Verksamhetsberättelser 2009 2012

Akademikernas ansvar Verksamhetsberättelser 2009 2012

Verksamhetsberättelser 2009-2012 Sammanställningen av s verksamhetsberättelser för åren 2009-2012 bifogas exklusive bilagorna för bokslut för de enskilda åren. s bokslut 2009-2012 redovisas samlat för alla fyra åren i en separat bilaga, Ekonomi 2009-2012, samt sist i denna sammanställning. Anledningen till detta förfarande är att redovisningssättet skiljt sig åt mellan åren. Med denna presentation fås en enhetlig redovisning och därmed bättre överskådlighet. Nedan redovisas en sammanfattning av s medlemsstatistik 2009-2012. s medlemsstatistik 2009-2012 Medlemsutveckling medlemmar 2009-2012 År Antal medlemmar Förändring Procentuell förändring 2009-12-31 604 909 16 792 2,9 2010-12-31 617 706 12 797 2,1 2011-12-31 633 975 16 269 2,6 2012-12-31 636 301 2 326 0,4 Medlemsutveckling yrkesverksamma medlemmar 2009-2012 År Antal medlemmar Förändring Procentuell förändring 2009-12-31 452 251 15 964 3,7 2010-12-31 462 648 10 397 2,3 2011-12-31 475 274 12 626 2,7 2012-12-31 479 417 4 143 0,9

Verksamhetsberättelse 2009 Fastställd av s styrelse 2010-04-13

1 Innehåll Inledning 3 Kongress 2009 3 s styrelse och ordförandekonferenser 3 Organisation och ledning 5 Fastigheten Lilla Nygatan 14 6 Fokus 2009 7 Lönebildning och arbetsmarknad 7 Utbildning och forskning 7 Rekryteringsbefrämjande åtgärder 7 Verksamhetsområden 8 Arbetsliv och arbetsmiljö 8 Arbetsmarknad 10 Arbetsrätt 11 Integration och mångfald 13 Internationellt 13 Jämställdhet 17 Kommunikation 18 Löner och avtal 22 Statistiktjänster 25 Näringspolitik 26 Rekryteringsbefrämjande åtgärder 27 Studentråd 27 Studentmässor AB 28 Studentmässor 2009 29

2 Socialförsäkringar 30 Utbildning och forskning 30 Bilagor 32 Bilaga 1: s viktigaste remisser 2009 32 Bilaga 2: i media 2009 34 Bilaga 3: s representationsuppdrag 2009 41 Bilaga 4: bokslut 2009

3 Inledning Under året utgick styrelsens och kansliets arbete från den färdriktning som antogs på kongressen 2005. Inriktningen har varit färdriktningens fem huvuduppgifter: Tillväxten. Arbetsmarknaden. Arbetslivet. Välfärden. s roll. De huvudsakliga verktyg som använts är kvalificerade utredningar, aktiv samhällspåverkan och opinionsbildning. Kongress 2009 Den 16 17 november genomfördes 2009 års kongress i Norra Latins lokaler i centrala Stockholm. Kongressmiddagen avhölls i Berns lokaler. Ett aktivt förberedelsearbete präglade styrelsens och kansliets verksamhet. Inför kongressen förberedde styrelsen bland annat för fyra propositioner; Stadgar, färdriktning 2010 2013, rekrytering och ekonomi- och avgifter. Dessutom hade det inkommit 12 motioner som styrelsen och kongressen hade att hantera. Mycket synligt och osynligt arbete utfördes inför och under kongressen, framförallt av medarbetare vid s kansli men också av förtroendevalda i styrelsen, valberedning, stadgekommitté, kongresspresidium och många andra funktioner. Men trots allt var kongressens huvudpersoner ombuden vilka är en omistlig del av medlemsdemokratin. Nu dröjer det till år 2013 innan det är dags för kongress igen, vilket styrelsen ser fram mot. För kongressår, som år 2009, är speciella och för är kongressen en höjdpunkt. s styrelse och ordförandekonferenser Under perioden 1 januari 17 november bestod styrelsen av följande ledamöter: Anna Ekström, ordförande Richard Malmborg, Sveriges Ingenjörer, förste vice ordförande Åke Lindström, DIK, andre vice ordförande Göran Blomqvist, Sveriges universitetslärarförbund Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges läkarförbund Conny Persson, Jusek Laila Strunke, Sveriges Arkitekter Anitha Wijkström, SRAT

4 Styrelsen genomförde sju protokollförda sammanträden och styrelsesekreterare var Gunilla Lyngfelt. Styrelsen genomförde sju protokollförda sammanträden och styrelsesekreterare var Gunilla Lyngfelt. Vid kongressen den 17 november valdes följande styrelse: Anna Ekström, ordförande Richard Malmborg, Sveriges Ingenjörer, förste vice ordförande Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, andre vice ordförande Lars Ahlin, Sveriges Psykologförbund Göran Arrius, Jusek Mikael Igelström, Civilekonomerna Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges läkarförbund Anitha Wijkström, SRAT Styrelsen genomförde två protokollförda sammanträden och styrelsesekreterare var Nina Mimon. Stina Hamberg, Studentråds ordförande, deltog i sammanträdena med yttrande- och förslagsrätt. Vid styrelsens sista sammanträde för året deltog också Lisa Gemmel, Studentråds tillträdande ordförande. Under året arrangerades tre ordförandekonferenser: 19-20 mars, 11 maj och 6 oktober. Ordförandekonferensen i Göteborg den 19-20 mars Den första dagen ägnades åt den finansiella krisen och utmaningarna för näringslivet och kommunsektorn i Västra Götaland. Ordförandena i Akademikerföreningarna på Saab och Volvo, samt företrädare för Göteborgs kommun och Västsvenska handelskammaren informerade. Därefter tog länsöverdirektör Göran Bengtsson och landshövding Lars Bäckström emot på residenset. Konferensen fortsatte nästa dag med en presentation av s varumärkesarbete som följdes av en diskussion om utkastet till den kommande kongresspropositionen, Färdriktning 2010-2013. Ordförandekonferensen den 11 maj Utbildningsminister Jan Björklund höll efter korta kommentarer om den finansiella krisen ett anförande om långsiktiga mål och strategiska frågor. Återstående tid diskuterades tre av styrelsens kommande kongresspropositioner. Anders Edward inledde med en presentation av ett första utkast till ekonomi- och avgiftsproposition, Jon Stenbeck presenterade den kommande rekryteringspropositionen och Jan Martin,

5 sammankallande i stadgekommittén, gick igenom förslagen till ändringar i stadgarna. Ordförandekonferensen den 6 oktober Efter inledande anförande av Richard Malmborg, Åke Lindström och Edel Karlsson Håål diskuterade ordförandekonferensen den kommande avtalsrörelsen. Dagen avslutades med att Per Nuder, f.d. statsråd, gav sin syn på den finansiella krisen och på det parlamentariska läget inför valet nästa höst. Organisation och ledning Till organisation och ledning hör övergripande funktioner och organ för organisationen, verksamheter som rör styrelsen, ordförandekonferenser, ledning av kansliet, kongressplanering mm tillsammans med ordförandens verksamhet. Kansliledningen har bestått av kanslichef Anders Edward, ordförande Anna Ekström, samhällspolitisk chef Gunnar Wetterberg och kommunikationschef John Ahlmark. Internservice har utförts av företaget Addici som sköter personalförsörjning av växel och expedition, lokalvård samt ansvarar under ledning av kanslichefen för kanslilokalernas löpande underhåll och driften av tekniska system. Under 2008 genomfördes en översyn av kansliets IT-system och under våren och sommaren 2009 har omfattande uppdateringar gjorts av dessa system. Kansliet personal Kansliet har under året haft tre chefsbefattningar, 25 handläggare och sex administratörer. Under året slutade Mikaela Staaf, vikarie kommunikationsavdelningen (för Anna Kopparberg). Nätverk inom federationen Under året har kansliet samordnat följande nätverk inom federationen: Informatörer, webbredaktörer, pressansvariga, tidningsredaktörer, studenthandläggare, -J (nätverk för jurister), jämställdhetshandläggare, statistiker, ARAB (arbetsmarknadshandläggare), lönebildningsgrupp, arbetsmiljöhandläggare, pensions- och försäkringshandläggare, EUnätverk, samhällspolitisk grupp, kanslichefsgrupp och -E (nätverk för ekonomichefer).

6 Fastigheten Lilla Nygatan 14 Under hösten och vintern 2008/2009 lagades taket och fasaden renoverades. I samband med detta upptäcktes grava byggfel under taket vilket föranledde ett omfattande arbete med att lägga ett helt nytt tak under vintern och våren 2009. Alla hyresavtal är uppsagda och omförhandlingar har inletts för att marknadsanpassa hyrorna. Vid årsskiftet 2008/2009 flyttade förbundet Trafik och Järnväg in i fastigheten. Samtliga lokalytor är därmed uthyrda under hela 2009.

7 Fokus 2009 Lönebildning och arbetsmarknad I och med krisen har arbetsmarknadsfrågorna spelat en viktig roll. har drivit frågorna om kommunernas nyckelroll i stabiliseringen av ekonomin, vikten av praktik och de unga akademikernas utsatta situation. På lönebildningens område har diskussionen inte varit lika intensiv, men har fortsatt att publicera rapporter som understödjer och belyser den individuella lönesättningens roll. Utbildning och forskning På utbildningens område har satt kvalitetsfrågorna i första rummet, inte minst med hänsyn till den ökade tillströmningen till högre utbildning i krisens och demografins spår. Inom forskningspolitiken bidrog de samordnade och mångfasetterade aktiviteterna inom federationen till en påtaglig satsning från regeringen i den forskningspolitiska propositionen. har haft reservationer både när det gäller volymen och den detaljerade styrningen av anslagen. Rekryteringsbefrämjande åtgärder Den av styrelsen till kongressen föreslagna rekryteringspropositionen tar sikte på det som gör förbunden unika och hur detta ska kunna användas i att behålla och nyrekrytera medlemmar. förbunden har en positiv medlemsutveckling. Vid utgången av 2009 hade förbunden totalt drygt 604 000 medlemmar vilket var en ökning med drygt 16 000.

8 Verksamhetsområden Arbetsliv och arbetsmiljö Inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet har fokus varit på effekten av de stora förändringarna i regelverket rörande sjukförsäkringen och rehabilitering som trädde i kraft under 2008. har deltagit i ett flertal sammanhang där dessa frågor diskuterats och debatterats. Även de förändringar i sjukförsäkringen som träder i kraft i början av 2010 har varit föremål för olika aktiviteter, bland annat ett frukostseminarium för förbunden. Ett annat område som uppmärksammats under året är företagshälsovården. har deltagit i Socialdepartementets nyinrättade delegation för kunskapsområde företagshälsovård. Delegationens uppdrag är bland annat att övergångsvis upphandla och samordna de långa företagshälsovårdsutbildningarna, bilda ett forum för att stödja utvecklingen inom området samt verka för ökad forskning inom området. har också deltagit i Swedacs tekniska kommitté för företagshälsovård, vars syfte är att utgöra ett forum för diskussion om ett frivilligt system för godkännande av företagshälsovård. har regelbundet deltagit i olika samrådsmöten med ledningen på Arbetsmiljöverket. har även deltagit i samrådsmöten på Arbetsmarknadsdepartementet, bland annat gällande regeringens fortsatta arbete med den framtida arbetsmiljöpolitiken samt arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för arbetsmiljöområdet gällande förändringarna i regelverket kring sjukförsäkringen och rehabilitering. har också deltagit i ett samrådsmöte på Försäkringskassan kring dessa förändringar. Fortsatta möten med Försäkringskassan planeras fortgå framöver. har suttit med i referensgruppen till Styrmedelsutredningen Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet. Utredningen lämnade ett delbetänkande, En ny modell för arbetsmiljötillsyn, i mitten av april. Slutbetänkandet, Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, lämnades i mitten av december. har besvarat ett antal remisser från Arbetsmiljöverket. har deltagit aktivt i Trygghetsfondens beredningsgrupp och genom detta arbetat för att ge stöd till olika utvecklingsprojekt inom kommunoch landstingssektorn. Under året har arbetet framför allt kretsat kring att utveckla lean som är ett tanke- och arbetssätt som fokuserar på det som är värdeskapande för patienten. har varit representerat i styrelsen för ALNA samt i Kommissionens rådgivande kommitté för säkerhet och hälsa i Luxembourg.

9 De sociala parterna på europanivån har under året genomfört överläggningar inom ramen för den sociala dialogen med sikte på att ta fram till ett ramavtal om en inkluderande arbetsmarknad. Förhandlingarna mellan parterna avslutades i december. Beslut kommer att fattas under våren. Under året har genomfört en endagsutbildning för skyddsombud. Utbildningen var inriktad på skyddsombudets roll och befogenheter. s nätverk för arbetsmiljöansvariga har träffats vid flera tillfällen. Informationsspridning och erfarenhetsutbyte samt diskussion kring aktuella arbetsmiljöfrågor har stått på programmet. Förändringarna i regelverket rörande sjukförsäkring och rehabilitering, och effekterna av dessa, har kommit upp vid ett flertal gånger. Nätverket har också använts flitigt mellan träffarna för att sprida information och utbyta erfarenheter. har genom medverkan i olika seminarier och workshops bevakat akademikernas intressen inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet och lyft fram s ståndpunkter om aktuella teman. Strukturfonderna s representanter i Övervakningskommittén för Europeiska Socialfonden och Övervakningskommittén för Regionalfonden i Mellersta Sverige bevakar översiktigt programmens genomförande inom respektive område. Ambitionen har varit att med givna resurser begränsa arbetet på de operativa nivåerna till att i första hand följa den pågående löpande utvärderingen. Visst arbete har också ägnats åt att medverka vid planeringen av regeringens ESF-konferens med anledning av det svenska ordförandeskapet. har inbjudits att medverka i en av Arbetsmarknadsdepartementet anordnad arbetsgrupp för diskussion om Europeiska Socialfondens inriktning och utformning 2013-2020. I oktober medverkade för femte gången vid en ETUI- kurs för fackliga företrädare som är aktiva i frågor kring Socialfonden. Kursen ägde rum i Berlin. Akademikers arbetsvillkor I februari presenterades rapporten Hälsa och arbete. Rapporten, som är en del i projektet om akademikers arbetsvillkor, behandlar frågor som sjuknärvaro, långtidssjukskrivningar och ledarskap bland akademiker. Kyrka/Arbetsliv Kyrka/Arbetslivs-nätverket träffas 2-3 gånger per termin med huvudsyfte att anordna en årlig konferens med en anslutande utbildningsdag. Årets

10 konferens i Stockholm har det multikulturella temat Tro på jobbet. Nätverket har även hållit ett huvudmannaskapsmöte med ledningarna för de medverkande organisationerna; Sveriges Kristna råd (Svenska Kyrkan och Missionskyrkan), Svenskt Näringsliv, Arbetsgivaralliansen, SKL, LO, TCO och. -S (Utmärkelsen modernaste myndigheten) Finansdepartement har i samarbete med bland annat Kompetensmässan tagit initiativ till en ny utmärkelse, Sveriges Modernaste Myndighet, till vilken -S anslutits som partner och jurymedlem. har bistått i processen med framtagning av underlag inför nomineringar. Priset delades ut på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Utmärkelsen gick till Vägverket och delades ut vid Kompetensmässan i Göteborg. -S representerades där av Edel Karlsson Håål., via -S, har avsatt 0,5 årsarbetare till Partsrådets arbetsområde Stöd till Lokal Samverkan. Ny som chef medverkar som moderator vid Civilekonomernas, Juseks och Sveriges Ingenjörers gemensamma kortkurs för nya chefer vid tre inplanerade tillfällen under året; i Stockholm under våren och i Göteborg och Malmö under hösten. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen År 2009 har i första hand handlat om lågkonjunkturen och den därmed ökade risken för arbetslöshet bland akademiker. I början av året publicerade skriften Verksam samverkan som redogjorde för förbundens erfarenheter av samverkan med Arbetsförmedlingen. Skriften var en del i ett projekt för bättre och mer relevanta samverkanskanaler. I mars genomförde tillsammans med Svenskt Näringsliv en konferens med rubriken Ett seminarium om arbetsmarknadspolitiken - Vad fungerar? Och vad fungerar inte?. Vid seminariet föreläste bl. a arbetsmarknadsprofessorerna Lars Calmfors och Anders Forslund. I juni 2009 publicerade skriften Unga akademikers arbetslöshet och etableringsproblem på arbetsmarknaden. Rapporten syftar till att synliggöra vad som kännetecknar arbetsmarknaden för akademiker som är yngre än 30 år. Rapporten är tänkt som ett underlag för ett konstruktivt samtal om förutsättningar och insatser för att, på kort och lång sikt, ta till

11 vara den resurs som de unga akademikerna utgör. I rapporten ges särskild uppmärksamhet åt utvecklingen under och efter den arbetsmarknadsnedgång som inledde 2000-talet samt effekterna av de regelförändringar som skedde från och med 1 januari 2007 avseende möjligheten att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Rapporten har presenterats och diskuterats på seminarier för bland andra studievägledare och arbetsförmedlare i Malmö och Stockholm. En viktig knutpunkt i s arbete med de arbetsmarknadspolitiska frågorna är s arbetsgrupp för arbetsmarknadsbevakning. Arbetsgruppen är både ett forum för förankring av policy och en kommunikationspunkt mellan förbunden och. Prognosarbete och Framtidsutsikter Under våren 2009 har det kontinuerliga arbetet fortsatt med att utveckla de arbetsmarknadsbedömningar som varje år publicerar i skrifterna Välja yrke samt Framtidsutsikter. Nytt för i år var bl.a att insamlingen av förbundens bedömningar gjordes via en webbenkät. De nya formerna för insamling kommer att utvärderas i efterhand, men har hittills resulterat i ett enhetligare och därmed mer lättbearbetat underlag. Arbetsrätt s lönebildningsgrupp med förhandlingsansvariga från de tre arbetsmarknadssektorerna har haft kontinuerliga träffar under året för att diskutera och informera varandra om aktuella frågor. deltar i nätverket -J, som består av jurister från förbunden och chefsjuristen vid. Gruppen fungerar som ett kunskaps- och diskussionsforum, där också information sprids om de aktuella frågor som arbetar med på arbetsrättens område. Under 2009 har stått värd för -J. En programkommitté, med förbundsrepresentanter, planerar innehållet i nätverkets träffar. -J har träffats regelbundet under året. s ledamöter i Arbetsdomstolen har träffats under året för att följa den arbetsrättsliga utvecklingen och praxis i AD. ordnade också våren en middag med ledamöterna och Arbetsdomstolens juristdomare för att samtala om aktuella arbetsrättsliga frågor. Den särskilda arbetsgrupp med representanter från förbunden som har följt utredningen om konsekvenserna av Laval-domen har involverats i s arbete med att avge remissvar på denna utredning. har ingått i en referensgrupp till kommittén om förenklingar i Semesterlagen och har avgivit remissvar på utredningens förslag.

12 har ingått i en referensgrupp på Arbetsmiljöverket med anledning av deras regeringsuppdrag om vissa dispensfrågor om övertidsarbete i Arbetstidslagen. En särskild arbetsgrupp med representanter för förbunden har följt detta arbete. har deltagit i en referensgrupp till Utredningen om integritetsskyddet i arbetslivet, som har sett över integritetsskyddet för arbetstagare och arbetssökande. har också lämnat ett remissyttrande över utredningens förslag. har kontinuerligt haft kontakter med bl. a Arbetsmarknadsdepartementet inför förslag till nya EU- direktiv och förordningar liksom inför revideringar av sådana direktiv, t ex en stadga om europeiska privata bolag och arbetstidsdirektivet. ingår i en referensgrupp till utredningen om genomförande av EUdirektivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. En särskild arbetsgrupp med representanter för förbunden följer arbetet. har i övrigt bevakat frågor på EU-nivå som berört arbetsrätt eller förhandlingsfrågor. Den svenska kollektivavtalsmodellen Den svenska kollektivavtalsmodellen och dess framtid är alltjämt en aktuell fråga, bland annat mot bakgrund av den så kallade Lavaldomen. har bevakat och bedrivit påverkansarbete med anledning av Lavalutredningens betänkande och dess förslag till anpassning i svensk lagstiftning. Begränsningar av stridsåtgärder är också en fråga som debatterats och har, med stöd av s policy om stridsåtgärders legitimitet, deltagit i diskussionen bland annat genom möten med flera politiska partier. har även genom påverkansarbete bl a i form av remissyttranden och debattartiklar verkat för att det även efter det att det s k tjänstedirektivet genomförts ska finnas en behörig representant i Sverige för ett utländskt företag som bedriver verksamhet här, som de fackliga organisationerna ska kunna förhandla och träffa kollektivavtal med. I detta syfte har även uppvaktat riksdagen.

13 Projektet och den svenska modellen Projektet som haft som fokus att höja kunskapsnivån om kollektivavtalen och den svenska modellen, har fortsatt under året och kollektivavtalswebben (www.saco.se/kollektivavtal) har lanserats. Individuell lönesättning en arbetsrättslig kartläggning Ett projekt om mötet mellan det individuella lönesystemet och olika rättsområden har under året inletts. Integration och mångfald Lågkonjunkturen och de påfrestningar som den kan komma att innebära i termer av ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan på arbetskraft riskerar att försvåra nyanländas etablering på arbetsmarknaden. har därför valt att prioritera arbetet för en bättre Arbetsförmedling för akademiker., tillsammans med Svenskt Näringsliv, har med anledning av detta tagit initiativ till en rapport om arbetsmarknaden för utrikes födda. Särskilt behandlas de icke etablerades situation på arbetsmarknaden. Rapporten kommer att lanseras i samband med ett gemensamt seminarium oktober 2009. Rådet för integration i Arbetslivet Rådet för integration i arbetslivet är en viktig del av s integrationsarbete. I Rådet ingår LO, TCO,, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket. Under 2009 har det arbete som skett inom rådet i huvudsak varit inåtriktat. Internationellt Samarbete med LO, TCO och förbunden Den internationella verksamheten har koncentrerats på nordiska och europeiska frågor. Nordens fackliga samorganisation, NFS, har fått en allt viktigare roll att samordna de nordiska central- och huvudorganisationernas agerande i Europeiska fackliga samorganisationen EFS. Samarbetsprojekt med fackliga organisationer i länderna runt Östersjön, inklusive Ryssland, har också ökat i betydelse för NFS. Vid NFS verksamhetskonferens i september inledde förre finske statsministern Paavo Lipponen en diskussion om hur EU påverkar

14 nordiskt samhälle och arbetsmarknad och hur Norden kan bli bättre på att påverka EU. En annan fråga var hur den nordiska kollektivavtalsreglerade arbetsmarknadsmodellen ska överleva. Under EFS kongressperiod 2007-2011 kallades till en mellanårskonferens i Paris i maj 2009 för att lösa frågor om den långsiktiga finansieringen av EFS samt några principiella stadgefrågor. Den akuta ekonomiska krisen tog dock över agendan och i en Parisdeklaration uttalades att EU nu måste ta ledningen i återhämtningen genom bland annat ökade investeringar i ny och miljövänlig teknik, stärkta välfärdssystem och stopp för den skadliga kortsiktigheten hos finansmarknaderna. Den sociala dimensionen i Europasamarbetet syftar till att balansera den inre marknadens krav på fri konkurrens. Högre kunskapsnivå om EU Under våren genomförde olika aktiviteter i syfte att höja kunskapsnivån om EU och fackligt arbete i EU inom federationen. Chefen för det fackliga kontoret i Bryssel, Tommy Svensson, inledde en serie seminarier med att berätta om kontorets roll. Därefter startade en skräddarsydd EU-utbildning för förbunden, som riktade sig alla som ansåg sig beröras av de europafackliga frågorna i sitt arbete. Utbildningen bestod av tre halvdagsseminarier och avslutades med en studieresa till Bryssel. Innehållet och rubrikerna på seminarierna var: Grunden för EUsamarbetet, med Håkan Jonsson (EU-konsult) och Kerstin Ahlberg (jurist med EG-rättslig inriktning), Beslutsprocessen inom EU, med besök på Europaparlamentets kontor i Stockholm och genomgång av tjänstedirektivet, samt Europafacket, valet och det svenska ordförandeskapet med bland andra Anna Ekström och Wanja Lundby- Wedin. Ett 40-tal personer deltog på respektive seminarium och 30 personer åkte med på studieresan till Bryssel. Till alla deltagare beställdes boken Parterna och EU. Till en bredare målgrupp genomfördes också en utfrågning av kandidater till Europaparlamentet (alla listors förstanamn), i samarbete med Europaportalen. Lissabonstrategin och flexicurity Under den sista fasen 2008-2010 av Lissabonstrategin ska medlemsstaterna bland annat redovisa hur de anammat idén om flexicurity, d v s en kombination av trygghet för individerna i omställningen med flexibilitet på arbetsmarknaden. På initiativ av har det svenska ordförandeskapet i en av sina konferenser hösten 2009, tagit med en redovisning av hur bland andra svenska arbetsmarknadsparter arbetar med omställnings- och trygghetsavtal. De är exempel på hur parterna själva kan ta ansvar för flexicurity.

15 har i likhet med LO, TCO och Svensk Näringsliv intresse av att Lissabonstrategin följs av något liknande efter 2010. Detta framförde vid möte med kommissionären för arbetsmarknadsfrågor Vladimir Spidla under våren. har också framfört till regeringen problemen med den bristande förankringen och det oklara ägandet av processen. Det svenska ordförandeskapet förbereder frågan med sikte på beslut under det spanska ordförandeskapet våren 2010. har tillsammans med LO och TCO uppdragit åt professor Lars Magnusson, Uppsala, att i en rapport diskutera erfarenheter av processen, måluppfyllelse samt komma med förslag för en framtida strategi. Rapporten har tryckts och den har väckt intresse i EFS, som översätter den till engelska och franska. De svenska facken har också etablerat ett informationsutbyte med de spanska kollegorna för att vi ska veta vilka initiativ som tas i de båda länderna. NFS utarbetade en plattform för Post Lissabon, de prioriteringar som EU bör driva efter Lissabonstrategin. Den spelades under hösten in till de nordiska regeringarna, särskilt den svenska som arbetade med frågan som EU-ordförande och EU-kommissionen samt till det efterföljande spanska ordförandeskapet., tillsammans med LO och TCO gav i uppdrag till professor Lars Magnusson, Uppsala Universitet, att analysera Lissabonstrategins resultat samt att diskutera vad en kommande strategi bör innehålla. Uppdraget finns redovisat i Skriften Europa efter Lissabon lärdomar av Lissabonstrategin 200 2009. Skriften överlämnades till svenska regeringen. Migrationsfrågor Blått kort EU beslutade 2009 att införa ett särskilt blått kort som ger tillstånd för högkvalificerade att vistas och ta anställning i ett EU-land under två år och därefter kunna söka anställning inom annat EU-land. För svensk del skulle det betyda ett nytt spår in i landet för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, som ger bättre villkor i flera avseenden än ett tidsbegränsat arbetstillstånd., som i grunden är positiv till reformer som underlättar arbetskraftsinvandring, har emellertid varit kritisk till lönekriterierna i det första förslaget, som skulle förutsätta någon form av statlig reglering av lönenivåer. Istället har en tröskel på 1,5 gånger genomsnittslönen i mottagarlandet införts. För dem som uppfyller de andra kraven för högkvalificerad arbetskraft skulle en erbjuden svensk lön på ca 40 000 kr kunna ge blått kort. Sanktioner mot arbetsgivare Ett nytt EU-direktiv anger att om en arbetsgivare i EU anställer en illegal invandrare blir påföljden böter. Dessutom får arbetsgivaren stå för de kostnader som det innebär att skicka tillbaka den anställde till ursprungslandet. Arbetsgivaren åläggs också att betala innestående lön,

16 skatter och sociala avgifter motsvarande kostnaderna för en laglig anställning. Även om direktivet har ett gott syfte har haft invändningar under beredningen. Det har bland annat gällt svårigheterna att beräkna innestående lön. En utredning har tillsatts av regeringen och ska bland annat överväga de problem som pekat på inför genomförandet i svensk rätt. Arbetskraftsinvandring Den 15 december 2008 infördes nya bestämmelser för arbetskraftsinvandring i Sverige. Migrationsverket har nu huvudansvaret för hanteringen och den tidigare bedömningen av bristsituationer som gjordes arbetsmarknadsverket är borta. Facken ska yttra sig om de erbjudna anställningsvillkoren för att förhindra lönedumning. Ett råd med företrädare från Migrationsverket och arbetsmarknadens organisationer har inrättats under 2009 där man tar upp praktiska och principiella frågor om tillståndsprövningen vid arbetskraftsinvandring. Hittills är det framför allt Sveriges Ingenjörer som fått hantera den ökade mängden ansökningar. De gäller främst tekniker och IT-specialister, huvudsakligen från Indien. Europaparlamentsvalet Inför valet till Europaparlamentet organiserade europaportalen.se en debatt med samtliga partier som är representerade i riksdagen. Platsen var s kansli, som ställts till förfogande för tillfället. Debatten sändes också direkt på nätet. Detta var den första och kanske största debatten under hela valrörelsen, med undantag från de stora direktsända mediedebatterna. Europadagen Den 7 maj genomfördes Europadagen på Kulturhuset i Stockholm. Syftet med Europadagen är att främja debatt och diskussion kring europafrågor. var en av arrangörerna och genomförde två stycken kortare seminarier kring temat arbeta och studera i Europa. Det svenska ordförandeskapet Redan i mars 2008 skrev LO, TCO och till regeringen med anledning av det stundande ordförandeskapet i EU. Då framhölls bland annat att Lissabonstrategins ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet bör vara utgångspunkt för många av åtgärderna under ordförandeskapet. Arbetet med att motverka klimatförsämringen får inte ske till priset av

17 växande sociala klyftor och en ökad utslagning. Med ett kunskapslyft för EU-området kan det bli möjligt att leva upp till strategins höga ambitioner. var före sommaren tillsammans med andra intresseorganisationer inbjudet till europaminister Cecilia Malmström för att ta upp angelägna frågor inför ordförandeskapet. Från s sida togs upp, utöver de vanliga synpunkterna på utbildnings- och forskningssatsningar, vikten av att studentrörligheten ökar inom EU, farhågor för en alltför strikt gemensam asyl- och migrationspolitik i det kommande så kallade Stockholmsprogrammet samt värdet av en Post Lissabon -strategi. Regeringen arrangerade 26 27 oktober en europeisk högnivåkonferens i Stockholm om utanförskapet. Den samlade cirka 400 deltagare, de allra flesta från andra medlemsstaters regeringar, myndigheter och utredningsinstitut men också från EU:s institutioner samt forskare. På ett initiativ av hade regeringen bjudit in, LO, TCO och Svenskt Näringsliv att beskriva vilken roll som arbetsmarknadens parter kan och bör spela för att underlätta ekonomiska omstruktureringsprocesser. Parterna genomförde sessionen An inclusive labour market in times of transition the responsibility of social partners. I sessionen medverkade forskare, cheferna för Trygghetsrådet och Trygghetsfonden TSL, ledande företrädare för de svenska centrala parterna samt tidigare VD och fackliga företrädare i ett nedlagt företag. Den huvudsakliga slutsatsen av sessionen var att de svenska omställningsavtalen är ett bra exempel på hur arbetsmarknadens parter kan underlätta omstruktureringar på arbetsmarknaden, men att man inte kan räkna med att detta går att överföra rakt av till andra länder inom EU på grund av skillnader mellan länders traditioner, kulturer, organisationsgrad, historia etc. Miljö- och klimatpolitik Frågorna får en allt större vikt i EU och nationellt. Såväl EFS som NFS har arbetsgrupper som ser på tänkbara konsekvenser för arbetsmarknaden av en mer aktiv klimatpolitik. Medlemsförbund med expertis inom området deltar i arbetet och rapporterar till. Jämställdhet I det löpande jämställdhetsarbetet har det mest västentliga inslaget varit att bidra till utredningen Aktiva Åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter som leds av ensamutredaren Ann-Marie Morhed och där bland annat arbetsmarknadens parter finns representerade i en expertgrupp. Utredningen har i uppdrag att se över och föreslå förebyggande åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder, inte endast kön. s representant har en referensgrupp med företrädare för förbunden som stöd i uppdraget. För att skapa en bredare diskussion inom