UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41
Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (tryckt) ISSN 1798-8985 (online) Taitto: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy www.oph.fi/publikationer Kopijyvä Oy, Esbo 2012
Innehåll Inledning... 7 1. Genomförande av utbildningen av arbetsplatshandledare... 9 2. Arbetsplatsförlagd utbildning inom yrkesutbildning... 10 2.1 Arbetsplatsförlagd utbildning inom grundläggande yrkesutbildning... 10 2.1.1 Bedömning av kunnande genom yrkesprov... 11 2.1.2 Utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning... 11 2.2 Arbetsplatsförlagd utbildning inom utbildning som förbereder för fristående examen... 11 2.2.1 Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen... 12 2.3 Arbetsplatsförlagd utbildning inom läroavtalsutbildning... 12 2.3.1 Påvisande av yrkesskicklighet i läroavtalsutbildning... 13 3. Innehållet i utbildningen av arbetsplatshandledare... 14 3.1 Planering av arbetsplatsförlagd utbildning, yrkesprov och examenstillfällen... 14 3.2 Handledning av studerande och bedömning av inlärning... 17 3.3 Bedömning av de studerandes eller examinandernas kunnande... 20
Inledning Den här anvisningen är avsedd att användas av dem som utbildar arbetsplatshandledare. Det är fråga om en rekommendation, inte en föreskrift. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att så många som möjligt av dem som fungerar som arbetsplatshandledare skulle delta i utbildningen av arbetsplatshandledare. Utbildningen av arbetsplatshandledare ökar samverkan mellan arbetsplatser, läroanstalter och studerande och utvecklar utbildningen och arbetsgemenskaperna. Ett nära samarbete mellan läroanstalten och arbetsplatsen och en utbildad arbetsplatshandledare är till den studerandes fördel, eftersom det gör att kvaliteten och omfattningen på handledningen i den arbetsplatsförlagda utbildningen ökar och den studerandes arbetslivsfärdigheter och yrkesskicklighet utvecklas. Utbildningen av arbetsplatshandledare främjar arbetslivsaktörernas förmåga att fungera som handledare och utveckla sitt arbete. I utvecklingsplanen för utbildning och forskning för 2011 2016 konstateras att innehållet i utbildningen av arbetsplatshandledare utvecklas på nationell nivå så att det på bästa möjliga sätt stödjer inlärning i arbetet och arbetspraktik på olika utbildningsnivåer, bedömningen av den yrkesmässiga kompetensen samt varje arbetsplatshandledares kunskapsbehov. Som ansvarig myndighet för utvecklingen och genomförandet av yrkesinriktade grundexamina samt yrkesoch specialyrkesexamina har Utbildningsstyrelsen utarbetat denna anvisning för utbildningen av arbetsplatshandledare inom den grundläggande yrkesutbildningen och utbildningen som förbereder för fristående examina och arbetsplatsutbildare inom läroavtalsutbildningen. De färdigheter som utbildningen ger kan arbetsplatshandledarna också till lämpliga delar utnyttja i handledningen av studerande på andra utbildningsstadier. Enligt förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 5 ) är ett villkor för ingående av avtal om arbetsplatsförlagd utbildning att det på arbetsplatsen där utbildningen sker finns ett tillräckligt antal anställda som har sådan yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet som förutsätts för att det ska gå att ordna utbildning och yrkesprov enligt grunderna för läroplanen (nuförtiden grunderna för yrkesinriktade grundexamina) och grunderna för fristående examen och för att kunna förordnas till ansvariga utbildare för studerande. Målsättningen är att en allt större del av yrkesutbildningen, yrkesproven och fristående examina ordnas på arbetsplatser. Inom den grundläggande yrkesutbildningen och utbildningen som förbereder för fristående examen används begreppet arbetsplatshandledare och inom 7
läroavtalsutbildningen arbetsplatsutbildare. I den här anvisningen används begreppet arbetsplatshandledare för bådadera och utbildningen lämpar sig för både utbildning av arbetsplatshandledare och arbetsplatsutbildare. Utbildningen av arbetsplatshandledare (3 sv) b estår av tre delar, som ger färdigheter för planering av arbetsplatsförlagd utbildning, yrkesprov och examenstillfällen, handledning av studerande och utvärdering av lärande samt bedömning av de studerandes eller examinandernas yrkesskicklighet. Utbildningen ger alla som fungerar som arbetsplatshandledare en möjlighet att skaffa sig kompetens för planering av arbetsplatsförlagd utbildning, handledning av studerande, utvärdering av lärande samt bedömning av yrkesskicklighet vid yrkesprov och examenstillfällen. Genom utbildningen utvecklas också arbetsplatshandledarnas beredskap att ta hänsyn till studerande som behöver särskilt stöd och studerande som representerar olika språk- och kulturgrupper. 8
1 Genomförande av utbildningen av arbetsplatshandledare De som söker till utbildningen av arbetsplatshandledare arbetar på olika arbetsplatser och med olika uppgifter. Vid planeringen av utbildningen ska man beakta behoven inom respektive bransch, utbildningsområde och arbetsplats, så att utbildningen är till största möjliga nytta för olika branscher och arbetsplatser. Utbildningen av arbetsplatshandledare genomförs flexibelt utgående från de olika personernas situation och kompetensbehov, bland annat i form av flerformsstudier. Utbildningsanordnaren ansvarar för att utbildningen planeras individuellt för alla deltagare, beroende på om de i första hand handleder och bedömer studerande inom grundläggande yrkesutbildning, utbildning som förbereder för fristående examen eller läroavtalsutbildning. Deltagarnas tidigare kunnande ska också beaktas. Utbildningsanordnaren ska göra upp en plan för utbildningens genomförande, som beskriver hur personens tidigare förvärvade kunnande identifieras och erkänns. Det räcker i medeltal tre veckor att uppnå målen för utbildningen. Även delprestationer är möjliga. De olika delarna av utbildningen måste inte avläggas i någon viss ordning, utan kan avläggas i den ordning utbildningsdeltagaren önskar. Utbildningsanordnarna kan utbilda arbetsplatshandledare till exempel i samband med lärarnas arbetslivsperioder. Lärarna lär då arbetsplatshandledarna att handleda studerande. Å andra sidan är det också naturligt att lärare utbildar arbetsplatshandledare i samband med handledningsbesök under inlärning i arbetet. Utbildningen av arbetsplatshandledare kan finansieras av olika parter, bland annat företag, utbildningsförvaltningen samt utbildningsanordnare och examensarrangörer. Utbildningen kan också genomföras som en del av ett utvecklingsprojekt, om det är ändamålsenligt med tanke på projektets mål. Utbildningsanordnaren ansvarar för erkännandet av tidigare kunnande samt för utfärdandet av betyg och betygens innehåll. 9
2 Arbetsplatsförlagd utbildning inom yrkesutbildning Yrkesutbildningen omfattar yrkesinriktade grundexamina samt grund-, yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina. Grundläggande yrkesutbildning och utbildning som förbereder för fristående examen kan ordnas både vid läroanstalter och på arbetsplatser. Då yrkesskickligheten som definieras i examensgrunderna förvärvas genom praktiskt arbete på en arbetsplats, ska det finnas en klar motsvarighet mellan arbetsuppgifterna och kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. I yrkesinriktade grundexamina ingår inlärning i arbetet, genom vilken de studerande förvärvar en del av den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna, och yrkesskickligheten påvisar de genom yrkesprov i praktiskt arbete. Inom vuxenutbildning ordnas examenstillfällena i regel på arbetsplatser. Läroavtalsutbildning är en utbildningsform inom yrkesutbildningen, där utbildningen till största delen består av utbildning på en arbetsplats. 2.1 Arbetsplatsförlagd utbildning inom grundläggande yrkesutbildning Inom den grundläggande yrkesutbildningen är den arbetsplatsförlagda utbildningen (inlärningen i arbetet) målinriktad och handledd utbildning som utvärderas. Perioderna med inlärning i arbetet ska vara tillräckligt långa och mångsidiga för att kraven på yrkesskicklighet ska uppfyllas. Utbildningsanordnaren ansvarar för inlärningen i arbetet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, såvida man inte avtalat separat om saken eller det är fråga om läroavtalsutbildning. Enligt lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 16 ) bygger utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter på ett skriftligt avtal mellan utbildningsanordnaren och arbetsplatsen. Enligt förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 5 ) är ett villkor för att ett avtal ska ingås, att arbetsplatsen där utbildningen sker har tillräckligt med anställda vars yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet är sådan att de kan förordnas till ansvariga utbildare för studerande. Avtalet om utbildning och yrkesprov på en arbetsplats ska innehålla information om ansvar och försäkringar i anslutning till säkerhet, olycksfall och skadestånd. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren och utbildningsanordnaren försäkra sig om att den studerande har förutsättningar att utföra arbetet tryggt, i enlighet med anvisningar och utan att riskera sin hälsa. 10
Läraren, arbetsplatshandledaren och den studerande planerar tillsammans perioden med inlärning i arbetet och utvärderar hur inlärningsmålen som fastställts för perioden har uppnåtts. Utbildningsanordnaren ska se till att den studerande får tillräckligt med handledning, stöd och respons. Läraren och arbetsplatshandledaren ansvarar för handledningen av den studerande under inlärningen i arbetet. 2.1.1 Bedömning av kunnande genom yrkesprov I de yrkesinriktade examensdelarna bedöms kunnandet huvudsakligen genom yrkesprov, så att den studerande utför det arbete som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Yrkesproven genomförs och bedöms utgående från examensgrunderna av utbildningsanordnaren i samråd med den studerande och arbetslivet. 2.1.2 Utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning I utbildning som förbereder för grundläggande utbildning får de studerande beredskap för arbetslivet genom att delta i förberedelse för arbetslivet eller inlärning i arbetet enligt läroplansgrunderna. Sådana utbildningar som förbereder för grundläggande yrkesutbildning men inte leder till examen är orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare samt undervisning och handledning som ges handikappade studerande i träningsoch rehabiliteringssyfte i den grundläggande utbildningen samt undervisning i huslig ekonomi. 2.2 Arbetsplatsförlagd utbildning inom utbildning som förbereder för fristående examen Inom systemet med fristående examina kan yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna förvärvas eller kompletteras genom förberedande utbildning på en arbetsplats, för vilken examinanden, arbetsplatshandledaren och en företrädare för utbildningsanordnaren tillsammans utarbetar en plan. Sätten på vilka examinanden förvärvar yrkesskickligheten dokumenteras i ett dokument om personlig tillämpning. och den ansvariga läraren handleder examinanden vid förvärvandet av yrkesskicklighet. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska som en del av utbildningen ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen. 11
2.2.1 Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen Examinanden visar sin yrkesskicklighet vid examenstillfällen i enlighet med planen för personlig tillämpning av avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i huvudsak i praktiskt arbete på arbetsplatsen. Examinanden kan delta i ett examenstillfälle utan att ha deltagit i förberedande utbildning. är ofta med och planerar och arrangerar examenstillfällena. kan också delta i bedömningen av examinandens yrkesskicklighet. När en arbetsplatshandledare väljs som bedömare måste bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen (434/2003, 27 30 ) beaktas. Om arbetsplatshandledaren konstateras vara jävig, kan hon eller han inte väljas som bedömare. 2.3 Arbetsplatsförlagd utbildning inom läroavtalsutbildning Ett läroavtal grundar sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid (läroavtal) mellan en studerande och en arbetsgivare (L 630/1998, 17 ). Enligt förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 6 ) bestämmer utbildningsanordnaren om läroavtalsutbildningen ordnas som utbildning som leder till en examen eller som utbildning som förbereder för en fristående examen. Läroavtalsutbildningen skiljer sig från utbildning vid en läroanstalt eftersom den grundar sig på ett arbetsförhållande och utbildningen huvudsakligen genomförs på en arbetsplats. Utbildningsanordnaren har ett tydligt ansvar för att leda och övervaka hela processen kring läroavtalsutbildningen. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen och den teoretiska undervisningen bildar en logisk helhet. Arbetsplatsutbildaren och den som ordnar den teoretiska undervisningen ska i samråd försäkra sig om att målen i examensgrunderna uppnås. Arbetsplatsutbildaren ska ha sådan yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet att han eller hon kan förordnas till ansvarig utbildare för studerande (F 811/1998, 5 ). Arbetsgivaren ska se till att den studerande har möjlighet att på ett mångsidigt sätt utföra sådana uppgifter som hör till yrket och som fastställs i kraven på yrkesskicklighet för examen eller examensdelarna och i det personliga studieprogrammet. 12
2.3.1 Påvisande av yrkesskicklighet i läroavtalsutbildning I läroavtalsutbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen påvisas yrkesskickligheten genom yrkesprov (se kap. 2.1.1 Bedömning av kunnande genom yrkesprov) och i läroavtalsutbildning som leder till fristående examen på samma sätt som i fristående examina (se kap. 2.2.1 Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen). 13
3 Innehållet i utbildningen av arbetsplatshandledare Utbildningen av arbetsplatshandledare (3 sv) består av tre delar: 1. Planering av arbetsplatsförlagd utbildning, yrkesprov och examenstillfällen (1 sv) 2. Handledning av studerande och utvärdering av lärande (1 sv) 3. Bedömning av de studerandes eller examinandernas kunnande (1 sv) 3.1 Planering av arbetsplatsförlagd utbildning, yrkesprov och examenstillfällen Målet är att arbetsplatshandledaren känner till examensstrukturen och utbildningsformerna känner till examensgrunderna inom sitt yrkesområde kan planera arbetsplatsförlagd utbildning kan planera yrkesprov och examenstillfällen i samarbete med utbildningsanordnaren eller examensarrangören informerar om utbildningen som ordnas på arbetsplatsen utvecklar sitt arbete som arbetsplatshandledare. Föremål för bedömning Kännedom om examensstruktur och utbildningsformer Kännedom om examensgrunderna inom det egna yrkesområdet Kriterier för bedömning känner till yrkesutbildningsstrukturen och olika utbildningsformer. använder examensgrunderna inom sitt yrkesområde vid ordnandet av utbildning på arbetsplatsen samt vid ordnandet av yrkesprov och examenstillfällen. 14
Planering av arbetsplatsförlagd utbildning i samarbete med en representant för utbildningsanordnaren Medverkan i planering av yrkesprov Deltagande i planeringen av examenstillfällen vet vilka planer och avtal som ska utarbetas för arbetsplatsförlagd utbildning inom olika utbildningsformer redogör vid planeringen för vilka arbetsuppgifter arbetsplatsen kan erbjuda olika grupper av studerande och examinander kontrollerar för sin del att föreskrifter, direktiv och rekommendationer som anknyter till arbetsuppgifterna och arbetsplatsen, såsom arbetarskyddsföreskrifter och branschavtal, beaktas vid planeringen tar vid planeringen för sin del hänsyn till de dokument som enligt gällande lagstiftning styr de studerandes studier, som t.ex. kan vara personlig studieplan i grundläggande yrkesutbildning, individuell plan för hur undervisningen ska ordnas i specialundervisning, dokument om personlig tillämpning i fristående examina och personligt studieprogram i läroavtalsutbildning. berättar vid planeringen som representant för arbetsplatsen om arbetsplatsens möjligheter att ordna yrkesprov i enlighet med examensgrunderna förklarar vilka arbetarskydds- och säkerhetsföreskrifter samt branschspecifika bestämmelser som gäller på arbetsplatsen. berättar vid planeringen som representant för arbetsplatsen om arbetsplatsens möjligheter att ordna examenstillfällen i enlighet med examensgrunderna och det som överenskommits i planen för anordnande av fristående examen förklarar vilka arbetarskydds- och säkerhetsföreskrifter samt branschspecifika bestämmelser som gäller på arbetsplatsen. 15
Information Utveckling som arbetsplatshandledare informerar i rätt tid tillsammans med sin arbetsgivare hela arbetsgemenskapen om utbildningen som ordnas på arbetsplatsen, yrkesprov och examenstillfällen. utvärderar kritiskt sin kompetens som handledare tar emot och samlar in respons på sin handledning av studerande, examinander, arbetsgemenskapen och representanter för utbildningsanordnaren utnyttjar aktivt responsen för att utveckla sin kompetens som handledare utvecklar sin handledning utgående från responsen. 16
3.2 Handledning av studerande och bedömning av inlärning Målet är att arbetsplatshandledaren kan introducera studerande handleda studerande bedöma studerandes inlärning. Föremål för bedömning Introduktion av studerande Kriterier för bedömning introducerar studerande så att de får en tydlig helhetsbild av arbetsplatsen, dess arbetsprocesser och sina arbetsuppgifter instruerar studerande om arbetssäkerhet i enlighet med arbetarskyddslagen, arbetsplatsens anvisningar, kollektivavtal och andra branschspecifika bestämmelser förklarar för de studerande vilket kunnande som förutsätts på arbetsplatsen. 17
Handledning av studerande försäkrar sig tillsammans med utbildningsanordnaren eller examensarrangören och de studerande om att inlärningsmålen för utbildningen på arbetsplatsen motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna kan beskriva de olika faserna i arbetsprocessen för de studerande kan koppla ihop de studerandes arbetsuppgifter med kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna och vid behov bredda arbetsuppgifterna tar i handledningen hänsyn till studerande med särskilda behov, deras förutsättningar för lärande, deras hälsa och funktionsförmåga och deras eventuella behov av stöd uppmuntrar de studerande att följa upp och dokumentera hur lärandet framskrider tar i handledningen hänsyn till de studerandes individuella inlärningsmål skapar en positiv och förtroendefull atmosfär i handledningssituationerna handleder och uppmuntrar studerande också i besvärliga inlärningssituationer tar i handledningen hänsyn till arbetarskyddsoch säkerhetsföreskrifter handleder studerande med ändamålsenliga mångsidiga metoder använder i mån av möjlighet tillgänglig informations- och kommunikationsteknik samt sociala medieverktyg. 18
Bedömning av inlärning utgående från de bedömningskriterier som fastställs i examensgrunderna följer med hur de studerandes lärande framskrider genom att iaktta och observera deras arbete och framsteg ger i rätt tid de studerande tillräckligt med uppbyggande och utvecklande respons på lärandet med metoder som sporrar och motiverar använder i mån av möjlighet tillgänglig informations- och kommunikationsteknik samt sociala medieverktyg tillsammans med de studerande vägleder och uppmuntrar de studerande till självvärdering kan skilja mellan bedömning av inlärningen och bedömning av kunnandet vid yrkesprov. 19
3.3 Bedömning av de studerandes eller examinandernas kunnande Målet är att arbetsplatshandledaren kan bedöma de studerandes kunnande vid yrkesprov eller examinandernas kunnande vid examenstillfällen. Föremål för bedömning Bedömning av de studerandes kunnande vid yrkesprov Bedömning av examinandernas kunnande vid examenstillfällen utgående från de bedömningskriterier som fastställs i examensgrunderna Kriterier för bedömning bedömer med mångsidiga bedömningsmetoder de studerandes kunnande utgående från examensgrunderna tar vid bedömningen hänsyn till studerande som behöver särskilt stöd och studerande som representerar olika språk- och kulturgrupper bedömer genom att iaktta och observera de studerandes arbete vid yrkesprov deltar i utvärderingssamtal genom att motivera sin åsikt om de studerandes kunnande dokumenterar vid behov sin bedömning och följer bestämmelserna om sekretess i enlighet med utbildningsanordnarens anvisningar lämnar på överenskommet sätt in de dokument som berör bedömningen till utbildningsanordnaren är insatt i jävsfrågor som gäller bedömare. bedömer med mångsidiga bedömningsmetoder examinandernas kunnande utgående från examensgrunderna tar vid bedömningen hänsyn till studerande som behöver särskilt stöd och studerande som representerar olika språk- och kulturgrupper deltar vid behov i ett möte, där examinanden kompletterar sina examensprestationer muntligt kan motivera sin bedömning dokumenterar sin bedömning och följer bestämmelserna om sekretess i enlighet med examensarrangörens anvisningar lämnar på överenskommet sätt in de dokument som berör bedömningen till examensarrangören är insatt i jävsfrågor som gäller bedömare. 20
Tryckt ISBN 978-952-13-5273-7 ISSN 1798-8977 Online ISBN 978-952-13-5274-4 ISSN 1798-8985 Utbildningsstyrelsen www.oph.fi/publikationer