Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår ifrån en skönlitterär historisk roman. Andra uppgiften handlar om ett tidigare koloniserat land och den tredje består av en fördjupning i rapportform. Uppgift 1 1. Välj en historisk roman. Låt ditt intresse styra, inte sidantalet. 2. Skriv en inledning till analysen där du presenterar namnet på författaren, titeln på romanen, samt utgivningsår, redogör för författarens bakgrund kortfattat och beskriver romanens innehåll koncentrerat med egna ord. Förklara också vad din text skall innehålla. 3. Sätt in romanen i dess tid och miljö. Vilken epok/tidsperiod skildras i romanen? Vilka drag i denna epok lägger författaren mest tonvikt vid? På vilket sätt speglar romanen sin samtid? 4. Diskutera det perspektiv som författaren anlägger. Finns det en berättare? Ur vilken synvinkel berättas historien? Tar författaren själv ställning för någon grupp eller person? (Exempel på perspektiv kan vara ovanifrån-, underifrån-, mans-, kvinno-, makt-, religiöst- ). Ge några konkreta exempel på hur perspektivet blir tydligt i romanen. Avslöjar författaren t.o.m. en speciell historiesyn? 5. Hur trovärdig är romanen som historiskt dokument? Vilka källor tror du författaren har använt? Går det att hålla isär fakta och fiktion? 6. Vad tror du är författarens syfte med romanen? Lyckas han/hon med sitt syfte? Beskriv din egen läsupplevelse. Är det här en bra historisk roman? Motivera ditt svar utförligt. 7. Hänvisa gärna till någon annan som haft åsikter om, eller gjort en färdig analys av, denna roman. Tänk på att det är viktigt att utveckla egna reflexioner utifrån din läsning av romanen. Du ska alltså dels kunna koppla ihop texten med en historisk epok, dels kunna resonera självständigt kring perspektiv, syfte och läsupplevelse. Redovisning: Uppgiften förbereds hemma men skrivs här på skolan. Muntlig uppföljning.
Uppgift 2 1. Utgå från ett aktuellt problem i ett land med kolonial bakgrund. Det kan till exempel handla om krig, konflikter eller fattigdom. Beskriv problemet kort. 2. Beskriv kortfattat dagens situation i landet ifråga. 3. Diskutera bakgrunden till det aktuella problemet. Finns det en koppling till landets förkoloniala och koloniala historia? Kan historien förklara varför problemet har uppstått? 4. Försök att hitta texter eller dokument som tar upp landets historia ur olika perspektiv. Redogör för och diskutera källorna, gärna kritiskt. 5. Avsluta ditt arbete med att titta framåt. Försök att hitta lösningar på problemen i det land du valt. Du får gärna ta upp flera alternativ, men framför allt ska du diskutera den lösning som du anser vara mest realistisk och genomförbar. 6. Ange dina källor. Arbetet bör vara 2-3 datorskrivna sidor långt. Gör en tankekarta som underlag för den muntliga redovisningen. Redovisning: De refererande delarna av arbetet färdigställs hemma medan slutdiskussionen och lösningsdelen skrivs här. Muntlig uppföljning.
Uppgift 3 ATT SKRIVA ETT FÖRDJUPNINGSARBETE I HISTORIA B Arbetet ska omfatta 5-8 maskinskrivna sidor. Vad bör du tänka på? Det viktigaste med ett fördjupningsarbete är att du tillför något eget, utöver det som anses vara allmänt vedertaget inom den historiska vetenskapen. Det ställs med andra ord höga krav på självständigt tänkande och analysförmåga - särskilt för ett överbetyg. Därför måste du problematisera. Börja därför med att formulera tydliga frågeställningar. Målet med uppsatsen är alltså att besvara och diskutera den fråga som ställs i början. Ju tydligare fråga, desto bättre! Du kan välja mellan två inriktningar som utgångspunkt för ditt arbete: 1. Den svenska eller europeiska historien; Här ska du använda dig av minst två primärkällor (t ex ögonvittnesskildring, skrivelse, protokoll, kyrkoböcker, lagsamling, krönika, dagbok). 2. Utomeuropeisk historia; Du utgår ifrån minst två sekundärkällor/andrahandskällor, som handlar om den utomeuropeiska historien, t.ex. ett materialistiskt och ett idealistiskt synsätt på ett och samma fenomen. Tänk på att det är viktigt att försöka ställa de olika källorna mot varandra, och jämföra deras skildringar. På så sätt blir det möjligt för dig att göra egna tolkningar. Hur ska uppsatsen disponeras? Här följer en mall: Framsida: Där skall finnas en rubrik på arbetet, ditt namn, ämnet, datum samt eventuellt en illustration. Innehållsförteckning: kapitelrubriker med sidhänvisningar Inledning: Här skall du sätta in dina frågeställningar i ett sammanhang, d.v.s. guida läsaren in i ämnesområdet. Ämnet bör konkretiseras i en utsträckning som gör fortsatt läsning möjlig. Motivera dessutom ditt ämnesval utförligt. Slutligen måste du se till att frågeställningarna begränsas medvetet. Sträva också efter att skapa intresse. Källor. Här kan du kortfattat diskutera och värdera det källmaterial som du har använt. Vilka källkritiska överväganden har du gjort? Finns det motsättningar i källmaterialet? Finns det tillräckligt källmaterial för att besvara din fråga? 5. Metod: Beskriv tillvägagångssättet, alltså hur du genomför ditt arbete, hur du utnyttjar källorna och hur analysen går till. 6. Syfte och frågeställningar: (kan särskiljas från inledningen) För att inte arbetet
skall bli för stort är det viktigt att man begränsar sig i sin undersökning (se ovan). Målet med arbetet är att besvara/diskutera en eller flera frågor. Under rubriken syfte och frågeställningar skall dessa frågor tydligt formuleras. Tänk på trattmodellen där du börjar brett för att efter hand snäva in ditt ämnesval alltmer. 7. Avhandling: Här gör du en sammanställning av ditt faktamaterial på ett överskådligt och logiskt sätt. Tänk på att svaren på dina frågor bör gå att fiska fram ur avhandlingen. Innehållet bör alltså vara relevant i förhållande till de frågor som ställts. Det här avsnittet blir i huvudsak ett referat, d.v.s. en faktasammanställning. Fakta som inte är allmänt bekanta och självklara ska du belägga med noter. OBS! Det är absolut förbjudet att plagiera, d.v.s. skriva av ordagrant. Skriv med ditt eget språk! 8. Avslutning: Börja gärna med att kortfattat sammanfatta din avhandling. I övrigt skall detta avsnitt innehålla en omfattande analys där du diskuterar resultatet av ditt arbete. Här ställs stora krav på självständighet och analysförmåga, särskilt om du siktar på ett högt betyg. Det är alltså i det här avsnittet som frågorna från uppsatsens inledning tydligt ska besvaras och diskuteras. Avslutningen bör därför vara relativt utförlig. Låt gärna strukturen i avhandlingen styra strukturen i den analyserande delen. Sammanfatta slutligen även din egen diskussion. 9. Litteraturförteckning: Uppsatsen avslutas med att litteraturen redovisas i bokstavsordning efter författarnamn. Ange även bokens titel (kursiverat), tryckort och tryckår (se exempel nedan). I litteraturförteckningen ska du ha med alla källor du använt när du skrev uppsatsen. OBS! Du måste använda dig av flera källor! EXEMPEL PÅ LITTERATURFÖRTECKNING Berg, Anders: Att bo i Sverige, Stockholm 1987. Berg, Bertil: Röda rosor, Stockholm 1985. Eriksson, Eskil: Bli inte rädd, Västerås 1994. Svensk uppslagsbok (del 12), Stockholm 1983. Redovisning: Färdigställs hemma i nära samarbete med prövningsansvarig. Muntlig uppföljning.
Uppgift 2 (inledning och referatdel) och uppgift 3 skickas in ca: en vecka innan det skriftliga provet genomförs på skolan. Den muntliga uppföljningen förlägger vi i nära anslutning. Mejla de skriftliga hemuppgifterna till följande adress: anders.forslund.mimer@analys.urkund.se Denna adress söker träffar på Internet. Med vänliga hälsningar Anders Forslund anders.forslund@umea.se