Folkvaldas villkor i fullmäktige

Relevanta dokument
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

DEMOKRATSTATISTIK RAPPORT 23. Demokratins representanter en studie av representativitet, delaktighet och syn på uppdraget

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Makten och möjligheten i landstingspolitiken Del 3 Uppföljande enkätstudie bland förtroendevalda i Landstinget Gävleborg 2010

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Politikernas trygghetsundersökning Förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

bra.se Politikernas trygghetsundersökning

Politisk Målsättning 3 (8)

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige en studie om representativitet, avhopp och synen på uppdraget

Kvotering, Kompetens och Karriärer

Jämställd regional tillväxt?

Checklista medlemsvård

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

6. Barn vars föräldrar avlidit

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Referensvärden samtliga resultatenheter

Referensvärden samtliga resultatenheter

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen år.

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Opinionsbildning och kommunikation

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

REGLEMENTE. Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

styrdokument i botkyrka kommun

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

GÖTEBORGS STAD UTFÖRARE 2013 Huvudresultat

Rapport 2013:9. Politikernas trygghetsundersökning Teknisk rapport

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

En relevant kyrka? 11 APRIL Consultants for Strategic Futures.

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

2016 FSK år3 Föräldrar år 1 (S) Borås stad

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj En enkätundersökning för Domstolsverket

BRYT TRENDEN FLER UNGA I POLITIKEN. mucf.se facebook.com/mucf.se twitter.com/ungciv

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED ORSA KOMMUN

Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun

GÖTEBORGS STAD UTFÖRARE 2013 Huvudresultat

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Nycklar till makten och möjligheten i landstinget

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

193 genomförda intervjuer. Svarsfrekvens 55%. Fältperiod: till

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

Rapport Medarbetarundersökning TS

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

POLITIKER I EMMABODA KOMMUN

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

Stockholms Stad Svarsfrekvens: 81% Antal svar: Magdalena Bosson

Stockholms stads personalpolicy

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Reglemente - Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Ungas internetvanor och intressen 2015

De viktigaste valen 2010

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Hot och hat mot förtroendevalda ett hot mot demokratin och det demokratiska samtalet

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

DN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015

HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna

Transkript:

Folkvaldas villkor i fullmäktige Jonas Olofsson Enheten för demokratistatistik Statistiska centralbyrån

Datamaterial Förra mandatperioden genomförde SCB två enkätundersökningar bland folkvalda i kommunfullmäktige. Syfte att studera folkvaldas villkor och skäl till avhopp. Totalt ca 5 400 folkvalda, totalundersökning bland avhoppare. Regeringsuppdraget slutredovisas i mars 2016.

Nominerade och valda 2010 52 000 personer nominerades och ca 13 000 valdes in i kommunfullmäktige. Stabilt över tid. Endast 2 procent invalda med enbart personröster De flesta är fritidspolitiker.

Allt mer jämställd fullmäktige Andelen folkvalda kvinnor har ökat från 34 procent 1991 till 44 procent 2014. Allt fler valda 65 år och äldre: från 5 procent 1991 till 19 procent 2014. Något fler unga, från 5 till 8 procent. Ökande andel utrikes födda: från 4 procent 1991 till 8 procent 2014. Hälften har eftergymnasial utbildning.

Föräldrar som inspirerar? Gå med i ett parti Drygt hälften uppger att de gick med i ett parti på eget initiativ. Cirka fyra av tio hade minst en förälder med partibok Att kandidera Ungefär åtta av tio ombads kandidera av partiet och tackade ja. Cirka åtta av tio var ganska eller mycket säkra på att de skulle väljas in.

Samhällsintresse i grunden Skäl att kandidera Drygt nio av tio uppger ett generellt samhällsintresse, nästan lika många en önskan om att bidra till bättre samhälle Åtta av tio vill göra en insats för en viss grupp i samhället, lika många är engagerade i specifika frågor Förväntningar på politiken Drygt nio av tio förväntar sig att få insikt och inblick i lokala politiken, samt delta i intressanta diskussioner Nästan lika många vill göra kommunen bättre, eller få genomslag för argument och åsikter i partigruppen

Förväntningar infrias Infriade förväntningar Förväntningar har infriats i stor utsträckning gällande att få insikt i den lokala politiken, att vara med i intressanta diskussioner och att få genomslag av åsikter i partiet. I något mindre utsträckning infrias förväntningarna att bidra till att göra kommunen bättre och även att få genomslag i kommunfullmäktige. Synen på uppdraget Sju av tio anser att generella kunskaper är viktigare för uppdraget än expertkunskaper. Lite drygt en av tre anser sig företräda någon annan utöver det egna partiet: unga, äldre, skola, näringsliv, glesbygd och invandrare.

Positivt bemötande i rollen som folkvalda Bemötande Tre fjärdedelar uppger att de övervägande blir positivt bemötta av familj och släkt och sju av tio får ett positivt bemötande av vänner. Närmare sex av tio blir övervägande positivt bemötta av väljare/medborgare Minst positivt bemötande upplever de folkvalda från media där drygt tre av tio uppger att de övervägande blir positivt bemötta Möjlighet att påverka Nästan alla - ca 95 procent - yttrar sig alltid eller ofta på lokala partimöten. Något färre på nämndsammanträden - ca 85 procent. Minst vanligt är det vid kommunfullmäktigesammanträden - ca 55 procent.

De allra flesta blir jämlikt behandlade Arbetsklimat Ungefär hälften uppger att det ofta refereras till deras synpunkter Ungefär nio av tio anser sig bli jämlikt behandlade Ungefär en av tio uppger att de sällan eller aldrig blir lyssnade på. Något fler uppger att de ofta blir undanhållna information Trakasserier och diskriminering Var fjärde förtroendevalda har utsatts för diskriminering och/eller trakasserier. Kön och ålder vanligaste grunderna. Framförallt annan förtroendevald som står för trakasserierna

Politiken går ut över privatlivet Politik och privatliv Sju av tio uppger att de får mindre tid än önskat till familj, vänner och fritidsintressen. Drygt hälften (55 procent) hade mindre tid till arbete. Drygt tre av tio uppger att de lägger 30 timmar eller mer på sitt uppdrag i månaden Om politiken Åtta av tio anser att tiden i politiken är övervägande positiv. Sex av tio anser att de blivit mer motiverade

Slutsatser Folkvalda är i huvudsak generalister som motiveras av att bidra till ett bättre samhälle Positivt: Förväntningar infrias i stor utsträckning Positivt bemötande i stort Övervägande positiva upplevelser Negativt: Det förekommer trakasserier, diskriminering och osynliggörande Svårt att få ihop (det så kallade) livspusslet