Road map. Förslag från Interreg IVCprojektet. Möjligheter till förbättringar för företagande i värdefulla naturområden

Relevanta dokument
15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

EU-program

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Landsbygdsprogrammet

version Vision 2030 och strategi

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

20 Bilagor kort om programmen

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Besöksnäringsstrategi

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Landsbygdsprogrammet

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Friluftslivsmål 6. Therese Lindberg, Tillväxtverket

LET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Urvalskriterier och poängbedömning

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Information kring VG2020 och strategisk styrning

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Verksamhetsstrategi 2015

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

LLU i nordöstra Göteborg

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

Generella som gäller för hela strategin och samtliga fonder

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Antagen i kommunstyrelsen , 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI

Landsbygdsprogrammet

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

Internationell strategi

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

SV Gotland Strategisk plan

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Nominering - Årets Leader Med checklista

Kulturarv som resurs för regional utveckling

Policy för Miljö och hållbarhet

INTRODUKTION. Välkommen att bidra till Östersundspulsen!

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

Överenskommelsen Värmland

Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Programmen och pengarna

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

En internationell dimension i vardagspolitiken

Vilka stöd finns att söka?

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Transkript:

Road map Förslag från Interreg IVCprojektet Business to Nature Möjligheter till förbättringar för företagande i värdefulla naturområden

Bakgrund BUSINESS TO NATURE (B2N) är ett projekt som medfinansierats under INTERREG IVC programmet. Projektets syfte är att bidra till en ekonomisk och uthållig utveckling av europeiska regioner genom att främja hållbar företagsutveckling i värdefulla naturområden. Detta ska främst ske genom att förbättra regionala policier och visa på goda exempel som är överförbara mellan olika regioner. Ekonomisk utveckling kan, om den inte sker på ett uthålligt sätt, bli ett hinder för sin egen framgång. Detta är särskilt uppenbart i känsliga naturområden där vissa regioner redan ställts inför problem därför att utvecklingen inte är uthållig. En utgångspunkt för projektet har varit att ekonomisk utveckling, om den är uthållig, tvärtom kan bidra till att stärka värdefulla naturområden, detta kan uppnås bland annat genom att tillvarata såväl lokal kunskap, som expertkunskap och naturens förutsättningar. Projektet har identifierat många goda exempel på entreprenörskap i värdefulla naturområden. På grund av bristen på entreprenörskap i vissa europeiska regioner är det viktigt att den offentliga sektorn tar en aktiv roll för att stödja små och medelstora företag, särskilt i de minst utvecklade regionerna både i EU-15 och de nya medlemsstaterna. B2N Projektet har pågått under tiden januari 2010 till december 2012. De elva deltagande regionerna från Bulgarien, Frankrike, Italien, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien, Sverige och Storbritannien omfattar magnifika naturområden där utvecklingen av små och medelstora företag är direkt beroende av bevarade och välmående naturmiljöer. Alla dessa regioner delar utmaningen att balansera behovet av att stimulera den ekonomiska utvecklingen mot behovet av att bevara naturområdena. Deltagande organisationer har olika verksamhetsområden, från turistorganisationer till statliga myndigheter vilket inneburit att olika kunskaper och erfarenheter delats i projektet. De ingående regionerna bör på grund av sina egenskaper och tidigare ekonomisk utveckling inte vara för beroende av enbart stora företag och stora investeringar. Ekonomisk

verksamhet i de deltagande regionerna kännetecknas också i hög grad av små företag och ett relativt högt egenföretagande. Den ekonomiska verksamhet som B2N fokuserat på rör i huvudsak turism, inklusive agroturism, ekoturism, hantverk och småskaligt boende, men även livsmedelsproduktion. Vi har även noterat att de ekonomiska verksamheter som har störst potential att utvecklas på något sätt oftast är kopplade till turismen. Denna sektor är redan den mest utvecklade i vissa partnerländer även om de kanske ändå inte drar full nytta av den. Turism - sedd mot bakgrund av den övergripande ekonomiska politiken - är en av de mest dynamiska sektorerna för ekonomisk utveckling i regionerna, tack vare dess bidrag till BNP, sysselsättning och uppbyggandet av en tjänstesektor. Som en drivkraft för ekonomisk verksamhet på landsbygden kan turismen vara en nyckel till integrerad utveckling som skapar möjligheter även för företag som primärt inte direkt hör hemma inom turismsektorn. På EU-nivå bidrar turism och turismrelaterade ekonomiska verksamheter till cirka 11% av BNP och till mer än 12% av arbetskraften. På regional nivå kan turismen bidra till en bättre användning av regionala resurser i naturen, kulturarv och produktionsresurser. B2N-projektets partners har sammanfattningsvis arbetat tillsammans för att förbättra policier för entreprenörskap och små och medelstora företags möjligheter genom att analysera den nuvarande situationen för små och medelstora företag, se över politiken och viktigast av allt identifierat goda exempel som skulle kunna överföras till andra regioner i Europa. B2N har genomfört gemensamma analyser och studier med gemensamma metoder och gemensamma evenemang (seminarier, workshops, studiebesök), och kommunicerat projektets resultat i och utanför partnerregionerna. Allt detta finna att läsa på B2Ns hemsida: www.business2nature.eu Arbetsmetodik Målet har varit att utveckla strategier och handlingsplaner för att stimulera företagande och entreprenörskap i värdefulla naturområden. Under projekttiden har studiebesök genomförts i alla regioner för att studera hur man arbetar med att utveckla regionen och insatser för att

stimulera entreprenörskap i känsliga miljöer. Dessutom har det genomförts en mängd studiebesök hos företag som regionerna ansett vara goda exempel på entreprenörskap inom området. Efter studiebesöken har projektgruppen analyserat och utvärderat om de besökta företagen är goda exempel i projektet. Analysen har genomförts enligt nedan redovisade arbetsmodell som framarbetades i ett tidigt skede av projektet. Arbetsmodell för utvärdering av små och medelstora företag Detta är en arbetsmodell som kan användas för att hjälpa till att bedöma hur små och medelstora företag ska ses mot bakgrund av det värdefulla naturområde där de är belägna. Denna modell fungerar bäst om de små och medelstora företagen diskuteras i arbetsgrupper där personer ingår med djup kunskap om: 1) biologisk mångfald och naturvärden, 2) landskapsvärden och rekreation, 3) kulturmiljövärden samt 4) entreprenörskap och företagsutveckling, med tabellen som checklista och dialogverktyg. Vilka är fördelarna med att använda det här arbetssättet? Det bidrar genom att: ge en stimulerande dialog generera nya idéer bidra till tvärsektoriella diskussioner och lösningar öka medvetenheten om olika bevarande- och utvecklingsfrågor Vad tror vi denna process kommer att bidra till? identifiera och strukturera fakta identifiera goda exempel identifiera möjliga konfliktområden identifiera kunskapsluckor ge en översikt över effekter och risker och ge möjligheter till goda helhetslösningar

Bedömning av små och medelstora företags på verkan på värdefulla naturområden Bevarandevärde Biologisk mångfald/ naturvärden Landskapsvärden/rekreation Kulturmiljövärden lok, reg, nat, int lok, reg, nat, int lok, reg, nat, int Viktiga strukturer att bevara Hot mot bevarandevärdena Möjligheter för bevarandevärdena Nuvarande påverkan för bevarandevärdena Hot från företag Möjligheter med företagande Förslag för företagsutveckling Resultat Projektet har resulterat i allmänna rekommendationer hur man kan stimulera utveckling av entreprenörskap och småföretag i värdefulla naturområden. Detta kan ske via information, ekonomiska stimulansinsatser samt arbete med kompetensutveckling. En databas med ett 50-tal goda exempel på företagande har upprättas där analyser av respektive företag redovisas. Tanken är att databasen skall användas för att ge

inspiration och idéer kring arbetet med utveckling av företagande i värdefulla miljöer. Representanterna från Östergötlands partnerskap har via projektet också diskuterat några idéer om hur arbetet kan föras vidare vilket redovisas nedan. Prioriteringar inom landsbygdsprogrammet Inom den regionala strategin prioriteras främst den direkta sysselsättnings- och lönsamhetseffekten hos det sökande företaget vid ansökningar om företagsstöd i Axel 3. En bedömningsgrund skulle kunna vara att bedöma vilka indirekta effekter investeringarna medför på landsbygdsutvecklingen i området samt även bedöma naturpåverkan. Inom projektverksamheten bör motsvarande bedömningsgrunder användas. Mallen som använts inom B2N kan då användas. Uppsökande verksamhet Länsstyrelsen kan tillsammans med andra aktörer för nyföretagande mer aktivt marknadsföra möjligheterna till företagande, t.ex. med hjälp av ovanstående goda exempel -katalog. I dagsläget formuleras en strategi med mål och prioriteringsgrunder inom landsbygdsprogrammet sen väntar vi på ansökningar och hoppas att de ligger i linje med strategin. Med mer aktiva och riktade insatser kan man komma närmare målen.

Public-private-partnership (PPP) I många av de regioner som ingått i projektet genomför det offentliga tillsammans med privata näringslivet investeringar i anläggningar som sedan arrenderas ut till entreprenörer. Ett sådant exempel att studera är Old railway stations recovery project Ourense, Spanien. Här finns troligen utvecklingsmöjligheter kring exempelvis Göta och Kinda kanal. Konceptet med PPP är välutvecklat över stora delar av Europa, dock inte i Sverige. Det gör att det finns mycket att lära för oss om fördelar, nackdelar och möjlighet med PPP. Certifieringar Svenska Ekoturistföreningens märkning Naturens Bästa är ett bra exempel i Sverige där det ställs krav på ett uthålligt företagande med kvalitet i värdefulla naturområden. Naturens Bästa är det enda nationella certifieringssystem vi stött på inom projektet. Det ställer krav på upplevelsekvaliteten och har tydliga kriterier för hållbarhetsaspekterna. I övriga regioner som ingår i projektet är begreppsförvirringen stor och begreppen Eco, green osv. används godtyckligt vilket bland annat medför att kunderna inte alltid får de upplevelser som man förväntat sig. Ett förslag är att man i projektform arbetar vidare för att finna en mer enhetlig standard inom EU. Ta fram exempel (katalog) på möjligheter till uthålligt företagande i naturmiljöer Vid investeringar i exempelvis Naturum Tåkern, Östgötaleden, Eklandskapet, Skärgården och liknande finns det ofta en potential för utveckling av småföretag i anslutning till dessa. Redan vid planläggning av liknande investeringar bör man analysera utvecklingsmöjligheter till annat företagande. En goda exempel -katalog skulle kunna tas fram för uthålligt företagande i attraktiva naturmiljöer i Östergötland. Till katalogen bör en karta kopplas där man visar i vilka naturområden/naturlandskap olika typer av företagande är särskilt lämpligt. Gemensam vision med konkret handlingsplan för regionen I Galicien, inklusive både den spanska och den portugisiska delen, har alla institutioner arbetat fram en gemensam vision, varumärke, för hela regionen. Visisonen grundar

sig på undersökningar, analyser och värderingar och har diskuterats fram gemensamt inom regionen. En imponerande gemensam handlingsplan, inklusive en konkret åtgärdskatalog med finansieringsmöjligheter och åtaganden, för regionens utveckling har arbetats fram med utgångspunkt i visionen. Handlingsplanen genomförs nu på ett strukturerat sätt av de olika institutionerna. Detta exempel, och andra i Europa, skulle kunna studeras för att dra lärdomar av i arbetet för Östergötlands utveckling. Generella slutsatser från projektet som är relevanta för Östergötland Hållbar utveckling innebär att kunna fortsätta på obestämd tid genom att minimera miljömässiga och sociala konsekvenser och säkerställa finansiell stabilitet. Hållbart företagande handlar om att genomföra miljövänliga och socialt ansvarsfulla lösningar, och samtidigt bibehålla kommersiell framgång. I projektet slogs fast att "Människor är den största resurs en plats kan ha och det är viktigt att all landsbygdsutvecklingspolitik sätter dem i centrum och "De som bedömer affärsförslag bör utbildas för att upptäcka personer med visioner, med kreativitet och innovativa

idéer för att kunna bedöma förslagens styrkor och svagheter". Många av de framgångsrika företag som dokumenterats i parternas rapporter har gynnats av insatser från lokala och regionala utvecklingsorganisationer. Detta kan ha varit direkt ekonomiskt stöd men också mer generella insatser, till exempel regional marknadsföring där myndigheter och organisationer kan hjälpa små företag genom att skapa en destination där småföretag kan utvecklas eller från vilken en produkt kan främjas. Från fallstudier kan vi se att framgångsrika företag inte är begränsade till en enda sektor. För att bli framgångsrik på marknaden måste företagandet integreras och kombineras med många element som naturupplevelser, kulturarv, infrastruktur av hög kvalitet och bra marknadsföring. Avgörande faktor är även lokal samverkan. Organisationer kan bidra med att skapa en miljö som stimulerar affärsutveckling. Arbetet i Grand Paradisstiftelsen i Italien är en framgångsrik väg att skapa en struktur av möjligheter för små och medelstora företag att utvecklas. Studien visar att ekonomiska värden kan hänföras till natursköna landskap. Många av företagen, särskilt turismföretag använder naturen bland annat som ett marknadsföringsverktyg för att främja produkter och tjänster. Den bedömningsmodell som framarbetats i projektet kan användas för att bedöma goda idéer som kommer att stödja hållbara insatser i underutvecklade områden och som bygger på lokal kompetens, intresse för naturen och goda exempel på entreprenörskap och initiativ som kan bli framgångsrika.

I det följande har vi noterat några viktiga åtgärder och slutsatser som framkommit. De kan användas i olika nivåer av enskilda beslutsfattare men är bättre inom en gemensam politisk vision. Främja och belöna goda exempel B2N kan användas till att identifiera lokala goda exempel och prioritera stöd till företagare i värdefulla naturområden. Företagen själva har ofta identifierat värdet av att lära av andra. Om avsikten är att höja standarden på utvecklingen av företag genom spridning av goda exempel är det viktigt att de politiska beslutsfattarna använder tankegången som speglas i modellen. B2N-modellen har testats som ett verktyg inom projektet och har visat sig vara en användbar metod. Standardisera ackreditering och certifiering av naturturism över större geografiska områden utifrån gemensamma interregionala förutsättningar och på så sätt möjliggöra för kunderna att göra medvetna val. Det är bättre att ha ett internationellt erkänt certifieringssystem för ekoturism än en uppsjö av lokala sådana. God miljöledning och låg miljöpåverkan bör säkerställas i ett sådant system.

Hantera affärsutveckling och påverkan Skapa nätverk mellan olika företag i naturområdet. Leta efter samverkansfördelar genom att uppmuntra företag att engagera sig i gemensam marknadsföring och gemensamma produkter. Skapa förutsättningar för att främja innovation och dela goda affärsmetoder. Bedöma såväl de miljömässiga aspekterna som de ekonomiska möjligheterna vid affärsutvecklingsprojekt, coaching och liknande. Använda arbetsmodellen som beskrivits tidigare. Förslag till hur man i Östergötland kan ta till vara erfarenheterna och resultaten från B2N-projektet Förslag 1. Prioritera värdefulla naturområden i den regionala strategin för landsbygdsprogrammet I den regionala genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet 2007-2013 framhålls den styrka som Östergötlands landsbygd har med höga natur- och kulturvärden vilka erbjuder kommersiella möjligheter bland annat inom turism. Affärsområden som särskilt skall uppmärksammas är förutom jord-och skogsbruksverksamhet, bl a livsmedelsförädling, skogens förädling, turism och rehabilitering. Insatserna skall bl a ske riktade mot grupper av företag och på ett lämpligt sätt kombinera kompetensutveckling, projektstöd och enskilda företagsstöd för en samlad bästa effekt. Vid genomförandet av programmet och hanteringen av företagsstöd och projektstöd har man förutom prioriteringar av lönsamhet och sysselsättning även beaktat ifall verksamheten bedrivs i eklandskapet och skärgården. Prioriteringen har då skett med beaktande av geografiska läget. Detta bör även fortsättningsvis utgöra en prioriteringsgrund men prioriteringen bör utvidgas till att omfatta andra naturvärdefulla geografiska områden. Förslag 2. Analysmodell vid beredning av ansökningar inom landsbygdsprogrammet Vid utarbetandet av den regionala genomförandestrategin för landsbygdprogrammet 2014-2020 (?) föreslås att man vid prioriteringar inom företagsstödet förutom lönsamhet, sysselsättning och det geografiska läget även lyfter in

bedömningar enligt den analysmodell som redovists ovan. Denna bedömning bör gälla både vid ansökningar om stöd till enskilda företag samt stöd till projekt. Detta medför att en djupare analys av investeringarnas effekt på naturen beaktas samt ökar träffsäkerheten och effektiviteten i investerade resurser. Landsbygdsutveckling bör ses som lika viktigt som lönsamhet och sysselsättning. Förslag 3. Genomföra en förstudie till ett projekt om internationell certifiering av naturturismföretag Frågan om klassificeringar och certifiering liknande Naturens bästa bör lyftas fram i ett Europeiskt perspektiv då begreppen Eco, Green och liknande används godtyckligt och skapar en stor förvirring. Via projektform föreslås att det genomförs en förstudie till ett projekt som skall leda till att man inom Europa utvecklar arbetet certifiering och kvalitetsmärkning av turistföretagande för att i framtiden säkerställa hållbart företagande och gynna kvalitetsutvecklingen inom turistnäringen och då särskilt natur- och kulturturismen. Förslag 4. Framarbeta en Exempelkatalog En goda exempel -katalog skulle kunna tas fram för uthålligt företagande i attraktiva naturmiljöer i Östergötland. Till katalogen bör en karta kopplas där man visar i vilka naturområden/naturlandskap olika typer av företagande är särskilt lämpligt. Vid detta arbete kan den databas över företag som framarbetats i projektet var en

utgångspunkt. Katalogen kan sedan fungera som en inspirationskälla vid möten och uppsökande verksamhet.