Naturvårdsverkets generella riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - Vilka begränsningar finns? - Riktvärdesmodellens uppbyggnad - Grundläggande antaganden (KM/MKM) - Hälsoriktvärde, miljöriktvärde - Andra bedömningsgrunder 1
När är riktvärden otillräckliga? Uppskattning av faktiska hälsorisker Bedömning av miljörisker Föroreningsspridning utgör en väsentlig risk Andra media än jord är förorenade Föroreningarna är flyktiga, vattenlösliga etc. Riktvärden för jord är sällan lämpliga för att beskriva detta! Riktvärden för förorenad mark En del av riskbedömningen Förorenad mark Nationellt perspektiv Enskilda ämnen el. grupper av ämnen Acceptabel risknivå Rekommendation Ej åtgärdsmål Uppdatering juli 2016 NV-rapport 5976 2
NV:s generella riktvärden vad ska de skydda? Människor Markmiljö Grundvatten Ytvatten Två scenarier KM eller MKM Känslig markanvändning KM) Mindre känslig markanvändning (MKM) Bostäder, skolor, lekplatser Kontor, industrier, handel, vägar 3
Skyddsobjekt för KM - MKM Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Markmiljön på området Grundvatten Heltidsvistelse Skydd av markens ekologiska funktion (75 %) Grundvatten inom och intill området skyddas Deltidsvistelse Begränsat skydd av markens ekologiska funktion (50%) Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten NVs riktvärdesmodell beräkning av riktvärden Intag jord Hud Damm Ånga Vatten Växter Justering exponering andra källor Hälsoriktvärde, långtidseffekt Justering akuttoxisk halt och korttidsexponering Hälsoriktvärde Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Miljö-riktvärde RIKTVÄRDE Skydd av markmiljö Naturlig bakgrund 4
Exponeringsvägar i riktvärdesmodellen Baklängesberäkning - hälsa Riktvärden beräkning av acceptabel halt i jord Vad tål man? Referenskoncentration Exponeringsmodell Hur exponeras man? Vilken föroreningshalt i jord motsvarar det? Riktvärde hälsa 5
Skydd av människors hälsa Åldersgrupper Barn (0-6 år) 15 kg Vuxen (7-80 år) 70 kg Exponering för känsligaste gruppen TDI (tolerabelt dagligt intag) Långtidsexponering barn resp. vuxen Medelvärde livstidsexponering Maximal exponering från förorenat område 50% av TDI för flertalet ämnen Olika exponeringsparametrar Intag av jord & hudkontakt Exponeringstid beror av vistelsetid/antal tillfällen på området, dvs. ej direkt beroende på antal timmar Inandning av damm & ångor Exponeringstid beror av vistelsetid Intag av vatten & växter Oberoende av exponeringstid. Istället antas intagsmängd. 12 6
Exponeringsparametrar KM resp. MKM Vistelse på KM-område: Vuxna och barn: 365 d/år Hudkontakt: 120 d/år Stor yta exponeras Intag av jord Barn 120 mg/d, vuxna 50 mg/d Vistelse på MKM-område: Vuxna 200 d/år, barn 60 d/år Hudkontakt 90 resp. 60 d/år Mindre yta exponeras Intag av jord Barn 80 mg/d, vuxna 20 mg/d Inandning 33 % av tiden (= 8 h/d) Exponering intag av växter KM-scenario: 10 % av konsumtionen antas komma från området Barn 250 g/dag = 91 kg/år 10 % av detta = 9 kg/år Hur mkt blåbär motsvarar det? MKM-scenario: inget intag från området- 7
Hur ser det ut i framtiden? Sammanvägning av hälsorisker Hudkontakt jord/damm Alla exponeringsvägar samtidigt Speciell hänsyn till ämnen som ger akuta hälsoeffekter Arsenik och cyanid Korttidsexponering Kadmium, bly, PCB, dioxin och PAH-H HÄLSORIKTVÄRDE Intag jord Intag dricksvatten Inandning ånga Inandning damm Intag växter 16 8
Baklängesberäkning yt- och grundvatten Riktvärden beräkning av acceptabel halt i jord Acceptabel halt i ytvatten och grundvatten Referenskoncentration Spridningsmodell Spridning från jord till yt- och grundvatten Vilken föroreningsh alt i jord motsvarar det? Riktvärde - skydd av yt- /grundvatten Skydd av grundvatten Skydd av grundvatten beaktas, även om brunnar inte finns Exponeringsväg dricksvatten Grundvatten som naturresurs Spridning till ytvatten/våtmark Haltkriterie i grundvatten (C crit-gw ): 50% av dricksvattennorm KM grundvatten i området MKM grundvatten 200 m nedströms området 9
Skydd av grundvatten tänk på att Områden med höga bakgrundshalter Flera delområden samma grundvattenmagasin Exponering för flyktiga ämnen i grundvatten Bevattning Anrikning i våtmarker Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten beaktas alltid Haltkriterie i ytvatten (C crit-sw ): Avvikelse från normala bakgrundshalter (metaller, PCB, dioxin) 50% av effektbaserade ytvattenkriterier (övriga organiska ämnen) 10
Skydd av ytvatten tänk på att.. Recipientens känslighet o skyddsvärde Andra utsläppskällor till samma recipient Mängden förorening totalt (belastning) Stor utspädning o höga vattenflöden Fastläggning i sediment Fullständig omblandning i utsläppspunkten Förångning o nedbrytning Skydd av markmiljön Skydd av djur, växter & markprocesser KM: 75% skydd av arter MKM: 50% skydd av arter Data från Nederländerna, Kanada och USA Jordprofilen ett ekologiskt system olämpligt att dela upp i många nivåer 11
Slutligt riktvärde Lägsta värdet av: Hälsoriskbaserat riktvärde Riktvärde för skydd av markmiljön Riktvärde för skydd av grundvatten Riktvärde för skydd av ytvatten Exempel KM-riktvärde för KOPPAR: Urklipp från beräkningsverktyget Begränsningar i NV:s riktvärdesmodell Samverkanseffekter beaktas inte Summavärden för grupper av föroreningar med liknande egenskaper PAH, petroleumkolväten, klorbensener etc. Mkt vattenlösliga ämnen Kontroll av halter i grundvatten Spridning via erosion (partiklar) beaktas inte Effekter på ekosystem ovan jord? Högre upp i näringskedjan? 12
Skillnad NV o SPBI:s generella riktvärden för mark - Flera scenarier är definierade av SPBI - SPBI mer komplex konceptuell modell - Storleken på det förorenade området - För flyktiga alifater: - Lägre (SPBI) värde på Henrys konstant för >C5-C8 och >C8-C10 - Sammanställt av SPI (2010) - Generella förutsättningar: tabell 4.1 - Indata: tabell 5.1 o 5.8 När är riktvärden otillräckliga? Direkt uppskattning av hälsorisker Bedömning av miljörisker Föroreningsspridning utgör betydande risk Andra medier än jord är förorenade 13
Jämförvärden för mark, t ex - Generella riktvärden (NV Rapport 5976) - Branschspecifika riktvärden för bensinstationer och dieselanläggningar (SPI, 2010) - Preliminära riktvärden för högflourerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten (SGI, 2015) - Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV Rapport 4918) - Bedömningsgrunder för förorenade massor (Avfall Sverige 2007:1) - Utländska riktvärden (RIVM, USEPA, CCME m.fl.) Jämförvärden för grundvatten, t ex - Branschspecifika riktvärden för bensinstationer och dieselanläggningar (SPI, 2010) - Preliminära riktvärden för högflourerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten (SGI, 2015) - Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV Rapport 4918) - Bakgrundshalter av VOC o PAH i grundvatten (SGU, 2013) - Dricksvattennormer (SLV, WHO) - Smak och luktgränser (SHO, USEPA m.fl.) - Utländska riktvärden (RIVM, USEPA, CCME m.fl.) 14
Jämförvärden för ytvatten, t ex - Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV Rapport 4918) - Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19) - EU:s miljökvalitetsnormer för ytvatten - Utländska riktvärden (RIVM, USEPA, CCME m.fl.) Jämförvärden för luft, t.ex - Referenskoncentrationer (RfC, RISKinh) (WHO, RIVM, TPHCWG) - Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden - Luftguiden Handbok för miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NV Handbok 2014:1) 15