Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke Utfärdad av: Bo Claesson Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-16 Viral hemorragisk feber (VHF) bör övervägas hos patient med oklar hög feber inom tre veckor efter vistelse i område med förekomst av VHF samt oförklarliga blödningsmanifestationer (inte enbart blodig diarré), särskilt efter längre vistelse i Afrika på landsbygden och/eller inom sjukvård, där fall med VHF kan förekomma. Misstanke skall även finnas vid fall med oklar feber och nära kontakt med förmodat VHF fall eller känd exposition för laboratorieprover eller djur med möjlig VHF smitta. Åtgärder: 1. Infektionsbakjour kontaktas. 2. Undersökning på isoleringsrum på mottagningen, avd 301 eller avd 302, beroende på patientens allmäntillstånd. 3. Föreligger blödningsmanifestation används skyddsutrustning, se nästa sida Vid stark misstanke om VHF kontaktar IK-bakjour Högisoleringsgruppen i Linköping och jourhavande smittskyddsläkare i VG-region. Högisoleringsgruppen: via infektionsbakjouren i Linköping 010-1030000 Smittskyddsinstitutet TiB/Smittskyddsjouren 08-4572300 Socialstyrelsen, Tjänsteman i beredskap (TiB) via SOS alarm 060-1090011 Vid verifierat fall eller stark misstanke på VHF skall kontakt tas med Högisoleringsgruppen för ev. transport till Högisoleringsenheten i Linköping för fortsatt vård. Nationell handlingsplan för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner finns nu hos Socialstyrelsen för godkännande. Sida 1
Vårdrutiner vid VHF Infektion SU Skyddsutrustning: Sjukhusets kläder Ovanpå en vätsketät skyddsrock med mudd. Art.nr 311830 Plastförkläde Mössa op hjälm art. nr 310322 Mölnlycke Health care AB Visir Andningsskydd FFP3 klassat med ventil Stövlar Dubbla operationshandskar Utrustningen finns på mottagningen, avd 301 och 302 Maten serveras på engångsmaterial Avfall hanteras som smittriskavfall enligt SU rutin. Dränagepåsar eller liknande (tex KAD) gör en knut på slangen. Lägg kateterpåsen i en plastpåse (dubbelförpackning). Isoleringsrum skall ha egen spoldesinfektor och frystoalett, se särskild rutin bilaga 3. Bilaga 1: Tabell över olika typer av VHF Bilaga 2: Karta, utbredningsområden av VHF Bilaga 3: Rutin för omhändertagande av urin och fekalier från patient med misstänkt/konstaterad hemorragisk feber Rune Wejstål Verksamhetschef Bo Claesson Överläkare Sida 2
Bilaga 1. Virala hemorragiska febrar Agens Värd/vektor Inkubationstid Utbredningsområde (rapporterade fall) Ebola-virus okänd 2-21 dagar (42 d) Afrika söker om Sahara Filovirus Marburg-virus Filovirus Lassa-virus Arenavirus (apor, antiloper, fladdermöss?) okänd (fladdermöss?) gnagare Mastomys natalensis 3-9 dagar Afrika söder om Sahara 3-21 dagar Västafrika Crimean-Congo HF Bunyavirus flera däggdjur fåglar fästingar 1-3 dagar efter fästingbett 5-6 dagar efter kontaktsmitta Afrika söder om Sahara, forna Sovjetunionen, sydöstra Europa, Eurasien, Mellanöstern och västra Kina Sydamerikanska VHF Arenavirus Junin-, Machupo-, Guanarito-, Sabiá- Chaprevirus gnagare 7-16 dagar Junin: Argentina (marsoktober) Machupo: nordöstra Bolivia (juli-september) Guanarito: Venezuela Chapre: Bolivia Sida 3
Bilaga 2. Geografisk utbredning av Ebola HF, Marburg HF, Lassa HF och Krim- Kongo hemorragisk feber. Ebola hemorragisk feber -känd och förväntad utbredning (Emerg Infect Dis. 2004 Jan;10(1):40-7) Marburg hemorragisk feber -känd och förväntad utbredning (Emerg Infect Dis. 2004 Jan;10(1):40-7) Lassa feber (BMJ. 2003 Nov 29;327(7426):1271-5) Krim-Kongo hemorragisk feber (WHO Fact sheet 2004) Sida 4
Bilaga 3. Rutin för omhändertagande av urin och fekalier från patient med misstänkt/konstaterad hemorragisk feber Utfärdad av: Anette Ericsson Granskad av: vårdhygien Godkänd av: Rune Wejstål Godkänd datum: Urin och fekalier från en patient med misstänkt/ konstaterad hemorragisk feber får inte komma ut i det kommunala avloppsnätet. Vid dessa tillfällen ska därför en frystoalett tas i bruk för att på ett ur miljösynpunkt säkert sätt hantera detta avfall. Frystoaletten finns att hämta i gamla röntgenförrådet rum 1103 på plan 1 och installeras på rummet enligt medföljande instruktion. Fekalier och urin töms i den medföljande ekopåse som placerats i frystoaletten. Avfallet fryses omedelbart och luktar inget. När påsen blivit full så placeras den i en riskavfallsbehållare som märkts med två etiketter, humanbiologiskt avfall och miljöfarligt avfall. Lägg ett hygienunderlägg i botten av behållaren för att suga upp ev läckage från påsen. Om patienten kräks så läggs även detta i toaletten alt. direkt i riskavfallsbehållaren. Kylförvarat avfall hämtas på transportenheten för avgående gods på fredag förmiddag, varför det är lämpligt att skicka behållaren dit på torsdag eftermiddag. Vaktmästarna hämtar behållaren på avdelningen tillsammans med övrigt avfall. För att undvika att urin och fekalier hälls ut i den fast installerade toaletten och i spoldekontaminatorn så tejpas locken. Allt material desinficeras när patienten lämnat avdelningen. Alternativt används engångsmaterial. Rune Wejstål Verksamhetschef Anette Ericsson Vårdenhetschef Sida 5