FRYKSTA GRUNDVATTENTÄKT Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter UTKAST Ej fastställt SWECO Environment AB Uppdragsnummer 1335551 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax 054-14 17 01
INNEHÅLL: 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...5 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE...6 1.3 UNDERLAGSMATERIAL...7 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING...7 1.5 ORIENTERINGSKARTA...9 2 VATTENTÄKTEN...10 2.1 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING...10 2.2 VATTENBEHANDLING...12 2.3 TEKNISKA BARRIÄRER...12 2.4 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE...13 2.5 VATTENFÖRBRUKNING...13 2.6 KAPACITET...14 2.7 FRAMTIDA UTTAGSBEHOV...14 2.8 RESERVVATTENTÄKT...15 2.9 VATTENTÄKTENS VÄRDE...15 2.10 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN...15 2.11 VATTENDOM...15 3 OMRÅDESBESKRIVNING...16 3.1 MARKANVÄNDNING...17 3.2 GEOLOGI...18 3.3 HYDROLOGI...19 3.4 HYDROGEOLOGI...20 3.5 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING...21 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING...23 4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN KILS KOMMUN...23 4.2 RIKSINTRESSEN OCH NATURRESERVAT...23 4.3 MILJÖ- OCH ENERGIPOLICY...25 4.4 RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN - ÅTGÄRDSPROGRAM OCH FÖRVALTNINGSPLAN...25 4.5 MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET...26 5 VATTENKVALITET...27 5.1 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR MILJÖKVALITET OCH FÖRORENINGSPÅVERKAN...27 5.2 PÅGÅENDE UNDERSÖKNINGAR AV VATTENKVALITET...29 5.3 JÄMFÖRELSE MELLAN VATTENKVALITET OCH GRÄNSVÄRDEN...29 5.4 PARAMETRAR SOM KAN UTGÖRA PROBLEM FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN30 5.5 RÅVATTENKVALITET FÖR DRICKSVATTENTÄKT MÅL...31 5.5.1 EG:s vattendirektiv...31 5.5.2 Livsmedelsverkets föreskrifter...32 5.5.3 Önskad råvattenkvalitet...32 5.6 VATTENKVALITET SAMMANFATTNING...33 6 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR...34 6.1 GENOMFÖRANDE...34 6.2 DEFINITION AV RISK...34
6.3 GENERELLA HOT MOT VATTENTÄKTEN...34 6.4 IDENTIFIERADE RISKER INOM VATTENVERKSAMHET...34 6.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG...35 6.6 IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR...35 6.7 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET...36 6.7.1 Bebyggd miljö...36 6.7.2 Jord- och skogsbruk...38 6.7.3 Vägar och järnvägar...41 6.7.4 Övrigt...44 7 RISKBEDÖMNING...45 7.1 IDENTIFIERING AV RISK OCH RISKANALYS...45 7.2 RISKANALYSENS RESULTAT...46 7.3 RISKANALYSENS ANVÄNDNING...46 7.4 RISKANALYSENS KÄNSLIGHET...46 7.5 SKYDDSBEHOV...46 8 ÅTGÄRDER...48 9 INFORMATION, SAMVERKAN OCH SAMRÅD...51 9.1 INTERNT SAMRÅD MED ANDRA KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR...51 9.2 INFORMATION TILL KOMMUNPOLITIKER...51 9.3 INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE...51 9.4 EXTERNT TIDIGT SAMRÅD...51 10 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...52 10.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK...52 10.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER...53 10.2.1 Vattentäktszon...53 10.2.2 Primär skyddszon...54 10.2.3 Sekundär skyddszon...54 10.2.4 Tertiär skyddszon...54 10.3 ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING...54 10.3.1 Grundvattendelaren...55 10.3.2 Vattenbalans...55 10.3.3 Transporttid i mark...55 10.3.4 Risker och riskacceptans...57 10.4 GENOMFÖRANDE SAMT GENERELLA MOTIV TILL UTFORMNING AV FRYKSTA VATTENSKYDDSOMRÅDE...57 10.4.1 Grundvattendelaren...57 10.4.2 Vattenbalans...57 10.4.3 Transporttid i mark...58 10.4.4 Risker och riskacceptans...60 10.5 PLATSSPECIFIKA MOTIV...60 10.5.1 Vattentäktszon...60 10.5.2 Primär skyddszon...60 10.5.3 Sekundär skyddszon...61 10.5.4 Tertiär skyddszon...62 10.6 SAMMANFATTNING...62 11 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER...63 11.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE...63
11.2 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION...63 11.3 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN...64 11.4 EGENKONTROLL...65 11.5 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR FRYKSTA VATTENSKYDDSOMRÅDE...65 12 SAMMANFATTNING...66 BILAGOR: Bilaga 1: Vattenkvalitet i Fryksta vattentäkt Bilaga 2: Riskanalys Bilaga 3: Förslag på åtgärder av de riskobjekt som ingår i riskanalysen Bilaga 4: Förslag till vattenskyddsområde för Fryksta grundvattentäkt Bilaga 5: Förslag till skyddsföreskrifter för Fryksta vattenskyddsområde Bilaga 6: Karta över gamla skyddsområdet från 1975 Bilaga 7: Karta över observationsrör Bilaga 8: Ritning över en av grundvattenbrunnarna Bilaga 9: Flödesschema Fryksta vattentäkt
1 INLEDNING På uppdrag av har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för. Arbetet har pågått under 2006-2008. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2003 1 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. Med ökande anspråk mot vattnet som resurs, och med allt mer komplexa relationer mellan intressen och anspråk, blir den offentliga maktens roll som fördelare av rättigheter och skyldigheter allt viktigare. Verksamheten vid Kils vattenverk baseras på uttag av grundvatten från de postglaciala sedimenten (isälvsgrus) vid grundvattenområdet. För, vilken utgörs av ett område med grundvattenpumpar och uttagsbrunnar, finns ett äldre skyddsområde med tillhörande föreskrifter, vilka fastställdes av länsstyrelsen i Värmland 1975. En karta över det gamla skyddsområdet visas i bilaga 6. För att öka skyddet för grundvattenmagasinet vari täkten är belägen vill att befintligt skyddsområde för Fryksta ses 1 Naturvårdsverket, Handbok 2003:6 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 5 (66)
över för att uppfylla dagens krav samt att nya skyddsföreskrifter inrättas. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Bland annat beskrivs försörjningsområde, kapacitet, vattenbehandling, värdering av täkten samt framtida behov. Grundvattenutredning Bland annat redovisas tillrinningsområdet, transporttider, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Fältinventering samt insamling av information från Kils kommun angående riskobjekt i området. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Detta moment omfattar bedömning av de risker som ska inkluderas i riskanalysen, genomförande av riskanalys samt förslag på åtgärder för de risker som bedömts utgöra betydande hot mot vattentäkten. Utarbetande av förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar skyddsområdet för Fryksta grundvattentäkt. Indelning i skyddszoner baseras bland annat på vattnets uppehållstider i marken och på nybildningsområde. 6 (66)
Framtagande av skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifter för skyddsområdets olika zoner bygger på Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) men anpassas efter de platsspecifika förhållandena. 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av. I övrigt har underlagsmaterialet främst utgjorts av: Ekonomiska kartan Kil (digital), RT90 2,5 gon väst Kombinerade jord/berggrundskartan Aa 179 Forshaga Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2003. Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet ÖP-90 samt programförslag till ny detaljplan Vattendom (Vänersborgs tingsrätt, 1977-05-09, VA7/76) Befintligt vattenskyddsområde fastställt 1974 Nederbördsdata, SMHI SGU:s kartdatabaser (brunnsarkivet) 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. 7 (66)
Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 8 (66)
UTKAST 1.5 Orienteringskarta Brunnsområde Vattenverk Figur 1: Fryksta är beläget i norra delen av Kil, vid Nedre Frykens östra sida. Kartor används enligt tillstånd av Lantmäteriet Lantmäteriverket. Ärende nr. M 2006/1022. 9 (66)
2 VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Fryksta vattenverk byggdes 1971 och är beläget cirka 100 meter från Nedre Frykens södra strand. Råvattnet pumpas från fyra stycken jordborrade grusfilterbrunnar, byggda etappvis under åren 1969, 1971, 1988 samt den sista 1999. Två råvattenledningar förbinder idag vattentäkten med vattenverket. De båda ledningarna är förbundna så att vatten från brunnsområdet kan ledas via en av ledningarna vid ett ledningsbrott. En av matarledningarna byttes under år 2003/2004. Brunnsområdet är inhägnat och ligger ca 400 meter från vattenverket, se översiktskarta över brunnar och intilliggande observationsrör i bilaga 7. Varje brunn är överbyggd med mindre trähus, som hålls låsta. Endast huvudmannen har tillgång till området och pumphusen. Figur 2 visar en av brunnarna i täktområdet. Figur 2: Brunnsområdet vid Fryksta ligger vid foten av Frykstaåsen Grundvattenbrunnarna har varierande djup och diameter. Varje brunn är försedd med en pump med kapacitet och effekt enligt Tabell 1. 10 (66)
Tabell 1: Fakta om grundvattenbrunnarna och tillhörande pumpar. Beteckning Byggår Rördim. (m) Djup (m) Kapacitet (m 3 /h) GVP1* 1968 0,6 30 3 425 55 GVP2 1969 0,6 30 2 800 12 Effekt (kw) GVP3 1988 0,18 18 1 200 7,5 GVP5 1999 0,25 13 1 200 7,5 *reservpump Samtliga pumpar är av typen Grundfos. En skiss över brunn nummer 5 visas i bilaga 8. Grundvattenpumparna styrs av nivån i lågreservoarerna (start vid 2,50 meter och stopp vid 3,10 meter). Pumparna har en alternerande gång som startas av att första pumpen gått förinställd tid. Pump GVP1 används bara som reserv eftersom grundvattenbrunnen tidigare har uppvisat förhöjda salthalter. En fjärde brunn borrades efter GVP3 för att ersätta den första brunnen med höga salthalter. Dock var kloridhalterna högre i brunn nummer fyra än i nummer ett, därför användes den aldrig. Med anledning av detta borrades istället en femte brunn (GVP5), som hade en lägre, acceptabel salthalt. De pumpar som är i drift idag är alltså GVP2, GVP3 och GVP5. Kloridhalten är något högre i brunn två och tre än i brunn 5. Orsaken till förhöjda kloridhalter beror troligen på att brunnarna har kontakt med relikt havsvatten. Dimensionering vattenverket: Q max 330 m 3 /h Reservoarer: Högreservoar 850 m 3 Stora lågreservoaren 700 m 3 Lilla lågreservoaren 300 m 3 11 (66)
Samtliga reservoarer är anslutna till driftövervakningssystemet. Från lågreservoarerna pumpar tre distributionspumpar ut vattnet ut på ledningsnätet och till högreservoaren. Distributionspumparna styrs främst av nivån i vattentornet (högreservoaren). Samtliga distributionspumpar är varvtalsreglerade och av fabrikat JMW Z12, med effekten 75 kw per pump. Vid verket finns mätutrustning för kontinuerlig driftövervakning bestående av ph-mätare, tryckgivare, flödesmätare, nivåmätare och kloröverskottsmätare. Uppvärmning av vattenverkets byggnad sker med el. Anläggningen är utrustad med mekanisk till- och frånluftfläkt försedd med frysvakt. Vattenverket är inhägnat och bevakat med inbrottslarm. Även brunnsområdet är inhägnat. Förutom vattenverket i Fryksta ligger även vattenverken i Högboda och Nilsby inom. s ledningsnät består av cirka 11 mil vattenledningar som distribuerar vatten från de tre vattenverken till användarna i kommunen. 2.2 Vattenbehandling Beredningen av råvattnet i vattenverket omfattar alkalisering och phjustering med natronlut (NaOH). Natronluten doseras genom lösning innan vattnet leds till de båda lågreservoarerna. Utrustning för desinfektion finns installerad och vid behov kan natriumhypoklorit (NaOCl) doseras. Normalt desinficeras inte dricksvattnet. Provtagning av råvatten, dricksvatten och vatten hos användaren utförs av personal vid Fryksta vattenverk. För råvatten och utgående dricksvatten tas kemiska och mikrobiologiska prov ut. Hos användare utförs även utökad provtagning. Flödesschema för Fryksta vattenverk visas i bilaga 9. 2.3 Tekniska barriärer Vattenverket är anslutet till ett datoriserat styr- och övervakningssystem med larm (Uniview). Larmsystemet består av två separata, fasta telelinjer ut från verket, ett överordnat system som via reningsverkets server är kopplat till Telia samt en GSM-modul i ett 12 (66)
automatikskåp som skickar larm direkt till driftpersonalens telefoner. Larmet är direkt kopplat till bl.a. ph-mätare och klormätare i olika steg i beredningen. Då ph-mätaren på utgående vatten överstiger ett visst värde, stoppar automatiskt produktionen i verket och inget vatten distribueras ut på ledningsnätet. Detsamma gäller klormätaren på utgående vatten. Då klorhalterna överstiger ett förbestämt gränsvärde stängs verket automatiskt och måste köras igång manuellt. Den intilliggande slalombacken har ett tätskikt under bilparkeringen. 2.4 Försörjningsområde Vattenverket försörjer Kil, Fagerås, Gunnita och Tolita samhällen med dricksvatten. Antalet vattenabonnenter uppgår till ca 7 660 stycken. I distributionsområdet finns två industrier som kan pekas ut som större vattenförbrukare. Dessa är Konsum Värmland och Cementgjuteriet. 2.5 Vattenförbrukning År 1976 var cirka 6 400 enskilda personer anslutna till vattenverket i Fryksta. Till detta kommer industriell anslutning som uppgick till cirka 1 000 m 3 /d. Vattenförbrukningen för 1976 uppgick i medeltal till 2 900 m 3 /d. Maxförbrukningen uppgick till cirka 4 637 m 3 /dygn. Enligt prognos som upprättades inför vattendomsansökan beräknades vattenbehovet år 2000 uppgå till 6 850 m 3 /dygn i medeltal och maxbehovet under ett dygn till 10 300 m 3. Vattenbehovet avsågs att tillgodoses genom vattenuttag ur Frykstavattentäkten och med utnyttjande av Sjöstadvattentäkten som reservvattentäkt. Inför skapandet av skyddsområde och skyddsföreskrifter år 1969 uppmättes uttaget till 2 500 m 3 /dygn i genomsnitt, vilket är något lägre än 1976 års förbrukning. I dagsläget är vattenproduktionen mycket jämn och inga stora variationer förekommer, se tabell nedan. Även år 1969 och 1976 finns med i tabellen som jämförelse. År m 3 /år m 3 /dygn 1969 912 500 2 500 1976 1 058 500 2 900 2004 732 971 2 008 2005 831 001 2 277 13 (66)
2006 778 667 2 133 Under ett maxdygn för år 2006/2007 uppgick vattenproduktionen i Fryksta till ca 2 900 m 3 /dygn. Mindygnet under samma period var 1 800 m 3 /dygn. Produktionen är även jämn över året. 2.6 Kapacitet Maxproduktion, cirka 8 000 m 3 /d Medelproduktion (2006) 2 100 m 3 /d Brunnen Br 1 vid vattentäkten vid Fryksta provpumpades under tiden februari april 1969. Vattenuttaget var 4 200 6 000 m 3 /dygn under större delen av provpumpningstiden och ökades till 7 000 7 800 m 3 /dygn under de sista 14 dagarna av provpumpningen. Det högsta uttaget under perioden (7 800 m 3 /dygn de sista fem dagarna) medförde en avsänkning av grundvattenståndet vid uttagsbrunnen med 7,5 meter och verkningarna sträckte sig cirka 700 meter från uttagsplatsen. Vid kontinuerligt uttag över 6 000 m 3 /dygn kan förutsättas att viss strand- och botteninfiltration från sjön Nedre Fryken sker. Sjön utgör en reglerande faktor för grundvattenförekomsten. 2.7 Framtida uttagsbehov Vattenuttaget i Kil har varit i stort konstant de senaste åren. Kommunen har haft en svag befolkningsutveckling som inneburit att det är samma antal invånare idag som 1988, dvs. cirka 11 800 personer. I programförslaget till den nya översiktsplanen anges att målet för år 2008 är att folkmängden ska vara 12 010 personer. Sannolikt kommer Kils befolkning inte att öka i framtiden. Byggande av nya bostadsområden (bl.a. Lövenstrandsområdet söder om Fryksta) kan ge en mindre ökning av vattenförbrukningen. Nyetablering av företag i Scans gamla industrilokaler kan bli aktuellt. Hur mycket vattenförbrukningen kommer att öka p.g.a. detta beror helt på verksamhetens art. Sammanfattningsvis kommer det framtida vattenbehovet att vara likvärdigt eller något mindre än dagens behov. 14 (66)
2.8 Reservvattentäkt Det är idag inte utarbetat någon strategilösning vid eventuellt behov av reservvattenförsörjning för Kil. I vattendom från 1976 ingick Sjöstadsvattentäkten (placerad på fastigheten Harnäs Norra 1:41) vid Nedre Frykens västra sida, som reservvattentäkt till Frykstatäkten. Därmed ingår Sjöstadtäkten i nu gällande skyddsområde och skyddsföreskrifter. Vattentäkten nyttjades för Kils tätorts vattenförsörjning fram till uppförandet av Frykstatäkten år 1969. 2.9 Vattentäktens värde Vattentäkten i Fryksta bedöms ha ett mycket högt till extremt högt skyddsvärde, enligt Naturvårdsverkets kriterier. Skyddsvärdet grundar sig i att täkten är en viktig allmän vattentäkt som saknar reservvattentäkt. 2.10 Ägandeförhållanden Fryksta vattenverk ligger på fastigheten Halsmo 1:2. Brunnsområdet är placerat på fastigheten Halsmo 1:1 Båda fastigheterna ägs av. 2.11 Vattendom Gällande vattendom fastställdes av vattendomstolen i Vänersborgs tingsrätt i dom från 1977-05-09 (nummer VA 7/76). Ansökan gällde prövning av lagligheten för grundvattentäkterna vid Sjöstad och Fryksta, där rörbrunnar anlagts (Sjöstadtäkten är idag inte i bruk). Vid tidpunkten för ansökan fanns två brunnar vid Frykstatäkten, anlagda 1968 och 1969. Vattendomstolen fastställde grundvattentäkterna med tillhörande brunnar för Sjöstad och Fryksta. Tillstånd lämnades för att ur Frykstatäkten utta grundvatten till en mängd av 6 850 m 3 /dygn, räknat i medeltal för år, dock högst 7 800 m 3 under ett och samma dygn. Begränsningar av uttag lämnades även för Sjöstadtäkten samt för det totala uttaget i vattentäkterna tillsammans. Fastigheten Halsmo 1:1 fastslogs som vattentäktsfastighet. 15 (66)
3 OMRÅDESBESKRIVNING Området kring Fryksta grundvattenbrunnar ligger i en sänka som avskärs i väster av en mindre landsväg samt sjön Fryken. I öster går Frykstaåsen i nord-sydlig riktning genom området. På grund av åsen är tillrinningsområdet bitvis kraftigt kuperat med stora höjdskillnader i topografin. Grundvattenområdet intill åsen är delvis bevuxet med gles, yngre tallskog. Längre upp på åsen finns något äldre blandskog blandat med öppna ytor med sand. Det bedömda tillrinningsområdet till Fryksta vattentäkt har en area på ca 1,22 km 2. Figur 3: Bedömt tillrinningsområde till markeras med svart linje i figuren 16 (66)
3.1 Markanvändning Kils huvudvattentäkt är placerad vid foten av Frykstaåsen, i en sänka mellan rullstensåsen och vägen Sjöleden som går i nordsydlig riktning utmed Nedre Fryken och som följer det inhägnade täktområdet. På toppen av åsen finns motionsanläggningen Frykstastugan med tillhörande motionsspår. Frykstastugan ligger ca 1 km från brunnsområdet, men motionsspåren sträcker sig betydligt närmare. Slalombacken Frykstabacken har tre liftar och fyra nedfarter. Backen ligger endast ett par hundra meter från täktområdet. En ridskola (Kils Ryttarförening) finns ca 1,3 km från täkten på fastigheten Lökene 1:3. Hästhållning på lite längre avstånd från täkten förekommer även på fastigheten Mogården 1:2. På närmare avstånd till täkten, i Frykstaområdet, finns djurgårdar på tre fastigheter (Skummita 1:3, Hannäs 1:32 och Hannäs 1:21). På dessa gårdar hålls hästar, får samt nötdjur. Ingen av dessa fastigheter ligger dock inom tillrinningsområdet. Fryksta badplats ligger vid södra spetsen av Nedre Fryken, efter väg 710. Förutom badbrygga och sandstrand finns även bangolf, kiosk, beachvollebollplan och boule. En mindre del av dessa verksamheter berör utkanten av det uppskattade tillrinningsområdet i söder. Väster om vägen Sjöleden, något norr om täkten, ligger ett vandrarhem. Från Nedre Frykens östra strand, söder om vandrarhemmet, ligger ångbåten Freja av Fryken upplagd för vinterförvaring. Samtlig bebyggelse är kopplad till kommunalt vatten och avlopp. Det kommunala reningsverket är lokaliserat i södra Kil, ca 4 km från vattentäkten. Inom det gamla vattenskyddsområdet från 1975 (se karta i bilaga 6) utförde Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kil år 2006 en inventering av enskilda avlopp. Största delen av de inventerade avloppen låg sydväst om Fryken. Några avlopp fanns vid Dikartorpet, söder om Fryken (ca 1 km från vattentäkten). Inom området fanns 45 stycken enskilda avlopp, varav 30 av fastigheterna har av fått krav på sig att åtgärda brister i avloppssystemen. Inga enskilda avlopp finns inom det bedömda tillrinningsområdet till vattentäkten, vilket är gränsen för föreslaget vattenskyddsområde 17 (66)
enligt bilaga 4. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns åtta enskilda brunnar för uttag av grundvatten inom tillrinningsområdet. Under en inventering av cisterner utförd av miljö- och hälsoskyddskontor år 1997, fanns tre oljecisterner nergrävda i marken inom det gamla vattenskyddsområdet. En av dessa var placerad inom det dåvarande inre vattenskyddsområdet. Vidare fanns 18 stycken cisterner inom vattenskyddsområdet, förlagda inomhus. Idag? Inget jord- eller skogsbruk sker idag inom täktens tillrinningsområde. 3.2 Geologi Vattentäkten är belägen i isälvssediment (sand-grus), som avlastas på sidorna i sydligaste delen av den berggrundssänka som innefattar Frykensjöarna. Grovsedimenten fortsätter sannolikt mot söder under täckande finsediment (silt-lera). SGUs bergartskarta visar att östra delen av Fryken, inklusive brunnsområdet, består av ett nord-sydgående fält med sura och intermediära vulkaniska bergarter omgivet av gnejs. Motsvarande karta för grundvattentillgångar visar att isälvsavlagringen, vari vattentäkten är belägen, har en tillgång på 25-125 l/s vilket motsvarar en uttagsmöjlighet på 5-25 l/s (430 2 160 m 3 /dygn). 18 (66)
Figur 4: Jordartskarta över Frykstaområdet. Isälvsavlagringen har en SV-NO utsträckning mellan Södra Vålsäter och centrala Kil. Från SGUs jordartsdatabas Aa nr 179 Forshaga. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: 30-1933/2006. 3.3 Hydrologi Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvationen, vilken redovisas nedan: P = E + R + S P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen S = förändringen av lagringen 19 (66)
Nederbördsdata från SMHI:s mätstation i Högboda presenteras i Tabell 2 nedan. Tabell 2: Nederbördsdata från Högboda 1997-2006. År Årsmedel - nederbörd (mm) 1997 689 1998 750 1999 878 2000 1022 2001 690 2002 726 2003 692 2004 765 2005 508 2006 741 Medel 746 Median 726-741 Medelnederbörden under de senaste 10 åren uppgår till knappt 750 mm/år för mätstationen Högboda. Denna mängd bedöms vara representativ även för området kring Fryksta vattentäkt. Avrinningen bedöms vara ca 50 % av nederbörden och i det primära tillrinningsområdet till, där marken utgörs av isälvsmaterial bedöms maximalt 90 % av avrinningen infiltrera och bilda grundvatten, vilket innebär en nybildning på ca 340 mm/år. Se även kapitel 11.4.2. 3.4 Hydrogeologi Täkten berör ett grundvattenmagasin som i stort sammanfaller med grovsedimentens (grovmo-grus) centrala grövre delar. Omfattningen av dessa framgår delvis av grovsediment i dagen där också känsligheten mot föroreningar är störst. Tillrinningsområdets exakta utbredning är inte känt, men en god uppskattning är att grundvattendelaren följer topografin i området samt att isälvsmaterialet, där snabb transport av grundvatten sker, ingår i tillrinningsområde till Fryksta vattentäkt. Bedömt tillrinningsområde redovisas i Figur 3. Sannolikt sker infiltration till grundvattenmagasinet inom större delen av området, då 20 (66)
isälvsmaterialet och åsen har en hög genomsläpplighet. Viss infiltration sker även inom de delar av området som täcks av tätare jordlager. Vid uttag, som under längre tid är större än 6 000 m 3 /dygn, uppstår strandinfiltration av Frykens vatten. Förekommande finkorniga jordlager under strandzonen begränsar infiltrationshastigheten i hög grad och den goda vattenbeskaffenheten i Fryken medför att endast små förändringar i vattenkvaliteten i grundvattenmagasinet kan väntas. Dessa torde i första hand bestå av att järn och mangan uppträder i grundvattnet. Företagna borrningar visar att grovsedimenten har avsevärd mäktighet under grundvattenytan, vilken är vid Frykstatäkten ca 28,5 meter. 2 Vid Fryksta brunnsområde finns ett antal grundvattenrör där nivån till grundvattenytan har mätts vid olika tillfällen under en lång period tillbaka. Den senaste mätperioden skedde under år 2007. Mätningarna visar att grundvattennivån i området inte har ändrats över tiden. Då pumpning sker i grundvattenbrunnarna sjunker grundvattenytan momentant men avsänkningen av grundvattenytan är begränsad. Magasinet fylls på relativt snabbt så fort pumpning avslutas. Rörbrunnarnas placering samt resultatet av den senaste mätningen av grundvattennivån visas i bilaga 7. Avståndet till grundvattenytan var 2,75 m (medeltal från 10 grundvattenrör). 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för en grundvattentäkt avgörs huvudsakligen av markförhållandena, bland annat förekomsten av naturliga barriärer. De finkorniga jordlagren under strandzonen, väster om täkten begränsar den inducerade infiltrationen i hög grad genom att minska infiltrationshastigheten. Känsligheten mot föroreningar är störst där grovsedimenten går i dagen, i de centrala grövre delarna. 2 Förslag till skyddsplan för Kils grundvattentäkter vid Nedre Fryken, VIAK AB, Stockholm 1974-07-03. 21 (66)
I områden med finsediment (bl.a. söder om täktområdet) sker en liten och mycket långsam nederbördsinfiltration i jordlagren. Kornstorleken i finsedimenten medför även att föroreningar i mycket hög grad adsorberas samtidigt som den långsamma infiltrationen innebär att naturliga reningsprocesser i hög grad är verksamma. Dock är nybildningen av grundvatten begränsad inom området eftersom utbredningen är begränsad. Sammanfattningsvis bedöms grundvattenmagasinet vari täkten är belägen ha stor sårbarhet. 22 (66)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t ex för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering eller vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. 4.1 Planförhållanden Den nu gällande översiktsplanen för fastställdes 1990. Dessutom finns en antagen områdesplan för Kils tätort. En ny översiktsplan håller på att tas fram av. Den nya översiktsplanen anges att huvudinriktningen för Kils tätort bör vara att utvecklas norrut, mot Fryken. I detaljplanen för bl.a. fastigheten Halsmo 1.33 (omfattar Fryksta station och övriga hus längs Sjöleden) anges att parkeringsplatsen ska förses med tätskikt. Inom detaljplanelagt område gäller även förbud mor cisterner och värmepumpar. Planen vann laga kraft 2007-01-30 i s fullmäktige. 4.2 Riksintressen och naturreservat Ett utökat strandskydd på 150 meter gäller för Nedre Fryken och Mellan-Fryken. Områden som är klassade som riksintressen samt naturreservat i Kils kommun och som ligger inom gränsen för vattenskyddsområdet anges nedan. Riksintressen Fryksdalen (området kring Frykensjöarna; Mellan-Fryken och Nedre Fryken och strandområdena kring sjöarna intill ett avstånd av cirka 1 km) omfattas av riksintresse för naturvård med 23 (66)
geografiska bestämmelser, med hänsyn till natur- och kulturvärden (blå-streckat fält). Järnvägen Bergslagsbanan och Värmlandsbanan (svart linje). Riksintresse för kulturmiljövård (gult fält) berör området kring Apertin och Hannäsudden. Kulturmiljö, länsintresse Fryksta har en lång tradition som knutpunkt mellan ångbåtstrafiken på Frykensjöarna och landtransporterna mot Klarälvsdalen. Mellan Fryksta och Lyckan öppnades Sveriges första järnväg för allmän trafik 1849. Denna var i bruk fram till 1871. Det äldsta stationshuset för Fryksta-Klarälvs järnväg, uppfört 1851, är byggnadsminnesförklarat. Utöver detta är Frykstabanans gamla stationshus från 1871, med kajanläggningar och perrong i söder väl värda att bevara. Kommunikationerna mellan länets två kanske viktigaste vattenstråk, Fryksdalen och Klarälvsdalen, har varit livliga och av stor betydelse för länets utveckling. Byggnaderna och de fasta konstruktionerna vid Fryksta minner om denna viktiga epok. Området ingår i Kulturmiljöprogrammet för Värmland och är markerat med rosa fält i Figur 5. Figur 5: Riksintressen kring Frykstatäkten (ur Länsstyrelsernas GIS-databas). Lantmäteriverket. Ärende nr. M 2006/1022. 24 (66)
Naturreservat Inga direkt närliggande naturreservat till Fryksta finns. Det närmaste naturreservatet är Apertins raviner, cirka 2 km sydöst om brunnsområdet. 4.3 Miljö- och energipolicy har i sin miljö- och energipolicy fastställt principer för miljö- och energiarbetet i kommunen. Policyn är utformad enligt 11 principer, varav åtminstone tre av dem direkt berör dricksvattenhanteringen i kommunen. Dessa beskrivs nedan. Beskrivningen under varje punkt är utdrag ur vägledningen för tolkning av principerna i miljö- och energipolicyn. Ta hänsyn till människor och miljö (nr 4) Mänsklig livskvalitet och biologisk livsmiljö ska tas tillvara på ett sådant sätt att inte förutsättningarna för kommande generationers behov äventyras. Begreppet livskvalitet omfattar trivsel, hälsa och välbefinnande i form av kost, motion, levnadsstil, hygien, livsmedelshygien, hälso- och smittskydd. Hushålla med resurserna (nr 5) Tillgången på rent dricksvatten, vårt viktigaste livsmedel, är begränsad. Skyddet av våra dricksvattentillgångar ska därför ses över så att de får ett fullgott skydd mot föroreningar, överexploatering eller andra störningar. Använda försiktighetsprincipen (nr 7) Försiktighetsprincipen ska styra alla beslut och handlingar. Verksamheter inom kommunen som berörs är exempelvis vatten- och avloppshantering 4.4 Ramdirektivet för vatten - åtgärdsprogram och förvaltningsplan Inget åtgärdsprogram eller förvaltningsplan i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten finns ännu framtagen. Detta kommer att beslutas i december 2009. 25 (66)
4.5 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Följande objekt som kan utgöra motstående intressen för vattentäkten är identifierade inom tillrinningsområdet. Det innebär dock inte per automatik att verksamheterna utgör risker för vattentäkten. Dock kan de komma att påverkas av föreskrifter som fastställs inom det framtida vattenskyddsområdet och därigenom vara i större behov av information. Vandrarhem Kulturområde med gammalt stationshus Sjöleden, väg utmed brunnsområdet Frykstaområdet (friluftsliv, slalombacke, elljusspår m.m.) Riskobjekt enligt kapitel 6 26 (66)
5 VATTENKVALITET Fryksta ligger i ett geografiskt område som i geologiska sammanhang kallas Mellansvenska sänkan. Karaktäristiskt för detta område är förekomst av relativt svårvittrade berg- och jordarter vilket medför risk för försurning. Läget under högsta kustlinjen (den högsta nivå som havet haft i samband med den senaste nedisningen) med förekomst av leror och andra finkorniga jordar medför dock att markens motståndskraft mot försurning ökar. Höga naturliga kloridhalter förekommer dels i kustnära områden, men också i övriga områden på grund av kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. 3 Fryksta vattentäkt påverkas dessutom av de verksamheter och riskobjekt som finns i grundvattenmagasinets tillrinningsområde. Ett betydande riskobjekt i området utgörs av vägen Sjöleden, vilken passerar genom vattentäktens influensområde. Det finns ett stort antal kvalitetsparametrar att beakta vid bedömningen av den allmänna statusen hos en vattenförekomst. Av dessa används ett antal parametrar vid bedömning av vattnets lämplighet som råvatten för dricksvattenförsörjning. För att värdera ett vatten måste man definiera de parametrar varigenom vattnets värde kan uttryckas. Ju bättre status grundvattnet vid Fryksta har desto högre värde kommer Frykstaområdet att ha relativt alternativa råvattenkällor. Nedan redovisas de parametrar eller grupper av parametrar som anses ha betydelse för vattenkvaliteten samt för möjligheten att ur råvattnet bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som uppfyller gällande krav. 5.1 Bedömningsgrunder för miljökvalitet och föroreningspåverkan I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten 4 ingår två aspekter, dels en bedömning vilka effekter uppmätt tillstånd kan ha på miljön eller människors hälsa, dels en bedömning av hur mycket det uppmätta tillståndet avviker från ett naturligt tillstånd, ett så kallat jämförvärde. 3 Naturvårdsverket, rapport 4615, 1999. 4 Naturvårdsverket, rapport 4915, 1999. 27 (66)
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger underlag för klassificering av grundvattenförekomstens tillstånd. Klassificeringen görs i fem klasser från 1 till 5. Ju lägre siffra, desto mindre förorenat kan man säga att vattnet är. Grundvattnets tillstånd bedöms utifrån sex aspekter: Alkalinitet (risk för försurning) Kväve Salt (klorid) Redox Metaller Bekämpningsmedel I Tabell 3 redovisas råvattenkvaliteten för grundvattnet från brunnarna i Fryksta vattentäkt för mätperioden 2004-2007 jämförd med Naturvårdsverkets tillståndsklasser. Inga analyser för redoxpotential, nitratkväve, arsenik, kadmium, bly och zink har utförts på råvattnet varför de ej utvärderas nedan. Tabell 3: Tillståndsklasser enligt Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Tillståndsklasserna anger hur vattnet statistiskt förhåller sig till andra vatten i Sverige, enligt NV Rapport 4915. Råvattnet i Fryksta, medelvärden 2004-2007 Ämne Tillståndsklass Innebörd Alkalinitet 3 Måttliga halter Klorid 2 Måttliga halter Alkalinitet är ett mått på grundvattnets förmåga att motstå försurning. Grundvattnet i Fryksta uppvisar under mätperioden ett medelvärde av måttliga halter, vilket visar på en otillräcklig alkalinitet för att i framtiden ge stabil och acceptabel ph-nivå 5. Surt grundvatten ökar frigörelsen av aluminium och tungmetaller. Halterna av klorid är måttliga. 5 Naturvårdsverket, Rapport 4915, 1999. 28 (66)
5.2 Pågående undersökningar av vattenkvalitet VA-verkets personal i tar regelbundna prover på både råvatten, utgående dricksvatten samt hos användaren, enligt provtagningsprogram upprättat 2004-03-01. Tre prov per år tas på det inkommande råvattnet till vattenverket (blandat råvatten med ca 1/3 bidrag från varje brunn) som analyseras med avseende på kemi (färg, järn, mangan, ph och turbiditet) samt mikrobiologi. Dessutom uttas prov på grundvattenbrunnarna 2, 3 och 5 en gång per år. Mikrobiologisk analys tas på utgående vatten från vattenverket sex gånger per år och kemisk analys utförs tre gånger per år. Dessutom utförs regelbundet en utförlig karakterisering av renvattnet med avseende på bakterier, fysikaliska parametrar, bekämpningsmedel, petroleumprodukter, tungmetaller, näringsämnen och andra ämnen som kan förekomma i dricksvatten. Resultaten redovisas för allmänheten på s hemsida. Hos användaren tas normal kontroll (kemisk och mikrobiologisk) sex gånger per år. Tre gånger per år görs utökad kontroll med flera kemiska parametrar än normalkontrollen. För redovisning av analysresultat av råvattnet hänvisas till bilaga 1. 5.3 Jämförelse mellan vattenkvalitet och gränsvärden För att jämföra Frykstatäktens faktiska vattenkvalitet med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten har ett medelvärde för analysresultat från samtliga grundvattenbrunnar använts för att representera råvattenkvalitet, se Tabell 4 nedan. Utgångspunkten är här att ju större skillnad som finns i kvalitet mellan gränsvärde för dricksvatten och faktisk råvattenkvalitet, desto större åtgärdsbehov finns. Åtgärd är såväl beredning som förbättring av råvattenkvaliteten. De gråmarkerade rutorna indikerar att gränsvärdet överskrids. Se även avsnitt 5.4.3. För närmare beskrivning av riskkällor med förväntande föroreningar se kapitel 6. Grundvattnet i Fryksta uppvisar generellt en god vattenkvalitet. Det uppmätta ph-värdet är den enda analysparametern som uppvisar ett värde som motsvarar tjänligt med anmärkning. Under perioden 2004-2007 har ph-värdet på råvattnet varierat mellan 6,6 och 7,0. Ett lågt 29 (66)
ph-värde medför risk för korrosion på ledningar som kan leda till ökade metallhalter i dricksvattnet. I Frykstas vattenverk behandlas vattnet för ph-justering genom tillstats av natronlut, vilket ger ett utgående dricksvatten med ett ph-värde inom intervallet tjänligt. Övriga parametrar, för vilka Livsmedelsverket har angivit gränsvärden i dricksvatten, uppvisar median- och maxvärden som understiger gränsvärdet. Tabell 4: Jämförelse mellan uppmätt vattenkvalitet i Frykstas grundvatten och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Det angivna värdet är ett medianvärde för mätperioden 2004-2008. Skuggade värden överstiger gränsvärden. Ämne, parameter Enhet Gränsvärde 6 Fryksta Temperatur ( C) 20 7 Turbiditet (FNU) 0,5 <0,1 Konduktivitet (ms/m) 250 28 COD Mn (oxiderbarhet) (mg/l) 4,0 <1 Färgtal (mg/l Pt) 15 <5 Lukt Svag (Tydlig) ingen ph ph-enheter <7,5, >9,0 (10,5) 6,9 Cl (mg/l) 100 36 Mg (mg/l) 30 i.u. Fe (mg/l) 0,10 <0,05 Mn (mg/l) 0,05 0,02 Ämne, parameter Enhet Gränsvärde Fryksta Antal mikroorganismer 22 C (antal/ml) 10 <1 Antal långsamväxande bakterier (antal/ml) 5000 <10 E-coli (i 100 ml) (påvisad) <1 Koliforma bakterier (i 100 ml) påvisad (10) <1 5.4 Parametrar som kan utgöra problem för vattenförsörjningen Generellt sett finns det flera parametrar som kan skapa problem i vattenverk och distribution eller som kan påverka vattenkvaliteten hos konsument negativt. En sammanfattning av dessa parametrar redovisas nedan: 6 Gränsvärde för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunkt (gränsvärde för otjänligt inom parentes). Provtagningspunkten kan vara Utgående dricksvatten eller Dricksvatten hos användaren. Det lägsta gränsvärdet anges. 30 (66)
Temperaturen hos ett dricksvatten bör inte vara för hög. En hög temperatur främjar mikrobiell tillväxt och förstärker lukt och smak. Temperaturen i råvattnet vid Fryksta vattentäkt är låg och betydligt under Livsmedelsverkets gränsvärden. Ett högt näringsinnehåll gynnar biologisk aktivitet och förhöjda halter av nitrat och nitrit kan medföra försämrad syreupptagningsförmåga främst hos små barn. Kvävehalterna i Frykstas råvatten är låga. Ett för lågt ph kan medföra problem med ledningskorrosion och kräver alkalisering. Grundvattnet i Fryksta har ett ph under rekommenderad nivå enligt Livsmedelsverket. Därför ph-justeras och alkaliseras vattnet med natriumhydroxid i vattenverket innan distribuering. I fråga om metaller är förhöjda järn- och manganhalter det vanligaste problemet. Detta kan medföra avlagringar och igensättningar i ledningar samt tekniska och estetiska problem hos konsumenten. Därutöver finns en rad metaller som i förhöjda halter kan ge hälsoeffekter. De flesta metallers vattenlöslighet är starkt beroende av vattnets ph-värde. I Fryksta vattentäkt är halterna järn- och mangan låga och ingen reducering är aktuell i vattenverket. Bekämpningsmedel, som kan vara toxiska eller cancerogena för människan, är inte behandlingsbara med nuvarande vattenberedning i Fryksta vattenverk. Det innebär att ämnena normalt tar sig vidare med dricksvattnet till konsumenten om de förekommer i råvattnet. Analyser av dricksvattnet från Fryksta vattenverk har inte påvisat någon förekomst av bekämpningsmedel, vilket med största sannolikhet innebär att råvattnet inte är påverkat av sådana ämnen. 5.5 Råvattenkvalitet för dricksvattentäkt mål I detta kapitel sammanfattas de regler och miljömål, som är styrande för miljösituationen i Fryksta; från livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten till EU:s ramdirektiv. 5.5.1 EG:s vattendirektiv EU:s direktiv för vatten (2000/60/EG), som trädde i kraft i slutet av 2000, har liksom miljöbalken karaktären av en ramlag. Det fanns 31 (66)
tidigare en flora av olika direktiv som rörde vattenfrågor, men det saknades fokusering på vattenresursernas ekologiska värde. Detta har nu definitivt förändrats och spetsats till. God grundvattenstatus betyder att grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att grundvattenresursen inte överskrids samt att den kemiska sammansättningen inte överstiger lagstiftade kvalitetsnormer. EG:s vattendirektiv kan sägas utgöra en allmän normgivande beskrivning varav skydd av råvatten för dricksvattentäkt är en del. 5.5.2 Livsmedelsverkets föreskrifter I Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1989:30) om dricksvatten, dricksvattenkungörelsen, som gällde t.o.m. år 2003, finns rikt- och gränsvärden för råvatten. Ett EU-direktiv om dricksvatten trädde i kraft den 25 december 1998. Med anledning av detta gav Livsmedelsverket ut nya dricksvattenföreskrifter, SLVFS 2001:30, som började gälla den 25 december 2003. Direktivet och föreskrifterna innehåller inte några kvalitetskrav på råvatten, utan här kommer EU:s direktiv för vatten (se nedan) att gälla. 5.5.3 Önskad råvattenkvalitet Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalkens 7 kap 21-22 syftar enbart till skydd mot sådan verksamhet som kan skada vattenförekomsten och därmed äventyra dess möjlighet att användas som dricksvattentäkt 7. Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Kils vattentäkt kommer därför att bidraga till, men inte fullständigt åtgärda, EU:s och svensk lagstiftnings målsättning om skydd av vattnet ur alla aspekter, inte enbart som dricksvatten. Ett krav som skall ställas på vattenförekomsten som råvatten för dricksvattentäkt, är att vattenkvaliteten skall vara sådan att det är möjligt att bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som bedöms vara lägst hälsomässigt tjänligt enligt SLV FS 2001:30. Dessutom bör det eftersträvas att vattnet ska kunna beredas i befintlig vattenproduktionsanläggning. 7 SOU 1995:45 32 (66)
Vid överskridande av angivna gränsvärden kan beredning av råvattnet till ett dricksvatten av god kvalitet vara omöjlig eller så kan beredningen bli drifttekniskt svår och kostsam. Det kan alltså vara möjligt att bereda råvattnet till dricksvatten trots att ett angivet gränsvärde överskrids, även om beredningen kan försvåras avsevärt. Gränsvärden jämförda med uppmätt vattenkvalitet presenteras i Tabell 4. 5.6 Vattenkvalitet sammanfattning Grundvattnet i Fryksta uppvisar en god kvalitet utifrån medel- och maxvärden av de parametrar som har analyserats. Det uppmätta ph-värdet är den enda parametern som uppvisar ett värde motsvarande tjänligt med anmärkning enligt livsmedelsverkets normer. I Fryksta vattenverk behandlas vattnet för ph-justering genom tillstats av natronlut, vilket ger ett bra ph-värde på utgående dricksvatten. Ett grundvattens förmåga att motstå försurning mäts i alkalinitet. Grundvattnet vid Fryksta uppvisar en alkalinitet, baserat på medelvärden från 2004-2007, som motsvarar klass 3 enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta innebär enligt definitionen en otillräcklig alkalinitet för att i framtiden ge en stabil och acceptabel ph-nivå. Sammanfattningsvis bedöms det vatten som tas ut vid Fryksta vattentäkt ha god kvalitet och vara väl lämpat för framställning av dricksvatten. 33 (66)
6 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 6.1 Genomförande En översiktlig riskinventering har gjorts inom det bedömda tillrinningsområdet till Fryksta vattentäkt. Information om riskobjekt har dessutom inhämtats från 8. Den efterföljande riskanalysen omfattar de verksamheter och förekomster som bedöms utgöra beaktansvärda risker för vattenförekomsten. Modellen för riskanalysen samt resultatet från genomförd analys återfinns i bilaga 2. 6.2 Definition av risk Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller förhållande. Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. 6.3 Generella hot mot vattentäkten Enligt handboken 2003:6 kan generella riskobjekt för en vattentäkt delas in i fyra olika grupper enligt nedan: Vattenverksamhet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning inom tillrinningsområdet 6.4 Identifierade risker inom Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör bland annat hantering av processkemikalier nödvändiga för vattenverksamheten. I Fryksta vattenverk tillsätts lut och möjlighet finns att klorera vattnet. 8 Styrbjörn Rollof, driftansvarig VA, Tekniska förvaltningen och Kalle Ekelund, verksamhetsansvarig Miljö- och Byggnadsförvaltningen, Kils kommun. 34 (66)
6.5 Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 6.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur. I medeltal förväntas nederbörden (vintertid) öka med 20 % i norra och 10 % i södra Sverige 9. Denna klimatförändring kan i framtiden medföra följande scenarier för grundvattenförekomsten vid Fryksta: Ökad vattentemperatur vilket kan påverka den markkemiska processen och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Översvämning av markområden med ökat läckage av ytvatten till grundvattenmagasinet som följd vilket ger grundvattnet mer ytvattenkaraktär. Bräddning av dagvattenledningar och avloppsledningar, vilket medför ökat läckage till omgivande grundvattenmagasin. Ökad tillgång på grundvatten till följd av ökad nederbördsmängd samt att perioden då infiltration är möjlig ökar. Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. 9 SWECLIM Årsrapporter 2002/2003. 35 (66)
Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag eftersom den typen av risker inte har sitt ursprung inom tillrinningsområdets gränser, utan beror på förutsättningar i ett större perspektiv. 6.7 Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: Bebyggd miljö Jord- och skogsbruk Vägar och järnvägar Övrigt 6.7.1 Bebyggd miljö Överallt där människor bor och vistas uppkommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. De riskkällor för Fryksta vattentäkt som förknippas med den bebyggda miljön är bland annat: Avlopp (enskilt och kommunalt) Oljecisterner Hemkemikalier Energianläggningar/värmepumpar Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Upplag av avfall Dagvatten från bebyggda ytor Avlopp Den främsta risken med avlopp är utsläpp av mikrobiella föroreningar till marken, men stora mängder av andra ämnen såsom kväve och fosfor kan vara hot mot en vattentäkt eller vattenförekomst. 36 (66)
Frykstaområdet är anslutet till det kommunala avloppsreningsverket i Kil. Inom tillrinningsområdet till Fryksta grundvattenmagasin finns inga enskilda avlopp. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder hanteras stora volymer petroleumprodukter. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Risk uppkommer främst vid transport av petroleumprodukter och vid påfyllning av cisterner. Det är oklart hur stort antal av de fastigheter som ligger inom tillrinningsområdet som har cisterner. Hemkemikalier Många hushålls- och trädgårdskemikalier såsom bekämpningsmedel utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av många medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken och då de väl når vattendragen är nedbrytningen och fastläggningen liten. Energianläggningar/värmepumpar I närheten av tillrinningsområdet finns ca 20 berg- eller jordvärmeanläggningar för bostadsuppvärmning. För en grundvattentäkt som Fryksta bedöms risken med denna typ av anläggningar vara beaktansvärd om de ligger nära täkten. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Parkering och uppställning av fordon kan medföra läckage av bland annat petroleumprodukter. Läckage kan uppkomma både vid normal parkering till följd av fel på de parkerade eller uppställda fordonen samt vid bensinstöld. Parkering och uppställning av fordon innebär därmed en beaktansvärd risk för negativ påverkan på grundvattnet. Fordonstvätt i området kan förekomma på tomten hos privata fastighetsägare. Detta kan ske med olämpliga produkter som tillförs vattendrag och grundvatten. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där dränering till kommunalt avlopp saknas. 37 (66)