Handlingsplan. För arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017

Regionalt cancercentrum väst Västra Götalandsregionen 2017-02-16 Handlingsplan För arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017

2 Innehåll 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november 2016... 3 1.1 Nuläge för införda vårdförlopp... 3 1.2 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu... 4 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF... 5 1.4 Överföring av information... 7 2. Plan för införande av tio nya vårdförlopp... 8 2.1 Tidplan för införande... 8 2.2 Stöd till utvecklingsarbete... 9 2.3 Utmaningar och konsekvenser... 10 3. Information och förankring... 11 3.1 Patienter och närstående... 11 3.2 Privata vårdgivare... 12 3.3 Primärvård... 12 4. Uppföljning... 12 5. Planering för fortsatt arbete efter 2018... 14

3 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november 2016 1.1 Nuläge för införda vårdförlopp a) Beskriv nuläget och planerat fortsatt arbete för de 18 SVF som infördes 2015 2016. Utgå från det som skett efter att 2016 års redovisning lämnades in (senast den 1 november 2016). Om uppföljning via de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, beskriv vilka åtgärder som landstinget kommer att vidta för att färdigställa detta. Samtliga 18 vårdförlopp är införda med koordinatorer, obokade tider samt uppföljningslösning. Arbetet med utvecklingen av patientprocesserna inom dessa diagnoser kommer fortgå utifrån lokala förutsättningar och verksamheternas behov för att uppnå de stipulerade SVF-målen. Utöver detta är ytterligare kvalitetssäkring samt utveckling av ledtidsregistreringen fortsatt i fokus. Under 2017 skall PREM-resultaten kunna börja brytas ner på förvaltningsnivå i VGR. Enkätsvaren blir då ett viktigt verktyg för ytterligare utveckling av de redan implementerade standardiserade vårdförloppen för ytterligare tillgodose patienternas behov. b) Hur fungerar systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅkodning och hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? I VGR registrerar de offentliga sjukhusen KVÅ-koderna i det patientadministrativa systemet ELVIS och informationen sparas i ett datalager. Privata, upphandlade vårdgivare registrerar start och avslut för SVF-patienter i egna system och levererar informationen i fil till VGRs datalager. I datalagret matchas registrerade KVÅ-koder till hela förlopp. De framtagna KVÅ-koderna har varit olika lätt att tillämpa i vårdförloppen och detta har väckt önskemål om möjligheter att registrera även andra tidpunkter än de som KVÅ-koder tagits fram till. För att tillgodose detta behov har ett alternativt register för ledtidsregistrering, SVF-INCA, utvecklats i VGR och kommer rullas ut under år 2017 som ett komplement till den nuvarande lösningen. VGR har för standardiserade vårdförlopp tagit fram ett antal regiongemensamma rapporter i Cognos som visar informationen i datalagret. Det är sjukhusens ansvar att kvalitetssäkra det som registreras och till sin hjälp har de detaljrapporter. Det finns även en rapport för avvikande registreringar och patienter med avvikande registreringar inkluderas inte i filen till den nationella väntetidsdatabasen. All rättning sker på sjukhusen i källsystemen. I Cognos finns också verksamhetsrapporter för uppföljning och även dessa rapporter används för kvalitetssäkring och rimlighetsbedömning. På respektive sjukhus finns en lokal organisation för registrering och utdata för standardiserade vårdförlopp. De ansvarar för utbildning och har också ett övergripande ansvar när det gäller att kvalitetssäkra data.

4 1.2 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu a) Beskriv landstingets erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. VGR har goda erfarenheter av arbetet med införandet av välgrundad misstanke, koordinatorsfunktion samt obokade tider. Rutinerna för införandet av SVF har utvecklats och satt sig i de berörda organisationerna och det finns god kunskap om att SVF finns och vad det innebär. Det finns också ett viktigt och utbrett stöd i implementationsarbetet via sektorsråd, regionala processägare och de nätverk som byggts upp runt Regionalt cancercentrum väst. Andra avgörande faktorer för det framgångsrika arbetet har varit primärvårdens och specialistvårdens engagemang, de tydliga målen som definierats i införandet samt koordinatorsfunktionens viktiga roll i patientförloppens utveckling. Registrering av ledtider är också en viktig del av arbetet då det utgör ett instrument för vidareutveckling av vårdprocesserna samt möjliggör uppföljning och återkoppling till nationell nivå om effekterna av vårdförloppens utformning. Ledtidsregistreringen är dock utmanande på grund av vårdens nuvarande IT-struktur. b) Har landstingets erfarenheter av implementeringen lett till förändringar i upplägget inför 2017 och i så fall på vilket sätt? Då implementationsarbetet har gett mycket goda resultat i VGR fortsätter arbetet på samma sätt. Det som delvis förändras är behovet av stöd från berörda. Vid uppstarten 2015 fanns ett stort behov av information och kunskap gällande vad SVF var och vilken roll varje enhet hade i vårdförloppen. Under 2015 lades också grunden till det fortsatta arbetet med projektorganisationer, registreringssystem, utbildnings- och informationsinsatser etc. År 2016 har detta arbete utvecklats och förfinats ytterligare samtidigt som många fler vårdförlopp och större patientgrupper har startats upp. Under 2017 kommer arbetet till stor del fortsätta på samma sätt. Ett speciellt fokus kommer även att läggas på information om SVF till vårdenheter som i sin verksamhet stöter på cancerpatienter men där dessa patienter inte utgör huvuddelen av verksamheten, exempelvis akutenheter och vårdenheter med inneliggande patienter. Utöver detta läggs också extra fokus på stöd och dialog med de delade resurserna i de standardiserade vårdförloppen, dvs. bild- och funktionsmedicin, patologi, endoskopi, operation och onkologi. Då antalet SVF-patienter har ökat i och med införandet av nya vårdförlopp och vissa kökortningsåtgärder genomförs parallellt så får dessa enheter fler patienter som skall hanteras snabbt och det är därför viktigt att i möjligaste mån underlätta deras arbete. Under 2017 kommer ett registreringssystem som underlättar registrering av delledtider för patienter i de standardiserade vårdförloppen, SVF-INCA, rullas ut för samtliga förlopp i VGR vilket också ger nya möjligheter för verksamheterna till verksamhetsutveckling.

5 c) Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något SVF? Om ja, specificera vilket SVF det gäller och beskriv erfarenheterna. Överlag har de nationellt framtagna definitionerna av välgrundad misstanke varit ett starkt verktyg i införandet av SVF. Det är dock viktigt att utfallet av definitionerna följs upp kontinuerligt. De vårdförlopp som har dominerat diskussionerna om välgrundad misstanke i VGR är: I förloppet för prostatacancer involverades regionens processägare för prostatacancer under förra året i det nationella arbetet att justera definitionen av välgrundad misstanke för förloppet. Ingången anses nu tydligare både inom specialistvården och i primärvården. Definitionen av välgrundad misstanke för tjock- och ändtarmscancer har mötts av viss kritik då endoskopi-enheterna i regionen ser risk för att patienter med ickemaligna åkommor inte hinns med. Definitionen av välgrundad misstanke om cancer i urinblåsa och övre urinvägar har fått viss kritik då många patienter utreds för misstanke om blåscancer. Utifrån registrerad data i regionen ligger antalet konstaterade cancerfall bland SVFpatienterna i detta vårdförlopp på ca 12%. 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* de SVF som implementerades 2015 2016 fram till och med den 31 december 2016? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut.

6 Antal avslutade patienter i VGR: Vårdförlopp Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor AML 59 44 2 Urinblåse- och urinvägscancer 1 804 1 324 Huvud- och halscancer 499 382 33 13 Matstrups- och magsäckscancer 131 63 6 1 Prostatacancer 1 930 Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 51 49 Bröstcancer 24 861 Bukspottkörtelcancer 95 96 Gallblåsecancer 30 45 Hjärntumörer 37 56 Hudmelanom 351 401 Levercancer 78 37 Lungcancer 246 239 Lymfom 192 149 Myelom 54 37 Okänd primärtumör (CUP) 35 38 Tjock- och ändtarmscancer 552 636 Äggstockscancer 172

7 1.4 Överföring av information Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? Överföring av patienter sker på vedertaget sätt med remiss som vid behov kompletteras med personlig kontakt mellan koordinatorer. Det gäller både vid överföringar av patienter från och till VGR. Remisserna, märkta med SVF, rätt KVÅ-kod samt datum för välgrundad misstanke faxas till respektive remissmottagare. Halland är det landsting som remitterar vidare flest SVF-patienter till VGR. För att säkerställa ett bra informationsutbyte med Halland har dialogmöten med Halland hållits och rutiner för informationsutbyte har fastställts. I dagsläget skickas information om startdatum för SVF-patienter med vid vidareremittering till/från VGR. Vid registrering via ELVIS-systemet i VGR finns det dock inte möjlighet att bakdatera ett besök i vården på ett bra sätt till startdatumet och därför får dessa patienter i dagsläget falskt korta ledtider. För att åtgärda detta har VGR och Halland kommit överens om månatligt utbyte av ledtidsinformation gällande SVF-patienter mellan de ansvariga för ledtidsregistreringen i respektive landsting. På grund av byte av IT-leverantör i Halland har sammanställningar av överflyttade patienter från Halland till VGR försenats men förväntas realiseras under år 2017. Som en kompletterande lösning kan det ledtidsregister som utvecklats på INCA-plattformen, SVF-INCA, och som i VGR rullas ut för samtliga SVF i början av 2017 användas för korrekt registrering av dessa patienter framöver. SVF- INCA möjliggör också korrekt registrering av ledtidsinformation för patienter som remitteras över från/till samtliga andra landsting. a) Hur har landstinget implementerat den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting?* Rutinen har lagts upp på RCC Västs SVF-hemsida och förmedlats till projektgruppen för införandet av SVF i regionen samt till koordinatorerna i VGR. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? Som tidigare nämnts pågår ett informationsutbytessamarbete med Halland, som är det landsting som VGR utbyter flest patienter med. Ledtidsregistret SVF-INCA möjliggör också direkt utbyte av ledtidsinformation mellan olika enheter. Detta möjliggör för alla som är delaktiga i vården av en patient att följa den patientens vårdförlopp över enhets-, förvaltnings och landstingsgränser inom både offentlig och privat sjukvård. * http://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/varje-dagraknas/rapportering_svfpatienter_22jun16.pdf

8 2. Plan för införande av tio nya vårdförlopp under 2017 Tio SVF har fastställts för införande under 2017. När ett SVF införs i cancervården utgår man från det framtagna underlaget. Landstingen ansvarar för att SVF införs. Nyckelområden för arbetet är införandet av välgrundad misstanke efter en nationell definition, införande av koordinatorfunktion och införandet av obokade tider hos utredande enheter. 2.1 Tidplan för införande Hur ser tidplanen för år 2017 ut? Ange följande: a) När planerar landstinget att koordinatorfunktion för de nya SVF ska vara i drift? b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? De standardiserade vårdförlopp som skall införas under 2017 kommer att startas upp den 3 april 2017 i VGR. Vid uppstart av förloppen skall patienter utredas enligt SVF, koordinatorer och lokala processledare ska vara utsedda och obokade tider, eller motsvarande, vara i drift. Från detta datum kommer patienterna också registreras som SVF-patienter i det patientadministrativa systemet ELVIS för uppföljning av ledtider. Datum för uppstart av förloppen har bestämts utifrån att: Förvaltningarna skall ha haft möjlighet att utse koordinatorer och lokala processledare samt antal obokade tider som behövs. Kontaktuppgifter till koordinatorerna skall också finnas tillgängliga för primärvården för inremittering av patienter. Nyckelpersoner på förvaltningarna skall ha haft möjlighet att gå SVF-kurs och/eller delta i lärandeseminarium för sin diagnos för att få bättre kunskap om till exempel bakgrunden till den nationella satsningen, de olika rollernas ansvar, instruktioner gällande registrering av patienter i det patientadministrativa systemet samt ta del av patientberättelser och nulägesanalyser. Primärvården och privata aktörer skall ha haft möjlighet att ta del av information om vilka kriterier som ligger till grund för välgrundad misstanke för de olika diagnoserna och förloppens innehåll så att patientens vård blir likvärdig oavsett vilken enhet den vänder sig till i Västra Götalandsregionen.

9 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården? Då primärvården utgör en mycket viktig del i arbetet med de standardiserade vårdförloppen planerar vi, liksom tidigare år, att informera och samverka med primärvården på flera olika sätt. I samarbetet med primärvården har vi stor hjälp av de representanter från offentlig och privat primärvård som utgör en del av projektgruppen för införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. En viktig källa för primärvården gällande information om de standardiserade vårdförloppen är RCC Västs hemsida. Denna uppdateras och omvandlas kontinuerligt för att på bästa sätt säkerställa att senaste information blir lätt tillgänglig för alla intressenter. RCC Väst tillhandahåller i dagsläget också primärvården med länkar till respektive förvaltnings remissmottagare för de olika förloppen. Förutom detta förmedlas information gällande SVF i VGR via nyhetsbrev riktade till primärvården. Därutöver tar RCC Väst gemensamt med berörda regionala processägare och primärvårdsrepresentanter fram ppt-presentationer som beskriver vårdförloppen. Detta omfattar exempelvis information om symptom och fynd, vad remissen skall innehålla för information samt vilka enheter i regionen som erbjuder vård inom de enskilda förloppen. Dessa bildspel utgör grundinformationen på de primärvårdsdagar som arrangeras av förvaltningarna i VGR i samverkan med RCC Väst. Materialet läggs även upp på den regionala hemsidan för att underlätta informationsinhämtningen för primärvårdsläkare som inte har möjlighet att delta på primärvårdsdagarna. b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? Införandet av välgrundad misstanke i specialistsjukvården sker enligt de rutiner som sjukhusens linjeorganisationer utvecklat i arbetet med vårdförloppen under tidigare år. Detta innebär generellt sett att förvaltningscheferna utser en ansvarig medarbetare för varje vårdförlopp, oftast enhetschefen för den specialistenhet som diagnosområdet tillhör. Dessa ansvarar i sin tur för att utse lokal processledare och koordinator som medverkar i utformandet av lokala rutiner samt uppskattning av behovet av obokade tider. För att stötta förvaltningarnas arbete med detta finns finansiella medel avsatta för organisationsuppbyggnad och obokade tider. Därutöver arrangerar Regionalt Cancercentrum Väst lärandeseminarium för berörda diagnoser och de regionala processägarna som är knutna till RCC Väst arbetar aktivt med införandet av SVF inom ramarna för sina uppdrag. RCC Väst arrangerar även ett utbildningstillfälle på tre dagar under våren 2017 för nyckelpersoner i införandet av SVF på förvaltningarna. c) införande av koordinatorfunktion? Som nämnts ovan samverkar RCC Väst med förvaltningarna vid införandet av koordinatorsfunktioner i de olika förloppen. SVF-kursen som erbjuds är utformade för att förse bland annat koordinatorer med de grunder de behöver för att kunna göra sitt arbete på ett bra sätt. Detta innebär bland annat information om vad rollen som koordinator

10 innebär och hur SVF-patienter skall registreras. Kurstillfällena ger också möjligheter för koordinatorerna att samverka och bygga nätverk sinsemellan som är värdefullt i deras fortsatta arbete. Som ett ytterligare led i nätverksbyggandet i regionen arrangerar RCC Väst en koordinatorsträff för samtliga koordinatorer den 31 maj. För att underlätta koordinatorernas arbete har ett ledtidsregister, SVF-INCA, utvecklats under år 2016 som gör det möjligt att registrera och följa delledtider i olika vårdförlopp samt på ett enkelt sätt följa enskilda patienters väg genom vården över organisationsgränser. Detta verktyg rullas ut för samtliga SVF under år 2017 och utgör ett kraftfullt verktyg för koordinatorerna. Utöver ovanstående aktiviteter är finansiella medel avsatta i budgeten för att underlätta införandet av koordinatorsfunktion på samtliga förlopp och förvaltningar. d) obokade tider? Finansiella medel finns avsatta för flaskhalsåtgärder och stödjande strukturer. Dessa innefattar kravet på att förvaltningarna utvärderar behovet av obokade tider för varje vårdförlopp. För att underlätta detta har RCC Väst tagit fram nulägesbeskrivningar och baslinjemätningar i samarbete med de regionala processägarna och med stöd av data från kvalitetsregisterna. Detta förenklar arbetet med att uppskatta vilka förändringar som medförandet innebär, hur stort patientunderlaget är samt vilka tider som existerar vid uppstarten av vårdförloppen. 2.3 Utmaningar och konsekvenser a) Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? b) Bedömer landstinget att det finns risk för att undanträngningseffekter/omprioriteringar kan komma att uppstå under 2017 som följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur dessa kommer att följas och åtgärdas. Under november-december 2016 genomfördes en behovsinventering bland alla berörda nyckelenheter i SVF-satsningen i VGR. De utmaningar som främst togs upp var brist på specialister inom några verksamhetsområden samt tillgången till diagnostikresurser och operationskapacitet, se vidare information i nedanstående tabell.

11 Utmaning Omfattande volymer av utredningar och prover som kräver snabba svar. Situationerna på områdena radiologi, patologi, endoskopi, onkologi, MDK och kirurgi som redan innan satsningen på SVF var delvis ansträngd riskerar att förvärras. Planerad åtgärd Finansiellt stöd. Kontinuerlig bevakning av situationen samt dialog med verksamheterna, regionala processägare, projektgruppsmedlemmar med flera. Utökad produktionsplanering på förvaltningarna. Försök till vidare rekrytering av personal, potentiellt med finansiellt stöd. Insamling och spridning av goda exempel på arbetssätt som förenklat arbetet med SVF inom de nämnda områdena. Undanträngningseffekt för patienter som inte ingår i SVF. Exempelvis längre väntetider för första besök, minskade screeningmöjligheter och längre väntetider för planerade kontroller och undersökningar av personer med stark ärftlighet eller patienter som har cancer men inte uppvisar de fördefinierade ingångssymptomen. Kontinuerligt följa upp utvecklingen av ledtider samt köer för patientgrupper som kan påverkas av SVF-införandet. Användning av stimulansmedel till utbildning samt rekryteringsåtgärder för att säkra tillgång till specialister inom berörda områden. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bl.a. bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. a) Hur har landstinget involverat patient- och närståenderepresentanter i arbetet med handlingsplanen? I projektgruppen för införandet av SVF i VGR finns sedan starten för SVF-projektet två patient- och närståenderepresentanter med. Dessa bidrar kontinuerligt med värdefulla insikter från patientperspektivet och säkerställer att alla beslut som tas rörande införandet av SVF i VGR är värdeskapande från ett patient- och närståendeperspektiv. Detta gäller även handlingsplanen för 2017 och de aktiviteter som den innefattar. Även resultatet av PREM-svaren som inkommit har bidragit med information till handlingsplanen.

12 b) Hur avser landstinget att fortsätta involvera patient- och närståenderepresentanter i arbetet med SVF? Patientrepresentanter involveras i de lärandeseminarier, kurser och möten som arrangeras av RCC Väst i samband med införandet av SVF i VGR. De bidrar med mycket värdefulla synpunkter gällande utformning av patientinformation, i diskussioner om förvaltningarnas arbete med SVF samt ger en unik insikt i hur det kan vara att vara cancerpatient i VGR och vilka förbättringsmöjligheter som de ser i vården. I kombination med resultaten från PREM-enkäten för SVF utgör detta viktiga verktyg i arbetet med att korta väntetiderna i cancersjukvården med bibehållen kvalitet och bemötande. 3.2 Privata vårdgivare Hur avser landstinget att samverka med representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Representanter för några av de största privata aktörerna i VGR utgör delar av projektgruppen för införandet av SVF i VGR. Liksom övriga förvaltningsrepresentanter ansvarar de för att förbereda sina organisationer på införandet, sprida information och redogöra för vilka flaskhalsar de ser inom sina organisationer. Liksom de offentliga förvaltningarna får de del av de finansiella medel som avsatts för införandet. Därutöver erbjuds de liksom övriga aktörer deltagande i de grundläggande SVF-kurserna som RCC Väst arrangerar samt bjuds in till lärandeseminarier, primärvårdsdagar med mera. 3.3 Primärvård Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Som tidigare nämnts, se svar på fråga 2.2 a, informeras primärvården årligen om nya SVF samt eventuella ändringar i existerande SVF. Detta sker via nyhetsbrev, primärvårdsdagar samt ppt-presentationer riktade till primärvården som innehåller den viktigaste informationen om förloppen samt vilka enheter i regionen som erbjuder vård. 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF? Den etablerade lösningen för registrering av start av patienter i standardiserade vårdförlopp samt avslut av dessa patienter anpassas så att även de nya förloppen som implementeras 2017 kan hanteras. Utöver detta sker arbete så att fler och fler privata vårdgivare också kan rapportera in sina mätpunkter oavsett IT-system. Under år 2016

13 utvecklades ett kompletterande ledtidsregister i VGR som baseras på den nationella kvalitetsregisterplattformen. Detta register kompletterar den existerande lösningen i det att den underlättar registrering av delledtider och att både offentliga och privata vårdgivare kan använda det. Denna lösning möjliggör också enklare uppföljning av patienter som utreds och behandlas på flera vårdenheter eller förflyttas över landstingsgränser. Ett basutbud av rapporter har under 2016 utvecklats för att möjliggöra och förenkla uppföljning av exempelvis: enskilda patienters ledtider ledtiderna för patientgrupper i enskilda diagnosgrupper som behandlas vid de olika förvaltningarna övergripande rapporter till koncernledningen för Hälso- och sjukvård i VGR samt förvaltningsledningarna. Detta arbete kommer fortgå och utvecklas under 2017 för att erbjuda största möjliga stöd till alla involverade i SVF-arbetet oavsett roller och nivåer. 4.2 PREM-enkäten För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC, och som bygger på arbetet med nationell patientenkät (NPE), användas även under 2017. Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under 2015 2016. Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och lokalt. a) Hur planerar landstinget att använda PREM-enkäten för de SVF som infördes 2015 2016? PREM-enkäten började under 2016 skickas ut till patienter i de 5 förloppen som startades upp 2015. Från och med januari 2017 kommer även patienter från de 13 vårdförlopp som startades upp 2016 att inkluderas för utskick av enkäter. b) Hur avser landstinget att analysera och tillgodogöra sig resultaten av PREM-enkäten? Det finns ett stort intresse för att följa resultaten på flera olika nivåer i VGR, regional nivå, förvaltningsnivå samt för enskilda förlopp. Under 2016 har det endast varit möjligt för oss i VGR att få resultatet på region/landstingsnivå. Från och med 2017 skall vi dock få resultatet nedbrutet på förvaltningsnivå vilket medför stora möjligheter att framöver även använda resultatet som ett viktigt instrument för verksamhetsutveckling. Enligt plan skall även förbättrade analysverktyg göras tillgängliga under 2017 vilket ökar möjligheten att ta del av viktig information om patienternas upplevelser av SVF och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra detta ytterligare.

14 c) Planerar landstinget att använda sig av PREM-enkäten till de SVF som införs 2017? Vi planerar att under 2017 avvakta utskick av PREM-enkäter till patienter i de vårdförlopp som startas upp i april 2017 i VGR och i första hand bygga vidare på erfarenheterna av de vårdförlopp som redan är igång. Detta för att låta de nya standardiserade vårdprocesserna från 2017 sätta sig. 5. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget planerar att arbeta för att arbetet med SVF fortsätter efter 2018. Arbetet med införandet av de standardiserade vårdförloppen har medfört att nya samarbetsformer och organisationsstrukturer har växt fram på förvaltningarna. År 2017-2018 kommer detta utvecklas ytterligare och befästas i organisationerna. I samband med införandet har rutiner och verktyg för att bland annat följa ledtiderna i de olika förloppen utvecklats och vunnit stort intresse. Detta är strukturer som utgör en bra grund för fortsatt arbete. Under den kvarstående tiden är det också viktigt att en regional plan för det fortsatta arbetet fr o m 2019 tas fram. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget erfarenheter redan nu kring spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? En viktig del för att på bästa sätt möjliggöra spridning av den kunskap som införandet av SVF medfört är en organiserad satsning på inhämtning av kunskap från införandet via exempelvis forskning, patientberättelser och fallstudier. Detta gäller både organisatoriska och medicinska konsekvenser av införandet. Eftersom utvecklingen sker kontinuerligt och personal samt förutsättningar kan variera över tiden är det viktigt att fortlöpande samla in information om införandet för att fånga alla delar av utvecklingsarbetet. Ett sådant underlag ger bland annat möjligheter att jämföra effekterna av hur skillnader i satsningar under införandet i olika vårdförlopp och delar av landet har påverkat utfallet. Med liknande införande i Danmark och Norge finns också stora möjligheter till bredare kunskapsutbyte över nationsgränserna.

15 Viktiga kunskapsspridare är alla de personer i sjukvården som varit nyckelspelare i införandet, dvs. koordinatorer, med.sekr., lokala processledare, verksamhetschefer, primärvårdsläkare, förvaltningsledare med flera. En naturlig spridning av dessa personers kunskap kan enkelt ske till närbesläktade processer i de discipliner som primärt berörs av de standardiserade vårdförloppen. För spridning av kunskap till andra enheter och patientprocesser är den organiserade kunskapsinhämtningen från SVF-satsningen samt breda överenskommelser på nationell och /eller regional nivå gällande tider och kriterier för förlopp viktiga.

16 Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp Vårdförlopp som infördes under 2015 och 2016: Akut myeloisk leukemi, AML Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång Cancer utan känd primärtumör, CUP Lungcancer Maligna lymfom Malignt melanom Myelom Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer Vårdförlopp som ska införas 2017: Analcancer Akut lymfatisk leukemi Kronisk lymfatisk leukemi Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på http://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/kortarevantetider/vardforlopp/

17 2017-02-16 Dokumentnamn: Handlingsplan Kontaktperson: Nina Modig, Regionalt cancercentrum väst Telefon 0768-40 14 82 E-post: nina.modig@rccvast.se