Effektivare Energianvändning Sveriges nya basindustri Del 2: Brukaren som problem och lösning Energieffektivitet, verksamheter och människor - kan de samexistera? Karin Engvall, Uppsala Universitet BeteendePerspektiv HB Energieffektivisering på vilket sätt? Effektivisera energianvänding i befintlig eller i ny bebyggelse Nya produkter teknikupphandling Förändra beteenden/vanor Energieffektivitet, verksamheter och människor kan de samexistera?.. Ja, om det sker i samverkan!! dialog inlevelse förväntningar feed -back empati kommunikation argument begriplighet motivation belöning funktion perspektiv information robusthet nytta vinst 1
Sätt av tid för en väl genomtänkt information! en förutsättning för god teknisk funktion - men också hur funktionen upplevs! Informationens betydelse för rätt använd teknik tilldelats samtliga nått fram anses begripits medfört kunskap rätt använd rätt inställt rätt skötsel 100 % 88% 72% 50% 50% 42% 34% Engvall 1989; Att uppleva ny energisnål teknik Skapa former för interaktion, kommunikation och dialog! Alla ska med i processen mot en ökad energieffektivisering!.övergången från informations samhälle till reaktions samhälle kräver nya tjänster 2
en ökad miljömedvetenhet tillsammans med ökad energikostnad..ger goda möjligheter att marknadsföra energieffektivisering Gärna miljömedveten medspelare men på sakliga grunder!! MEN. Tack!! Fastighetsägarna Energieffektivisering hos privata fastighetsägare Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Ska vi behöva energieffektivisera igen? Är energieffektivisering inne igen? Hur länge då? Finns det verkligen något kvar att göra? Vi gjorde allt på 80-talet Konverterat bort oljepannan Bytt fönster Monterat termostatventiler Injusterat värmesystem Använder lågenergilampor 3
Ett enkelt energieffektiviseringsexempel Flerbostadshus, tvättstuga med två tvättmaskiner från slutet av 1980-talet, 2 900 tvättar/år Före (per tvätt) El 2,2 kwh 2,2 kr Kallvatten 155 liter 28k 2,8 kr Totalt 5 kr/tvätt 29 500 kr/år Efter (per tvätt) El 0,44 kwh 0,4 kr Varmvatten (fjv) 0,32 kwh 0,2 kr Kallvatten 38 liter 0,7 kr Totalt 1,3 kr/tvätt 7 540 kr/år Investering ca 65 000 kr exkl moms Nu kommer energideklarationerna Modern tids stora utmaning för fastighetsbranschen! Enkelt att göra besiktningar, det kommer branschen att fixa men att få åtgärder genomförda Vem tar hand om alla åtgärdsförslag? Trovärdigt och seriöst? Långsiktiga åtgärder eller korta avbetalningar? Kostnadseffektivitet enligt vem? Money talks fortfarande Prioriteringar inför resten av 2007 Energideklarationer lära medlemmarna Vad, Hur och Varför Fånga upp åtgärdslistorna t och inspirera i till handling! Kontinuerlig utbildning och information av allmänorienterande karaktär, det behövs faktiskt! Ställ om den egna verksamheten (!) Tack för att ni lyssnade per.forsling@stofast.se 08-617 77 30 070-417 76 40 4
Brukaren som problem och lösning Det kommunala perspektivet Jan Lemming Energirådgivare Uppsala och Knivsta kommuner Session 19 Energitinget 19/3 2007. Älvsjömässan, Stockholm Kommunala styrmedel Ny- och ombyggnad Detalplanen kan ur energiförsörjningssynpunkt inte vara tvingande. Detaljplanen ger möjligheter. Det kan finnas mark avsatt för tex. lokal energiförsörjning. I exploateringsavtal av egen kommunal mark kan krav ställa på tex. fjärrvärmeanslutning. Den kommunala Energiplanen Lagstadgad men med dålig/ingen rättsverkan. Politiska beslut Miljöbalken Vara föredöme och det goda exemplet Största hindren Kortsiktigt (ekonomi) tänkande Bristande insikter i olika tekniska systemlösningar Teknisk avskrivningstid och ekonomisk avskrivningstid skiljer sig markant Miljöaspekterna vägs inte in i ekonomens kalkylen Brist på historisk analys Uppsala kommuns energiplan. Antagen augusti 2001 Grundelementen i ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem är: Minskad och effektiv energianvändning g Reducering av effekttoppar Användning av rätt bränsle och energiform Jan Lemming, Energirådgivare, Uppsala kommun, 2001 5
Uppsala kommuns energiplan. Antagen augusti 2001 Mål År 2010 ska elanvändningen per invånare ha minskat med 10% i förhållande till 2000 års nivå Kommunens egen användning av el och värme ska minska med 15% från 2000 till 201 År 2010 skall mängden energi som åtgår för uppvärmning och varmvatten, räknat per invånare, ha minskat med 10% i förhållande till 2000 års nivå Jan Lemming, Energirådgivare, Uppsala kommun, 2001 Årsta Vårdcentral Townhall of Uppsala, built 1963 Värmeanvändningen i ett urval av fastigheter i Uppsala 1978-2005 ( graddagskorrigerad) 300 kwh/m 2 250 200 150 100 50 Stadshuset Brf Bellman Brf Beckasinen Årsta Vårdcentral 0 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 1986 1984 1982 1980 1978 energirådgivare Jan Lemming, Uppsala Kommun jan. 2006 6
Värmeanvändning i ett urval av fastigheter i Uppsala extrapolerad till år 2100 Stadshuset i Uppsala Elanvändning i skr 2006 utan moms och kwh kwh/m 300 2 250 200 150 100 50 0 1990 1980 2000 2010 2020 2030 Stadshuset Brf Bellman Brf Beckasinen Årsta Vårdcentral 2080 2070 2060 2050 2040 2090 2100 skr/år 850 000 750 000 650 000 550 000 450 000 92 94 Elanvändning 96 98 2000 02 04 06 kwh/år skr/år kwh/år 1 100 000 900 000 700 000 500 000 energirådgivare Jan Lemming, Uppsala Kommun jan. 2006 Stadshuset i Uppsala Elanvändning i skr 2006 utan moms och kwh Byte av belysningarmatur Byte till frekvensstyrda pumpar Elanvändning skr/år 850 000 750 000 650 000 550 000 450 000 Besparing kwh/år 1 100 000 900 000 700 000 500 000 Flyttn ning av växel 92 94 96 kwh/år 98 2000 02 skr/år 04 06 Besparing 2700000 skr i 2006 års pris 7
Varje brukare (ca 1450) kan på Uppsalas webb insidan hitta sin elförbrukning de sista fem åren. Varje verksamhet inom kommunen skall göra en miljökartläggning där energifrågorna är centrala. Miljösamordnare och miljöombud organiserar utbildningar för personal. Skolan är en prioriterad part Projekt med energifokus - Stoppa Onödan-, - Energijägarna-, - Energiföredrag- osv. Energikälla Transport Förädling Lagring Energisystem Livstidskostnadens (LCC) fördelning för en större elmotor Inköp - 5 % Underhåll - 5% Omvandling Elförbrukning - 90 % Transport Användning Jan Lemming, Energirådgivare, Uppsala kommun, 1999 8
Varvtalsreglering spar elenergi i energisystemet 925 kw Effektförluster vid strypning η=0,4 555 kw η=0,9 37 kw M η=0,4 200 kw η=0,75 33 kw 434 kw Effektförluster vid varvtalsreglering η=0,4 260 kw η=0,9 18 kw ~ / ~ η=0,8 M 31 kw η=0,8 25 kw 100 kw 825 kw 100 kw 334 kw Källa ABB 9
Strategier för minskad energianvändning hos slutanvändaren Nybyggnation LCC* kalkyl Ombyggnation LCC* kalkyl Marginalkostnadsinvestering Förvaltningsskede Effektiva drifts- och underhållsystem Energikartläggning Nyckeltal Mätbara realistiska mål Resurssnåla lösningar teknisk avskrivningstid = ekonomisk avskrivningstid *LCC = livstidskostnad beräknad enligt standardiserade metoder Jan Lemming, Energirådgivare, Uppsala Kommun, 1999 Sammanfattning Energi är ett system från bränsle över omvandling till slutanvändning El, fjärrvärme etc. är produkter Att mäta är att vet! Kunskap är nödvändig för att acceptera förändringar Exergi (energikvalitet) viktigt begrepp Energi i butiker Roland Jonsson Preem 10
Energi i Butiker Energi i Butiker Värme Ventilation Belysning Fortfarande en stor diff. Roland Jonsson kwh@telia.com Roland Jonsson kwh@telia.com Energi i Butiker Ett par kylar/frysar drar väl inte så mycket? Energi i Butiker 310 kwh/år Roland Jonsson kwh@telia.com Roland Jonsson kwh@telia.com 11
Energi i Butiker Energi i Butiker 4076 kwh 6732 kwh 5031 kwh 8853 kwh Roland Jonsson kwh@telia.com 110 kwh Den vanliga lösningen Roland Jonsson kwh@telia.com Energi i Butiker Energi i Butiker 3077 kwh/år el Fiat Punto Bipower Gas 119 g CO2/km 1539 kwh/år kyla 4616 kwh/år 10 burkar per dag 1,26 kwh/burk 1 kg CO2/burk VW Polo Blue Motion 108 g CO2/km TDI SAAB 9 5 Biopower 2,0 t Automat 251 g CO2/km vid bensindrift Toyota Prius 104 g CO2/km Roland Jonsson kwh@telia.com Roland Jonsson kwh@telia.com 12
Energi i Butiker Toyota Prius 104 g CO2/km VW Polo Blue Motion TDI 108 g CO2/km Diff 4 g CO2/km En kall burk ger 1 kg CO2 250 km/25 mil för att köra in en burk Brunkol 977 g CO2/kWh Stenkol 793 g CO2/kWh Energi i Butiker Alla måste vara med Fråga alltid varför Annan lösning? Energiredovisning Energimätning Hur ser det ut i praktiken? Roland Jonsson kwh@telia.com Roland Jonsson kwh@telia.com Energi i Butiker Energieffektivitet i svensk industri Kör försiktigt Energisystem Linköpings universitet Roland Jonsson kwh@telia.com 13
Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Trolig utveckling av elpriset i Sverige Elanvändning i Europa Electricity price Continental electricity price Deregulated and competitive European electricity market invånare kwh / 20000 15000 10000 5000 Before deregulation in Sweden, Norway and Finland Swedish electricity price 0 Sverige Tyskland EU totalt Deregulated Nordic electricity market Time 14
ÖRNSKÖLDSVIK Glasfiberprodukter ÖMV Strandberg Industri Hägges Finbageri Alvis Hägglunds Avesta Polarit Polarbröd Sanmina LPAB Produktion Profillack Industri 1 Några av de analyserade industrierna: ULRICEHAMN Helge Nyberg IRO Per Schürer Zinken Weland Bogesunds Väveri AP&T Ulricehamns Betong Emballator Svensk Brikett Energi Ekro Möbeldetaljer OSKARSHAMN Scania ABB Figeholms Bruk ABB Fårbo AB Bohmans Fanérfabrik Elajo Mekanik Samhall Brahe SAFT Liljeholmens Stearinfabrik OP Kuvert OKG förråd OKG restaurang Metod Industrierna är analyserade topdown, där målet främst är att hitta systemfel och inte den mer traditionella metoden att successivt effektivisera befintliga system Checklista för förändrad energianvändning Syfte Identifiera konkreta åtgärder inom industriell energianvändning som kan leda till minskad energi- och elanvändning Konvertera icke el-specifika processer från el till fjärrvärme eller annat bränsle Effektivisera elanvändningen inom främst processerna ventilation, belysning och tryckluft 15
Checklista för förändrad energianvändning Ta till vara spillvärme från produktionen Minska tomgångsförbrukningen % 50 40 30 20 10 0 OP Kuvert Scania ABB Figeholm Samhall Brahe Saft OKG CSV Liljeholmen Bohmans OKG Rest. Elajo Mekanik ABB Fårbo Hägglunds Drive, Örnsköldsvik Företagsinfo Hägglunds Drive tillverkar belysningsarmaturer för framförallt allmänna lokaler och företag. De använder 14 100 MWh el per år och har en abonnerad effekt på 3 100 kw. Bruksarean är 25 000 m 2 och på företaget arbetar 280 personer. 5000 m3 flis och 37 m3 olja används årligen inom företaget. Företaget ligger ej inom planerat fjärrvärmeområde. Förslag på åtgärder, Hägglunds Drive Belysning Minska installerad effekt för belysning från 20W/m2 till 5W/m2 nyare armaturer med reflektorer, närvarostyrning och sektionsstyrning Tryckluft Ca 50% av företaget tryckluftsanvändning bedöms kunna konverteras till eldrivna alternativ Förslag på åtgärder, forts Reducera tomgången 1000 800 Hägglunds Drive Tomgång Effektuttag per timme - Hägglunds Drives Ventilation Minska driftstiderna kwh/h 600 400 200 2003-08-03 2002-12-29 Konverteringar Elanvändning inom tvättningen och måleriet kan konverteras till biobränsle. Även lokaluppvärmning kan konverteras till biobränsle från el och olja 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Effektuttag när det inte var någon produktion 21 23 16
RESULTAT Resultat, Hägglunds Drive Resultat Minskad elanvändning: Elminskning 62% motsvarande 7 658 M W h Energiminskning 40% motsvarande 6 891 M W h Effekt minskning el 1 087 kw 60 40 Besparing 4 454 tkr/år elpris 0,45 kr/kwh 7 956 tkr/år elpris 0,8 kr/kwh % 20 Minskade utsläpp av CO2 7 768 ton/år 1 1 Beräkningarna grundar sig på resonemanget om kolkondens som marginell kraftkälla i ett europeiskt kraftsystem 0 12 industrier i Örnsköldsvik 10 industrier i Ulricehamn 11 industrier i Oskarshamn Resultat Minskade rörliga kostnader: tusen kr/år Minskade energikostnader, Ulricehamn 5000 4000 3000 2000 1000 0 Möjligt minskat utsläpp av CO 2 :116 000 ton/år 8000 Minskade energikostnader, Örnsköldsvik IRO Em ballator Svensk Brikett Energi Zinken Weland AP&T Ulricehamns Betong Helge Nyberg Bogesunds Väveri Per Schürer Ekro M öbeldetaljer tusen kr/år 6000 4000 2000 0 elpris 45 öre/kwh elpris 80 öre/kwh Minskad energianvändning: 33% i snitt elpris 45 öre/kwh elpris 80 öre/kwh Miljoner kr / år 40 30 20 10 0 Dagens elpris Europeiskt elpris 17
Hur skall resultaten tolkas? Att redan nu se över elanvändningen och förbereda verksamheten på högre elpriser tyder på framförhållning och framåtanda. Se resultaten som indikatorer på områden där elanvändningen är hög och borde kunna minskas. Prioritera vilka områden som kan åtgärdas med en gång och vilka åtgärder som kan tas med i en åtgärdsplan på längre sikt. Uppföljning av analyserna...... visar att merparten av industrier har påbörjat energieffektiviserings-åtgärder inom områden som exempelvis belysning, tyckluftsanvändning, uppvärmning och ventilation. Vilka slutsatser kan man dra? Det kommer bli nödvändigt för svensk industri att minska sitt elberoende för att behålla konkurrenskraft! Driftoptimering- inte bara teknik Det finns stora möjligheter att minska elanvändningen - många åtgärder är inte förknippade med några kostnader alls! Effektivisering och omställning mot förnybara energikällor ger både ekonomiska och miljömässiga vinster Att förändra svensk energianvändning är ett viktigt led i strävan mot mindre global klimatpåverkan! Foto: Norbert Rosing 2007-03-20 Per Wickman 18
Hur fungerar huset? Vad behövs? Tydliga specifikationer Kontinuerlig uppföljning Bättre analys Kommunikation Exempel En konstruktionsbalk i vägen Stödprocess Uppföljning energikrav i byggprocessen Byggprocess Stödprocess Program Underlag kravspec/ansvar Upphandling Verifikationsplan Projektering Detaljerade krav Upphandling Underlag för provdrift Utförande Provdrift av delsystem Överlämnande Resultat provdrift Garantitid Prestandamätning system Systemmanual Garantibesiktning Merkostnad EL 49 000 kr per år Färdig anläggning 19
Innehåll - systemmanual Energiverifikat Prestanda Luftbehandlingsaggregat LB01 Reviderad övergripande systembeskrivning Energi/prestandakrav Beskrivning delsystem Tekniska specifikationer Beskrivning avvikelser teknik - ekonomi Översikt driftinstruktioner sökvägar Länk/hänvisning till driftkort och annan relevant dokumentation Beskrivning referensvärden för driftuppföljning Beskrivning hantering uppföljning SÖ Ekonomisk uppföljning LCC Uppmätta tekniska prestanda Verifikationer/Protokoll Prestanda Programkrav Beräknat Uppmätt SFP 1,5 2,27 3,25 kw/m3/s Återvinning system 80 80 69 % Temperaturvekningsgrad 80 64 74 % Flödesbalans till/från 1 1,3 1,1 n Årlig kostnad el 57600 87168 106800 Årlig kostnad Värme 110592 129024 171530 Årlig kostnad Totalt 168192 216192 278330 Kr Tilluft Frånluft Flöde Flöde Projekterat 9,60 m3/s Projekterat 7,20 m3/s Uppmätt 8,21 m3/s Uppmätt 7,62 m3/s Tryckfall Tryckfall Projekterat Totalt 1233 Pa Projekterat Totalt 635 Pa Externt 250 Pa Externt 200 Pa Internt 983 Pa Internt 435 Pa Uppmätt Totalt 770 Pa Uppmätt Totalt 635 Pa Externt 185 Pa Externt 230 Pa Internt 585 Pa Internt 405 Pa Driftel Driftel Märkeffekt 18,00 kw Märkeffekt 11,00 kw Uppmätt effekt 14,10 kw Uppmätt effekt 12,60 kw Belastning 78 % Belastning 115 % Effektivitet Effektivitet Verkningsgrad 45 % Verkningsgrad 38 % SFP-fläkt 1,72 kw/m3/s SFP-fläkt 1,65 kw/m3/s Hur följer man då upp? Teknisk information Metodbeskrivning Specificerade mätpunkter Kalibrerade givare Dokumenterad bearbetning Felanalys 20
Enkäter Uppföljning inneklimat Metodbeskrivning/validering Antal Period Svarsfrekvens Analys Temperaturkrav Andra Nyckeltal? Bättre Analysverktyg kwh Nöjd Kund 21
Inomhusmiljökvalitet Publika presentationer Energianvändning Visa resultat så det syns! Per Wickman 2007-03-08 22