Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Omfattar befintlig och framtida uttagsbrunn. Sweco Environment AB

Transkript

1 Kils kommun Nilsby grundvattentäkt - vattenskydd Uppdragsnummer med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Omfattar befintlig och framtida uttagsbrunn Granskningsexemplar Karlstad Sweco Environment AB VA-system Karlstad Veronica Hjelm Alexander Szabo 1 (51) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Alexander Szabo Civilingenjör Telefon direkt alexander.szabo@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund till ny brunn i vattenskyddsområdet Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Uppdragets omfattning och genomförande Underlagsmaterial Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 4 2 VATTENTÄKTEN Anläggningens utformning Vattenbehandling Tekniska barriärer Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendom 7 3 OMRÅDESBESKRIVNING Markanvändning Geologi Hydrologi Hydrogeologi Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 12 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Översiktsplan Kils kommun Riksintressen och naturreservat Miljö- och energipolicy Ramdirektivet för vatten - åtgärdsprogram och förvaltningsplan Motstående intressen inom tillrinningsområdet 15 5 VATTENKVALITET Bedömningsgrunder för miljökvalitet och föroreningspåverkan Pågående undersökningar av vattenkvalitet Jämförelse mellan vattenkvalitet och gränsvärden Parametrar som kan utgöra problem för vattenförsörjningen 19 2 (51)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.5 Råvattenkvalitet för dricksvattentäkt mål EG:s vattendirektiv Livsmedelsverkets föreskrifter Önskad råvattenkvalitet Vattenkvalitet sammanfattning 20 6 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Genomförande Definition av risk Generella hot mot vattentäkten Identifierade risker inom Vattenverksamhet Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Identifierade risker inom Klimatförändringar Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet Bebyggd miljö Jord- och skogsbruk Vägar Övrigt 29 7 RISKBEDÖMNING Identifiering av risk och riskanalys Riskanalysens resultat Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet Skyddsbehov 32 8 ÅTGÄRDER 33 9 INFORMATION, SAMVERKAN OCH SAMRÅD Internt samråd med andra kommunala förvaltningar Information till kommunpolitiker Information till fastighetsägare Externt tidigt samråd UTFORMNING AV SOMRÅDE Krav och allmän metodik Generella grunder för indelning i skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Arbetsmodell för avgränsning 38 3 (51)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grundvattendelaren Vattenbalans Transporttid i mark Risker och riskacceptans Genomförande samt motiv till utformning av Nilsby vattenskyddsområde Grundvattendelaren Vattenbalans Transporttid i mark Risker och riskacceptans Platsspecifika motiv Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Sammanfattning BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Generella krav på restriktionsnivån Egenkontroll Skyddsföreskrifter för Nilsby vattenskyddsområde SAMMANFATTNING 47 BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Vattenkvalitet i Nilsby vattentäkt (befintlig brunn) Riskanalys Förslag på åtgärder av de riskobjekt som ingår i riskanalysen Förslag till vattenskyddsområde för Nilsby grundvattentäkt Förslag till skyddsföreskrifter för Nilsby vattenskyddsområde 4 (51)

5 GRANSKNINGSEXEMPLAR 1 INLEDNING På uppdrag av Kils kommun har Sweco Environment AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Nilsby grundvattentäkt. Arbetet har pågått under åren Efter beslut om att borra en ny brunn nära den befintliga brunnen har rapporten och skyddsområdet kompletterats och reviderats under år Bakgrund till ny brunn i vattenskyddsområdet Nuvarande vattentäkt i Nilsby har under det senaste året haft problem med återkommande kvalitetsproblem i form av bakterier i råvattnet. Vattenverket har kompletterats med ett UV-ljus som mikrobiologisk barriär, vilket säkrar dricksvattnet från bakterier. Orsaken till bakterierna i råvattnet är osäkra, men beror troligen på ytvattenpåverkan. Förutom kvalitetsproblem är även kvantitet en begränsande faktor för Nilsby i ett framtida perspektiv. Täkten ligger tidvis på maximal kapacitet och har små marginaler att försörja samhället med dricksvatten. Kils kommun har med anledning av ovanstående beskrivna kapacitets- och kvalitetsproblem, installerat en ny grundvattenbrunn i närområdet. Den nya täkten kommer att ersätta den gamla täkten efter att provpumpningar och vattenanalyser har utförts. Eventuellt kan samma vattenverk användas för en ny råvattentäkt, men processen måste anpassas till de specifika vattenegenskaperna för den nya täkten. Den gamla brunnen kommer att behållas som reservförsörjning. 1.2 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1 Naturvårdsverket, Handbok 2003:6 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003: Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 1 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

6 GRANSKNINGSEXEMPLAR Med ökande anspråk mot vattnet som resurs, och med allt mer komplexa relationer mellan intressen och anspråk, blir den offentliga maktens roll som fördelare av rättigheter och skyldigheter allt viktigare. Verksamheten vid Nilsby vattenverk baseras på uttag av grundvatten från berg. För Nilsby grundvattentäkt, vilken utgörs av ett område med vattenverk och två uttagsbrunnar (endast en är i bruk idag, en ny brunn är borrad i syfte att ersätta den gamla) finns idag inget fastställt skyddsområde med tillhörande föreskrifter. För att öka skyddet för grundvattenmagasinen vari täkterna är belägna samt för att uppfylla dagens krav på skydd vill Kils kommun att skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter upprättas för Nilsby grundvattentäkt. Ett gemensamt vattenskyddsområde med föreskrifter upprättas för båda grundvattentäkterna, då de har en nära lokalisering till varandra. 1.3 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Nilsby grundvattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Bland annat beskrivs försörjningsområde, kapacitet, vattenbehandling, värdering av täkten samt framtida behov. Grundvattenutredning Bland annat redovisas tillrinningsområdet, transporttider, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Fältinventering samt insamling av information från Kils kommun angående riskobjekt i området. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Detta moment omfattar bedömning av de risker som ska inkluderas i riskanalysen, genomförande av riskanalys samt förslag på åtgärder för de risker som bedömts utgöra betydande hot mot vattentäkten. 2 (51)

7 GRANSKNINGSEXEMPLAR Utarbetande av förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar skyddsområdet för Nilsby grundvattentäkt. Indelning i skyddszoner baseras bland annat på vattnets uppehållstider i marken och på nybildningsområde. Framtagande av skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifter för skyddsområdets olika zoner bygger på Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) men anpassas efter de platsspecifika förhållandena. 1.4 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Kils kommun. I övrigt har underlagsmaterialet främst utgjorts av: Ekonomiska kartan Kils kommun (digital), RT90 2,5 gon väst Kombinerad jord/berggrundskarta Aa 179 Forshaga. Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2003:6 Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet ÖP-90 SGU:s kartdatabaser (brunnsarkivet) 1.5 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 3 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

8 GRANSKNINGSEXEMPLAR är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 1.6 Orienteringskarta Vattentäkt och vattenverk Figur 1: Nilsby är beläget cirka 11 km norr om Kil, mellan Nedre Fryken och Mellan- Fryken. Kartor används enligt tillstånd Lantmäteriverket. Ärende nr. M 2006/ (51)

9 GRANSKNINGSEXEMPLAR 2 VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Nilsby vattenverk är uppfört under marken, i direkt anslutning till täkten. Vid verket pumpas grundvattnet från den befintliga brunnen med en dränkbar djupbrunnspump från en bergborrad brunn med ett djup av 90 meter. En ny grundvattenbrunn är borrad för att ersätta den gamla. Den nya brunnen är lokaliserad ca 150 meter öster om vattenverket och kommer att hämta vatten genom en 70 meter djup bergborrad brunn. I det tekniska underlaget avser uppgifter om vattenbehandling, vattenkvalitet m.m. endast den befintliga brunnen då den nya ännu inte är provpumpad eller tagen i drift. Råvattenpumpen i vattenverket styrs av nivån i lågreservoaren samt av radonavskiljaren. En högtryckspump (styrs av trycket i hydroforen) pumpar vattnet från lågreservoaren till samhället. Nivån i lågreservoaren mäts med hjälp av fyra nivåvippor. 2.2 Vattenbehandling Behandling i vattenverket sker med radonavskiljare (intensivluftning). Därefter leds vattnet till lågreservoar för att sedan med hjälp av en högtryckspump pumpas ut till nätet via ett hydroforkärl. I samband med att den nya brunnen tas i drift kan eventuellt processen behöva anpassas till vattnet i den nya bergbrunnen. 2.3 Tekniska barriärer Nilsby vattenverk är inte kopplat till det överordnade styrsystemet där Fryksta och Högboda vattenverk ingår. Ingen beredning med t.ex. phhöjning eller klorering förekommer i dagsläget, därmed finns inget larm kopplat till produktionen 2.4 Försörjningsområde Vattenverket förser Nilsby samhälle med dricksvatten. År 2002 var 35 personer anslutna till verket. Antalet anslutna fastigheter är för närvarande 14 stycken (2010). Inga större vattenförbrukare finns bland abonnenterna Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 5 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

10 GRANSKNINGSEXEMPLAR 2.5 Vattenförbrukning Medelförbrukningen för Nilsby uppgår till drygt 5 m 3 /dygn. De senaste tre årens produktion visas i nedanstående tabell. År m 3 /år m 3 /dygn , , ,6 2.6 Kapacitet Kapaciteten för den nuvarande bergborrade brunnen vid Nilsby vattentäkt uppgår vanligtvis till maximalt 10 m 3 /dygn. Tendenser till minskad kapacitet har dock visat sig under senare tid och numera bedöms inte brunnen kunna producera mer än ca 7 m 3 /dygn (ca 0,08 l/s), vilket i princip motsvarar dagens uttag. Den nya brunnen förväntas klara försörjningen ensam, dvs. skall klara en produktion om minst 10 m 3 /dygn. Provpumpningar kommer att utföras under våren 2011 då den faktiska kapaciteten blir känd. 2.7 Framtida uttagsbehov Antalet anslutna till verket kan komma att stiga från 14 till ca 20 fastigheter. Dessutom kan förbrukningen hos de enskilda fastigheterna öka något. Ett nytt avloppsreningsverk anläggs under 2011 i Nilsby och kommer att därefter att förbruka mindre mängder vatten för kemikalieberedning, spolning m.m. Kapaciteten i den nya brunnen förväntas kunna täcka det framtida behovet. 2.8 Reservvattentäkt Den nya brunnen kommer att fungera som huvudvattentäkt. Den gamla kommer att finnas kvar som reservvattentäkt. Eftersom brunnarna ligger 150 meter från varandra kan den gamla brunnen inte helt betraktas som oberoende reservförsörjning vid alla tänkbara incidenter då dessa i viss utsträckning hämtar vatten från samma grundvattenmagasin. I dagens läge saknas reservvattentäkt. 2.9 Vattentäktens värde Vattentäkten i Nilsby bedöms ha ett högt till mycket högt skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets bedömningskriterier. Bedömningen utgår från att täkten är en allmän huvudvattentäkt där reservvattentäkt saknas. 6 (51)

11 GRANSKNINGSEXEMPLAR 2.10 Ägandeförhållanden Nilsby vattenverk och vattentäkt ligger på den gemensamma fastigheten Hastersby 1:4, som är privatägd. Inget servitutavtal finns. Den nya brunnen är lokaliserad på fastigheten???? Kils kommun kommer att lösa servitutfrågan beträffande den nya brunnen Vattendom Ingen fastställd vattendom finns för vattentäkten i Nilsby Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 7 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

12 GRANSKNINGSEXEMPLAR 3 OMRÅDESBESKRIVNING Området kring täkten utgörs av starkt kuperad terräng genomskuren av en sänka i mitten av tillrinningsområdet. Sänkan består av jordbruksmark med en korsande väg mellan de öppna fälten. Den befintliga täkten ligger norr om vägen i en kraftlig sluttning som fortsätter uppåt berget. Sluttningen är skogbeklädd. Bebyggelsen är begränsad inom området. I nära anslutning till brunnen finns ett föreningshus. Det bedömda tillrinningsområdet till Nilsby vattentäkt har en area på ca 0,23 km 2. Bef. vattentäkt och vattenverk Bedömt tillrinningsområde Ny brunn Figur 2: Bedömt tillrinningsområde till Nilsby grundvattentäkt markeras med svart linje i figuren. 3.1 Markanvändning Nuvarande vattentäkt i Nilsby är lokaliserad vid södra foten av Högberget, i nära anslutning till en väg. Området kring täkten domineras av skog med inslag av jordbruksmark. Bebyggelse eller andra verksamheter nära täkten förekommer inte med undantag av en föreningslokal med tillhörande parkering ca 50 meter från befintlig brunn (150 meter från ny brunn). Vid föreningslokalen ligger en gammal hockeyrink, som idag inte är i bruk. Se Figur 3. Inom täktens tillrinningsområde förekommer samlad bostadsbebyggelse ca 250 meter från vattenverket. 8 (51)

13 GRANSKNINGSEXEMPLAR Figur 3: Vy mot norr över föreningslokal och jordbruksmark. Figur 4: Vy mot norr med ny brunn. Väg 718 passerar vid andra sidan av åkern. Länsväg 710, 716 samt 718 möts i Nilsby. Väg 718 i östgående riktning passerar vattentäkten Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 9 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

14 GRANSKNINGSEXEMPLAR Nilsby samhälle är anslutet till ett mindre kommunalt reningsverk, beläget i Nilsby. Reningsverket består av en trekammarbrunn (mekanisk rening) kombinerad med kemisk fällning (Wallax-verk) och är dimensionerat för 50 personekvivalenter (pe). Antalet faktiska anslutna personer är cirka 35. Recipient för det renade avloppsvattnet är en å som mynnar i norra delen av Nedre Fryken. Avloppsreningsverket är lokaliserat ca 400 meter sydväst om vattentäkten. Ett nytt avloppsreningsverk kommer att byggas i Nilsby under Det nya verket dimensioneras för 60 pe och processen kommer att bestå av mekanisk, kemisk och biologisk rening. Dricksvatten kommer att dras in i det nya verket, som kommer att förbruka en mindre mängd vatten i samband med spolning och kemikalieberedning. Det närliggande föreningshuset har kommunalt vatten, men enskilt avlopp i form av en sluten tank. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga enskilda brunnar för grundvattenuttag inom tillrinningsområdet för Nilsby vattentäkt. 3.2 Geologi Befintlig vattentäkt är belägen vid foten av Högberget som består av röd, intermediär gnejs, se Figur 5. Enligt SGUs jordartskarta bryts södra delen av gnejsområdet i Högberget av med ett stråk av ishavslera/senglacial sand, innan den röda gnejsen åter tar vid i den ursprungliga NV-SO-riktningen. Väster om Högberget, mot Mellan-Fryken, dominerar Vänerlera. Befintlig täkt är belägen i gränsområdet mellan den röda gnejsen och isälvsleran. 10 (51)

15 GRANSKNINGSEXEMPLAR Vattentäkt och vattenverk Ny vattentäkt Figur 5: Jordartskarta över Nilsby och Frykenområdet. Från SGUs jordartsdatabas Aa nr 179 Forshaga. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: /2006. Den nya brunnen är belägen där jordlagren består av ishavslera. Marken används som åkermark. Ett fåtal meter söder om brunnen går gränsen mellan odlingsmark och skog, som ligger ovan röd intermediär gnejs Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 11 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

16 3.3 Hydrologi Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvationen, vilken redovisas nedan: P = E + R + ΔS P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen ΔS = förändringen av lagringen Medelnederbörden inom området är ca 750 mm/år 2. Avdunstningen bedöms vara ca 50 % vilket innebär att den effektiva nederbörden, som bildar avrinning och lagring av grundvatten, är ca mm/år. Grundvattenbildningen i området, med omväxlande berg i dagen och ett tunt täcke av morän, bedöms vara ca 60 mm/år vilket motsvarar ca 2 l/s km². I de tätare jordlagren bedöms grundvattenbildningen vara lägre, dock i samma storleksordning som i området med berg och morän. 3.4 Hydrogeologi Grundvattenmagasinet där täkten är belägen utgörs huvudsakligen att en eller ett par större sprickor i berggrunden. Sprickornas exakta riktning eller utbredning är inte känd, men en god uppskattning är att grundvattendelaren följer topografin i området. Bedömt tillrinningsområde till Nilsby vattentäkt redovisas i Figur 2. Eftersom stora delar av det bedömda tillrinningsområdet utgörs av berg i dagen eller berg med ett tunt täcke av morän sker sannolikt infiltration till grundvattenmagasinet inom större delen av området. Viss infiltration sker även inom de delar av området som täcks av tätare jordlager. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för en grundvattentäkt avgörs huvudsakligen av markförhållandena, bland annat förekomsten av naturliga barriärer. Den befintliga brunnen i Nilsby vattentäkt är belägen i berg som huvudsakligen saknar skyddande jordtäcke varför barriärförmågan i området närmast brunnen är begränsad. Det stora djupet (90 meter) medför dock viss möjlighet för nedbrytning och fastläggning innan vattnet når intagsdjupet. I de delar av tillrinningsområdet där berget överlagras av finkorniga jordarter är barriärförmågan större vilket gör att grundvattenmagasinet här är mindre känsligt för eventuella föroreningar på markytan. Den nya brunnen bedöms ha en något bättre barriärförmåga då delar är ovanliggande mark består av täta lager av leror. På grund av att det bedömda tillrinningsområdet har en relativt begränsad utbredning är 2 SMHI, Nederbördsdata station 9335 Högboda, (51)

17 även nybildningen av grundvatten relativt begränsad. Sammanfattningsvis bedöms grundvattenmagasinet vari täkten är belägen ha stor sårbarhet Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 13 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

18 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t ex för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. 4.1 Översiktsplan Kils kommun Den nu gällande översiktsplanen för Kils kommun fastställdes En ny översiktsplan håller på att tas fram. I programförslaget till den nya översiktsplanen påpekas att vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser för vattentäkterna i Nilsby och Högboda måste tas fram. 4.2 Riksintressen och naturreservat Nilsbysundet omfattas av landskapsskydd enligt dåvarande Naturskyddslagen (lagen upphörde 1998, men skyddet ligger kvar). Ett utökat strandskydd på 150 meter gäller idag för Nedre Fryken och Mellan-Fryken. Områden som är klassade som riksintressen samt naturreservat i Kils kommun och som ligger inom gränsen för tillrinningsområdet anges nedan. Riksintressen Fryksdalen (området kring Frykensjöarna; Mellan-Fryken och Nedre Fryken och strandområdena kring sjöarna intill ett avstånd av cirka 1 km) omfattas av riksintresse för naturvård med geografiska bestämmelser, med hänsyn till natur- och kulturvärden. Naturreservat Inga närliggande naturreservat finns. 4.3 Miljö- och energipolicy Kils kommun har i sin miljö- och energipolicy fastställt principer för miljö- och energiarbetet i kommunen. Policyn är utformad enligt 11 principer, varav åtminstone tre av dem direkt berör dricksvattenhanteringen i kommunen. Dessa beskrivs nedan. Beskrivningen under varje punkt är utdrag ur vägledningen för tolkning av principerna i miljö- och energipolicyn. Ta hänsyn till människor och miljö (nr 4) Mänsklig livskvalitet och biologisk livsmiljö ska tas tillvara på ett sådant sätt att inte förutsättningarna för kommande generationers behov äventyras. Begreppet livskvalitet 14 (51)

19 omfattar trivsel, hälsa och välbefinnande i form av kost, motion, levnadsstil, hygien, livsmedelshygien, hälso- och smittskydd. Hushålla med resurserna (nr 5) Tillgången på rent dricksvatten, vårt viktigaste livsmedel, är begränsad. Skyddet av våra dricksvattentillgångar ska därför ses över så att de får ett fullgott skydd mot föroreningar, överexploatering eller andra störningar. Använda försiktighetsprincipen (nr 7) Försiktighetsprincipen ska styra alla beslut och handlingar. Verksamheter inom kommunen som berörs är exempelvis vatten- och avloppshantering 4.4 Ramdirektivet för vatten - åtgärdsprogram och förvaltningsplan Inget åtgärdsprogram eller förvaltningsplan i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten finns ännu framtagen. Detta kommer att beslutas i december för Motstående intressen inom tillrinningsområdet Följande objekt som kan utgöra motstående intressen för vattentäkten är identifierade inom tillrinningsområdet. Det innebär dock inte per automatik att verksamheterna utgör risker för vattentäkten. Dock kan de komma att påverkas av föreskrifter som fastställs inom det framtida vattenskyddsområdet och därigenom vara i större behov av information. Föreningslokal Länsväg Riskobjekt enligt kapitel Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 15 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

20 5 VATTENKVALITET Nilsby ligger i ett geografiskt område som i geologiska sammanhang kallas Mellansvenska sänkan. Karaktäristiskt för detta område är förekomst av relativt svårvittrade berg- och jordarter vilket medför risk för försurning. Läget under högsta kustlinjen (den högsta nivå som havet haft i samband med den senaste nedisningen) med förekomst av leror och andra finkorniga jordar medför dock att markens motståndskraft mot försurning ökar. Höga naturliga kloridhalter förekommer dels i kustnära områden, men också i övriga områden på grund av kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. 3 Nilsby vattentäkt påverkas dessutom av de verksamheter och riskobjekt som finns i grundvattenmagasinets tillrinningsområde. Det finns ett stort antal kvalitetsparametrar att beakta vid bedömningen av den allmänna statusen hos en vattenförekomst. Av dessa används ett antal parametrar vid bedömning av vattnets lämplighet som råvatten för dricksvattenförsörjning. För att värdera ett vatten måste man definiera de parametrar varigenom vattnets värde kan uttryckas. Ju bättre status grundvattnet vid Nilsby har desto högre värde kommer Nilsbyområdet att ha relativt alternativa råvattenkällor. Nedan redovisas de parametrar eller grupper av parametrar som anses ha betydelse för vattenkvaliteten samt för möjligheten att ur råvattnet bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som uppfyller gällande krav. 5.1 Bedömningsgrunder för miljökvalitet och föroreningspåverkan I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten 4 ingår två aspekter, dels en bedömning vilka effekter uppmätt tillstånd kan ha på miljön eller människors hälsa, dels en bedömning av hur mycket det uppmätta tillståndet avviker från ett naturligt tillstånd, ett så kallat jämförvärde. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger underlag för klassificering av grundvattenförekomstens tillstånd. Klassificeringen görs i fem klasser från 1 till 5. Ju lägre siffra, desto mindre förorenat kan man säga att vattnet är. Grundvattnets tillstånd bedöms utifrån sex aspekter: Alkalinitet (risk för försurning) Kväve Salt (klorid) Redox Metaller 3 Naturvårdsverket, rapport 4615, Naturvårdsverket, rapport 4915, (51)

21 Bekämpningsmedel I Tabell 1 redovisas råvattenkvaliteten för grundvattnet från den befintliga brunnen i Nilsby vattentäkt för mätperioden jämförd med Naturvårdsverkets tillståndsklasser (analyser saknas för den nya brunnen). Mätningar av redoxpotential, arsenik, kadmium, bly och zink har ej utförts och ingår därför ej i utvärderingen nedan. Tabell 1: Tillståndsklasser enligt Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Tillståndsklasserna anger hur vattnet statistiskt förhåller sig till andra vatten i Sverige, enligt NV Rapport Råvattnet i Nilsby, medelvärden Ämne Tillståndsklass Innebörd Alkalinitet 2 Hög halt Nitratkväve 2 Låga halter Klorid 1 Låga halter Alkalinitet är ett mått på grundvattnets förmåga att motstå försurning. Grundvattnet i Nilsby uppvisar under mätperioden höga halter, vilket visar på en tillräcklig alkalinitet för att i framtiden bibehålla en acceptabel ph-nivå 5. Surt grundvatten ökar frigörelsen av aluminium och tungmetaller. Halterna av nitratkväve och klorid är låga. 5.2 Pågående undersökningar av vattenkvalitet Kils kommun tar två gånger per år prov på råvattnet från den befintliga brunnen vid Nilsby vattentäkt avseende mikrobiologiska parametrar. Kemisk analys sker en gång per år och innefattar parametrarna färg, järn, mangan och turbiditet. Intern kemisk kontroll av råvattnet utförs en gång per år (analyser av alkalinitet, hårdhet, COD Mn, mangan, konduktivitet och järn). För redovisning av analysresultat hänvisas till bilaga 1. Inga provtagningar av den nya brunnen har ännu utförts. Fyra gånger per år tas mikrobiologiskt vattenprov på utgående dricksvatten från Nilsby vattenverk. Kemisk analys utförs en gång per år där parametrarna färg, järn, mangan och turbiditet ingår. Dessutom utförs regelbundet en utförlig karakterisering av renvattnet med avseende på bakterier, fysikaliska parametrar, bekämpningsmedel, petroleumprodukter, tungmetaller, näringsämnen och andra ämnen som kan förekomma i dricksvatten. Resultaten redovisas för allmänheten på Kils kommuns hemsida. 5 Naturvårdsverket, Rapport 4915, Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 17 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

22 5.3 Jämförelse mellan vattenkvalitet och gränsvärden För att jämföra Nilsbys faktiska vattenkvalitet med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten har analysresultat från grundvattenbrunnen använts för att representera råvattenkvalitet, se tabell 2 nedan. Utgångspunkten är här att ju större skillnad som finns i kvalitet mellan gränsvärde för dricksvatten och faktisk råvattenkvalitet, desto större åtgärdsbehov finns. Åtgärd är såväl beredning som förbättring av råvattenkvaliteten. Se även avsnitt För närmare beskrivning av riskkällor med förväntande föroreningar se kapitel 7. Grundvattnet i Nilsby har normalt en god vattenkvalitet. Samtliga parametrar, för vilka Livsmedelsverket har angivit gränsvärden i dricksvatten, uppvisar median- och maxvärden som understiger gränsvärdet. Tabell 2: Jämförelse mellan uppmätt vattenkvalitet i Nilsbys befintliga grundvattentäkt och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Det angivna värdet är ett medianvärde för mätperioden Ämne, parameter Enhet Gränsvärde 6 Nilsby Temperatur ( C) 20 9 Turbiditet (FNU) 0,5 0,2 Konduktivitet (ms/m) CODMn (oxiderbarhet) (mg/l) 4,0 <1 Färgtal (mg/l Pt) 15 <5 ph ph-enheter <7,5, >9,0 (10,5) 7,9 Ammonium (mg/l) 0,50 <0,01 Nitrat (mg/l) 20 (50) <1,0 Nitrit (mg/l) 0,10 (0,50) <0,001 Sulfat (mg/l) Ca (mg/l) Cl (mg/l) Mg (mg/l) 30 4,8 Na (mg/l) 100 7,5 Fe (mg/l) 0,10 0,025 Mn (mg/l) 0,05 <0,02 F (mg/l) (1,5) 0,83 Ämne, parameter Enhet Gränsvärde Nilsby Antal mikroorganismer 22 C (antal/ml) Antal långsamväxande bakterier (antal/ml) E-coli (i 100 ml) (påvisad) <1 Koliforma bakterier (i 100 ml) påvisad (10) <1 6 Gränsvärde för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunk (gränsvärde för otjänligt). Provtagningspunkten kan vara Utgående dricksvatten eller Dricksvatten hos användaren. Det lägsta gränsvärdet anges. 18 (51)

23 5.4 Parametrar som kan utgöra problem för vattenförsörjningen Generellt sett finns det flera parametrar som kan skapa problem i vattenverk och distribution eller som kan påverka vattenkvaliteten hos konsument negativt. En sammanfattning av dessa parametrar redovisas nedan: Temperaturen hos ett dricksvatten bör inte vara för hög. En hög temperatur främjar mikrobiell tillväxt och förstärker lukt och smak. Grundvattnet i Nilsby har en låg temperatur. Ett högt näringsinnehåll gynnar biologisk aktivitet och förhöjda halter av nitrat och nitrit kan medföra försämrad syreupptagningsförmåga främst hos små barn. Näringsinnehållet är lågt i Nilsbys råvatten. Ett för lågt ph kan medföra problem med ledningskorrosion och kräver kraftig alkalisering. ph-värdet i Nilsby ligger inom tillåtet intervall. I fråga om metaller är förhöjda järn- och manganhalter det vanligaste problemet. Detta kan medföra avlagringar och igensättningar i ledningar samt tekniska och estetiska problem hos konsumenten. Därutöver finns en rad metaller som i förhöjda halter kan ge hälsoeffekter. De flesta metallers vattenlöslighet är starkt beroende av vattnets ph-värde. Järn- och manganhalterna i Nilsby är låga. Bekämpningsmedel, som kan vara toxiska eller cancerogena för människan, är inte behandlingsbara med nuvarande vattenberedning i Nilsby vattenverk. Det innebär att ämnena normalt tar sig vidare med dricksvattnet till konsumenten om de förekommer i råvattnet. Ingen förekomst av bekämpningsmedel har påvisats vid analys av råvattnet i Nilsby. 5.5 Råvattenkvalitet för dricksvattentäkt mål I detta kapitel sammanfattas de regler och miljömål, som är styrande för miljösituationen i Nilsby; från livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten till EU:s ramdirektiv EG:s vattendirektiv EU:s direktiv för vatten (2000/60/EG), som trädde i kraft i slutet av 2000, har liksom miljöbalken karaktären av en ramlag. Det fanns tidigare en flora av olika direktiv som rörde vattenfrågor, men det saknades fokusering på vattenresursernas ekologiska värde. Detta har nu definitivt förändrats och spetsats till Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 19 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

24 God grundvattenstatus betyder att grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att grundvattenresursen inte överskrids samt att den kemiska sammansättningen inte överstiger lagstiftade kvalitetsnormer. EG:s vattendirektiv kan sägas utgöra en allmän normgivande beskrivning varav skydd av råvatten för dricksvattentäkt är en del Livsmedelsverkets föreskrifter I Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1989:30) om dricksvatten, dricksvattenkungörelsen, som gällde t.o.m. år 2003, finns rikt- och gränsvärden för råvatten. Ett EU-direktiv om dricksvatten trädde i kraft den 25 december Med anledning av detta gav Livsmedelsverket ut nya dricksvattenföreskrifter, SLVFS 2001:30, som började gälla den 25 december Direktivet och föreskrifterna innehåller inte några kvalitetskrav på råvatten, utan här kommer EU:s direktiv för vatten (se nedan) att gälla Önskad råvattenkvalitet Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalkens 7 kap syftar enbart till skydd mot sådan verksamhet som kan skada vattenförekomsten och därmed äventyra dess möjlighet att användas som dricksvattentäkt 7. Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Nilsby grundvattentäkt kommer därför att bidraga till, men inte fullständigt åtgärda, EU:s och svensk lagstiftnings målsättning om skydd av vattnet ur alla aspekter, inte enbart som dricksvatten. Ett krav som skall ställas på vattenförekomsten som råvatten för dricksvattentäkt, är att vattenkvaliteten skall vara sådan att det är möjligt att bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som bedöms vara lägst hälsomässigt tjänligt enligt SLV FS 2001:30. Dessutom bör det eftersträvas att vattnet ska kunna beredas i befintlig vattenproduktionsanläggning. Vid överskridande av angivna gränsvärden kan beredning av råvattnet till ett dricksvatten av god kvalitet vara omöjlig eller så kan beredningen bli drifttekniskt svår och kostsam. Det kan alltså vara möjligt att bereda råvattnet till dricksvatten trots att ett angivet gränsvärde överskrids, även om beredningen kan försvåras avsevärt. Gränsvärden jämförda med uppmätt vattenkvalitet presenteras i Tabell Vattenkvalitet sammanfattning Grundvattnet i Nilsby har tidigare uppvisat en god kvalitet utifrån median- och maxvärden av de parametrar som har analyserats. Under senare år har dock analyser visat att råvattnet tidvis är påverkat av bakterier. Kils kommun har därför installerat en ny brunn, dock saknas i dagsläget provanalyser från denna. 7 SOU 1995:45 20 (51)

25 Ett grundvattens förmåga att motstå försurning mäts i alkalinitet. Grundvattnet vid Nilsby uppvisar en alkalinitet, baserat på medianvärden från , som motsvarar klass 2 enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta innebär enligt definitionen en tillräcklig alkalinitet för att i framtiden ge en stabil och acceptabel ph-nivå. Sammanfattningsvis bedöms det vatten som tas ut vid Nilsbys befintliga vattentäkt ha varierande kvalitet med avseende på mikrobiologi. Däremot är den fysikalisk och kemiska kvaliteten god och vattnet är lämpat för framställning av dricksvatten förutsatt att en god mikrobiologisk barriär finns i vattenverket Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 21 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

26 6 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 6.1 Genomförande En översiktlig riskinventering har gjorts inom det bedömda tillrinningsområdet till Nilsby vattentäkt. Information om riskobjekt har dessutom inhämtats från Kils kommun 8. Riskanalysen omfattar de verksamheter och förekomster som bedöms utgöra beaktansvärda risker för vattenförekomsten. Modellen för riskanalysen samt resultatet från genomförd analys återfinns i bilaga Definition av risk Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller förhållande. Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. 6.3 Generella hot mot vattentäkten Enligt handboken 2003:6 kan generella riskobjekt för en vattentäkt delas in i fyra olika grupper enligt nedan: Vattenverksamhet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning inom tillrinningsområdet 6.4 Identifierade risker inom Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör bland annat hantering av processkemikalier nödvändiga för vattenverksamheten. I Nilsby vattenverk används idag inga processkemikalier. 6.5 Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 8 Styrbjörn Rollof, driftansvarig VA, Tekniska förvaltningen och Kalle Ekelund, verksamhetsansvarig Miljö- och Byggnadsförvaltningen, Kils kommun. 22 (51)

27 6.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur. I medeltal förväntas nederbörden (vintertid) öka med 20 % i norra och 10 % i södra Sverige 9. Denna klimatförändring kan i framtiden medföra följande scenarier för grundvattenförekomsten vid Nilsby: Ökad vattentemperatur vilket kan påverka den markkemiska processen och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Översvämning av markområden med ökat läckage av ytvatten till grundvattenmagasinet som följd vilket ger grundvattnet mer ytvattenkaraktär. Bräddning av dagvattenledningar och avloppsledningar, vilket medför ökat läckage till omgivande grundvattenmagasin. Ökad tillgång på grundvatten till följd av ökad nederbördsmängd samt att perioden då infiltration är möjlig ökar. Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag eftersom den typen av risker inte har sitt ursprung inom tillrinningsområdets gränser, utan beror på förutsättningar i ett större perspektiv. 6.7 Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: Bebyggd miljö Jord- och skogsbruk Vägar Övrigt 9 SWECLIM Årsrapporter 2002/ Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 23 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

28 6.7.1 Bebyggd miljö Överallt där människor bor och vistas uppkommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Bebyggelsen inom tillrinningsområdet för Nilsby vattentäkt är mycket begränsad och består endast av ett föreningshus. De riskkällor för Nilsby vattentäkt som förknippas med den bebyggda miljön är bland annat: Avlopp Oljecisterner Parkering och uppställning av fordon Upplag av avfall Dagvatten från bebyggda ytor Avlopp Den främsta risken med avlopp är utsläpp av mikrobiella föroreningar till marken, men stora mängder av andra ämnen såsom kväve och fosfor kan vara hot mot en vattentäkt eller vattenförekomst. Nilsby samhälle är anslutet till det kommunala avloppsreningsverket i Nilsby. Inom tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet finns inga kommunala avloppsledningar. En enskild avloppsanläggning finns i form av en sluten tank. Oljecisterner I samband med uppvärmning av bostäder hanteras stora volymer petroleumprodukter. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Risk uppkommer främst vid transport av petroleumprodukter och vid påfyllning av cisterner. Troligen finns inga oljecisterner inom området men transport vid påfyllning kan ske på intilliggande väg. Denna risk behandlas därmed inte separat utan ingår i risken Olyckor på väg. Parkering och uppställning av fordon Parkering och uppställning av fordon kan medföra läckage av bland annat petroleumprodukter. Läckage kan uppkomma både vid normal parkering till följd av fel på de parkerade eller uppställda fordonen samt vid bensinstöld. Parkering och uppställning av fordon innebär därmed en beaktansvärd risk för negativ påverkan på grundvattnet. Inom Nilsby tillrinningsområde förekommer endast parkering i en mycket liten omfattning. Ingen fordonstvätt sker. 24 (51)

29 Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Idag förekommer inga godkända upplag av denna typ inom tillrinningsområdet, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter kunna förekomma. Dagvatten från bebyggda ytor Avrinning från bebyggda ytor i samband med nederbörd eller snösmältning ger upphov till dagvatten. Inom Nilsbys tillrinningsområde uppkommer dagvatten främst från de hårdgjorda ytorna vid föreningslokalen. I riskanalysen, bilaga 2, bedöms följande risker förknippade med bebyggd miljö: Uppställning och parkering av fordon Upplag av avfall Dagvatten från hårdgjorda ytor Jord- och skogsbruk Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för en vattenförekomst. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Risker som finns i skogsbruket är avverkning, spridning av gödsel i skogsmark och hantering av plantor som behandlats med bekämpningsmedel och användning av träskyddsmedel. Såväl jordbruk som skogsbruk förekommer i området och är kopplat till vissa risker för påverkan på grundvattenförekomsten. Huvuddelen av tillrinningsområdet består av skogsmark. Jordbruksmark förekommer i vattentäktens närområde. De riskkällor som kan uppkomma i samband med jord- och skogsbruk i området är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Farmartankar Avverkning Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används olika typer av bekämpningsmedel. Många bekämpningsmedel är svårnedbrytbara och har hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Vanligt förekommande i skogsbruket är användning av träskyddsmedel, och hantering av plantor som är behandlade med bekämpningsmedel Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 25 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

30 Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Växtnäringsämnen tillförs grundvattnet på flera olika sätt. Det kan till exempel bero på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen till följd av hantering av växtnäringsämnen i skogsbruket. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att ofta hanteras mycket stora mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras vattenmagasinet antingen från ett och samma ställe (till exempel från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel i samband med sådd under våren). Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning utgör ett hot mot vattenkvaliteten. Dessutom förekommer andra, för vattenkvaliteten, riskfyllda företeelser såsom lagring av gödsel och näringsläckage. Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Djurhållning Djurhållning inom tillrinningsområdet till en vattentäkt kan orsaka spridning av mikrobiella patogener till grundvattnet, främst i form av cryptosporidium och giardia, vilka kan medföra en form av magsjuka. Flera sådana sjukdomsutbrott är kända från andra länder. Världshälsoorganisationen (WHO) anser att det största hotet mot vattenkvaliteten i de industrialiserade länderna är patogener i dricksvatten. I närheten av Nilsby vattentäkts tillrinningsområde finns det enligt uppgift från Kils kommun 10 en gård med hästhållning och en gård med fårhållning. Då dessa inte ligger inom tillrinningsområdet bedöms de inte utgöra någon beaktansvärd risk för förorening av grundvattnet. Farmartankar Farmartankar inom skogsbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå grundvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. Vid exempelvis avverkning av skog eller vägarbeten inom Nilsbys tillrinningsområde kan farmartankar placeras och hanteras så att det uppkommer en risk för förorening av grundvattenförekomsten. 10 Kalle Ekelund, Miljö- och Byggnadsförvaltningen, Kils kommun. 26 (51)

31 Avverkning Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet av flera anledningar. Avverkning innebär att den skyddande effekt som växttäcket utgör minskar vilket gör marken och grundvattenmagasinet mer sårbart. Vid avverkning ökar också näringsläckage från marken i viss mån vilket medför ökad tillförsel av näringsämnen till grundvattnet. De maskiner som används vid avverkningen utgör en risk för negativ påverkan på mark och grundvatten i de fall de drivs av petroleumprodukter vilka kan läcka från maskinerna. Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. Inom tillrinningsområdet till Nilsbytäkten förekommer sannolikt avverkning av skog varför risken för förorening av grundvattnet bedöms vara beaktansvärd. I riskanalysen bedöms följande risker förknippade med skogsbruk: Hantering av bekämpningsmedel Hantering av naturgödsel Hantering av handelsgödsel Farmartankar Avverkning av skog Upplag av timmer etc Vägar Vägtrafik nära en vattenförekomst kan medföra risk för negativ påverkan, dels genom diffus spridning med vägdagvatten (till exempel halkbekämpning), dels genom olyckor där för grundvattnet skadliga ämnen läcker ut. Direkt nedanför vattentäkten passerar länsväg 718, som ligger mycket nära brunnsområdet och inom dess tillrinningsområde, se figur 6. Utöver det finns endast mindre vägar i tillrinningsområdet, i form av infartsväg till vattenverket och föreningshuset Granskningsexemplar NILSBY GRUNDVATTENTÄKT 27 (51) p:\1344\ \10arbetsmtrl_dok\rapporter\nilsby\tu nilsby med ny brunn.doc

32 Täktområde Väg 718 Figur 6: Vägar kring vattentäkten i Nilsby. Kartor används enligt tillstånd av Lantmäteriet Lantmäteriverket. Ärende nr M 2006/1022. De riskkällor som är relaterade till vägar är: Vägdagvatten Olyckor på väg Konsekvensen av trafik på vägar är att emission av skadliga ämnen från vägen, via vatten kan transporteras till råvattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en beaktansvärd diffus föroreningskälla för grundvattenkvaliteten. Föroreningar utgörs av restprodukter bland annat ifrån transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Även emissioner från biltrafiken utgör en riskkälla. Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Drift- och underhållsarbeten på vägar riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, samtidigt som det är nödvändigt för att minska risker för olyckor. Upplag av snö från trafikerade ytor kan innehålla stora mängder föroreningar och upplag av asfalt och 28 (51)