NÄRINGSLIV OCH HANDEL NÄRINGSLIV OCH HANDEL Visionen Mål Företagen i kommunen Kommunens arbetstillfällen Handel Levande tätortscentrum Framtiden Strategi Förutsättningar
NÄRINGSLIV OCH HANDEL Gnesta kommun utgör ett exempel på begrep pet regionförstoring med ett gott bo en de i Gnesta och ar bets mark na d i Södertälje och Stockholm. I Gnesta finns fortfarande möjlighet att köpa ett eget hus till överkomlig kostnad och pend lings möj lig he ter na till gym na - sie ut bild ning och ar be te är goda. Kommunens nä rings liv utgörs av många mindre företag som visat stor kreativitet inom sina branscher. För kom mun in vå nar na är det angeläget att an ta let ar bets plat ser växer för att minska sår bar he ten i händelse av struk tur ra tio nali se ring i de stora företagen i Sö der täl je. Även ut bild nings ni vån behöver ökas i kom mu nen. Visionen I vision för Gnesta kommun 2015 anges att kom mu nen vill ge nä rings li vet goda för ut sätt - ning ar. Företagen i kommunen I Gnesta kommun är arbetstillfällena fördelade enligt diagram 1. Jämförelsen med länets kommuner framgår av tabell 1. Uppgifterna bygger på statistik november 2001. Nedanstående statistik gäller antal företag i kommunen och gäller alltså inte offentlig verksamhet i förvaltningsform. Jordbruksnäringen är den näringsgren som har flest företag i kommunen. Inte mindre än 22 procent av kommunens företag är jordbruk. Samtidigt förändras länets jordbruk. Under perioden 1989 till 1999 har antalet jordbruksföretag i länet minskat med 8 procent medan antalet i Gnesta ökat med 6 procent, vilket inte innebär att antalet anställda i näringen ökar. En förändring sker från mjölkbönder till en större andel hästägare, se avsnitt jord- och skogsbruk sid 63. Antal företag i D-län 2002 fördelade på SNI-kod 4% 1 2% 1% 27% Företagstjänster, fastighets- och uthyrningsversamhet lockar, efter jordbruket, enskilt flest antal företagare i kommunen, vilket speglar den allmänna trenden till en växande tjänstesektor. 14 procent av företagen i kommunen är registrerade under rubriken företagstjänster. Parti- och detaljhandel liksom byggverksamhet sysselsätter 12 procent vardera av företagen i kommunen. Tillverkningsföretag är inte fler än 7 procent. I jämförelse med Södermanlands län har Gnesta kommun en övervikt av jordbruksföretag och byggföretag men färre företag inom parti- och detaljhandel. De största arbetsgivarna i Gnesta kommun framgår av tabell 2. A Jordbruk, jakt o skog B Fiske C Utvinning av mineral D Tillverkning näringsliv och handel Mål Antalet företag med mer än 10 anställda kommer under planperioden att fördubblas. Flertalet företag etableras troligen inom tjänstsektorn Dagligvaror ska finnas tillgängliga i kommunens fyra tätorter i slutet av planperioden. 2 1% 3% 2% 11% 12% 7% E El-,gas-,värme- o vattenförs. F Byggverksamhet G Parti-, o Detaljhandel, Reparation H Hotell- o restaurangverksamhet I Transport, magasinering o kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverks- och uthyrn. Företagstjänster L Offentlig förvaltn. o försvar. Obl socialförs. M Utbildning N Hälso- o sjukvård, sociala tjänster, veterinär O Andra samhälleliga o personliga tjänster Uppgift saknas Diagram 1 59
näringsliv och handel Antal företag i D-län fördelade på SNI-kod Näringsgren SNI92 (Statistik: SCB) Sörmland Gnesta Antal % Antal % Jordbruk, jakt o skog 3565 19 247 27 Fiske 41 0 0 0 Utvinning av material 20 0 1 0 Tillverkning 1567 8 60 6 El-,gas-,värme- o vattenförs. 21 0 1 0 Byggverksamhet 1711 9 111 12 Parti-, o Detaljhandel 2838 15 98 11 Hotell- o restaurangverksamhet 525 3 14 2 Transport, magasinering o kommunikation 684 4 31 3 Finansiell verksamhet 125 1 5 1 Fastighetsverksamhet } Uthyrningsverksamhet 4366 23 180 20 Företagstjänster Offentlig förvaltn. o försvar. Obl socialförs. 11 0 6 1 Utbildning 270 1 13 1 Hälso- o sjukvård 561 3 36 4 Andra samhälleliga o personliga tjänster 1963 10 93 10 Uppgift saknas 709 4 17 2 18977 100 913 100 Utmärkande för Gnesta kommun är att de fles ta företag är små, endast 14 företag har fler än 10 anställda. Inget privat företag har över 60 an ställ da. Av de större företagen är de fles ta sysselsatta inom till verk nings in du stri och kon fe rens verk sam het. De flesta företagen i kommunen är knutna till Gnesta tätort. I Björnlunda, med omnejd, finns ett 70-tal företag, varav ett 15-tal i byggoch anläggningsbranschen och ett 10-tal i bil- och åke ri bran schen. Det största företaget, Ja cobs son Rebuilding, tillverkar startmotorer inom bilindustrin och har 26 anställda. Tabell 1 Ett knappt 50-tal företag finns i Stjärnhov med omnejd varav ett 10-tal är knutna till bygg- och anläggningsbranschen. Det största fö re ta get är Solbacka kurs- och kon fe rens an - lägg ning med 28 anställda. Kommunens andra största arbetsgivare är Åsbackaskolan, som är en skola med riksintag för döva och hörselskadade med til läggs han d- i kapp. För att underlätta både för elever och personal att använda sitt språk i sam häl let är ett alternativ att införa teck en språks under vis ning i kom mu nens grundskolor som skolans val. Företag/motsvarande Antal anställda Gnesta kommun 802 Åsbackaskolan (statlig huvudman) 140 Craftec 58 Rekal Svenska AB 51 Södertuna slott 40 Kommunens arbetstillfällen Tabell 2 Gnesta kommun är en pendlarkommun. Den arbetsföra nattbefolkningen (personer över 16 år som är skrivna i kommunen) uppgår till 4521 personer. Så många som 53 procent pendlar dag li gen ut ur kommunen. De flesta pendlar över läns grän sen till Södertälje och Stock holm, se av snitt pendling sid 33. I likhet med Södermanlands län är 60 procent av kom mu nens dagbefolkning sysselsatt i privat driven verksamhet medan 40 procent har sin ut komst från stat, kommun, landsting eller från bolag som ägs av någon av dessa. Om man dä re mot utgår från Gnestaborna, (nattbefolkningen) är det fler som arbetar privat. 66 procent ar be tar i privat verksamhet mot 62 procent av de som bor i länet medan övriga är offentligt an ställ da eller anställda i offentligt drivna fö re tag (siff ror na avser 1999). Dagbefolkningens ar bets för del ning framgår av diagram 2 och ta bell 3. Jordbruket, som har flest antal företag i kom mu nen, sysselsätter en dast 5 procent av dag be folk ning en. Flest arbetstillfällen finns inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, ve te - ri när verk sam het där närmare en fjär de del av kom mu nens arbetstillfällen är samlade, följt 60
Antal förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i D-län (dagbefolkning) 2001 efter SNI-kod 3% 5% 1 24% 1 12% 15% 3% 1 8% A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske C+D utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+90 energi- o vattenförsörjning, avfallshantering F byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P personliga och kulturella tjänster J+K exkl 73 kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster L+Q civila myndigheter, försvar; internat. organisationer M+73 forskning o utveckling; utbildning N enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 00 näringsgren okänd Diagram 2 av forsk ning och utveckling, utbildning med 15 procent. I dessa siffror gör sig Gnesta kommun gäl lan de som kommunens största arbets gi va re med i första hand ut bild ning, vård och omsorg. I kommunen finns även relativt god till gång på skol- och behandlingsverksamhet för i första hand barn och ung do mar. Handel, transport, ma ga si ne ring, kommunikation sysselsätter 12 procent av kommunens dag be folk ning. Personliga och kulturella tjänster liksom bygg in du stri är nä rings gre nar som är överre pre sen te ra de i Gnesta jämfört med länet. I kom mu nen märks särskilt några större kon fe - rens an lägg ning ar. Det finns även fler ar bets - plat ser inom jordbruk, utbildning och vård i Gnesta medan tillverkning och handel m m har färre för värvs ar be tan de bland dag be folk - ning en än övriga länet. näringsliv och handel Antal förvärvsarbetande 16+ år i D-län Dagbefolkning) 2001 efter SNI-kod (Statistik: SCB) Näringsgren SNI92 Sörmland Gnesta Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk, jakt, Þske 2486 2 144 5 Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 23442 22 293 10 Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 766 1 6 0 Byggindustri 6660 6 281 10 Handel, transport, magasinering, kommunikation 15819 15 353 12 Personliga och kulturella tjänster 6298 6 293 10 Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 9765 9 238 8 Civila myndigheter, försvar, internat, organisationer 7027 7 77 3 Forskning o utveckling, utbildning 8822 8 422 15 Enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer 20781 20 659 23 Näringsgren okänd 2880 3 80 3 104716 100 2846 100 Tabell 3 Handel Kommunens struktur med fyra tätorter utgör grunden för den kom mer si el la servicen. I Gnesta tätort finns ett rikt utbud av han dels - va ror, möjligen med viss begränsning vad gäller utbudet av kon fek tions va ror. Dagligvaror finns tillgängliga i Björnlunda och Stjärnhov, som mar tid också i Laxne. 61
näringsliv och handel Levande tätortscentrum Tätorternas funktion som handels- och mötesplats är viktig. Planeringen bör inriktas på att bevara och förstärka tätorternas centrum. Etablering av storskalig handel utanför tätor ter na bör undvikas. Vid för fråg ning ar ska föl jan de krav gälla: Handeln ska utgöra ett komplement till cen trum kär nan och när bu ti ker Etableringen ska vara förenlig med ut veck - ling en av ett långsiktigt hållbart sam häl le Ingen påtaglig ökad miljöbelastning ge nom trafikpåverkan eller förfulning av landskaps bil den arbetsplatser. Här sker ökningen också främst inom tjänstesektorn. Strategi Kommunen ska underlätta etablering av före tag i kommunen. Detta ska ske genom En god kommunal service innefattande - pålitliga tjänster - tillräcklig omfattning - god kvalitet - effektivt resursutnyttjande Ett gott samarbete med befintliga fö re tag - näringslivsråd Förutsättningar Den viktigaste enskilda förutsättningen för ett växande näringsliv är att kommunikationerna förbättras. Vägnätet på de två axlarna RV 57 i östvästlig riktning och LV 873/867 i nord syd lig riktning utgör i dag på tag li ga be gräns ning ar för näringslivsutvecklingen. Regiontåg till Stock holm kommer att halvera restiden vil ket un der lät tar för företag på or ten att re kry te ra kva li fi ce rad arbetskraft. Bredband för IT kommer att ge förutsättningar för nä rings livs eta ble ring ar i kommunens fyra tät or ter. Under planperioden kommer såväl väg- som järn vägs för bin del se rna att utvecklas. IT-infra struk tur till kommunens fyra tätorter ska vara ut byggd i planperiodens mitt. God tillgänglighet till kollektivtrafik Konsekvensanalys, som redogör för ovanstå en de frågor samt övriga frå gor av vikt för eta ble ring en, ska utgöra underlag för be slut. - regelbundna samverkansträffar i olika konstellationer mellan kom mun och företag - förmedling av kontakter till andra länder och regioner men även till myndigheter och organisationer som ger stöd till fö re tag Framtiden Under planperioden kommer andelen arbetsplatser i Gnesta att öka. De flesta kommer att tillskapas i tätorten. Kommunen kommer att verka för en utökning inom alla branscher med betoning på mindre och medelstora företag, främst tjänsteföretag. Den relativa närheten till Stockholm kommer att utgöra en konkurrensfördel för Gnesta. Mot slutet av planperioden, när vägnätet norrut förbättrats och bredband för informationstekniken installerats, kommer även Laxneområdet att få fler En beredskap att välkomna nya företag till kommunen - planberedskap för näringsfastigheter - snabba svar med hög kvalitet vid förfrågningar - aktiv marknadsföring 62
JORD- OCH SKOGSBRUK Nationella miljömål 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap Kommunens långsiktiga mål Bibehålla ett öppet landskap Skydda större sammanhängande jord- och skogbruksområden Åkermarkens långsiktiga förmåga att produ ce ra livsmedel ska värnas De kulturhistoriska värdena som är koppla de till jordbruket ska värnas Skogsbruket ska bedrivas på ett sätt som stär ker den bio lo gis ka mångfalden Större sammanhängande skogsområden ska värnas De lövrika bestånden i anslutning till be tes - mar ker och dylikt ska bevaras Gnesta en jordbrukskommun Gnesta är en utpräglad jordbrukskommun med fö re trä des vis små enheter som omges av skogs mark och sjöar. I norr och söder finns stora kuperade skogsområden och i dal gång ar na, där korna for fa ran de betar, skapar jord bru ket ett levande vackert jordbrukslandskap. De norra skogsområdena utgör en del av Mälarmården ett stort, höglänt och kuperat skogsområde. Det finns gott om tallskog på höj der na och i sluttningarna frodas gransko gen. I svackorna däremellan finns det gott om fat tig kärr. Söder om dessa skogsbygder lig ger upp od la de områden med små och medel sto ra går dar. Skogarna här är mer lövrika ef ter som de tidigare hölls öppna genom bete. Fle ra av de ti di ga re betade markerna har idag växt igen till lundar och lövskog, några av dessa med inslag av ädellövträd som ek, lind, ask och alm. Bruket av jord och skog är av central ekono misk betydelse för ett flertal kommuninvånare. Fort fa ran de är mjölkproduktionen viktig för fle ra av kommunens bönder vilket gör att många äldre betesmarker hålls öppna av dju ren. På flera stäl len kan man därför fortfa ran de hitta flora och fauna som hör till ett kon ti nu er ligt brukat land skap. Det småbrutna och variationsrika landskapet är av största betydelse för vårt djur- och växt liv. Det finns gott om småbiotoper, betade mar ker och övergångszoner (skogsbryn etc) som spelar en central roll för vår flora och faunas art ri ke dom. De många gårdarna med dess oli ka bygg na der samt de många forntida läm ninga rna ut gör också en viktig del av vårt kulturarv. Det vackra landskapet är även något som de bo en de i kommunen värdesätter högt och som är en av kommunens absolut störs ta att rak tions kraf ter för att öka nyinflytt ning en. Jordbruk Dagsläget Vid en jämförelse gjord mellan åren 1995 och 1999 kan man i Jordbruksstatistisk årsbok 2000 bl a utläsa följande trender i Sörmland: Antalet nötkreatur har minskat kraftigt Antalet gårdar med nötkreatur har mins kat kraftigt Djurbesättningarna med nöt kre a tur har bli vit större Antalet får och lamm har minskat kraftigt Antalet besättningar med får och lamm har minskat kraftigt Antalet jord bruks fö re tag med små bruknings en he ter har minskat Antalet jord bruks fö re tag med större bruknings en he ter har ökat Trenden är än tydligare i Gnesta. Detta kan bero på att enheterna för det mesta är små och insprängda i det kuperade och sjörika landska pet vilket försvårar lönsamheten när de eko no mis ka villkoren styr mot storskalighet. En annan viktig faktor är kommunens närhet till Södertälje och Stockholm. Närhet till arbete gör att det är lättare för lantbrukarna att ha sidoinkomster och lantbruket endast på deltid eller att helt och hållet byta yrkesval. Närheten till storstadsregionen gör också att nedlagda gårdar inte helt sällan köps av välbärgade jord- och skogsbruk 63