Utvecklingsingenjörsprogrammet 180hp KANDIDATUPPSATS Produktutveckling av infästning för positioneringsbälten Joakim Löfgren och Viktor Rosén Examensarbete inom produktutveckling och innovationsledning 22.5hp Halmstad 2014-06-19
Examensarbete Utveckling av infästning för positioneringsbälte Upphovsmän: Joakim Löfgren Viktor Rosén På uppdrag av: Holmbergs Childsafety AB Utvecklingsingenjörsprogrammet Examensarbete 22.5 HP Examinator/Handledare: Leif Nordin Högskolan i Halmstad
Sammanfattning Detta uppdrag har utförts som uppdrag för Holmbergs. Uppdraget som projektgruppen gavs var att presentera ett nytt koncept för positioneringsbälten. Det resultera i en infästlösning för positioneringsbälten. Positioneringsbälten är något som behövs för att korrigera eller positionera en rullstols användare. Under projektets gång så identifierades vilka användarna av rullstolar är. I Sverige så är cirka tio procent av befolkningen i behov av någon form av transporthjälp. Allt från käpp till rullstol. 70 procent av dessa är 65 år eller äldre. I Sverige där befolkningen blir äldre så kommer åldersrelaterade problem som exempelvis reumatism bli allt vanligare och hjälpmedel allt mer nödvändigt. Vår produkt RelEasy är en infästning för positioneringsbälten. RelEasy ska ge möjligheten att lätt korrigera längden på bältet men även ge valet tillbaka till användaren i form av att man kan välja att inte använda bältet när det inte behövs. Med RelEasy ska man inte behöva montera av hjulet för korrigering av längden för bältet, utan man kan då enkelt koppla loss infästningen från stolen. Det konceptet som tagits fram i projektet är för att främja Holmbergs möjligheter att ta marknadsandelar inom bältespositioneringsbranschen. Med en unik produkt med ett modernt tänk så ska den skapa självförtroende och självständighet hos användaren. Även göra arbetet lättare för tekniker och personer som arbetar med användare. Allt detta för att skapa en lösning för alla inblandade. Abstract This assignment have been carried out on behalf of Holmberg s. The assignment that was presented to the projectgroup was to present a new concept for beltpositioning. The result was a beltattachment solution. Positioningbelts is something that is required to correct or position the wheelchair user. During the project it was identified who the wheelchair users are. In Sweden aproximatly ten percent of population requires some for of transportation aid. Everything from a cane to wheelchair. 70 percent of these ten percent is 65 years old or older. In Sweden, were the population is getting there is age problem to follow, forr example reumatism might become more of a problem and aidtools will then be more of a necessity. Our product RelEasy, is an attachment for positioningbelts. RelEasy is going to give the opportunity to easly change the length of the belt but aswell give the user a choice of not having to use the belt when not needed to. With RelEasy you won t need to remove the wheel to access the attachment when you want to change the length of the belt, instead you can easily just unclick the attachment from the chair. The resulting concept from this project is to give Holmberg s the opportunity to sieze markarshares within positioningbeltbusiness. With a unique product and a modern thinking RelEasy will give the user confidence and independence. It will aswell make it easier for techniacians and helpers that work with people in wheelchairs. All of this to create a solution for everyone involved.
Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Utvecklingsingenjörsprogrammet som har genomförts under höstterminen 2013 och vårterminen 2014 på Högskolan i Halmstad. Viktiga personer för detta examensarbete har varit Leif Nordin som är både handledare och examinator. Leif har gett oss många goda råd under projektet och varit en källa för idéer. Vi vill också rikta ett stort tack till Elin Salomonsson och Mats Älmeby som har varit våra kontaktpersoner på Holmbergs under projektet. Som har bidragit med många goda råd och framtagning av 3d utskrifter som har varit en viktig del i projektet samt framtagning av slutlig prototyp. Trevlig läsning! Joakim Löfgren Viktor Rosén Halmstad datum 2014-05-23
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Holmbergs Childsafety AB... 1 1.2 Bakgrund... 1 1.3 Positioneringsbälten... 1 1.4 Behov och problem... 1 1.5 Mål och syfte... 2 1.6 Avgränsningar... 2 2 Projektbeskrivning... 2 2.1 Projektorganisation... 2 2.2 Intressenter... 2 2.3 Budget... 2 2.4 Tidsplan... 2 2.5 Risker... 3 2.6 Sekretess... 3 3 Metoder Produktutveckling och Innovation... 3 3.1 Produktutvecklings processer... 3 3.1.1 Stage- Gate Process (SG)... 3 3.1.2 Dynamic Product Development (DPD)... 3 3.1.3 Lean Product Development (LPD)... 4 3.2 Vald PU-Process... 4 4 Metoder Projektproduktutveckling... 4 4.1 Informationsinsamling... 4 4.2 Kravprofil... 4 4.3 Kunskapsgap... 4 4.4 Idégenerering... 5 4.4.1 BAD... 5 4.4.2 PAD... 5 4.4.3 MAD... 5 4.4.4 CAD... 5 4.5 Benchmarking... 6 4.6 Kommunikation... 6 4.7 Planeringsvertyg... 6 4.8 Parvis jämförelse... 6 5 Teori... 7 5.1 Vanliga problem hos användare... 7 5.2 Hjälpmedelsanvändare... 7 5.3 Åldrande... 8 5.4 Självständighet... 8 6 Resultat... 9 6.1 Genomförande... 9 6.1.1 Uppstart... 9 6.1.2 Identifiering av kunskapsgap och fylla dem... 9 6.1.3 Idégenerering... 10
6.1.4 Modellbygge samt 3D utskrifter... 11 6.1.5 Vald Lösning... 11 6.1.6 Patent och mönsterskydd... 11 6.1.7 Validering... 11 6.1.8 Prototyp... 11 6.2 Produkt...11 6.2.1 Konstruktionen... 11 6.2.2 Material... Error! Bookmark not defined. 7 Affärssystem... 12 7.1 Konkurrenter...12 7.2 Marknaden...12 7.2.1 Hur står konceptet jämfört med liknande produkter... 12 7.2.2 Vem är kunden... 12 7.2.3 Vem är användaren... 13 7.2.4 Var ska den säljas... 13 7.3 Produktionsprocessen...13 7.4 Ekonomiska Kalkyler...13 7.4.1 Investering... 13 7.4.2 Produktionskostnader och försäljnings prognos.... 13 7.5 Risker... Error! Bookmark not defined. 7.5.1 SWOT... 14 8 Framtiden, Hållbar utveckling... 15 8.1 Hållbar utveckling med etik och moral...15 8.2 Arbetsmiljö...15 8.3 Lika Vilkor...15 9 Diskussion... 16 9.1 Projektprocessen...16 9.2 Projektprodukten...16 9.2.1 Resultatet... 16 9.2.2 Framtiden... 17 Referenser... 18 Bilagor... 20
1 Inledning 1.1 Holmbergs Childsafety AB Holmbergs Childsafety Holdings AB grundades år 1938 och är nu ett internationellt företag med fabriker i Litauen, Hong Kong och har sitt huvudkontor i Halmstad. Holmbergs har en omsättning på cirka 150 MSEK. Holmbergs har stor kunskap inom bältessäkerhet då de i över 30 år har tillverkat, sålt och marknadsfört produkter inom området bilbarnsbälten för barnstolar (Holmbergs Childsafety, 2014). 1.2 Bakgrund Holmbergs tog kontakt med högskolan i Halmstad för att få hjälp av studenter med ett nyproduktutvecklingsprojekt. Holmbergs säljer idag sina produkter till flera företag internationellt som behöver bälteslås. De säljer även helhetslösningar för barnstolsbälten med både fäste och rem. De produkter som de sålt, så som bälteslås, har de sett användas i andra sammanhang än barnstolsbälten. Produkter som exempelvis positioneringsbälten för rullstolar. De vill nu ta till vara på detta genom att etablera sig inom positioneringsbältesbranschen. Därför anser Holmbergs att en ny produktportfölj behövs. 1.3 Positioneringsbälten Ett positioneringsbälte är ett bälte för att positionera en användare som sitter i rullstol. Syftet med bältet är att hjälpa användaren att sitta på ett korrekt och ergonomiskt sätt, samt att ge användare en känsla av att sitta på plats. 1.4 Behov och problem Användare av rullstolsbälten är i varierande åldrar, trettio procent av dessa är yngre och har antingen medfödda skador eller råkat ut för en olycka. Majoriteten, sjuttio procent, är personer som är över 65 år (Hälsoinstitutet, 2007). Dessa har oftast åldersrelaterade problem. De kan ha svårt att ta sig längre sträckor och positioneringsbältet kan vara en säkerhet och ett bekvämlighetsval att använda vid transport med rullstol. Ett annat användarsegment är spastiska patienter. De har svårt att kontrollera sin kropp. En person med spastiskt handikapp kan behöva bältena för att få en korrekt ergonomiskt ställning vid till exempel en bäckenrotation (Richard Toft, 2013). Selar kan även användas för att tillåta mer rörelser då de eventuellt kan ha svårt att hålla kroppen upprätt och lutar sig mot stolsramen vilket gör att de enbart kan använda en arm. 1
1.5 Mål och syfte Syftet med projektet är att ta fram ett nytt koncept för positioneringsbälte som skiljer från de existerande men samtidigt uppfyller de krav som finns. Projektmålet är att ta fram en prototyp på ett nytt koncept inom området för positioneringsbälten. 1.6 Avgränsningar Under projektets gång kommer projektgruppen att fokusera på höftpositioneringsbälten och dess komponenter bälten, låsen och infästningarna. 2 Projektbeskrivning I detta avsnitt ingår information om projektet och dess ramar så som projektorganisationen, tidsplan och avtal som skrivits med mer. 2.1 Projektorganisation Projektgruppen består av två medlemmar Joakim Löfgren och Viktor Rosén. Beställare och projektägare är Holmbergs Child Safety AB. Kontaktpersoner på Holmbergs är Mats Älmeby och Elin Salomonsson. Handledare till projektgruppen Leif Nordin. 2.2 Intressenter Intressenter är de som påverkas på något vis av projektet antingen för att sälja eller använda produkten. En intressentanalys har gjorts där en indelning av kärn-, primär- och sekundärintressenter har delats upp. Där den huvudsakliga kärnintressenten är Holmbergs. För att se hela intressentanalysen se Bilaga A. 2.3 Budget Projektet har finansierats av Holmbergs. Kostnader för prototypframtagning och benchmarking har vidare fakturerats till Holmbergs. Förutom vissa småkostnader som projektgruppen har betalat själva. Den totala summan för projektets kostnader har uppgått till 16 025 kronor. För en detaljerad budget se Bilaga B. 2.4 Tidsplan Tidsplanering har varit en viktig del av projektet för att veta hur projektet fortlöper. En långsiktig planering, motsvarande ett Gantt-schema har används se Bilaga C. För kortsiktig planering så har projektgruppen haft en veckoplanering se Bilaga D. Detta för att gruppen ska stå på en gemensam grund och kunna vara effektiva under arbetet. Avstämningsmöten med Holmbergs och handledare har också genomförts för att diskutera val som genomförts samt hur projektet ska gå vidare. 2
2.5 Risker Bälten är något som träffas på ständigt i vardagen exempelvis i fordon, åkattraktioner med fler. Detta är en risk för projektgruppen då det kan hämma idégenereringsprocessen. Förslag för att motverka hämmad idégenerering är att exempelvis styra en brainstorminggrupp med generella riktningar istället för att ge dem specfika problem. 2.6 Sekretess Sekretessavtal har skrivits mellan både projektgrupper i klassen och mellan projektgruppen och Holmbergs se Bilaga E. Detta i syfte att skydda Holmbergs och projektgruppens intressen. 3 Metoder Produktutveckling och Innovation 3.1 Produktutvecklings processer Det finns ett flertal olika produktutvecklings processer. För att ett projekt ska kunna ge ett bra resultat så är det bra att en PU-metod som referensram. I en PU process bör inte PU-metoderna följas slaviskt då PU-metoderna inte går att generalisera. Nedan är det listat de processer som gruppen valde mellan som är nämnda i Holmdahl (2010). 3.1.1 Stage- Gate Process (SG) Stage-Gate är den mest förekommande PU-processen i Nordamerika, då sjuttio procent av bolagen använder det. Det är ett system för styrning och finansiell övervakning. I SG processen arbetar projektgruppen fram till en gate, som exempelvis test och valideringsgate, där projektledaren sedan i gaten rapporterar av till en högre ledning där de tar beslut. Denna typ av PU-Process låter ledningen styra och låter projektledaren agera springpojke, detta leder då till långsam beslutsfattning där snabba beslut kan behövas. Detta är en klassisk vy där projektet har bestämda former och linjärtänkande, "follow the plan, work the plan". Metoden är även begränsande då det mestadels tillämpas på produktion och inte försäljning (Holmdahl, 2010). 3.1.2 Dynamic Product Development (DPD) I DPD är PU-processen inte centraliserad hos högre ledning utan projektgruppen och projektledaren tar beslut. Det tillåter en projektgrupp som arbetar med DPD att vara flexibla då snabba beslut kan tas och gruppen enkelt kan byta riktning om problem uppkommer. Proccessen tillåter även att Need behov idenfieras, men framförallt Want och Wish behov hos användare. Det är även en lärande strategi där produktspecifikationen växer fram under projektets gång. Jämfört med SG så är denna metod mycket bredare (Ottosson, 2012). 3
3.1.3 Lean Product Development (LPD) LPD är också en lärande strategi där projektgrupper arbetar med flera koncept parallellt och där projekt sluter samman med hjälp av integrationspunkter för att närma sig en optimerad slutprodukt. Under projektets gång kan marknadstrender påverka projektet lång efter uppstart. Denna process fungerar väldigt bra vid en utveckling är Need drivet, och det bygger på erfarenhet. Projektchefernas roll är att ha en helhets bild och lösa upp problem och fylla kunskapsgap längs med projektets gång så att när alla spår integreras så ska alla problem vara lösta (Holmdahl, 2010). 3.2 Vald PU-Process Det naturliga valet blev DPD då Holmbergs förmedlade en vision till projektgruppen. Visionen var att vid projektets slut skulle leverera ett innovativt koncept och prototyp. SG valdes naturligt bort då Holmbergs ville att projektgruppen skulle arbeta självständigt. Det lämnade gruppen med två alternativ. LPD eller DPD. Gruppen valde att arbeta med DPD då projektgruppen vill presentera ett Wish drivet koncept som fungerar och är lätt att använda, istället för att optimera ett redan existerande koncept. 4 Metoder Projektproduktutveckling 4.1 Informationsinsamling För att driva ett framgångsrikt projekt i ett område där projektmedlemmarna inte har någon tidigare erfarenhet, är det väldigt viktigt att identifiera kunskapsgap. Detta projekt kräver förståelse för användaren bland annat hur en person positioneras ergonomiskt rätt. Även förståelse för de produktkategorierna som finns idag och vad deras syfte är. Det projektgruppen vill få ut av informationssamlingen är att stänga kunskapsgap och med insamlad information skapa en kravprofil (Ottosson, 2012) 4.2 Kravprofil Projektgruppen kommer att upprätta en kravprofil i syfte att ha ett referensmaterial under projektets gång för att kunna säkerställa att slutprototypen uppfyller de krav och önskemål som finns identifieras under informationsinsamlingen. Kravprofilen kommer att förändras under projektets gång i en dynamisk anda när nya krav och önskemål kan komma att identifieras (Holmdahl, 2010). 4.3 Kunskapsgap Kunskapsgap är något som bör identifieras under projektets gång då projektgruppen saknar relevanta kunskaper om hur man positionerar en användare. Identifierade kunskapsgap kan skrivas upp på en whiteboardtavla så att gruppen har det överskådligt. Det gör att resurshantering och planering blir lättare när kunskapsgap skall slutas. Identifierade och slutna kunskapsgap kan 4
ge projektgruppen relevanta intryck för att komma fram till ett bättre resultat (Holmdahl, 2010). 4.4 Idégenerering I idégeneringsfasen kommer flertal metoder att användas av projektgruppen. De är listade nedan och dessa metoder återfinns (Ottosson, 2012). Dessa metoder har använts för att hjälpa till i konceptframtagningen. Där målet har varit att generera ett koncept som överensstämmer med kravprofilen. 4.4.1 BAD För att skapa nya idéer för positioneringsbälten krävs det att man har en bra uppfattning av vad problemet är. Brainstorming är en vanlig metod som utnyttjas i denna fas. Det är en metod som är väl använd men även missbrukad. Oftast tidigt i brainstormingen är det intensivt men intensiteten planar oftast ut efter en stund då ledaren för brainstormingen inte är tillräckligt förberedd. För att nå bra resultat med brainstormingen bör projektgruppen ha en god uppfattning om vad problemet är för att kunna formulera bra frågeställningar för att skapa en bra miljö för gruppen som brainstormar. En brainstorming som förberetts väl genom en noggrann problemanalys brukar ge resultat. (Holmdahl, 2010) 4.4.2 PAD Papper och penna är viktiga redskap i konceptframtagningen för att lättare förmedla tankar och idéer. De kan låta hjärnan koppla ihop tankarna med något visuellt som finns framför sig. Det är också en form av dokumentation som så projektgruppen kan gå tillbaka för att minnas tidigare idéer och tankegångar. Whiteboard tavla kan även det användes för detta där man kan lättare förmedla koncept till flera utomstående samtidigt och generera idéer. (Holmdahl, 2010) 4.4.3 MAD I projektet kommer modeller att byggas för att kunna testa och verifiera enkla modeller för att ge mer förståelse om storlekar och problem som kan dyka upp. Med modeller kan gruppen koppla något på papper eller på datorn till något fysiskt vilket är lättare att minnas. (Holmdahl, 2010) 4.4.4 CAD CAD används oftast parallellt med MAD då man kan skriva ut 3D modeller och testa mekanismer och fysiska funktioner. CAD är fördelaktigt när mekanismer ska utvecklas där det krävs större noggrannhet vid framtagning än vad man kan med MAD. Med exakta 3D utskrifter kan krafter, hastigheter och accelerationer räknas på. (Holmdahl, 2010) Denna metod har potential att ta en större roll en den tidigare gjort i konceptgenereringen när 3D skrivare blir allt mer lättillgängliga och billigare. 3D skrivare har bidragit till att prototyper i ett tidigt stadie kan testas, där deras mekaniska funktioner kan verifieras och valideras. 5
4.5 Benchmarking Benchmarking är en undersökning där koncepten ställs mot konkurrerande lösningar för att se var konceptet står gentemot en etablerad lösning. Detta är för att identifiera eventuella patentintrång och för att jämföra styrkor och svagheter. Detta är för att kunna förbättra det egna konceptet (Ottosson, 2012). 4.6 Kommunikation Dropbox är ett sätt för projektgruppen att kommunicera. Det är ett hjälpmedel för att dela alla dokument och filer i projektet. Det gemensamma utrymmet ger möjlighet att arbeta i flera delar av projektet samtidigt och även tillgång till material oavsett plats. Projektrum som projektgruppen tilldelats är bra att använda för att underlätta kommunikation. En samlokal underlättar fokusering och underlättar synergi då man arbetar nära varandra och börjar tänka i samma linjer. Mailkommunikation kommer vara den huvudsakliga kommunikationskanalen med Holmbergs, även avstämningsmöten med Holmbergs är också ett sätt att säkerställa att de vet hur projektet fortgår (Holmdahl, 2010). 4.7 Planeringsvertyg Planering är viktigt i produktutvecklingsprojekt. Ett Gantt-schema som kan ge projektgruppen en överskådlig planering. Detta i syfte att gruppen ska ha en gemensam uppfattning om hur projektet ligger till. En detaljplanering 1-2 veckor framför sig har använts för att kunna fördela uppgifter eller lösa eventuella komplikationer eller förseningar (Holmdahl, 2010). 4.8 Parvis jämförelse För att utvärdera och kunna välja bland de koncept som tagits fram så gjordes en parvis jämförelse. Där bedöms olika parametrar som är viktiga för produkten och dessa sätt upp mot de olika koncepten för att kunna bedöma vilket som är det bästa konceptet (Nordin, 2011). 6
5 Teori 5.1 Vanliga problem hos användare Som man kan se Bilaga F finns det fyra vanliga problem som rullstolsanvändare har. Bilagan bygger material givet från (BodyPoint, 2014) som projektgruppen tagit del av vid workshop (Toft, 2013). Ett av de vanligaste problem som kan uppkomma när man sitter i rullstol är att användaren glider ned på stolen och får en dålig hållning. Det kan bland annat bero på saknad styrka i muskler. Även att ryggstödet kan vara för lågt, sittdynan är för låg eller att fotpedalerna är för långt fram/bak. Detta leder till en C formad sittställning där ryggen kröks. Att positionera användaren med ett positioneringsbälte är vad som kan göras för att korrigera användaren. Det man kan använda då är ett vanligt höftpositioneringsbälte vid 60-90 grader för att se till att användaren har en korrekt ställning. Se bild till höger: 5.2 Hjälpmedelsanvändare Följande diagram visar fördelning av manuella rullstolsanvändare efter ålder och kön (Hälsoinstitutet, 2007, p. 6) Som kan ses i diagrammet ovan är att majoriteten av användare är i pensionsåldern. tio procent av Sverige befolkning (Hälsoinstitutet, 2007) använder hjälpmedel varav sjuttio procent av tilldelade hjälpmedel föreskrivs till personer som är över 65 år. Reumatiska och neurologiska sjukdomar är de vanligaste orsakerna rörelsehinder men det kan också vara medfött och vara till följd av en olycka. Enligt en hälsoundersökning från Statistiska central byrån (SCB, 2006) så behöver cirka sex procent av kvinnor i åldrarna 16-84 år och tre procent av män i samma åldrar ett hjälpmedel i form av käpp, rollator och rullstol. 7
5.3 Åldrande Vid åldrande sker många förändringar i kroppen. Skelettet blir skörare på grund av att kroppen inte längre producerar kalcium och mineraler som vid yngre ålder. Vid normal produktion skyddar det skelettet mot benbrott och skörhet. Även risken för inflammation i lederna är högre. Det kan leda till smärtor och försämrad rörlighet. Generellt beskrivs den äldre populationen som svagare där balansen är sämre och rörligheten är begränsad. I en studie av Landers (2001) så bekräftades det att muskelstyrkan hos äldre är sämre jämfört med yngre. Framförallt i benen. Prognosen för Sveriges befolkning är att 2060 så kommer hela 25 % av Sveriges befolkning vara pensionärer mot jämförelsevis 18.8 % 2011. Den åldrande befolkningen är inte bara ett lokalt problem utan ett världsproblem och en utmaning vi står inför (Abrahamsson, 2012). Slutsatsen är helt enkelt att dessa åldersproblem kommer att bli allt mer utbrett och det är essentiellt att utvecklingen går framåt för att underlätta för en åldrande befolkning. 5.4 Självständighet Att vara självständig och inte beroende av någon, är något som eftersträvas under hela livet. Vid ålderdom blir det allt svårare att leva lika självständigt. I (Simmers, 2004) så vill majoriteten bland den äldre populationen bo kvar hemma så långt det går. Även om det medför svårigheter med vardagliga problem och det leder till frustrationer och depressioner. Slutsatsen av det är att låta äldre genomföra sina sysslor på egen hand i den längd de kan. Hjälpmedel är därför en nödvändig assistans för individen för att ökas dess säkerhet i de moment som genomförs. Drastiska förändringar i individens självständighet gör det svårt för användaren att acceptera det. Små och stegvis förändringar är att föredra (Simmers, 2004). Idag finns det mediciner och vård som bromsar utvecklingen av funktionsnedsättning. Hos den äldre populationen är funktionsnedsättning fortfarande utbredd. I populationen, se Teori Hjälpmedelsanvändare, är det mer än sjuttio procent är över 65år som använder någon form av hjälpmedel för att kunna förflytta sig och vara självständig. Hjälpmedel ökar självständigheten hos användaren (Agree & Freedman, 2003), då de inte är i behov av en vårdgivare och kan klara sig själv i exempelvis hemmet. 8
6 Resultat 6.1 Genomförande 6.1.1 Uppstart Projektet inleddes med att projektgruppen träffade representanter från Holmbergs (Elin Salomonsson & Mats Älmeby, personlig kommunikation, 17 september, 2013). De delgav projektgruppen en vision om ett koncept som kan hjälpa 70 procent av användarna av positioneringsbälten. Det låg till grund för kravprofilen se bilaga G. Syftet med att upprätta en kravspecifikation är för att ha en referensram att arbeta mot. För att inte styra projektgruppen alltför mycket utan att låta projektets resultat växa fram valde Holmbergs att ge gruppen breda ramar att arbeta inom. Som mål för projektet ska projektgruppen presentera ett nytt koncept som är riktat mot positioneringsbranschen där en väl genomförd benchmarking ska ligga till grund. Benchmarking ska genomföras för att se hur konceptet är jämfört med andra lösningar på marknaden. Även en prototyp ska tillhandahållas. 6.1.2 Identifiering av kunskapsgap och fylla dem Projektgruppen insåg tidigt att projektet kräver god förståelse för hur produkter som finns idag samverkar med användare samt vad deras syfte är. Tidigt i projektet genomförde gruppen en benchmarking. Projektgruppen införskaffade olika varianter av positioneringsbälten. Detta i syfte att införskaffa en djupare förståelse av vad deras användningsområden är. Vid införskaffandet av de olika produkterna erbjöds projektgruppen att genomföra en workshop med en person som är utbildare vårdgivare i hur patienten ska positioneras med positioneringsbälten (Richard Toft, personlig kommunikation, 10 december 2013). Workshoppen var cirka en timma där gruppen fick lära sig om produkternas syfte och djupare inblick i vad för problem en användare kan ha. Projektgruppen fick även svar på frågor samt delgavs en del konkreta problem med de produkter som finns idag. Projektgruppen träffade även en hjälpmedelskonsulent (Andersson,personlig kommunikation, 5 december, 2013) och en tekniker (Johansson, personlig kommunikation, 7 april, 2014) på hjälpmedelscentralen i Halmstad där en del frågor besvarades och gruppen fick förklarat för sig hur de ser på positioneringsbälten istället för att få en utbildares syn som kan vara säljande syn. Teknikern gav projektgruppen en rundvandring på centralen samt en bredare syn på den mängd varianter av rullstolar det finns och hur mycket hemmagjorda lösningar de gör då varje patient är unik. När alla dessa delar hade genomförts satte sig projektgruppen ner och analyserade den data som insamlats. Projektgruppen drog slutsatsen att bälten är styrda av de krav som ställs från hjälpmedelscentralerna. Om ett nytt 9
bälteskoncept ska implementeras så måste handläggarna övertygas. De skulle krävas att projektgruppen skulle behöva stor kunskap och erfarenhet inom anatomi och ergonomi. Under datainsamlingen så identifierades problem med de infästningar som finns idag. Det önskas möjlighet att göra längdkorrigeringar snabbt och enkelt då dagens lösningar inte tillåter det, utan deras enda syfte är att positionera bältet i rätt riktning. 6.1.3 Idégenerering För att komma fram till något nytt koncept använde sig projektgruppen brainstorming för att generera fram idéer. Först genomfördes det endast med projektgruppen, där efter togs hjälp av klasskamrater. De idéer som framkom skissades ned för att lättare förmedla lösningen i gruppen. För att uppmuntra alla tankar och idéer så kom projektgruppen med frågeställningar till gruppen som de sedan fick lägga fram idéer och förslag om. De skisser som projektgruppen ansåg vara genomföra ställdes upp i en parvis jämförelse se Bilaga H för att se vilket koncept som stämde mest överens med de värden som projektgruppen hade. Skisserna finns i Bilaga I. Den slutsatsen som drogs efter idégenereringen var att både deltagare och projektgrupp påverkats av tidigare erfarenheter när det kommer till bälten. Många av de idéer och koncept som skissats fram var redan existerande lösningar som kan påträffas i det vardagliga livet. Tillfällen som vid bilfärd och nöjesattraktioner. Under idégeneringen så lades fokus vid spännen och infästning då utveckling av bälten redan valts bort i ett tidigare skede. Resultatet av brainstormingen blev framför allt koncept på infästningar och färre konceptförslag på spännen. Gruppen valde att arbeta vidare med infästning och inte med spännen. 10
6.1.4 Modellbygge samt 3D utskrifter Sekretess 6.1.5 Vald Lösning För att besluta om vilket koncept som gruppen skulle arbeta vidare med så ställde projektgruppen upp en parvis jämförelse. Där jämförs kvalitér som söks i produkten. Därefter bedöms de olika koncepten om de uppfyller dessa kvalitér för att komma fram till vilket koncept som är bäst se Bilaga H. Sekretess 6.1.6 Patent och mönsterskydd Sekretess 6.1.7 Validering Sekretess 6.1.8 Prototyp När konceptet hade validerats så erbjöd sig Holmbergs att skicka designen, som projektgruppen konstruerat i CATIA, till ett prototypföretag för att få en exakt utskrift som är i ett robust material och är mer lik den plast som används vid tillverkning. Delarna levererades och projektgruppen lackerade dem i verkstad och sammanställde prototypen. 6.2 Produkt Sekretess 6.2.1 Konstruktionen Sekretess 11
7 Affärssystem I detta avsnitt beskrivs en affärsplan för RelEasy. Framöver kommer BP, (Body Point), även innefatta HEA Medical för enkelhetens skull. 7.1 Konkurrenter De största konkurrenterna i Sverige är BP och Anatomic Sitt. I Europa och USA har BP även där stora marknadsandelar. BP's filosofi är att de vill leverera högkvalitativa produkter och skapa högt mervärde hos sina kunder genom att erbjuda dem utbildning om ergonomi och positionering av användare. Det ger en professionell bild och de får en nära kontakt med kunderna. Anatomic Sitt arbetar på liknande sätt, då de tillverkar även rullstolar. Deras bältesprodukter är oftast anpassade till sina egna rullstolar. (Richard Toft, personlig kommunikation 10 december, 2013). 7.2 Marknaden 7.2.1 Hur står konceptet jämfört med liknande produkter RelEasy är en infästning som ska säljas tillsammans med ett positioneringsbälte. Infästningar på marknaden idag är oftast en enkel metallbricka som skruvas eller binds fast i ramen på rullstolen. Det gör att RelEasy särskiljer sig från de andra produkter på marknaden då det är unikt och innovativt. RelEasy är enkel att använda och skapar ett högre mervärde hos användaren. Produkter som idag finns inom positioneringsbältesbranschen är framförallt utvecklade mot egna produkter där exempelvis rullstolstillverkare tillverkar egna bälten och infästningar. Marknaden i Sverige idag kräver oftast att när ett positioneringsbälte ska säljas så ska rätt tillbehör medhållas såsom infästning för olika rullstolsramar där ingen klar standard finns. RelEasy kommer positionera sig som ett dynamiskt varumärke som uppfyller de krav som ställs från regionerna vid upphandlingar men även samtidigt lyssnar på vad användarna önskar och vill ha med ett positionerings bälte. 7.2.2 Vem är kunden Enligt svensk lag, Hälso- och Sjukvårdslagen, så ska hjälpmedelscentralerna tillhanda hjälpmedel till dem som är funktionshindrade. Det gör regionerna till det största kundsegmentet i Sverige. De hjälpmedel som centralerna förfogar och distribuerar över köps in från företag. För att få tag på produkter som användare av hjälpmedel behöver så inleds en offentlig upphandling, (Socialdepartementet, 2007), där företag kan lägga anbud och konkurrera öppet. Ett avtal med en region varar i cirka 2 år se Bilaga M. Vid en upphandling ställs produkt och pris mot varandra i varierande kategorier. Som leverantör har man ingen kontakt med slutanvändare på grund av patient sekretess. Det är konsulterna på hjälpmedel centralerna som har i uppgift att 12
fördela de produkter de har att tillgå till de personer som är i behov av hjälpmedel. Det kan vara simpla lösningar från en enkel rullstol med ett standard positioneringsbälte till en specialbyggd rullstol med specialtillverkat positioneringsbälte. 7.2.3 Vem är användaren Majoriteten av slutanvändarna kommer att vara pensionärer som är 65år eller äldre. Det är oftast personer, med ledont och har ålderproblem, som ska ta sig mellan punkt A och punkt B. Då blir rullstolen och positioneringsbältet en bekvämlighet. Bältet hjälper användaren att sitta korrekt genom en bra ergonomisk ställning och ge en känsla av säkerhet. Detta styrks av det som nämnts i teori delen. En stor fördel med RelEasy är att det låter användaren välja om bältet ska sitta på eller inte. Vid långa dagar så kan man inte sitta i samma position hela tiden, användaren kan då välja att sitta utan bälte och helt enkelt koppla loss dem så att de inte hänger över sidorna på rullstolen och eventuellt fastnar i hjulen eller är allmänt en irritation på grund av att de hänger på fel ställe. 7.2.4 Var ska den säljas Initialt kan produkten lanseras i Sverige och Tyskland, där Holmbergs har kontor men även goda kontakter. Därefter kan fokus riktas mot Skandinavien och Europa med Sverige och Tyskland som utgångspunkt för att därefter arbeta globalt. 7.3 Produktionsprocessen Vid produktion är målet att majoriteten av produkten ska vara av plast för att hålla ned kostnader. Formsprutning tillåter massproduktion och konstruktionen tillåter att maskinell montering inte behövs. I den form konceptet är just nu så finns det plats för förändringar förslag och ritningar finns se Bilaga N. Förslaget tillåter en lättare montering. Dessa förslag har arbetats fram tillsammans med Elin Salomonsson (personlig kommunikation, 25 April, 2014). 7.4 Ekonomiska Kalkyler För produktutvecklingen, optimering, tester och formar så har Holmbergs gett oss material för att göra uppskattade kalkyler. Dessa återfinns i Bilaga O. 7.4.1 Investering Sekretess 7.4.2 Produktionskostnader och försäljnings prognos. Sekretess 13
7.4.3 SWOT Två SWOT- analyser har gjorts, en på Holmbergs och en för RelEasy. SWOT-analys är en metod där styrkor, svagheter, möjligheter och hot bedöms, (Quick MBA). En på företaget Holmbergs för att se deras styrkor och svagheter inom området för att få en tydlig bild av hur möjligheterna ser ut och vilka hot som finns. Den andra SWOT-analysen genomfördes på samma sätt som den första fast RelEasy istället för företaget. (Bilaga P) Analysen på Holmbergs visade att de har ett starkt varumärke och styrkor i produktion då de har egna fabriker, även att de har god erfarenhet inom bältesbranschen. Svagheter är erfarenhet inom ergonomisk positionering och anatomi. Möjligheter för dem finns då det inte finns många konkurrerande företag på marknaden, men det är även en nackdel för dem för att de etablerade företagen är gamla och har erfarenhet. Styrkor med RelEasy är att det är nytänk och innovation och fungerar även till en av de vanligaste rullstolarna. Dess svaghet är att det är en komplex lösning jämfört med en enkel platta som oftast räcker långt när det kommer till positionering. Möjligheterna är att det är en nyhet vilket kan skapa ett intresse och kan hjälpa Holmbergs vid upphandlingar. Hot mot RelEasy är att den är komplex och att den måste monteras för hand. Jämfört med en bricka som enbart behövs pressas och behandlas så kostar den mer. 14
8 Framtiden, Hållbar utveckling 8.1 Hållbar utveckling med etik och moral För att bygga en hållbar framtid för oss och våra nästkommande så bör mål sättas för produkt och produktproduktion så att man inte skapar problem för kommande generationer. Som exempel på material som kan användas vid produktion skulle man kunna använda ABS plast. Det har en hög återvinningsprocent vilket är bra både för miljö och natur. Det sparar energi som resultat av det (Argonne National laboratory, 1999). I RelEasys fall kommer antagligen produktionen ske i Litauen, i en av Holmbergs fabriker. Detta ger Holmbergs en konkurrensfördel då man kan producera produkter billigare där grundlönen kan vara lägre jämfört med exempelvis Sverige (En Annan Verklighet, 2014). I länder som har lägre löner kan det vara svårt att säkerställa att riktlinjer och krav på arbetsmiljö och säkerhet efterföljs. Det är då viktigt att man säkerställer att arbetsmiljön är bra genom regelbundna inspektioner av oberoende personer som ser över hela verksamheten. Att uppnå en hållbar utveckling kan vara genom att exempelvis investeringar i skolor i närområdet till fabriken, för att bidra till en bra utveckling i området då folk blir mer utbildade vilket kan leda till sociala och eknomiska fördelar i Litauen (Von Schoting & Nilsson, 2013). Även att ha tillverkning i Litauen kan leda till arbetstillfällen som ger möjligheter till social och teknisk 8.2 Arbetsmiljö Vid montering av RelEasy så är det inga monotona rörelser. Sätta ihop knappen och trycka in den i höljet för att därefter montera dit rempinnen och locket. Plasterna i RelEasy kommer inte, under några som helst omständigheter, vara giftig att hantera då man ska kunna hantera dem i vardagen som användare. När man ska använda RelEasy så är det är viktigt att låsa hjulen på rullstolen. Då det är väldigt små utrymmen så kan man lätt bli klämd om man den hamnar i rullning. När positioneringsbältet ska kopplas på och av med RelEasy så är det bra att stå upp. Då hjulet oftast sitter i knähöjd så kan det bli ansträngande för ryggen om man kopplar loss RelEasy flera gånger under en kort period. (Bilaga Q) 8.3 Lika Vilkor Med RelEasy vill projektgruppen främja det egna valet hos användare. Idag kan det vara svårt att vara självständig och det är viktigt att ge de val användaren kan göra tillbaka till dem. Det är en frihet att vara självständig och om man som användaren själv kan avgöra om ett positioneringsbälte behövs när man sitter fram exempelvis TV'n eller när man ska ta sig från A till B så är det ett steg i rätt riktning. 15
9 Diskussion Projektet har varit givande för projektgruppen och har get dem en god inblick i positioneringskunskap. Projektgruppen har haft god användning av de erfarenheter och kunskaper de har fått i tidigare projekt på Utvecklingsingenjörsprogrammet. Kunskaper som varit av vikt för projektet har varit CAD, där Catia har varit programmet som projektgruppen arbetat i. 9.1 Projektprocessen Vid koncept framtagningen så arbetade gruppen med en dynamisk anda. När problem dök upp, framförallt vid prototyp och modell framtagning så agera gruppen mycket som vatten gör. När ett hinder dök upp, istället för att fastna så arbetade sig gruppen runt det och kom fram till nya lösningar. Erfarenheter som ådragits från tidigare projekt gav gruppen en bra grund att arbeta ifrån när det kommer till nytänk och rutiner. En viktig lärdom som projektgruppen lärde sig tidigt är att inte låta sig smutsas ned av produkter inom branschen. Det var svårt att undvika då det var ett helt nytt område för projektgruppen och de var tvungna att förstå syftet med de positioneringsbälten som fanns idag. Det ledde till att idégeneringringsfasen resultera i att koncept som gruppen kom fram till var väldigt lika de som redan fanns idag på marknaden. Generellt så är positioneringsbälten något som träffas på vid olika tillfällen genom livet. Barnstolsbälten, bilenbälten, åkattraktioner med fler. Ställen där positionering är nödvändigt. Möjlighet att skriva ut i 3D har varit en viktig del av projektet. Särskilt under konceptutveckling där utskrifterna gav projektgruppen chans att få något fysiskt att arbeta med. Det hjälpte även till vid fastlåsningsfunktionen där projektgruppen testade ett flertal sätt att låsa fast dem. Chansen att testa knappen, så att den verkligen fjädrade tillbaka med den valda dimensionen. Att locket och slidern verkligen klämde fast remmen gick också att säkerställa. 9.2 Projektprodukten 9.2.1 Resultatet Namnet RelEasy uppstod när vi skulle anmäla oss till Utexpo. Vi vill ha ett modernt men ändå förståeligt namn som representerar produkten bra. RelEasy är en kombination av Release och Easy, som syftar till att det ska vara lätt att släppa sig själv fri. Projektgruppen är nöjd med resultatet då de anser att det uppfyller många av kraven i kravspecifikationen som formulerats genom intervjuer med användare. Produkten är lätt att förstå och den gör det som den är ämnad för, nämligen att ge valfriheten tillbaka till användaren. Från intervjuer med konsulter fick gruppen lära sig att användare inte alltid väljer att använda sina 16
positioneringsbälten, då de kan känna sig fastlåsta eller helt enkelt bara använder rullstolen i hemmet och inte ska ut och köra där ett positioneringsbälte kan vara relevant. Som nämndes i teori delen så vill äldre vara självständiga men de begränsas oftast av sina åldrande kroppar där till exempelvis finmotoriken blir sämre. Det som inte uppnåddes med projektet var att presentera en generell lösning. Under projektets gång kom gruppen till insikt att det finns otroligt många varianter av rullstolar och att varje patient har ett unikt problem med en unik lösning. Mycket av det hjälpmedelscentralerna gör är In-House lösningar där teknikerna använder allt från tejp till utskurna metalfästen. Gruppen lärde sig vid intervjuer av rullstolsföretag att det inte finns någon standardisering av rullstolar. De stora märkena i Sverige tillverkar oftast positioneringsbälten och infästningar till sina egna rullstolar. Det är en affärsmöjlighet de har då de förser marknaden med rullstolar så är de i position att skapa ett behov för sina egna produkter. Det blir då problem när till exempelvis ett rullstolsmärke använder sig av en rör-konstruktion medan eventuellt nästa märke använder en fast konstruktion. Projektgruppen hade önskat att tester hade genomförts, det hade varit bra att ha som referens när optimering av produktens konstruktion ska ses över för att eventuellt förstärka den vid svaga punkter. Det gör att konstruktionen inte är optimerade vilket även leder in på produktionsoptimering. Det som insågs när prototypen var i hand är hur den ska monteras. Det hade kunnat undvikas genom att använt en bättre 3D skrivare som kunde skriva ut volymer då Holmbergs skrivare hade problem med att bland annat skriva ut material i luften då den inte bygger stödmaterial. Projektgruppen fick då under prototyputveckling dela Höljet i två delar. 9.2.2 Framtiden Det som kan förbättras med RelEasy är exempelvis produktionsoptimering. Konstruktionen i sig är lätt monterad men mekanismen kan just nu inte monteras i höljet. Lösningen skulle kunna vara en klick-i variant. Där mekanismen endast stoppas in i konstruktionen för att låsas fast. Då det stoppet, som ska hindra knappet från att flyga ut, sitter i vägen så. Det finns lösningar på det som projektgruppen har formulerat. Förslag på dessa förändringar finns i Bilaga N. Förhoppningsvis om Holmbergs väljer att arbeta med positioneringsbälte så ska RelEasy vara något nytt och innovativt som kan ge dem fördel i en eventuell upphandling. Idag finns det inget liknande på marknaden, där konkurrenters infästningar oftast är en metallbricka eller motsvarande. Det är en produkt som ska skapa mervärde hos slutanvändaren. Den ger självständigheten tillbaka till den som är rullstolsbunden och ger dem möjlighet att göra ett aktivt val själva. 17
Referenser Abrahamsson, Kristin, 2012. Ett åldrande Sverige - en studie om konsekvenser och åtgärder på nationell och kommunal nivå. Örebro universitet Agree, E. & Freedman, A., 2003. A comparison of assistive technology an peronal care in alleviating disability and unmet need. Andersson, Anna, 2013. Hjälpmedelskonsult, Intervju 5 december 2013. Argonne National laboratory, 1999. Process for recovering usable plastic from mixed plastic waste, ww.es.anl.gov. (Hämtad 2014-04-30) BodyPoint, 2014. Pelvic Support User's Guide. https://www.bodypoint.com/data/default/assets/public/ (Hämtad 2014-05-05) En Annan Verklighet, 2014. http://www.enannanverklighet.se/litauen-17576193 (Hämtad 2014-05-10) Holmbergs Childsafety, 2014. Holmbergs.se. http://www.holmbergs.se/ (Hämtad 2014-05-14). Holmdahl, Lars, 2010. Lean product development på svenska. Hälsoinstitutet, 2007. Hjälpmedelscentralerna i Sverige, www.hi.se. Johansson, Lars-Peter, 2014. Tekniker Hjälpmedelscentralen, Intervju 7 April 2014. Nordin, Leif, 2011. Verktyg och metod, Halmstad. Ottosson, Stig, 2012. Dynamisk innovationsverksamhet. Plasticseurope.org, 2014. Plasticseurope.org. http://www.plasticseurope.org/ (Hämtad 2014-05-22). Salomonsson, Elin, 2014. Personlig kommunikation Möte 25 April 2014. Salomonsson, E. & Älmeby, M., 2013. Första mötet Möte 17 september 2013. SCB, 2006. Ohälsa och sjukvård 1980-2005, www.scb.se. 18
Simmers, Louise, 2004. Introductin to health science technology. SFS 2007:1091 Lag om offentlig upphandling. Socialdepartementet, 2007. Toft, Richard, 2013. Hea medical, Workshop 10 december 2013. Von Schoting, Patrik. & Nilsson, Marcus., 2013. Outsourcing ur ett hållbart perspektiv. (Hämtad 2014-05-10) Älmeby, Mats, 2014. Mail Kontakt April 2014. 19
Bilagor Bilaga A Intressent Analys Bilaga B Budget Bilaga C Tidsplanering Bilaga D Exempel Veckoplanering Bilaga E Sekretess Avtal Bilaga F Typer av funktionshinder hos användare, erfarenhet hämtad vid workshop. Bilaga G Kravspecifikation Bilaga H Koncept val Parvis Jämförelse Bilaga I Skisser Bilaga J Bilder från modell- och utskriftframtagning Bilaga K Patentgranskning Bilaga L Material Val Parvis Jämförelse Bilaga M Exempel på upphandling med en hjälpmedelcentral Bilaga N Framtidskoncept Bilaga O Kalkylberäkningar Bilaga P SWOT-Analyser Bilaga Q FMEA RelEasy 20
Bilaga A Intressent analys Intressent analysen omfattar de som på något sett påverkar/påverkas av projektet. Den mest använda modellen är uppdelad i tre delar. Kärn-, Primärsamt sekundärintressenter. Främsta intressenten i projektet är Holmbergs Childsafety AB samt projektgruppen. Användare av rullstol är intressenter, de som arbetar med rullstolsburna likaså. Även rullstols företag kan vara intresserade eftersom de arbetar med positionering. Kärn intressenter Kan direkt påverka projektet med beslut. Projektbeställare Holmbergs Childsafety AB Projektgruppen Primära Intressenter Dessa påverkas direkt av projektet. Hjälpmedelscentralen Bältestillverkare Konkurrerande företag till Holmbergs Childsafety så som Body Point och Anatomic Sitt. Rullstolstillverkare Företag såsom ETAC och Panthera. Högskolan i Halmstad Handledare samt Studierektor. Sekundära Intressenter De som kan tänkas beröras. Privatpersoner Brukare av rullstol, även de som är assistenter eller arbetar med dem. 21
Bilaga B Budget Resekostnader Bussresor till studieresor Benchmarking Beställning av konkurrenters produkter Utskrifter Rapport, redovisning etc. 300 kr 15 325 kr 400 kr Totalt: 16 025 kr 22
Bilaga C Tidsplanering 23
Bilaga D Exempel Veckoplanering 24
Bilaga E Sekretessavtal Ett sekretessavtal upprättades med klassen för att kunna hjälpas åt och jobba tillsammans i projektrum. Avtalet ser ut på följande sätt: Vid utförande av projektarbeten av U3 i kursen Nyproduktutveckling 2013/14, som avhandlar produktutveckling för olika företag eller i egen regi, kan det förekomma information som är av konfidentiell natur avseende både produkter, som kan komma att patenteras eller vidareutvecklas, och om företag. Projektarbetena utförs i till stora delar gemensamma lokaler, varvid de olika projektgrupperna har god insyn i varandras arbeten. På grund av detta finns upprättat följande Sekretessförbindelse Sekretess 25
Bilaga F Typ av funktionshinder hos användare Det som nämns i denna bilaga har upphämtats i den workshop som genomfördes med Richard Toft, HEA Medical. Bakåtlutat bäcken När patienten har ett bakåtlutat bäcken så riskerar de att glida ur stolen, förskjuta sina skuldror samt få en dålig nackställning. Detta kan vanligen bero på flera faktorer med rullstolen så som att sitsen är för djup. Även att fotstöden är långt ned kan bidra till en dålig ställning. En bra positionering av bäckenet kan uppnås med ett 2 punktsbälte. Där en 60-70graders dragriktning, bältet bör sitta framför och under den främre höftkammen. Framåtlutat bäcken En sådan ställning bidrar med en tilltagande lordos, dvs mer svankning. Om det ses till rullstolen så kan det vara för låg vinkel 26
mellan ryggstöd och säte. Patienten kan även har svaghet i magmuskler. Ett 4-punktsbälte. Bältet har två definerade delar. Den primära delen är den som skall positionera, den sekundära delen skall stödja och positionera den primära delen. Men även den sekundära kan ge drag. Snedställt bäcken En ställning där en förskjutning skett och ena bäckenet är högre det andra, kan även vara att det sker en kroppskompensation och kroppen får en tydlig C kurva. Detta kan bero på att patienten kan ha en oregelbunden muskel spänning, muskel-obalanas eller skolios. Skolios beskriver att ryggen är krökt i sidleds. Här kan både ett 2-punkts bältde och 4-punkts bälte uppnå samma mål. Ett två-punkts med 60graders dragvinkel och ett 4-punkts kan ha upp till 90grader på de sekundära banden. Bäckenrotation I detta fall så hamnar det ena bäckenet framför det andra, det ser då ut som om benen är olika långa. Muskel-obalans kan orsaka detta då det kan orsaka ett ojämnt drag eller så är det en spänning som gör att det blir ojämnt. Här kan ett fyr-punktsbälte motverka rotationen om det primära bandet sätts vid 0 grader över bäckenet och använder det sekundära bandet för att korrigera och för att motverka att patienten glider ned. 27
Bilaga G Kravspecifikation 1. Allmän beskrivning Sekretess 28
Bilaga H Konceptval parvis jämförelse A: Användarvänlighet B: Genomförbarhet C: Unikhet D: Kundvärde E: Funktioner Parametrar A B C D E Antal + Antal - Antal + och - A + - - + 2 0 2 B + - + 2 0 2 C - - 0 1 1 D - 0 3 3 E 0 2 2 Antal - 0 0 1 3 2 Sekretess Egenskap Magnetlås Tvåtaggsinfästnign Oval antirotationsinfäsning A: Användarvänlighet (2) (5) 10 (2) 4 (4) 8 B: Produktpris (2) (2) 4 (4) 8 (4) 8 C: Unikhet (1) (3) 3 (3) 3 (3) 3 D: Kundvärde (3) (4) 12 (3) 9 (4) 12 E: Funktioner(2) (3) 6 (2) 4 (3) 6 Summa 35 28 37 29
Bilaga I Skisser Sekretess 30
Bilaga J Bilder från modell- och utskriftsframtagning Sekretess 31
Bilaga K Patentgranskning Sekretess 32
Bilaga L Materialval parvis jämförelse A: Återanvänding B: Styvhet/Hårdhet C: Pris D:Friktion Parametrar A B C D Antal + Antal - Antal + och - A - + + 2 0 2 B + + 2 1 3 C + 1 0 1 D 0 0 0 Antal - 0 1 0 0 POM - Polyoxymethylene (cirka 35 kr/kg), Kombinerar styvhet och styrka med högt nedbrytningsmotstånd. Den har även låg friktion vilket kan lämpa sig bra för en produkt. Har en hög återanvändningsgrad (Plasticseurope.org, 2014). PP - Polypropylene (cirka 25 kr/kg) Det är en termoplast som används inom flera områden. Bland annat paketering, textilier och fasta plast delar (Plasticseurope.org, 2014). PA - Polyamide (cirka 67 kr/kg) Polyamider har utmärkta mekaniska egenskaper, de kan antingen vara hårda och robusta eller mjuka och flexibla. Används framför allt inom textil- och bilindustrin (Plasticseurope.org, 2014). Egenskap POM PP PA A: Återanvänding (3) (5) 15 (3) 9 (4) 12 B: Styvhet/Hårdhet (4) (4) 16 (3) 12 (4) 16 C: Pris (2) (4) 8 (4) 8 (2) 4 D:Friktion (1) (4) 4 (4) 4 (4) 4 Summa 43 33 36 33
Bilaga M Ett exempel på upphandlingskontrakt för hjälpmedelscentral Här är ett exempel på ett tilldelningsbeslut: 34
35
Bilaga N Framtidskoncept Sekretess 36
Bilaga O Kalkylberäkningar Sekretess 37
Bilaga P SWOT analyser SWOT Holmbergs Childsafety AB Styrkor -Egen produktion -Erfarenhet inom lås -Kvalité -Stakt varumärke Svagheter -Ingen erfarenhet/ kunskap om positionering i rullstolar -Saknar kontaktnät SWOT Holmbergs Childsafety AB Möjligheter -Få konkurrenter -Långa kontrakt bra pengar -Flera regioner Hot -Konkurrenter har varit med länge -Om man inte vinner så får man vänta 2 år Styrkor är att Holmbergs har egen produktion och detta kan underlätta när de producera nya produkter då de har egen produktion och vet hur allt fungera. De har väldigt god erfarenhet inom lås då det är detta de jobbar med och det är samma lås som används till positioneringsbälten. Holmbergs står även för kvalitets produkter och har ett starkt varumärke då de har funnits länge och detta är en bra styrka. Svagheter för Holmbergs i denna bransch är dock att de har ingen bra erfarenhet och kunskap inom området positioneringsbälten samt att de ha inget bra kontaktnät inom området. Möjligheter inom denna branschen är stora då det är få konkurrenter och om de vinner upphandlingar så får de in bra med pengar så det spelar inte så stor roll att ettstort kontaktnät saknas och det finns många regioner där det kan vinnas upphandlingar i. Hoten mot Holmbergs är att konkurrenterna vet hur marknaden fungerar och är vana vid sådana här upphandlingar. Ett annat hot är om det inte vinns någon upphandling så får kommert inte nästa möjlighet förrän två år senare. 38