Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska områdesansvar 5 2.3 Rapportering 6 2.4 Höjd beredskap 6 2.5 Uppföljning 7 3 KRISLEDNINGSORGANISATION 8 3.1 Krisledningsnämnd 8 3.2 Krisledningsstab 8 3.3 Kriskommunikation 9 3.4 Dokumentation 9 3.5 POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande 10 3.6 Frivilliga resursgruppen (FRG) 10 4 ÖVNING OCH UTBILDNING 11 5 PLANER OCH DOKUMENT 12 2
1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet även i samband med en extraordinär händelse. Samtliga kommuner och landsting ska för varje ny mandatperiod fastslå en plan för extraordinära händelser. Planen fastlås av kommunfullmäktige. En extraordinär händelse kan beskrivas enligt följande: den avviker från det normala, den innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk, för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och den kräver skyndsamma insatser av kommunen. Kommunstyrelsen är ansvarig för planens aktualitet och för att revideringar genomförs samt att den antas av kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod. Som resursstöd till förvaltningarna finns en kommunal säkerhetssamordnare. 1.2 Syfte och målsättning Lagens syfte är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Denna plan för extraordinära händelser lägger fast hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande med en extraordinär händelse eller annan allvarlig störning som kräver samverkan mellan kommunens verksamheter. Som en del av kommunens Vision 2025 är ett av målen att kommunen ska upplevas som en trygg och säker kommun. Inom krisberedskapen innebär detta att kommunen ska ha en sådan planläggning och ha vidtagit sådana förberedande åtgärder att befolkningens behov av samhällsviktig verksamhet, så som värme, vatten, el, vård och omsorg, skola, barnomsorg, räddningstjänst och information kan tillgodoses vid en extraordinär händelse eller vid en svår påfrestning på samhället. Inriktningsmål Inriktningsmålen utgår från kommunöverenskommelsen mellan Sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 3
Kommunen ska ha god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten ska ha analyserats. Kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarheter kan undanröjas eller minskas samt en planering för hur kommunen ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa de verksamheter som kommunen har bedömt alltid måste kunna upprätthållas och ge invånare och media tillräckligt med information om händelsen. Kommunen ska ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område. Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Kommunen ska vid behov och om så bedöms lämpligt kunna samordna kontakterna med t.ex. länsstyrelsen, centrala myndigheter och andra kommuner. Resultatmål Inom varje nämnds verksamhetsområde ska: under varje mandat genomföras en risk- och sårbarhetsanalys som ska uppdateras årligen. åtgärdas de brister som framkommer i risk- och sårbarhetsanalyserna och som bedöms rimliga att åtgärda. tas fram kontinuitetsplaner för samhällsviktiga verksamheter. krisplanen uppdateras en gång per mandatperiod. utbildning och övning genomföras i enlighet med Samlad utbildnings- och övningsplan för Mjölby kommun under mandatperioden 2011-2014. 4
2 Kommunens ansvar Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Dessa syftar till att ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, att organisationen i stort ska överensstämma med den ordinarie och att krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Detta innebär att kommunen har samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen är skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I varje nämnds verksamhetsansvar finns ett ansvar att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Verksamheternas resultat skall värderas och sammanställas i en kommunövergripande riskoch sårbarhetsanalys. Analyserna ska sedan ligga som grund till det förebyggande arbete och de planer som behövs för att kunna säkerställa verksamheterna under extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen ska uppdateras och rapporteras till Länsstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelsen ansvarar för sammanställning och rapportering av risk- och sårbarhetsanalysen. 2.2 Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska: göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder för hantering av extraordinär händelser samordnas verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas mellan alla aktörer För att kunna fullgöra sitt geografiska områdesansvar använder sig kommunen bland annat av ett lokalt krishanteringsråd. Krishanteringsrådet är ett samverkansforum för företag och organisationer med samhällsviktiga funktioner för Mjölby kommun som geografiskt område. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande. Rådet skall sammanträda minst en (1) gång per år. 5
2.3 Rapportering Kommunen är skyldig att kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse. Ansvaret för sådan rapportering åligger Kommunstyrelsen. I samband med en extraordinär händelse ska kommunen kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. För den rapporteringen ansvarar Krisledningsnämnden. 2.4 Höjd beredskap Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är högsta verkställande organ och som ansvarar för den övergripande ledningen av den kommunala delen av civilförsvaret. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunstyrelsen ska: svara för ledningen av kommunens civila försvar vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor medverka i allmän prisreglering och ransonering medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning verka för samordning och samverkan mellan de verksamheter som bedrivs i kommunen. I enlighet med LEH har kommunen även ansvar för att förvara, vårda, underhålla och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Materialen kan användas även i fredstida räddningstjänst enligt riktlinjer som meddelas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommunstyrelsen ansvarar för materielen genom Säkerhetschefen. Kommunen ska dessutom underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. Ansvaret för aggregaten ligger i kommunen på Byggnads- och räddningsnämnden genom Räddningstjänsten. 6
2.5 Uppföljning Planen för extraordinära händelser ska följas upp senast det andra året på nästkommande mandatperiod. Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp planen. 7
3 Krisledningsorganisation Kommunens krisledningsorganisation bygger på de tre grundprinciperna likhet, närhet och ansvar (se kap. 2). Ansvarig nämnd, förvaltningschef, avdelningschef/enhetschef som under normala förhållanden ansvarar för sin verksamhet har kvar detta ansvar även under kris. Den ordinarie organisationen kan vid en extraordinär händelse behöva förstärkas med en särskild krisledningsorganisation. Förstärkning kan ske med hela eller delar av någon av funktionerna eller samtliga, beroende på behovet och händelsen. Krisledningsorganisationen larmas via jourhavande brandmästare. Inkallning av krisledningsorganisationen sker efter beslut av kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande, kommunchef eller stabschef. Staben kan även utgöra ett stöd för den ordinarie verksamheten utan att krisledningsnämnden träder i funktion. Målsättningen är att den personal som blir larmad ska infinna sig på angiven plats inom tre timmar. 3.1 Krisledningsnämnd Kommunfullmäktige utser för varje mandatperiod en krisledningsnämnd som har ansvar för kommunens normativa beslut under en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens ledamöter ingår i kommunstyrelsen. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta: verksamhetsansvar beslutsbefogenheter från andra nämnder. Ramarna för krisledningsnämndens arbete regleras i krisledningsnämndens reglemente. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. 3.2 Krisledningsstab Till sin hjälp för att omvandla de normativa besluten till operativ verksamhet har nämnden en krisledningsstab. Grunden i staben utgörs av kommunchef, stabschef, teknisk chef, administrativ chef, dokumentatör och informatör. Gruppen byggs sedan ut med 8
förvaltningschefer från berörda verksamheter. Stabschefen leder gruppens arbete. Samtliga stabsmedlemmar ska ha en ersättare för att säkerställa uthållig ledning. Till krisledningsstaben finns stödfunktionerna IT-stöd och Kriskommunikationsgruppen kopplade. Krisledningsstabens och dess stödfunktioners arbetssätt och ansvarsområden finns beskrivna i fyra handböcker uppdelade i: Ansvarsfördelning Operativa skedet IT-stöd Kriskommunikationsplan Krisledningsstaben och dess stödfunktioner begränsas inte till att endast vara användbar vid extraordinära händelser. Stabsarbete kan även användas vid andra allvarliga händelser som kräver samordning av flera verksamheter men inte nödvändigtvis föranleder att krisledningsnämnden aktiveras. 3.3 Kriskommunikation Varje verksamhet har alltid ett ansvar att informera inom sitt eget verksamhetsområde. Kriskommunikationsgruppen sätts igång då omfattningen av informationsbehovet är så stort att ordinarie verksamhet inte har resurser nog att hantera information i samband med krisen. Informationsansvarige gör tillsammans med krisledningen bedömningen om kriskommunikationsgruppen behöver startas. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden besluta att överta andra nämnders beslutsbefogenheter och verksamhetsansvar. Detta gäller även ansvar för informationen. Arbetet med kriskommunikation finns beskrivet i kommunens kriskommunikationsplan. 3.4 Dokumentation Information om viktiga åtgärder och händelser ska alltid dokumenteras, ges en identitet och kunna återfinnas. Alla som berörs av informationen ska snarast få del av den. Samtliga funktioner som är delaktiga i krisledningsorganisationen är ansvariga för att själva dokumentera sina egna beslut och utförda åtgärder. Hur dokumentationen sker i krisledningsstaben finns beskrivet i stabens handbok Operativa skedet. Dokumentationen ska på ett enkelt sätt kunna överföras till krisledningsnämndens diarium. 9
3.5 POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande Mjölby kommun har en särskild organisation för krisstöd. Målet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid olyckor för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Ledningsgrupp POSOM (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) samordnas av kommunens säkerhetssamordnare och består av representanter från omsorgs- och socialförvaltningen, skolförvaltningen, svenska kyrkan och några av kommunens största arbetsgivare. Gruppen ska kunna agera självständigt, under kommunal räddningsledare eller under krisledningsstaben. Gruppens funktion och arbete ska finnas reglerat i Plan för POSOMgruppen. Ledningsgrupp POSOM larmas genom jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera POSOM är räddningsledare, räddningschef, säkerhetschef, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och krisledningsnämnden. 3.6 Frivilliga resursgruppen (FRG) FRG är en form för samarbete mellan en kommun och frivilliga för att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser och andra kriser. Mjölby kommun samverkar kring FRG med Vadstena, Motala, Ödeshög och Boxholms kommuner. FRG består av personer som är utbildade och har avtal med kommunen om insatser vid olika allvarliga händelser. FRG aktiveras via jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera FRG är räddningsledare, räddningschef, säkerhetschef, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och krisledningsnämnden. 10
4 Övning och utbildning Kommunen är skyldig att förse såväl förtroendevalda som tjänstemän med den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter i samband med en extraordinär händelse. Kommunens övnings- och utbildningsverksamhet under mandatperioden finns överenskommen i Samlad utbildnings- och övningsplan för Mjölby kommun under mandatperioden 2011-2014. Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för planering och genomförande av övning och utbildning av kommunövergripande karaktär. Varje nämnd ansvarar för att den egna verksamheten övar och utbildar i krisberedskap utifrån behov. 11
5 Planer och dokument Följande dokument finns framtagna som stöd för kommunens krisberedskaps- och krishanteringsarbete: Beredskapsplan vid influensapandemi (2008) Handböcker (2011) o Operativa skedet o Ansvarsområde o IT-stöd Kriskommunikationsplan (2011) Reglemente Mjölby kommuns krisledningsnämnd (2012) Risk- och sårbarhetsanalys Mjölby kommun (Dnr. 2011:308) Samhällsviktig verksamhet inom Mjölby kommun (Styrel Dnr. 2011:27) Krisberedskapsplan med risk- och sårbarhetsanalys - Vattendistribution och rening (Dnr. 2011:310) Riktlinjer för beredskap inför extraordinär händelse omsorgs och socialnämnden (2008) Rutiner för Omsorgs- och socialförvaltningens enheter vid extraordinära händelser samt vid behov av krishantering i den interna verksamheten (2008) Utbildningsförvaltningen komplement till plan för extraordinära händelser (2009) Samlad utbildnings- och övningsplan för Mjölby kommun under mandatperioden 2011-2014. (2011) 12