Utvärdering av Områdesutvecklingsprojektet - En slutrapport av projektet för Områdesutveckling 1
SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Projektets områdesavgränsning 4 2. SYFTE 5 2.1 Metod 5 2.2 Beställare av projektet 5 2.3 Organisation och bemanning 5 3. OMRÅDESDIALOGER 6 3.1 Områdesutveckling landsbygd 6 3.2 Områdesutveckling stadsdel 6 4. MÅLUPPFYLLELSE / RESULTAT 7 4.1 Projektets syfte 7 4.2 Projektets mål 7 4.3 Måluppfyllelse 7 4.4 Resultat av genomförda förslag 8 5. VAR HAR FUNGERAT BRA OCH VAD HAR FUNGERAT MINDRE BRA? 10 6. EKONOMISK REDOGÖRELSE 12 7. SLUTSATSER 13 8. REKOMMENDATIONER 14 Bilagor 1-4 2
Sammanfattning Områdesutvecklingsprojektet antogs i oktober 2011 kopplat till tillväxtprogrammets handlingsplan. Syftet med projektet är att skapa och utveckla attraktiva mötesplatser samt sätta ramarna för hur kommunen ska ta tillvara på invånarnas idéer, kunskaper och visioner. Syftet med projektet är även att ange hur Östersunds kommun ska arbeta för att samverka och stötta åtgärder och aktiviteter som bidrar till områdesutveckling. Den geografiska avgränsningen har varit till stadsdel Torvalla och landsbygdsdel Orrviken, Hara och Böle. Genom projektdirektivet tilldelades projektet en budget med 100 000kr och under projektperiodens gång har ytterligare 100 000kr tilldelats projektet. Projektledarna har i arbetet med projektet sammankallat till områdesdialoger i Torvalla och Orrviken där ett stort antal medborgare från respektive område har deltagit. Deltagarna fick lämna idéer och förslag till prioriterade aktiviteter för projektet under dessa medborgardialoger som sedan har verkställts i olika grad. Utvärderingen av projektet visar att de mål som sattes för projektet har uppnåtts till viss del, ett mål av tre kan anses som uppnått och de andra som påbörjade. Det har funnits ett bra engagemang genom projektet och många bra aktiviteter har genomförts trots små ekonomiska incitament. Projektet har även resulterat i att medborgarna har fått svar på ett stort antal frågor de haft berörande kommunens verksamhet då projektledarna har fått fungera som en lotsfunktion. En slutsats som kan dras genom utvärderingen och de intervjuer som har utförts är att projektet har bidragit till bättre medborgardialoger för kommunen. Projektet har bidragit till en större förståelse av att det är vi tillsammans, medborgarna tillsammans med kommunen, föreningar, organisationer som kan skapa utveckling i det egna området. Utvärderingen visar vidare att projektet har verkat främjande för nätverkande. Projektet har även stött på svårigheter. Det har under projektperioden uppstått en viss möteströtthet och det har blivit färre deltagande under tiden. Det har varit svårt att som projektledare hålla engagemanget uppe hos de deltagande, och än större utmaning att få med unga i projektet. Dessutom har den projektbudget och projektledartid som sattes för projektet varit begränsad vilket har lett till att projektet har haft en mindre handlingskraft. Det har även funnits svårigheter med att få den tillsatta referensgruppen att fungera, vilket är en viktig grund för att projektet ska fungera bra internt. Genom de positiva slutsatser som kunnat dras av projektutvärderingen föreslås att projektet fortsätter. Det krävs däremot en översyn av projektdirektivet där det beskrivs tydligare hur samarbetet internt ska verka. Projektet behöver en starkare förankring bland förvaltningarna och projektdirektivet bör beskriva tydligare vilka förvaltningar som ska vara involverade i projektet samt till vilken grad. Projektets mål och syfte bör även ses över i förhållande till både vilka ekonomiska medel och vilken projektledartid som krävs för att projektet ska nå måluppfyllelse. 3
1. Inledning 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsen antog i oktober 2010 en handlingsplan kopplat till Tillväxtprogrammets mål och syfte för perioden 2009-2013. Under rubriken attraktivt Östersund i handlingsplanen finns direktiv angående kommunens arbete med lokal områdesutveckling och närdemokrati som ska skapa inflytande i vardagen för invånarna. Kommunstyrelsen antog ett projektdirektiv för områdesutvecklingsprojektet i oktober 2011 utefter denna handlingsplan som fokuserades mot hållbar planering i samband med tät samverkan med invånare i stadsdel eller bygd. Projektet berör områdesbaserad samverkan där frågor som attraktiva mötesplatser, de boendes delaktighet och folkhälsa samt mångfald hanteras. Dess syfte är att utifrån Tillväxtprogrammets handlingsplan skapa och utveckla attraktiva mötesplatser i stad och på landsbygd. Projektet ska även sätta ramarna för hur kommunen ska ta tillvara på invånarnas kunskap, idéer och visioner för utveckling inom det egna området, samt ange hur Östersunds kommun ska arbeta för att samverka och stötta åtgärder/aktiviteter som bidrar till utveckling. 1.2 Projektets områdesavgränsning Projektet avgränsas till stadsnära områdesutveckling till Torvalla, och för områdesutveckling på landsbygd till Hara-Orrviken-Böle. Projektdirektivet beskriver Torvalla som en blandad stadsdel med både villor och lägenheter, närhet till stadens centrum men även till naturområden. Torvalla innehar service såsom hälsomottagning, affärer, skolor, fritidsgårdar, café och kyrka. Området har potential och omfattande satsningar har genomförts, men i jämförelse med andra delar av kommunen visas negativa siffror inom vissa folkhälsoområden. Insatser inom trygghet, trivsel (bland annat fysisk miljö), mötesplatser och demokratiskt deltagande ses som viktiga utvecklingsområden för Torvalla. Utgångspunkten för projektet är att skapa en medborgardialog. Vidare beskriver projektdirektivet för områdesutveckling Orrviken som en ort med behov av utveckling där det även finns drivkraft och förmåga att ta till sig och kunna driva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Projektdirektivet beskriver att Orrviken saknar en fast samlingspunkt för barn och ungdomar. Enligt föräldrar, skolpersonal och föreningsaktiva så behöver utvecklingsarbetet inriktas mot att forma den miljö som gör att ungdomar i större utsträckning stannar kvar i bygden på kvällarna, istället för att åka in till Östersund. I projektdirektivet fanns inte Hara och Böle inräknat men redan under första områdesdialogen bestämdes att dessa områden skulle få vara med och delta. Projektets utgångspunkt för Orrviken riktas först och främst till nätverksbyggande och skapande av mötesplatser. En utveckling av aktiviteter för ungdomar kommer att läggas i fokus enligt projektdirektivet och detta ska ske tillsammans med boende och andra aktörer i området. 4
2. Syfte Syftet med denna utvärdering är att undersöka om projektet för områdesutveckling har nått sitt syfte samt dess målformuleringar som skapades utefter Tillväxtprogrammets handlingsplan. Utvärderingen ska kunna verka som ett underlag till fortsatta projekt inom områdesutveckling. 2.1 Metod Utvärderingen sker i form av analysering av arbetet med projektet, samt djupintervjuer med deltagare i projektet. Intervjuer kommer inte att ske med individer som valt att inte delta i projektet. Individer som valt att inte delta i projektet kan ha en negativ bild av projektet, vilket då inte kommer med i utvärderingen så detta får tas i beaktande. Se bilaga 1 för intervjufrågeställning. 2.2 Beställare av projektet Beställare av projektet är Kommundirektör Bengt Marsh. 2.3 Organisation och bemanning Ledningsgrupp Styrgrupp: Projektledare: Referensgrupp/Samråd: Utvecklingsutskottet Kommundirektör Utvecklingschef Verksamhetscontroller Utredare, Utvecklingsenheten Landsbygdsutvecklare, Näringslivskontoret Samhällsbyggnad Folkhälsosamordnaren Ungdomsgårdar Socialförvaltningen, Fältarbetsgruppen Leader Storsjöbygden 5
3. Områdesdialoger 3.1 Områdesutveckling landsbygd Projektledarna tillkallade till en områdesdialog som hölls på Orrvikens bygdegård den 8 februari där cirka 60 personer kom för att vara med och dela sina förslag kring utvecklingen av bygden. Det kom även deltagande från Hara och Böle redan till första dialogmötet och uppföljningsmöten därefter. En metod som kallas för Roterande idéeverkstad användes där de deltagande fick lämna förslag och idéer kring ett antal teman; Mötesplatser Ung i Hara-Orrviken-Böle Aktiviteter Traditioner Hara-Orrviken-Böle 2020 Fritt ämne Projektledningens val att använda denna metod innebar att de på förhand inte har kunnat veta vad projektet skulle leda till, vilka aktiviteter, samarbeten och kontakter som skulle bli aktuella. De förslag som deltagarna fått prioritera samt diskutera fram sammanställdes och överlämnades till förtroendevalda där varje förvaltning fick avgöra vad som var möjligt att utföra av dessa förslag. Arbetsgrupper bildades därefter för att arbeta vidare med prioriterade förslag tillsammans med projektledningen. Se bilaga 2 för att se prioriterade idéer från dialogerna i Orrviken. 3.2 Områdesutveckling stadsdel Tre områdesdialoger utfördes i Torvallas olika delar, Torvalla C, Fjällmon och Ängsmon den 1, 2 och 7 februari där över 100 deltagare deltog sammantaget. Metoden som användes i Torvalla var lika öppen som den i Orrviken, där projektets riktning bestämdes av de deltagande. Förslag till aktiviteter sammanställdes och förankrades hos berörda förvaltningar. Därefter bildades arbetsgrupper utifrån prioriterade förslag; Arbetsgrupp för idrott Arbetsgrupp för kultur, konst, mångfald Arbetsgrupp för Torvalladagen samt arbetsgrupp för Vinterfestivalen. Se bilaga 3 för att se prioriterade idéer från dialogerna i Torvalla. Kommunstyrelsen angav den 15 maj 2012 152 i uppgift till samtliga nämnder förutom valnämnden att ange hur idéerna från både Torvallas och Orrvikens dialogmöten skulle hanteras och prioriteras. 6
4. Måluppfyllelse / Resultat 4.1 Projektets syfte Skapa och utveckla attraktiva mötesplatser i stad och på landsbygd Sätta ramarna för hur kommunen ska ta tillvara på invånarnas idérikedom, kunskap och vision för utveckling av det egna området Ange hur Östersunds kommun ska samverka och stötta åtgärder och aktiviteter som bidrar till att utveckla områden, ett i staden och ett på landsbygden 4.2 Projektets mål Arbetet med områdesutvecklingen ska ge en positiv och förväntansfull bild av stadens och landsbygdens framtid och leda till ökad inflyttning Områdesutveckling ska vara en angelägenhet för många, med stort engagemang i framtagandet Åtgärderna ska bidra till attraktivare bostadsområden 4.3 Måluppfyllelse Utvärderingen av projektet visar att de mål som sattes för projektet har uppnåtts till viss del, ett mål av tre kan anses som uppnått och de andra som påbörjade. Områdesutveckling ska vara en angelägenhet för många, med stort engagemang i framtagandet. Uppnått mål De områdesdialoger som genomfördes fick många deltagande från respektive områden. Dialogerna i Torvalla fick över 100 deltagande och Hara-Orrviken-Böle dialogen fick cirka 60 deltagande. Uppföljande möten drog mindre folk, men det fanns ständigt ett engagemang från frivilliga att hjälpa till med områdesutvecklingen för den egna bygden. Projektledarna anser att målet angående engagemang i det stora hela har uppnåtts, men att bättre föreningsverksamhet och aktivitet behövts. Detta för att få en stabil förankring av projektarbetet. Det har även saknats en mångfald genom den fortsatta perioden efter första dialogmötena, bland annat har ungdomar varit för lite inblandade. Arbetet med områdesutvecklingen ska ge en positiv och förväntansfull bild av stadens och landsbygdens framtid och leda till ökad inflyttning. Påbörjat mål Intervjuade anser att bilden över Orrviken kan ha blivit stärkt till viss del, då områdets aktiviteter fick mer plats i media under denna period. Detta kan ha lett till ett positivt avtryck 7
av att det händer saker i bygden. Samtidigt anser intervjuade i projektet att det är svårt att se att det ska ha skett någon förändring alls av bilden över området, det har inte blivit något markant lyft för bygden. Angående Torvalla är åsikterna liknande som i Orrviken. Det arbete som har skett i projektet har gett en mer positiv bild för dem som varit inblandade i projektet. Genom projektet har boende haft möjligheten att förbättra sitt boendeområde. Detta kan i sin tur ha stärkt självförtroendet vilket driver engagemang till att skapa en mer positiv bild för områdets framtid. Intervjuade anser däremot att det finns mycket kvar att göra för att förbättra bilden av området, projektet har varit en liten bit på den långa vägen. Projektet har inte haft medel för att lyfta det i större skala och marknadsföra projektet, och då inte kunnat förändra bilden av området på så vis. Enligt statistik från Serviceförvaltningen har befolkningen i Orrviken ökat med 7 personer, Hara minskat med 1 person, Böle minskat med 9 personer, Torvalla minskat med 54 invånare. Detta är statistik gällande perioden 2012-01-01 till 2013-09-24 (se bilaga 4). Vad denna inflyttning samt utflyttning beror på är svår att fastställa. Det är ett svårt mål att mäta men att just projektet för områdesutveckling ska ha lett till ökad inflyttning går inte att fastställa. Åtgärderna ska bidra till attraktivare bostadsområden. Påbörjat mål De åtgärder som har skett anses ha bidragit till att förbättra områdena till viss del. Den slutsats som kan dras från de intervjuer som genomförts är att ett intresse och engagemang har satts i rullning i de olika områdena och det har skett många bra åtgärder. Åtgärderna har däremot inte varit tillräckligt många eller stora för att detta mål ska kunna anses som uppnått. Det finns mycket kvar att göra innan någon märkbar skillnad kan påvisas. 4.4 Resultat av genomförda förslag Torvalla Arbetsgrupper har bildats utefter de förslag som framkom under dialogmötena; kulturgrupp, idrottsgrupp, Torvalladagen, Vinterfestivalen. En företagarförening har startats i Torvalla, där skyltning i och till Torvalla har varit i fokus. Skyltar till bibliotek, centrum med mera har saknats i området. Trafik och Park har beställt skyltar för att tydliggöra den allmänna service som finns, samt så har Coop erbjudit upplåtande av markplats för en centrumtavla. En multiidrottsanläggning har fått plats i Torvalla på initiativ av Östersundshem och genom lobbying med OPE IF som har haft detta som ett av sina projekt. Trafik och Park har tillsammans med Mötesplats Torvalla satt ut fler blommor på torget under sommaren 2012, och under hösten placerades sju nya bänkar ut för att få ett trevligare centrumområde. 8
Navigatorcentrum har tillsammans med fritidsgårdarna bildat en ungdomsgrupp under Tillväxtprogrammet. Detta som en reaktion av att det inte var så många ungdomar medverkande under områdesdialogerna, vilket ansågs viktigt att försöka uppmana. Tanken med Navigatorscentrums projekt är att ungdomar i Torvalla ska kunna utföra många av de idéer som lämnats i och med områdesdialogerna. Det har däremot inte skett så många konkreta saker av detta under projekttiden. Under områdesdialogerna framkom idéer angående Torvalladagarna, ett evenemang som många ville göra större, med alla moarna inblandade och med fokus på mångfald och internationella influenser som matmarknad, musik med mera. Projektledarna beslutade att bidra med 20.000kr och 30.000 kr 2013 där ABF var arrangör men även fler aktörer har varit involverade i arrangemanget. En efterfrågan på en stor lokal till kalas, högtider och traditioner uppkom under dialogmötena. En inventering av lokaler genomfördes av Östersundshem, kommunen, hyresgästföreningen och OPE IF och det framkom att det finns gott om lokaler att tillgå. Tillgången till information om vad som händer och finns i Torvalla behövde förbättras, och därav finns viss information om Torvalla på kommunens hemsida, www.ostersund.se Vinterfestival anordnades av Hyresgästföreningen i samarbete med Navigatorcentrum. Den huvudsakliga målgruppen var barn och unga. Vinterfestivalen innehöll skidtävling, pulkarace, korvgrillning mm. och anordnades under sportlovet. OPE IF har satsat på flertalet projekt kring fotboll och idrott, däribland att införa mer idrott i skolan, de har varit aktiva vid multisportarenan samt jobbat för en överenskommelse kring råplanen. Överenskommelsen är inte klar ännu men kommunen har gått in med 100.000kr för upprustning. Gång- och cykelvägar har inventerats från Ängsmon, Fjällmon och Torvalla C mot Furuparken på initiativ av OPE IF. Trafik & Park anordnade en trygghetsvandring under trafikantveckan där gångbanorna förbättrades genom röjning av sly. En broschyr har tryckts upp av projektet över Konstgömman i Torvalla, denna visar de konstverk som finns efter stigen. Fritidsgården har anordnat en inventering av en bmx-bana tillsammans med ungdomarna för att se vad som behövs för upprustning samt vilka önskemål som finns kring utformandet. De kommer sedan att bjuda in kommunen för att se vad som är möjligt. Denna aktivitet är påbörjad men inte avslutad. 9
Orrviken Arbetsgrupper bildades; skateboardramp, ungdomsgården och åk mer buss. Det är främst de första två grupperna som har varit aktiva under projektperioden. Ungdomsgård har startats då det var en högt prioriterad punkt att det skulle finnas aktiviteter för unga i området. En testperiod inleddes sommaren 2012, och sedan dess har ungdomsgården hållits öppen under torsdagar. Projektet har gått in och hjälpt till med betalning av hyra till bygdegårdsföreningen. En skateboardramp har fått plats i Orrviken, projektet har bidragit till pengar av upprustning där ideella krafter har bidragit med montering och renovering av rampen, pågående under hösten 2013. En samåkningsgrupp bildades under tiden av projektet som har fått stöd av Leaderprojektet. Halv åtta hos mig, loppmarknad, lekparken renoverades med nya bänkar samt så omstrukturerades ansvaret över gräsklippningen till lokala entreprenader, alla dessa aktiviteter sattes igång efter områdesdialogerna. 5. Var har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra? Genom de intervjuer som har genomförts har några synpunkter angående vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra kunnat sammanställas. Fungerat bra Ett stort antal deltagande har medverkat under områdesdialogerna i både Torvalla och Orrviken. En mångfald har funnits bland de deltagande, män, kvinnor, utrikesfödda, unga, föreningar etcetera. Ett stort engagemang har funnits genom projektet. Projektet resulterade i många bra aktiviteter, trots små ekonomiska incitament. Stort antal frågor har kunnat besvaras genom områdesmötena. Många förslag över aktiviteter för området framkom. Det har varit tydligt från början av projektet vad projektet inneburit. De aktiviteter som skulle komma att ske under projekttiden berodde på engagemanget från medborgarna, samarbete och de kontakter som knyts. 10
Fungerat mindre bra Under projektets gång har en viss möteströtthet upplevts och antalet deltagande minskade. Det kan vara svårt som projektledare att hålla engagemanget uppe hos de deltagande. Få unga har deltagit. Liten projektbudget leder till en liten handlingskraft för projektet. Lite föreningsverksamhet i Torvalla har lett till att det varit svårt att hitta någon motpart att förankra med. Engagemanget har varit stort genom projektet men hos ett litet antal deltagande. Få drivande deltagande har lett till att det varit svårt att driva igenom de prioriterade förslagen. Exempelvis så drog det ut på tiden angående skateboardrampen, det kan vara svårt att få med ideella krafter. Mot slutet har informationen om vad som händer inom projektet och när möten anordnas gått ut till dem som varit aktiva under projekttiden, informationen har inte gått ut till alla medborgare i området. Många förslag som lämnades handlade om sådant som projektet inte kan påverka, exempelvis angående gång- och cykelbanor, nya sporthallar, fler restauranger. Utmaningar Projektet kom att stå inför några utmaningar, bland annat; Möjligheten till att skapa engagemang hos Torvalla-borna var begränsad, en projekttrötthet har upplevts då det varit projekt i området tidigare som även haft en större budget. Engagemanget till att starta upp aktiviteter i det egna området ute på landsbygden kan variera då det är relativt nära till stan där det redan finns aktiviteter. Det har varit en utmaning att vara projektledare i två olika områden samtidigt. Lotsfunktionen har blivit väldigt stor och tagit mycket tid för projektledarna. Projektet leddes av endast en projektledare då den andra projektledaren slutade och ingen ny tillsattes. 11
Då projektledningen eftersträvade ett underifrån perspektiv i processen, där riktningen på projektet bestämdes av de dialoger som genomfördes har det inte gått att på förhand veta vilka aktiviteter som skulle genomföras eller vilka samarbeten och kontakter som behövde upprättas. Detta ledde till att den referensgrupp som tillsattes har kommit att se annorlunda ut. Referensgruppen fungerade inte för detta projekt då det varken fanns tid eller möjlighet för den tillsatta gruppen. Det har under medborgardialogerna kommit politiska frågor som projektledarna själva inte kunnat ta ställning till. Förtroendevalda har varit med under dialoger och ett behov av politisk representation har påvisats. Skolorna och ungdomsgårdarna har varit med på dialogmöten men det har varit en utmaning att få med dem i större utsträckning i projektets verksamma del. 6. Ekonomisk redogörelse Genom projektdirektivet bestämdes att projektet skulle tilldelas en budget på 100 000 kr. Under projektperiodens gång har projektet tilldelats ytterligare 100 000 kr. Tabellen nedan visar upparbetade kostnader för 2012 och 2013 och att det finns kvar ungefär 51 781 kr. Då projektet är pågående kan inte exakta summor anges i nuvarande tillstånd men denna summa är den beräknade summan. Tabell 6:1 Upparbetade kostnader 2012 32180 2013 91039 Förväntade utgifter 25000 Summa kostnader 148219 Kvar av budget 51781 12
7. Slutsatser Sett till den totala måluppfyllelsen anses projektet inte riktigt ha nått målen. Ett mål av tre möjliga kan sägas ha uppnåtts, och de andra målen har påbörjats. Målet angående att områdesutveckling ska vara en angelägenhet för många, med stort engagemang i framtagandet kan anses som uppnått. Det har varit ett bra engagemang genom hela projektperioden. Trots att engagemanget var som störst från början och därefter har avtagit så har det ändå varit ett tillräckligt engagemang för att förslag faktiskt ska ha blivit till verkstad. Engagemanget har varit större i Torvalla än i Orrviken. Torvalla har fler föreningar och organisationer vilket leder till att det går att förankra arbetet med områdesutveckling bättre där. I Orrviken har det också funnits aktiva föreningar som byalaget och bygdegården men engagemanget har främst kommit från föräldrar i området. Ideell arbetskraft kan vara svår att räkna med under en längre projektperiod, det krävs att det finns ett bra engagemang hos föreningar och organisationer som projektledningen kan förankra arbetet med. Viktigt är att områdesutvecklingen inte avtar så fort projektet i ett område avslutats. Tanken är att när projektet avslutats ska områdesutvecklingen ha fått ett sådant fotfäste så att utvecklingen drivs vidare. Det har uppstått en möteströtthet i Orrviken under denna period och det har bara varit ett visst antal deltagande som haft fortsatt engagemang för projektet, men engagemanget har börjat tröttas ut även hos dessa eldsjälar. Ett förslag som framkommit från intervjuade i Orrviken är att ha någon slags träff ungefär en gång per år för att se vad som skett i området och vilka aktiviteter som kan utföras. Detta för att möteströttheten inte ska bli så stor och att det inte ska bli allt för många aktiviteter på en gång. För projektledarnas del är det en utmaning att komma på nya sätt under projektets gång för att locka fram ett engagemang bland de ideella krafterna. De mål som sattes för projektet med områdesutveckling har varit svåra att nå då det har varit för kort tid för projektet och till viss del för lite medel för att kunna sikta mot dessa. Att förändra den bild som finns av området kräver marknadsföring av de aktiviteter och det engagemang som finns i område Torvalla och område Orrviken, en marknadsföring som inte har varit aktuell under detta projekt. Marknadsföring är också en viktig del för att bidra till ökad inflyttning i området. Ett ytterligare mål var att åtgärderna ska bidra till attraktivare bostadsområden, ett mål som projektet inte har lyckats uppnå då de åtgärder som skett inte varit tillräckliga enligt intervjuade i områdena. Utvärderingen påvisar att de ekonomiska medel samt den projektledartid som avsattes inte har varit tillräckliga. Då projektet har varit aktiv i två områden samtidigt där det bor många medborgare sammantaget så har medlen inte varit tillräckliga för att projektet ska ha haft en möjlighet till att uppnå de satta målen. Riktningen på projektet sattes genom de syften som beskrevs i projektdirektivet och har följts genom hela projektperioden. Arbetet i projektet har fokuserats på att skapa och utveckla attraktiva mötesplatser, där exempelvis ungdomsgård, multiidrottsarena och upprustning av både lekpark och centrum har varit aktiviteter som kan kopplas till detta syfte. De två andra syftena handlar om hur kommunen ska ta tillvara på invånarnas idérikedom, kunskap och vision för utveckling av det egna området samt hur kommunen ska agera för att stötta aktiviteter och åtgärder i riktning för utveckling av områdena. Dessa syften har projektet följt bra genom att ha områdesdialoger samt uppföljningsmöten där ett underifrånperspektiv 13
eftersträvades. Genom dessa dialoger tog projektledarna vara på medborgarnas egna idéer och kunskaper. Medborgarnas kunskaper fick komma än mer till användning genom de arbetsgrupper som tillsattes där deltagarna exempelvis fick hjälpa till att montera och renovera en skateboardramp. En slutsats som kan dras genom utvärderingen och de intervjuer som har skett är att projektet har bidragit till bättre medborgardialoger för kommunen. Projektet har bidragit till en större förståelse av att det är vi tillsammans, medborgarna tillsammans med kommunen, föreningar, organisationer som kan skapa utveckling i det egna området. Utvärderingen visar vidare att projektet har verkat främjande för nätverkande. Resultatet av utvärderingen kan även kopplas till demokratiskt hållbart Östersund, då projektet haft en övergripande karaktär med små ekonomiska medel vilket inneburit stort fokus på lotsfunktion för projektledarna. Under områdesdialogerna fick medborgarna lämna idéer och förslag som rörde kommunens verksamhet som projektledarna sedan tog med sig till berörda förvaltningar för att söka svar, samarbeten eller lösningar på. Deltagarna har genom projektet kunnat få en ökad insyn i den demokratiska processen, sett fler möjligheter och vägar in i den kommunala verksamheten samt fått en större klarhet i vilka möjligheter det finns att påverka. De politiska frågor som har framkommit under dialogerna har påvisat att det under vissa perioder krävs att politikerna visar upp sig på dessa medborgardialoger. Vidare kan det genom utvärderingen dras en slutsats av att vid fortsatt projektperiod behöver projektdirektivet bli tydligare. Det bör vara tydligare vilka som ska ingå i projektet, vilka förvaltningar projektet berör samt vad som är förvaltningarnas uppgift. Den tillsatta referensgruppen behöver verka så som det är tänkt, vilket den inte gjorde under denna projektperiod. Det behövs en bättre förankring av projektet bland kommunens förvaltningar. Då projektet får ett bra stöd och samarbete internt inom kommunen så kan det bli lättare att få ett bra samarbete även externt mellan kommunen och medborgarna. 8. Rekommendationer Med hänvisning till de positiva slutsatser som kunnat dras från projektet föreslås att områdesutvecklingen bör fortsätta i någon form. Projektet har inte nått full måluppfyllelse men har trots det haft en positiv inverkan i dessa områden. Invånarna i Torvalla och Orrviken har uppskattat att ha fått vara en del av projektet och genom intervjuerna kan det påvisas att medborgarna känt sig sedda av kommunen. Detta trots att måluppfyllelsen inte har varit komplett. Utvärderingen har visat att det är viktigt att kommunen på något sätt fortsätter att arbeta med medborgardialoger. Det har redan tagits beslut i fullmäktige 2013-05-30 109 gällande projektfortsättning i stadsdel Torvalla. Fortsättning kräver dock att det finns mer resurser att arbeta med för att kunna nå en högre måluppfyllelse. Områdesutveckling är inte bara viktigt för stadsdelar utan även för landsbygden, men det kan finnas andra forum att hantera landsbygdsutvecklingen i. Just nu pågår en utformning av ett landsbygdsprogram som ska fungera som ett stöd för hur invånare och företagare på landsbygden kan arbeta för en långsiktig utveckling. Detta landsbygdsprogram kan innebära ett annat fokus på landsbygdsområdet än vad detta projekt har haft, och frågan är om kommunen behöver ha två projekt verkande samtidigt. 14
Landsbygdsområdet har även Leaderprojektet att vända sig till. Där finns det möjlighet att ansöka om stöd i form av pengar inom dessa områden: Förbättrad konkurrenskraft i jord- och skogsbruket (Målområde 1) Förbättrad miljö och landsbygd (Målområde 2) Förbättrad livskvalitet, breddat företagande och främjande av diversifiering av landsbygdsekonomin (Målområde 3) Slutsatserna från utvärderingen visar att det krävs en ändring av projektdirektivet för fortsatt projektperiod. Direktivet bör beskriva tydligare hur samarbetet internt ska fungera, vilka förvaltningar som ska vara med i projektet och på vilket sätt de ska jobba med projektet. Om projektet exempelvis vill ha fler unga involverade i projektet föreslås att direktivet beskriver hur skolorna och ungdomsgårdarna ska förhålla sig till projektet. Ytterligare ett förslag är att se över hur andra projekt har lyckats få unga att engagera sig. Projektets mål och syfte bör även ses över i förhållande till både vilka ekonomiska medel och vilken projektledartid som krävs för att projektet ska nå måluppfyllelse. Vid projektets start har förtroendevalda varit mycket delaktiga vid områdesdialogerna vilket har varit en framgångsfaktor för projektet. Under projektets gång har projektledningen sett ett behov av politisk representation även vid en del efterkommande möten. Exempelvis då det i områdena har funnits frågor som engagerat många invånare såsom exempelvis skolnedläggningsfrågor, där projektledningen sett ett behov av en bredare medverkan av förtroendevalda alternativt berörda tjänstemän. 15
BILAGA 1 Anser du att områdesutvecklingen resulterade i att dina kunskaper, idéer och visioner fick ta plats och ge användning? På vilket sätt? Har områdesutvecklingen lett till en mer positiv bild av området samt dess framtid och på vilket sätt märks detta i sådana fall av? Anser du att områdesutvecklingen har lett fram till ett positivt resultat? På vilka sätt? Har det funnits ett tillräckligt stort engagemang under projektet? Saknade du någonting under projektets gång? Exempelvis mer stöttning, engagemang, möten? Hade områdesutvecklingen kunnat göras på något annat sätt? Anser du att områdesutvecklingen är ett projekt som bör fortsättas med och av vilken anledning? 16
BILAGA 2 Områdesutveckling Orrviken, prioriterade förslag Stjärnorna () anger antal röster som de olika förslagen fått. Tema Böle-Orrviken-Hara 2020 Infrastruktur Orrviken Kollektivtrafik varje halvtimme till Östersund Gång och cykelbana Gång och cykelväg Hara-Östersund Trivsel Mötesplatser Skärgårdsturer med Thomée - Föreningsliv Service och boende Näringsliv Ung i Böle, Orrviken, Hara Mötesplatser - Saluhall nere på centrum Bygga äldreboende Nya bostadsområden, ex. hyres och strandnära Boende överhuvudtaget, hyres, villor m.m. Bygga hyresrätter - Bygg en paintballplan Aktivitetshall i Böle (idrott m.m.) Crossbana, crosställe för motorintresserade Fabriken-allaktivitetshus med fritidsgård, dans, gym, café, biljard, bowling, klättervägg, boxning, Internet, bio. Fritidsgård i kombination sporthall 17
Använd Verkö slott Aktiviteter Bowling i Orrviken Paintballplan i skogen Traditioner Konserter t.ex. i Sunne Fritt ämne Underlätta strandskydds dispens (ej jordbruksmark) 18
BILAGA 3 Områdesutveckling Torvalla x 3, prioriterade förslag Stjärnan () efter vare förslag visar antalet röster på förslaget Tema Ängsmon Skogsmon Fjällmon Torvalla gem. Torvalla 2020 Infrastrukt ur Trivse l Mötes - platse r Busstur från Ängsmon till Lillänge Tryggt att vistas ute hela dygnet Stor aktivitetsyta för fotboll, idrott m.m. på sommaren, skridskor skidor på vintern Övergångsstäl le Skogsbruksvä gen/ Nävervägen Odlingslotter Skördemarkn ad Fler restauranger Busslinje genom och runt Torvalla. Ett Kulturhus i Torvalla Centrumutveckling Mer lull lull, ombonat med växter osv. Lyse vid jordkullen Utöka öppettider på Ängsmogården Bättre skyltning Centrum behöver lyftas fram och förtydligas med bland annat skyltar, centrumtavla m.m. Skapa ett områdeskontor som är sammanhållande för allt som händer i Torvalla. Trygghet En lokal kontaktperson för Ängsmon mot Rusta upp gångvägarna ; röj kanterna, 19
Östersundsbost äder, Östersunds kommun och andra större aktörer Bättre snöskottning Öka på kollektivtrafik en på kvällar och helger bättre ljus. Skapa integrerade mötesplatser ; nationalitet, generationer. Mötesplat ser En galleria med affärer, restauranger, café och IT café Utveckla kiosken, ex. café och minigolf Drakängen, en cykelpark och en skidlek Bättre fotbollsplan i Ängsmon Utveckla kyrkan som mötesplats Fritidsgård för alla 0 till 100 år Kulturhus med musik, teater, film och dans En rastgård till hundar Gräsplan fotboll Idrottsplatser Mer ridhus Stor festlokal. Det är för trångt. Viktigt!! Kulturhus för dans, teater, fester, bio Språkkvällar på café, ingen lärare Fotbollsplan nedanför skolan. Rusta upp!!! SKYLTA! Badhus med spaavdelning. Kulturhus/Al laktivitetshu s som är öppet för alla åldrar och kulturer Furuparken ska bli en verklighet för Fjällmon att tex ha discon, dans och andra arrangemang. Samverka med föreningar, gårdar och andra. Motorgård ge möjligheten att utöva motorsport. Bygg en ångbåtsbryg ga på allmänninge n vid Storsjön. Utnyttja befintliga lokaler, ge tillåtelse att använda dem. 20
Aktivitete r och Förenings liv Få igång mötesplatser för föräldrar och ungdomar och hitta framtida goda ledare En utomhusaktivitetsplan (koncept kulan t.ex.) för basket och fotboll Mera stöttning till Djur och Kulgården, och längre öppettider Bio / filmsal som sköts av ideella krafter Cykel / Bmx / Skatepark Vinterfestival i Ängsmon / Jordkullen Kulaktiviteter, en liten arena Skridskolek Utbildningar för katt och hundägare Mittemot Blåhammare n finns ett outnyttjat markområde utnyttja detta till något. Mer fotboll, idrott i anslutning till skolan, använd ledare från klubbar. Större utbud av ex. musikskolan. 21
Tradition er Hästuppvisnin g Tävling Ungdomsturne ring fotboll på sommaren Kulturstigarna måste bevaras Innefotboll på vintern som alla får vara med på Lådbilstävling och 10-kamp i Ängsmon Hundutställnin g i Ängsmon Vidareutveckl a Torvalladagen med mat från hela världen, musik osv. Storstensalma nacka som visar alla nationernas högtidsdagar. Fira Eid (efter Ramadan) Skapa en kulturfestiva l med mångfaldste ma Starta en Torvallacup i fotboll för ungdomar 8-11 år. Engagera folk från alla Torvallas områden under Torvalladagen En gemensam Torvalladag för alla moar i centrum fokus på kultur och mångfald. Fritt ämne Utbildning i husse-vett Mer djur i Torvalla 22
BILAGA 4 Område Inflyttade Utflyttade Netto Period Orrviken 17 18-1 20120101-20121231 Hara 22 14 +8 20120101-20121231 Böle- Slandrom- Knytta 15 31-16 20120101-20121231 Torvalla Inflyttade Utflyttade Netto Period Fjällmon 264 255 9 20120101-20121231 Skogsmon 355 419-64 20120101-20121231 Ängsmon 228 192 36 20120101-20121231 Område Inflyttade Utflyttade Netto Period Orrviken 14 6 8 20130101-20130924 Hara 5 14-9 20130101-20130924 Böle- Slandrom- Knytta 24 17 7 20130101-20130924 Torvalla Inflyttade Utflyttade Netto Period Fjällmon 148 177-29 20130101-20130924 Skogsmon 286 252 34 20130101-20130924 Ängsmon 108 148-40 20130101-20130924 23