Den ändrade föreskriften skall iakttas fr.o.m. 1.8.2004.



Relevanta dokument
Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp.

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

Ändringar i grunderna för grundexamen inom husteknik

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Dokumentering av yrkesprov

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom byggnadsbranschen. Husbyggare. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

YRKESEXAMEN FÖR FASTIGHETSSKÖTARE

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för isoleringsbranschen. Innehåll. Isoleringsteori och isoleringsmaterial 2

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 44/011/2006. Grunder för fristående examen

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

TEKNISK ISOLERING. Ämnets syfte

RP 253/2009 rd. I denna proposition föreslås att lagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna

FÖRESKRIFT 8/011/2006. Grunder för fristående examen

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012

INSTALLATIONSTEKNIK VVS

Föreskrift 80/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

Föreskrift 44/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Utbildningsprogrammet för VVS-montör

Hitta ditt yrke inom installation På lätt och kortfattad svenska

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Identifiera dina kompetenser

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Yrkesinriktad specialundervisning för gymnasieexamen inom fastighetsservice LÄROPLAN FÖR DE YRKESINRIKTADE EXAMENSDELARNA

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

Handledarutbildning/yrkesbevis utgåva SRY. Grundkrav för utfärdande. av SRYs yrkesbevis

Miljöministeriets förordning. om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

Din partner i industriunderhåll

BRUKSANVISNING. Varmvattenberedare

Dokumentering av yrkesprov

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Föreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen

Grundexamen inom lantmäteribranschen, kartläggare

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

VVS INSTALLATION. Ämnets syfte

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

I den tredje modulen (dag 3) ska den tävlande göra en entreprenadprissättning och en elmontör utför arbetet med kopplingarna.

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Nr INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Ändringarna i grunderna för läroplanerna för grundexamen inom lantbruksbranschen, utbildningsprogrammen för lantbruksteknologi och djurskötar

Dokumentering av yrkesprov

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR

Inlärning i arbete. Utbildning Ab

PRODUKTIONSUTRUSTNING

GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK 2010

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

beslutade den 26 september Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

Södertörns brandförsvarsförbund

GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

YRKESEXAMEN FÖR SOTARE

FÖRESKRIFT 16/011/2004. Grunder för fristående examen

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

KRAV PÅ HYGIENKOMPETENS HOS PERSONER SOM ARBETAR I LIVSMEDELSLOKALER. 1. Baskunskaper i mikrobiologi och förorening av livsmedel (kontaminering)

GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK 1999 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN OCH FÖR DE FRISTÅENDE EXAMINA

Gymnasiearbetet VVS-montör Arbetsuppgift - Installationsuppgift 3. Ritningar och tekniskbeskrivning 4-9. Materialspecifikation 10-11

ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL. Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador

FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik, elektronikmontör, ICT-montör, 2014

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN FÖRESKRIFT 74/011/2014

A4 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN FÖRESKRIFT 43/011/2014

Föreskrift 1/2010 1/(8)

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Transkript:

OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 47/011/2003 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 12.12.2003 Anordnarna av grundläggande utbildning De läroanstalter och vuxenutbildningscenter som anordnar utbildning inom branschen Examenskommissionerna för branschen YRKESUTBILDNING GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Grundexamen inom husteknik Ändring Giltighetstid: Fr.o.m. 1.8.2004 tillsvidare De bestämmelser som befogenheten att utfärda föreskriften bygger på: L 630/1998, 13 2 mom, 25 2 mom F 811/1998, 4 2 mom, 10 5 mom (F ändr. 1139/1999, 12 3 mom) L 631/1998, 13 2 mom, F 812/1998, 1 1 mom Upphäver föreskrift: - Ändrar föreskrift: 28.4.1999 nr 13/011/99 Utbildningsstyrelsens direktion har beslutat att ändra föreskrift nr 13/011/99 av 28.4.1999 om grunderna för läroplanen och fristående examen för grundexamen inom husteknik beträffande följande studiehelheter eller utbildningsprogram: 1 Studiehelheten Grundfärdigheter inom husteknik (30 sv) är helt ny 2 Utbildningsprogrammet för VVS-montering har utökats med studiehelheten Kylinstallationsarbeten (26 sv). Den studerande kan välja denna studiehelhet i stället för VS-installationsarbeten 3 Studiehelheten Installation av oljeuppvärmning och oljebrännare (4 sv) har ersatts med studiehelheten Oljeuppvärmningsteknik (4 sv) 4 Yrkesstudierna har utökats med studiehelheterna Gårdskarlsarbeten (4 sv) och Fastighetsstädning (4 sv). Den ändrade föreskriften skall iakttas fr.o.m. 1.8.2004. Utbildningsanordnaren skall göra upp och godkänna en läroplan för undervisningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder för läroplanen och för fristående examen. Utbildningsanordnaren, examensarrangören och examenskommissionen kan inte lämna denna föreskrift obeaktad eller avvika från den. Generaldirektör KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos Överingenjör ARTO PEKKALA Arto Pekkala

2 (7) (1) BASFÄRDIGHETER I HUSTEKNIK, 30 SV Mål och centrala innehåll, berömlig nivå kan utföra grundläggande arbetsuppgifter inom metallbranschen och använda metallbranschens vanligaste handmaskiner på ett säkert sätt. De studerande kan utföra gassvetsning, göra lödfogar och känner till huvudprinciperna för bågsvetsning. De kan använda råmaterial och tillsatsämnen ekonomiskt. De följer i sitt arbete brand- och arbetssäkerhetsbestämmelser samt anvisningar. kan utföra sådana elarbeten som är tillåtna för lekmän (t.ex. koppling av skarvsladd). De kan beakta säkerhetsbestämmelserna för elapparater i sitt arbete. förstår olycksfallsrisken vid hantering och installation av elapparater samt kan iaktta rätta och trygga arbetssätt då de arbetar med elapparater och elektriska anslutningar. kan välja ändamålsenliga fästmetoder för VVS-anordningar såsom värmeelement, tvättställ och väggfästen för tappkranar. De kan göra nödvändiga stöd och fästanordningar i konstruktioner med beaktande av egenskaperna hos olika slags byggnadsmaterial. kan använda datorns basprogramvara (bl.a. textbehandling, kalkylering och Internet). kan dessutom med hjälp av manualer använda programtillämpningar som är avsedda för VVS- och fastighetsskötselbranschen. beaktar säkerhetsaspekter i sitt arbete och använder skyddsutrustning. De inser sitt ansvar för sitt arbete både som individer och som medlemmar i en arbetsgrupp. De känner till faktorer som inverkar på arbetsförmågan och kan upprätthålla sin egen arbetsförmåga. De känner till riskerna med rusmedel och deras inverkan på arbetsförmågan. Centralt innehåll: allmänna basfärdigheter i husteknik känner till funktionsprinciperna för vanliga vatten-, avlopps-, kyloch ventilationssystem samt vattenburet centralvärmesystem. De känner till rör, rörsystem och -utrustning, anordningar, apparater, rörkopplingar och installationssätt så att de i huvuddrag kan förklara hur systemen fungerar. kan i sitt arbete beakta både fastighetsförvaltningens ansvar, sin egen roll i en organisation som erbjuder servicetjänster och kundernas behov av intimitetsskydd. De studerande kan orientera sig i en fastighet utgående från ritningar och arbetsbeskrivningar. De kan bedöma betydelsen och följder av störningar i fastigheten och vid behov tillkalla polis, bevakningsföretag eller ambulans. (räddnings- eller bevakningsmanskap)

3 (7) kan sköta om utomhusområden och redogöra för hur skötseln återverkar på trivseln och användningen av fastigheten. De kan också på den egna arbetsplatsen upprätthålla sådan ordning och reda som krävs. De studerande kan följa de viktigaste bestämmelserna och anvisningarna som gäller avfallshantering. kan i huvuddrag redogöra för vilken betydelse VVS-tekniska system har för skapandet och upprätthållandet av klimatet inomhus samt för systemens inverkan på driftskostnaderna (energiförbrukningen) i byggnaden. De kan beskriva funktionsprinciperna för de vanligaste ventilationssystemen och deras inverkan på boendetrivseln och byggnadens skick. kan i huvuddrag beskriva de vanligaste uppvärmningssystemen och de vanligaste sätten för värmeproduktion (vattencirkulations- och eluppvärmningssystem, fjärrvärme, oljeuppvärmning, värmepump och inhemska bränslen). känner till vattenförsörjningens principer, hur hushållsvattnet distribueras till konsumenten och hur avloppsvattnet leds tillbaka till naturen. I sitt arbete kan de undvika hälsorisker som förorsakas av orenat vatten och de kan beakta de krav som ämnen lösta i vattnet ställer på installationerna och på det rörmaterial som används. Centralt innehåll : fastighetens användning och dess inomhusklimat kan utföra enklare VVS-installationer enligt vanliga plan-, skärnings- och schemaritningar samt arbetsbeskrivningar. Utgående från ritningar och arbetsbeskrivningar kan de studerande sammanställa enkla förteckningar över tillbehör. kan utföra gängkopplingar och installera värmeelementets kopplingsledningar genom att använda färdiga delar. kan foga samman avloppsledningar av plast och installera avloppsutrustning såsom WCstolar eller tvättställ. De kan utföra presskopplingar och göra vattenanslutningar, t.ex. kranar för tvättställ eller dusch. De kan utföra enklare kopplings- och förgreningsarbeten på ventilationskanaler såsom installation av ändanordningar med tillhörande förgreningar. kan utgående från VVS-ritningar avgöra vilka delar som skall isoleras och kan också utföra enklare isoleringsarbeten. De kan välja rätta i VVSbranschen använda isolerings- och överdragsmaterial (såsom husteknisk, industri-, värme-, kyl-, brand- och ljudisolering). kan argumentera för behovet att isolera VVS-utrustning, kanalsystem och rörsystem också med beaktande av indelningen av fastigheten i brandskyddsområden och utgående från brandteknisk klassificering. Centralt innehåll : basinstallationer i husteknik

4 (7) iakttar säkerhetsbestämmelser och kan använda personliga arbetsredskap och personlig skyddsutrustning på ett riktigt sätt. kan dessutom använda följande verktyg och utrustning: Vinkelslipmaskin Renoveringssåg Gängmaskin, större, står på ben Gängmaskin, manuell Avloppsrensningsmaskin Elektrodsvetsningsmaskin Gassvetsningsutrustning Cirkelsåg MIG/MAG-svetsaggregat Popnittång Kantmaskin Plåtsax Slagsax Nibblingsmaskiner Handborrmaskiner Gjutjärnsavskärare Mejselhammare Halogenlampa har ett giltigt arbetstillstånd för heta arbeten och har basfärdigheter i första hjälpen. De kan montera upp till två meter höga byggnadsställningar och vägleda en tornsvängkrans arbete med handsignaler. kan använda personliftar på ett säkert sätt och har de baskunskaper gällande stöd och skyddsavstånd som trygg användning av dem förutsätter. kan på ett säkert sätt hantera de kemikalier som behövs i arbetet och förstår att be om varuinformationsblad gällande användarsäkerheten. kan redogöra för VVS-systemens funktioner och syften. De kan läsa enkla installationsritningar. iakttar arbetstider och givna anvisningar.

5 (7) (30.) KYLINSTALLATIONSARBETEN, 26 SV kan självständigt utgående från en arbetsbeskrivning installera en kylmedelkrets för en vanlig liten kylanläggning inklusive rörsystem, utrustning och behövliga isoleringar. En sådan kylanläggning bör rymma minst tre kilo kylmedel och vara försedd med t.ex. en hermetisk kompressor, luftkondensor och fläktförångare inklusive styranordning. Dessutom kan de studerande arbeta under handledning i en arbetsgrupp som genomför större kylanläggningsprojekt. kan använda kyltekniska verktyg samt mät- och testinstrument. De kan installera rören för en kylanläggning med beaktande av oljecirkulationen i anläggningen. De beaktar i sitt arbete inverkan av fukt och föroreningar på kylanläggningens funktion. kan kontrollera att kylanläggningen inte läcker och lokalisera kylmedelsläckage. De kan tömma kylsystemet systemet och fylla på kylmedel enligt givna bestämmelser. De kan använda den apparatur med vilken kylmedel tas tillvara. De kan utgående från anvisningar starta och reglera en kylanläggning av ovannämnda kategori. känner till och kan tillämpa de säkerhets- och miljökrav samt övriga arbetssäkerhetsbestämmelser och -anvisningar som finns upptagna i SFS-EN 378 och som anknyter till VS-montörens arbete. De kan i sitt arbete beakta de risker för elolycksfall som sammanhänger med kylanläggningar. kan rapportera för sin förman om arbetets framåtskridande och om sina arbetsresultat. De förstår betydelsen av god kundbetjäning och handledning både ur företagets och ur kundens perspektiv. De kan bedöma kvaliteten på både utförandet och resultatet av sitt arbete. De förstår den arbetslagstiftning som berör dem själva och inser betydelsen av att uppgöra arbetsavtal. kan i sitt arbete beakta termodynamikens basföreteelser såsom temperatur, värmeenergi, förändringar i aggregationstillstånd och olika värmeöverföringssätt. De kan redogöra för en kylteknisk cirkulationsprocess, kylanläggningens huvudkomponenter samt deras funktion. De kan läsa kyltekniska ritningar och process- och instrumentscheman. De arbetar i enlighet med kylmedellagstiftningen. kan konstruera en kylmedelkrets för en mindre kylanläggning under yrkesmässig handledning kan använda verktyg och metoder som behövs i installationsarbeten kan hantera kylmedel säkert och enligt bestämmelserna kan mäta temperaturen och trycket i kylanläggningen kan arbeta säkert kan redogöra för grundprincipen i en kylteknisk cirkulationsprocess kan förklara vilket arbetsskede han/hon håller på med kan i en rörritning identifiera olika kylkomponenter iakttar arbetstider.

6 (7) (19.) OLJEUPPVÄRMNINGSTEKNIK, 4 SV kan bedöma kvaliteten på förbränningen och anläggningens funktion utgående från resultat av rökgasmätning. kan utföra serviceåtgärder och göra inställningar i en oljeuppvärmningsanläggning i den utsträckning som myndighetsföreskrifterna tillåter. kan beskriva de tekniska lösningarna vid oljeuppvärmning i småhus på en funktionsnivå som gäller för pannkonstruktion, typ av brännare, oljetillförsel samt reglersystem, alarm- och övervakningsfunktioner. De kan förklara betydelsen av enskilda komponenter såsom munstycke, oljepump och reläsystem samt deras funktionsprinciper. känner till de fysikaliska och kemiska reaktionerna som sammanhänger med oljeförbränning och kan i sitt arbete beakta reaktionernas inverkan på de olika komponenternas funktion i pannanläggningen. kan utföra rökgasmätningar kan i huvudsak redogöra för funktionen i panna, rökkanal och rökgångar kan under handledning på ett säkert sätt utföra service- och regleringsåtgärder på oljeuppvärmningsanläggning med beaktande av myndighetsföreskrifter kan välja rätt typ av olja för till olika uppvärmningsanläggningar beaktar i sitt arbete miljöaspekter vid användning av olja. (31.) FASTIGHETSSKÖTSEL, 4 SV kan tillämpa principerna för god kundbetjäning i sitt arbete. De kan hjälpa och utföra serviceuppgifter för åldringar som bor hemma. har baskunskaper om små fastighetsreparationer och kan utföra sådana vid behov. De kan förutse risksituationer i fastighetsskötarens arbete och kan skydda sig mot dem. kan styra inkräktare bort från fastigheten på ett säkert sätt och vid behov be om hjälp. De känner till behövliga delar till lagstiftningen om bostadsaktiebolag och bolagsordning samt kan vid möten redogöra för frågor som hör till deras befattningsbeskrivning. kan sammanställa informationsblad och anvisningar om fastighetens användning för fastighetens användare

7 (7) känner till principerna för god och pålitlig kundbetjäning kan uppföra sig på ett sätt som beaktar andra känner till de vanligaste skyddsmetoderna med tanke på olika risksituationer i fastighetsskötarens arbete. (32.) FASTIGHETSSTÄDNING, 4 SV kan utföra basstädning och vaxa golv med rätta metoder. De studerande känner igen olika ytmaterial och kan välja rätta ämnen och redskap för dem. De kan använda olika städmaskiner på rätt sätt och utföra service på dem. kan planera sitt eget arbete som en del av fastighetens totala underhåll och beaktande användarnas bekvämlighet samt utveckla arbetet bl.a. mot bättre ergonomi. kan fungera smidigt med olika slags kunder, även från andra kulturer. kan utföra städning av våta utrymmen kan utföra städning av trappuppgång kan arbeta enligt målen för fastighetsstädning kan använda kemikalier som behövs i städarbetet på ett säkert och miljövänligt sätt kan förutse centrala säkerhetsrisker som kan uppstå i städarbetet.