Island Games 2017. Medverka till att evenemanget B7 Games på Gotland 2012 blir de bästa spelen någonsin. Arrangera Idrottsgala 2012 och 2013 med ett ökat deltagarantal. Utveckla minst fem föreningars ordinarie tävlingsverksamhet genom att erbjuda hjälp och kringarrangemang i samband med tävlingar/matcher på hemmaplan. Utvärdera minst 30% av idrott- och turistarrangemangen med processtöd årligen. Utveckla organisationen bakom Idrottens Ö genom att öka antalet besöksnäringsföretag som står bakom varumärket Idrottens Ö.

Foto:? Foto: Fredrik Svensson Anläggningar och idrottsmiljöer Anläggningsfrågorna har blivit allt viktigare för en fortsatt utveckling av den gotländska idrotten. I dag befinner vi oss i en situation där många av våra anläggningar börjar bli till åren och har ett eftersatt underhåll. Anläggningar och övriga miljöer för idrott och fritid blir allt viktigare för den enskilde aktive i sitt val av idrott och fritidsaktivitet. Inom detta område krävs förbättringar av befintliga anläggningar och nyproduktion. GI har i detta arbete en stor roll som samordnare av idrottens och friluftslivets olika önskemål. I dag står det även helt klart att finansieringsfrågan kring anläggningar tar sig nya former och i detta arbete med alternativa finansieringslösningar har GI en viktig roll att stödja föreningar och förbund. Via bl.a. Idrottslyftets tillgänglighetssatsning har vi nya former för finansieringslösningar. Med anläggningar menar idrotten inte bara rent fysiska anläggningar utan GI måste även aktivt arbeta med att utveckla idrottsmiljöer, som då även innefattar idrottens tillgång till luft, mark, väg och vatten för att kunna utöva sin idrott. Minst 25 % av de föreningsdrivna anläggningarna skall vara miljöcertifierade. Vi ska även påverka Region Gotland att miljöcertifiera sina anläggningar. Ta fram en långsiktig upprustningsplan för minst 30 % av de föreningsdrivna idrottsanläggningarna. Årligen arrangera en anläggningskonferens för den gotländska idrotten, samt erbjuda en föreläsning per år, med syfte att öka kompetensen inom detta område. Få till stånd ett ökat och rättvisare driftsbidrag till föreningsdrivna idrottsanläggningar. Delta i och samverka kring utformningen och driftformerna av ny arenahall och badhus. Bevaka idrottens krav, samt medverka i slutförandet av den fysiska planeringen. Arbeta för att öka tillgången på anläggningar, idrottsmiljöer och andra utrymmen för idrottsaktiviteter, genom att - I samarbete med Kultur- och Fritidsförvaltningen, ta fram en plan för rättvisare fördelning av träningstider i idrottsanläggningarna. - Aktivt medverka i tillkomsten av en ny spontanidrottsplats per år. - Bevaka anläggningssituationen för nya idrotter och vid behov stödja arbetet med att anpassa befintliga anläggningar och att utveckla nya anläggningar.

Idrotten i samhället Den gotländska idrottsrörelsen stärker kontinuerligt sin roll i det gotländska samhället. Vi vet att de mervärden som idrottslig verksamhet ger, på ett tydligt sätt medverkar till en positiv utveckling inte bara av individen utan även av samhället. Vi vet i dag att åtta av tio barn och ungdomar i åldern 7-15 år har någon gång varit med i idrottsrörelsen och får därmed mycket av sina grundläggande värderingar från idrotten. Idrotten tar i dag ett allt större ansvar för olika frågor i det gotländska samhället och är en naturlig del av samhällsutvecklingen och vår strävan att nå Vision 2025. Vi har i dag en större bredd på vår verksamhet. Idrotten på Gotland har i dag en allt tydligare roll i det regionala utvecklingsarbetet. Idrotten är en allt mer betydande faktor i takt med att människors värdering av sin fritid har ökat i betydelse. All idrottsverksamhet grundar sig på allas lika värde. Idrotten ska vara öppen för alla. Det är viktigt att verksamheten bedrivs utifrån idrottens och samhällets regler och präglas av rent spel. Idrotten måste jobba aktivt med värderingsfrågorna då idrotten som helhet, våra ledare och aktiva, speciellt elitidrottare, ses som förebilder i samhället. Detta är en viktig trovärdighetsfråga för den gotländska idrottsrörelsen. Öka kännedomen om den gotländska idrottens roll i samhället. Stärka det regionala stödet till idrotten upp till minst 2006 års nivå. Att idrotten via GI/SISU är en naturlig samarbetspart i regionala utvecklingsprojekt på Gotland. Särskilt fokus skall läggas inom följande områden; idrottens värdegrundsarbete, mångfaldsfrågor och folkhälsa. Att alla beslut vid tillsättande av projekt- och arbetsgrupper skall prövas ur ett jämställdhetsintegrerande perspektiv i båda styrelserna. Minst 25 föreningar och åtta idrotter ska under perioden ha arbetat med idrottens värdegrund.