Visuellt rena femur raspar

Relevanta dokument
Test av olika diskmedel vid kompletterande rengöring av femurraspar

Kavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad.

Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

En inblick i hur instrumenten upplevs av...

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

Finns det smuts i hakars leder och kan det i så fall läcka ut?

Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller

RENGÖRING OCH DESINFEKTION AV STRYKER STERNUMSSÅG

Enkla eller dubbla handskar

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

Vem är du, Steriltekniker?

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess

ATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN?

Utbildningen till steriltekniker. Maria Hansby

Bioburden på dörröppnare

Vårdhygienrutin Disk- och spoldesinfektor

Det kirurgiska instrumentets väg genom den sterila processen

Olika eller lika sätt att få sina instrument rena

HANDSTYCKE PIEZOTOME: SUPRASSON/NEWTRON/NEWTRON LED

Rengöring och förvaring

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?

Hantering av kirurgiska instrument för vårdpersonal på vårdcentraler i Värmland.

Spol- och diskdesinfektor. Lika men ändå olika..

HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING?

Diskprocess med väteperoxid

HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM

Vi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning

Protokoll för fördesinficering/manuell rengöring och sterilisering av insatser och filar från SATELEC

Jämförelse mellan två steriltekniska enheter, en i Skövde, Sverige och en i Varna Bulgarien

NYCKLAR: Protokoll för fördesinficering/manuell rengöring och sterilisering av SATELEC-nycklar

Protokoll för fördesinficering/manuell rengöring och sterilisering av handstyckesladd Piezotome SATELEC

Handlingsplan för instrumenthantering på Länssjukhuset i Kalmar.

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR

Interna telefoner på Sterilcentral

VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet?

Omdisk - Avspritningens vara eller inte vara

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Rengöringstester på desinfekterade instrument med olika långa intorkningstider

Guide för desinfektion och sterilisering

ÅNGSTERILISERINGSPROCESSENS DOKUMENTATION OCH HUR DET SKER I PRAKTIKEN

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby

Rengöringsmedelsförsörjning en arbetsmiljöfråga?

1. Kemisk rengöring med rengöringslösning

Manuella ortopediska kirurgiska instrument instruktioner för skötsel, rengöring, underhåll och sterilisering av instrument från Zimmer.

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Guide för desinfektion och sterilisering

Spol- och diskdesinfektorer Kvalitetssäkring samt egenkontrollprogram

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Rengöring av da Vinci-armar

Riktlinjer för. Låneinstrument

Kvalitetssäkring spol- och diskdesinfektorer Anvisning primärvård

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Bruksanvisning. Kirurgiska uppsugningsanordningen SI-1500

Viktigt säkerhetsmeddelande (Korrigerande säkerhetsåtgärd) för CORAIL AMT halsprov kirurgiskt instrument

Rengörings process av värmekänsliga endoskop inom veterinär medicin

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

Utbildning för hälso-, sjuk- och tandvårdspersonal inom området värmedesinfektion

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.1

Klinisk bearbetning av skärverktyg. Instruktioner för rengöring och sterilisering av sågblad, borrar och fräsar.

Rengöring och desinfektion i disk- och spoldesinfektorer

Medicintekniska produkter

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT

Version SE_ AE Date February 16, Viktig information. (med rengörings- och steriliseringsinstruktioner)

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Rengöring med förbehandlingsskum ( Pre Treatment Foam )

Kundavtal mellan. Sterilcentralen Kungälvs sjukhus. och. interna/externa kunder

Information angående återanvändning av engångsinstrument.

Protokoll för fördesinficering, rengöring och sterilisering

Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring

Riktlinje för låneinstrument Reviderad

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Rekommendationer för tvätt, dekontaminering och sterilisering av Swemacs instrument.

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Hygienutbildning

Guide för desinfektion och sterilisering

En Kvalitetssäkrad Process med Medicintekniska Produkter. från Operationsavdelningen till Sterilcentralen. och åter Operationsavdelningen

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Höggradigt rent och ren rutin

BRUKSANVISNING. Omni-Tract Snabbsystem Wishbone Haksystem

Viktigt med handskar Rena händer räddar liv.

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

LOGGBOK. för diskdesinfektorer i. Landstinget i Värmland

PÅ STERILCENTRUM SÖDERSJUKHUSET

Rengöring av implantat

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält.

Transkript:

Visuellt rena femur raspar Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Mattias Thollin & Ylva Thollin Handledare: Maria Hansby 1

Sammanfattning Projektarbete för Sterilteknikerutbildning, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2013. Författare: Mattias Thollin & Ylva Thollin Antal sidor: Titel: Visuellt rena femur raspar Handledare: Maria Hansby Datum: 2013-12-12 Bakgrund En femur rasp är ett återanvändbart instrument som används till att förbereda insättning för en protes i femur (lårbenet) vid en höftledsoperation. Det är av största vikt att instrumentet är helt, rent och steriliserat innan det används till nästa patient. På sterilenheten har det visat sig problematiskt med att få femur raspar visuellt rena efter automatisk rengöring och desinfektering i en diskdesinfektor. Syfte och Mål Syftet med den här studien är att ta reda på varför femur raspar inte blir visuellt rena vid den rengörings och desinfektionsprocess som används på sterilenheten i nuläget. Målet med studien är att se om det går att undvika behovet av manuell efterrengöring och desinfektion om man följer tillverkarens instruktioner. Metod 1: Observationer görs på det tillvägagångssätt som används under och efter operation för att rengöra och desinfektera femur raspar i nu läget. 2: Instrumenten rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens instruktioner. Resultat Instrumenten blir visuellt rena om man följer tillverkarens instruktioner. 2

Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod 4 Resultat 5 Diskussion 8 Källförteckning 9 Bilaga 1 10 Bilaga 2 11 3

Bakgrund På en sterilteknisk avdelning arbetar steriltekniker och undersköterskor med att rengöra, desinfektera, kontrollera och sterilisera återanvändbara instrument som används på operationsavdelningar, vårdavdelningar, mottagningar och hälsocentraler. Det är av största vikt att instrumenten är rena, hela och sterila innan de kan återanvändas till nästa patient. Allt arbeta som görs på en sterilenhet är till för att säkerhetsställa användningen av instrumenten för både användare och patienter och för att förebygga vårdrelaterade infektioner. På flera sterilenheter har det visat sig problematiskt med att få femur raspar visuellt rena efter automatisk rengöring och desinfektion i en diskdesinfektor. Detta leder till upprepade manuella rengöringar och automatiska rengörings- desinfektionsprocesser. Det är tidskrävande och kostnadsineffektivt. En femur rasp är ett instrument som används till att förbereda insättning av en protes i femur (lårbenet) vid en höftledsoperation. Femur raspen med hjälp av ett rasp handtag knackas ner i benmärgen för att få den storlek på märghålan som passar till den utprovade protesen. Efter varje användning ska instrumenten rengöras, desinfekteras, inspekteras och steriliseras innan de kan återanvändas till nästa patient. Enligt tillverkarens rekommendationer ska instrumenten torrtorkas direkt efter ingreppet redan inne på operationssalen och blod- och vävnadsrester ska avlägsnas. Vid intorkade blod- och vävnadsrester används manuell förrengöring (borstar- ultraljud) med kallt vatten och vid behov även ett rengörings/instrumentdesinfektionsmedel. Efter den manuella rengöringen rekommenderar tillverkaren maskinell rengöring vid 50-60 grader C i 5 min med demineraliserat vatten och ett högalkaliskt rengöringsmedel. Sköljning med vatten utan kemikaliska tillsatser. Termisk desinfektion vid 93 grader C i minst tre minuter med demineraliserat vatten och tillsats av klarsköljmedel. Torkning med cirkulationsluft vid max 120 grader C med efterföljande avkylning. Den här studien vill ta reda på varför instrumenten inte blir rena. Är det för att tillverkarens rekommendationer inte efterföljs eller är tillverkarens rekommendationer otillräckliga Syfte och mål Syftet med den här studien är att ta reda på varför femur raspar inte blir visuellt rena vid den rengörings- och desinfektionsprocess som används på sterilenheten i nuläget. Studien ska även undersöka om de instruktioner som tillverkaren ger ut är tillräckliga för att få ett godkänt resultat. Målet med studien är att se om det går att undvika behovet av manuell efter rengöring och desinfektion. Metod Observationer görs först på de tillvägagångssätt som används under och efter operation för att rengöra och desinfektera femur raspar i nuläget. Studien omfattar observation från 5 olika 4

operationer för att klargöra vilken metod man använder och för att se om den varierar mellan olika användare. ( se studie 1) Om det visar sig att metoden varierar från de instruktioner som tillverkaren rekommenderar så testas rekommendationerna i samarbete med operationspersonal för att rengöra och desinfektera femur raspar som använts och nedsmutsats i en realistisk situation, för att på så sätt se om man får ett annat resultat. Detta görs 5 gånger för att kunna jämföra resultaten och se om instrumenten blir visuellt rena. (se studie 2) Resultat Resultatet visar att om tillverkarens instruktioner följs blir instrumenten visuellt rena. Resultatet visar dessutom att vissa moment enligt tillverkarens instruktioner kan uteslutas så som torrtorkning och borttagande av blod, ben och vävnadsrester direkt efter avslutat ingrepp i operationssalen. Studie 1 Tillvägagångssätt som används under och efter operation i nuläget: Operation 1: Femur raspar torrtorkas inte efter avslutat ingrepp. Blod och vävnadsrester finns kvar på instrumenten. Instrumenten diskas i diskdesinfektor med rengöringsmedel Suma med Super LPH under rengöringsfasen med temperatur 60 grader C i 5 minuter. Termisk desinfektion i 90 grader C i 3 minuter med tillsatts av klarsköljmedel Suma Select Free A7. Efter avslutad process läggs instrumenten i ett ultraljudsbad*. Därefter diskas instrumenten åter igen i diskdesinfektor. Resultat: Instrumenten blir inte visuellt rena efter avslutade processer. Vävnadsrester kvarstår på instrumenten. Operation 2: Efter avslutat ingrepp torrtorkas inte instrumenten.. Blod och vävnadsrester finns kvar på instrumenten. Diskas i diskdesinfektor med rengöringsmedel Suma Med Super LPH under rengöringsfasen med temperatur 60 grader C i 5 minuter. Termisk desinfektion i 90 grader C i 3 minuter med tillsatts av klarsköljmedel Suma Select Free A7. Efter avslutad process läggs instrumenten i ett ultraljudsbad*. Därefter diskas instrumenten åter igen i diskdesinfektor med torkmodul. Resultat: Instrumenten blir inte visuellt rena efter avslutade processer. Vävnadsrester kvarstår på instrumenten. Operation 3: Efter avslutat ingrepp torrtorkas inte instrumenten. Efter operation görs ingen förrengöring. Instrumenten diskas i diskdesinfektor med rengöringsmedel Suma Med Super LPH under rengöringsfasen med temperatur 60 i minuter. Termisk desinfektion i 90 grader i 3 minuter. Efter avslutad process läggs instrumenten in i ett torkskåp med cirkulationsluft i 60 min och 90 grader C. Resultat: Instrumenten blir inte visuellt rena efter avslutad process. Vävnadsrester kvarstår på instrumenten. Operation 4: Lika tillvägagångssätt som operation 1 5

Resultat: Instrumenten blir inte visuellt rena efter avslutad process. Vävnadsrester kvarstår. Operation 5: Lika tillvägagångssätt som operation 2 Resultat: Instrumenten blir inte visuellt rena efter avslutad process. Vävnadsrester kvarstår på instrumenten. * Ultraljudsbad är en rengöringsmetod där man använder sig av ljudvågor i en sluten behållare med vatten. Ljudvågorna får luftbubblor i vattnet att implodera och som slår bort smutsen från instrumenten. Studie 2 Tillvägagångssätt enligt tillverkarens instruktioner (Se källförteckning): Rengöring och underhåll Instrumenten ska rengöras, desinfekteras och inspekteras efter varje användning. Vi rekommenderar att du omedelbart efter användning avlägsnar blod- och vävnadsrester. För rengöring rekommenderar vi att du använder en rengörings- och desinfektionsutrustning och går till väga på följande sätt: 1:1 Torrtorka instrumenten direkt efter ingreppet redan inne på operationssalen och avlägsna blod- och vävnadsrester. 1:2 Vid intorkade blod- och vävnadsrester: Använd manuell förrengöring (borstar och/eller ultraljud) med kallt vatten och vid behov ett rengörings-/instrumentdesinfektionsmedel. 1:3 Maskinell rengöring: Lägg instrumenten i lämpliga tvättkorgar. Rengör vid 50*C till 60*C (5 min) med demineraliserat vatten och ett högalkaliskt rengöringsmedel. Sköljning med vatten utan kemiska tillsatser. 6

Termisk desinfektion vid 93 grader C i minst tre minuter med demineraliserat vatten och tillsats av klarsköljmedel. Torkning med cirkulationsluft vid max 120*C med efterföljande avkylning. Operation 1: Femur raspar torrtorkas inte efter avslutat ingrepp. Blod och vävnadsrester finns kvar på instrumenten. För övrigt enligt tillverkarens rekommendationer. Resultat: Instrumenten är visuellt rena efter avslutad process. Operation 2: Se operation 1. Resultat: Instrumenten är visuellt rena efter avslutad process. Operation 3: Se operation 1 Resultat: Instrumenten är visuellt rena efter avslutad process. Operation 4: Se operation 1 Resultat: Instrumenten är visuellt rena efter avslutad process. Operation 5: Se operation 1 Resultat: Instrumenten är visuellt rena efter avslutad process. Diskussion 7

Resultatet av första studien visar att rengöringsmetoden är otillräcklig. För att få rasparna visuellt rena krävs förrengöring. Metoderna som används är varierande beroende på operations personal och vem som tar hand om instrumenten efter avslutad operation. En del av personalen är villig att rengöra instrumenten manuellt eller i ultraljud som första fas. Andra tycker att det är som att gå tillbaka till stenåldern och att risken att bli kontaminerad är stor. Risken under själva operationen tycker vi är större. Använder man rätt skyddsutrustning så minimerar man den risken. Resultatet efter andra studien visar att instrumenten blir visuellt rena även om tillverkarens instruktioner inte följs till 100 %. ( torrtorkning av instrument efter avslutat ingrepp). Vilket var vad vi hade förväntat oss. Frågan vi ställde oss då var varför tillverkarens instruktioner inte följs. Det kan finnas många orsaker till det kom vi fram till. Tidsbrist oftast är det operations personal som tar hand om instrument och stoppar det i diskdesinfektor vilket går mycket fortare än att stå och förrengöra instrumenten. En annan orsak är okunskap, personalen har dålig kunskap om hur och varför det är så viktigt med rengöring före desinfektion. Blod och vävnadsrester bränns fast under desinfektions fasen och blir betydligt svårare att få bort. Lättja är också en faktor att räkna med då det oftast är annan personal som får ta reda på resultatet av dåligt rengjorda och desinfekterade instrument. En representant från tillverkaren (Anders Larsson) tillfrågades om hur man på bästa sätt får rasparna rena. Han var medveten om problemet och rekommenderade att använda vattenpistol med högtryck efter avslutad operation samt en mässing borste att få bort benrester med. Följdfrågan blev då om tillverkaren kunde designa om instrumenten så att maskinell rengöring och desinfektion är tillräcklig. Enligt honom är de nya femur rasparna betydligt lättare att rengöra än de gamla. Under projektets gång fann vi att det finns olika designade femur raspar. De femur raspar vi gjort studien på är tillverkade av Link. DePuy är en annan tillverkare av femur raspar och deras raspar är betydligt lättare att rengöra. En ortoped tillfrågades om varför det är så. Han förklarade att det berodde på vilken teknik man använde vid höftledsoperationen. Vid cementfria höftledsoperationer används en snällare variant av raspar. Där är behovet endast att vidga benmärgen för att kunna föra in den nya protesen. Vid höftledsoperationer med cement behöver man luckra upp benmärgen för att få cement och protes att fastna. Därför används en elakare typ av rasp. Det optimala är att utbildade steriltekniker tar hand om det orena godset efter operation tycker vi. Källförteckning 8

Walderman Link Gmbh & Co. Viktig information för hantering och underhåll av återanvändbara kirurgiska instrument. Muntlig källa: Larsson Anders, representant från Link Gmbh & Co, öga mot öga intervju 30 oktober 2013 Bilaga: 1 9

Femur raspar efter avslutad operation Bilaga: 2 10

Femur raspar efter avslutad process i ultraljudsbad 11