Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Karin Swensson, ledningsstaben regional utveckling. Datum

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Karin Swensson, ledningsstaben regional utveckling Datum 2016-05-11 Regionala utvecklingsnämndens yttrande över regionstyrelsens planeringsdirektiv med prel. budgetram inför verksamhetsplan och budget 2017 med plan för åren 2018 till 2019

Regional utvecklingsstrategi för Skåne Region Skåne har under 2014 fattat beslut om en strategi för länets regionala tillväxtarbete, Det öppna Skåne 2030. Ladda ner och läs Regional utvecklingsstrategi här. Region Skåne har ett ansvar avseende regional utveckling enligt lag och ska inom detta uppdrag driva arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som lever och andas det öppna Skåne 2030. Prioriterade ställningstaganden i RUS 2030 Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Vad innebär detta för nämndens ansvarsområde/verksamhet? Ekonomistyrning i Region Skåne 2015 genomfördes en historiskt hög frysning om 7 mkr på nämndens verksamhetsmedel och inför 2016 minskade ramen med 10 miljoner kronor. Utöver detta implementeras i stunden en 15 % besparing på personalkostnader, nämligen en besparing om 7,5 miljoner kronor på medel från Regionstyrelsen. Sammantaget har detta medfört att 2016 har blivit ett utsatt år med flera "nedlagda vårdcentraler. Flaggskepp som Färdplan biogas, Stiftelsen Skånska landskap samt Miljövårdsfonden har fått minskade medel, trots fattade intentionsbeslut. Nu föreslås ett reformstopp för 2016 och nämnden ska föreslå ytterligare frysning. Denna typ av ekonomistyrning, där nämnder som år efter år håller sina budgetar straffas, är förödande för Region Skånes trovärdighet. Ekonomistyrningen måste differentieras, så att nämnder med breda uppdrag med specialister och relativt små budgetar inte klumpas ihop med volymdrivna underskott. Region Skåne är ett regionalt självstyrelseorgan Dagens företagare etablerar sig i attraktiva regioner som erbjuder högkvalitativa kompetenser, internationell tillgänglighet, finansiell stabilitet, riskvilligt kapital och social sammanhållning. Arbetstagare vill befinna sig i regioner där livschanserna ökar. Ett stort utbud av arbetstillfällen inom rimlig pendlingstid gör att fler kan utvecklas i sin yrkesroll under livet. Rätt vistelsemiljöer kickar igång kreativiteten och goda uppväxtvillkor gör att hälsan kan vara god under livets alla skeenden, i takt med att arbetsliv och fritidsliv är i harmoni. Det är alltså i regionerna som livet pågår och det är Region Skånes roll att möta de som bor i, verkar i och besöker regionen. En drivande utvecklingsaktör ska mobilisera Skåne och omgivande regioner mot en internationellt konkurrenskraftig och hållbar ekonomi. Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län framhäver denna funktion och det är hög tid att ta in det regionala utvecklingsmandatet på ett nytt sätt. Effektiv och human hälso- och sjukvård för patienten och tajmad och behaglig reseupplevelse för pendlaren eller resenären är naturligtvis kärnprocesser för Region Skåne. Men att serva medborgaren i stort, i alla deras livssituationer, är också ett regionalt mandat. Vår självbild bör präglas av regeringens samhällsuppdrag, fast i en regional geografi. I likhet med regeringen består Region Skåne av ett samlat samhällsuppdrag och inte av två ben - hälso-och sjukvård och regional utveckling. Indelningskommittén har nu lämnat sitt förslag kring nya regioner i Sverige, vilket innebär att Sverige regionaliseras i ytterligare en fas.. och detta är mandatet Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ger de tio länen rätt att kalla sig för region, samt ansvaret för att ta fram och följa upp den regionala utvecklingsstrategin. Dessutom får en region besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram samt fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur (RTI-plan). Region Skåne har även andra statliga uppdrag i linje med det regionala utvecklingsansvaret. I varje län ska en regional kollektivtrafikmyndighet finnas. I Skåne är Region Skåne regional kollektivtrafikmyndighet och kan som enda instans besluta om var och hur samhällsfinansierad trafik ska bedrivas i länet. Region Skåne beslutar om ett trafikförsörjningsprogram, där målen för kollektivtrafiken i Skåne och hur den ska utvecklas fastställs. 2

Trafikförsörjningsprogrammet är tillsammans med budgeten det viktigaste styrdokumentet för den regionala kollektivtrafiken. I samband med att plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft 2011 blev Region Skåne en formell remissinstans för kommunernas översiktsplanering. Det innebär att Region Skåne utifrån det regionala utvecklingsansvaret lämnar synpunkter genom yttranden över de skånska kommunernas program. Syftet med ändringen i PBL är att den kommunala översiktsplaneringen ska få en tydlig strategisk funktion och en starkare koppling till nationella och regionala strategier, planer och program. Utöver detta föreslår Bostadsplaneringskommittén att länen ska vara indelningsgrund vad gäller en ny regional fysisk planering, bland annat kring bostadsförsörjningsfrågor, vilket harmonierar med det mobiliseringsarbete som Strukturbild för Skåne har genomfört med Skånes kommuner. Behov av en förvaltning säkra kompetensen Mot ovan bakgrund vill vi som förtroendevalda i den regionala utvecklingsnämnden framföra att denna nämnd bör ha en egen tjänstemannaförvaltning. Det är en kärnprocess för Region Skåne att samla skånska samhällsaktörer kring en enad bild över regional genomslagskraft. Region Skåne är "kommunernas region" och har ansvar att mobilisera kommuner, näringsliv, idéburen sektor, stat och enskilda entreprenörer i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi noterar att nämnden genom åren har tagit ett allt större ansvar för basfinansieringen av personal, varpå nämnden i nuläget måste avsätta en omfattande volym verksamhetsmedel för att personalen ska klara de uppdrag vi ger. Så här ser kurvorna ut: 100 80 60 40 20 Utveckling finansiering personal RUN 2010-2015 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 TV RS TV RUN AVA RUN Det stora antalet visstidsanställningar minskar möjligheterna till långsiktighet och planering av resurser, ökar stress hos personal och ledning och försvårar möjligheten att nå målsättningarna om en attraktiv arbetsgivare. Otrygga anställningar underminerar Region Skånes attraktivitet som arbetsgivare. Det sker bland annat genom att förutsättningarna för den enskildes möjligheter att utvecklas på arbetsplatsen försämras, då vi som arbetsgivare inte kan planera långsiktigt. Kompetensutvecklingsinsatser försvåras vid kortsiktiga anställningar och verksamheten behöver personal som har intresse av att stanna kvar och utvecklas, samt bidra till att arbetsplatsen utvecklas. Visstidsanställningar medför även en otrygghet för den enskilde genom t ex minskade möjligheter att skaffa bostad. Oktober 2015 var ca 25 % av personalen inom regional utveckling visstidsanställda, januari 2016 ca 15 %. Det stora antalet visstidsanställningar och de stora variationerna i antal över tid, samt det stora in och utflödet av personal i verksamheten, försvårar möjligheterna att agera långsiktigt i personalfrågor. Visstidsanställningar kostar i form av ständiga rekryteringar och introduktioner samt försenar arbetet och genomförandet av prioriterade satsningar. Särskilt stora risker är det i EU-projekt, där vi arbetar med uppväxling och i externa åtaganden. Obalans mellan tilldelade personella resurser och mål riskerar att få negativa effekter för genomförandet. Ändrade eller sänkta resurser försämrar avdelningens möjligheter att nå uppsatta mål. Framförallt riskerar Region Skåne förtroendekapitalet genom att skapa osäkerhet i våra åtagande gentemot externa samarbetspartners. Etableringen av nyanlända ligga nära den pågående samhällsutvecklingen De nuvarande regionerna har tunga mandat vad gäller infrastrukturplanering, näringslivspolitik, innovationsfrågor, trafikförsörjning och kulturfrågor. Kompetens har genom åren byggts upp kring fysisk planering, miljöfrågor och arbetsmarknadspolitik. År 2010 fick regionala självstyrelseorgan i regeringsuppdrag att etablera regionala kompetensplattformar, för att stärka kunskapen om utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Med anledning av den migration Europa upplever, så har nämnden stärkt sitt engagemang vad gäller etablering av nyanlända. Utrikes födda är sedan länge en enorm resurs för Skåne, framförallt med anledning av internationaliseringen av näringslivet, men också i viktiga bristyrken inom vård och skola. Validering är ett viktigt steg för att snabbt kunna nyttja alternativa kompetenser ur ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv. 3

Folkbildning och specialisering För att bidra till målbilden i den regionala utvecklingsstrategin och nå de kulturpolitiska målen planerar Regionala utvecklingsnämnden tillsammans Kulturnämnden med att: utifrån en gemensam strategi och handlingsplan fortsatt utveckla och stärka området film och rörlig bild (audiovisuell konst och kultur) i Skåne. fortsatt utveckla området kulturell och kreativa näringar utifrån gemensam strategi och handlingsplan ta fram en gemensam plan för utveckling av området arkitektur, form och design planera långsiktiga insatser för att förbättra integrationen i Skåne Regionala utvecklingsnämnden och Kulturnämnden föreslår regionstyrelsen en teknisk justering genom att föra över ansvaret för bidragen till folkhögskolorna till regionala utvecklingsnämnden alternativt kulturnämnden. Folkbildningen ses som en strategisk resurs i den regionala utvecklingen. Under 2016 inrättas en samverkansplattform i syfte att stärka samarbetet mellan folkhögskolor, studieförbund, kulturinstitutioner med flera. Regionala utvecklingsnämnden samordnar arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och mobiliserar aktörerna i Skåne. Här kommer vårt perspektiv på de fem ställningstagandena: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Ett förändrat klimat Skåne står inför stora utmaningar vad gäller att stimulera framväxten av ett hållbart näringsliv som värnar värdefulla naturresurser och som genererar morgondagens lösningar för att minska miljö- och klimatpåverkan. Region Skåne behöver därför fortsätta omställningsarbetet till förnybar energi och bioekonomi, dvs. förnybara bränslen och råvaror, samt minska energiförbrukningen i Skåne. Särskilt fokus behöver läggas på transportsektorn i rollen som planupprättare av den regionala transportinfrastrukturplanen och som huvudman för den regionala kollektivtrafiken. I trafikförsörjningsprogrammet finns en tydlig målsättning om att den regionala kollektivtrafiken ska vara fossilfri redan 2020. Här är det viktigt att vi uppnår målet om Region Skåne ska betraktas som en trovärdig förebild. Klimatanpassning är en annan viktig fråga och här behöver vi koppla samman innovationssystemen med klimatanpassningsarbetet. Rapporten Klimatsäkrat Skåne ska vara basen för arbetet, som innefattar Klimatsamverkan Skåne och kampanjen 100 % fossilbränslefritt. Ett aktivt utvecklingsarbete för en omställning mot en grön ekonomi kommer att generera nya företag och arbetstillfällen. En hållbar konsumtion Framtidstro och livskvalitet handlar i stor utsträckning om att platsen Skåne mår bra. Men en god livskvalitet kräver att vi förändrar vårt beteende och anammar en hållbar livsstil. Detta är viktigt ur ett klimatperspektiv, för giftproblematiken, för folkhälsan, och för framtida jord-, luft- och vattenkvalitet. Region Skåne vill arbeta med konsumtionsperspektivet, genom att satsa på exempelvis vad gäller energianvändning, livsmedel, och transporter. Arbete pågår kring beteendefrågor vad gäller resande och transporter (så kallade mobility management-åtgärder), men arbetet behöver intensifieras. En förändrad social sammanhållning Sociala bestämningsfaktorer för jämlik hälsa återfinns inom områden som näringslivsutveckling, kultur, miljö, samhällsplanering och fysisk planering samt i hälso- och sjukvårdens uppdrag om en hälsofrämjande och jämlik hälso- och sjukvård. För att få till stånd detta har handlingsplanen Ett socialt hållbart Skåne 2030 tagits fram för perioden 2015-2018. Genom att anlägga ett medvetet folkhälsoperspektiv på de regionala utvecklingsfrågorna kan förutsättningarna stärkas för att den sociala hållbarheten som kan erbjuda framtidstro och livskvalitet, får ett reellt genomslag i det regionala utvecklingsarbetet. Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor En förändrad industri Ska Skåne uppnå hållbar (ekonomisk, social, ekologisk) tillväxt måste våra företag utveckla en stark innovationsförmåga för att på sikt klara sig i den allt hårdare internationella konkurrensen. Därför behöver Skåne bli bättre inom en rad områden så som kompetensutveckling, produktivitet, internationalisering och förnyelse inom näringslivet. Befintliga företag behöver lyftas och deras innovationsförmåga, export och utvecklingsförutsättningar stimuleras. Förbättringsarbetet behöver få stöd från organisationer och offentlig sektor som tillsammans kan skapa innovationsarenor för den pågående tjänste- och produktutvecklingen. Region Skåne bidrar till arbetet genom att satsa på de tre prioriterade styrkeområdena smarta material, smarta hållbara städer och personlig hälsa samt utveckling av nya innovationsområden. Det innebär att vi medverkar och underlättar för en re-industrialisering som medför nya eller stärkta befintliga innovativa skånska tillverknings- och serviceföretag inom miljöteknik, reningsteknik, maritim teknik, bioekonomi, förnybar energi samt 4

livsmedelsproduktion. Arbetet inkluderar även att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Skåne samt att driva arbetet med att stärka vindkraft till havs. En förändrad integration Sysselsättningen i Skåne är lägst i landet och därmed finns en stor sysselsättningspotential bland utrikes födda, kvinnor och ungdomar. Mediabilden av Skåne är negativ, där Skåne till viss del framställs som intolerant. Integrationsfrågan är avgörande för att stärka tillväxten i Skåne. För att kunna hantera detta behöver Region Skåne skapa en entreprenöriell attityd som ser utrikes födda eller unga som en tillgång och inte som problem. Skåne är en del av en gränsregion som innehåller en europeisk storstadsregion med Nordens största arbetsmarknad. Närheten till Köpenhamn måste ses som en tillgång och möjlighet vad gäller Skånes låga sysselsättningsnivå. I detta sammanhang är det oerhört väsentligt att fortsätta underlätta för gränspendlare genom att arbeta för mindre gränshinder och att komma tillbaka till ett läge med snabba och smidiga tågförbindelser mellan Skåne och Själland, utan gräns- och ID-kontroller. Det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt för att underlätta jobbsökande och arbetskraftsmatchning mellan de båda regiondelarna. Slutligen går det inte nog att påpeka behovet av korrekt statistik och beslutsunderlag för att följa utvecklingen och därmed också kunna fatta rätt beslut för att maximalt kunna få den effekt av Öresundsintegrationen och för att fler Skåningar skall få arbete. Region Skåne strävan för att den svenska staten skall integrera gränspendlarna och deras intjänade inkomster i den nationella officiella statistiken fortgår. Trots att Öresundsbron färdigställdes för 15 år sedan ingår fortfarande inte arbetspendlare över riksgräns i svensk eller dansk statistik utan redovisas i Öresundsdatabasen som till största del finansieras av Region Skåne. Konsekvensen blir att Skånes sysselsättningsnivå är underskattad med cirka två procentenheter och Malmös med cirka fem procentenheter i Sveriges och Danmarks officiella statistik. En förändrad arbetsmarknad Rörligheten på den skånska arbetsmarknaden måste öka så att arbetssökande och företag med behov av arbetskraft hittar varandra. Många faktorer bidrar till att Skåne idag har en mycket låg sysselsättningsgrad och det behövs insatser på ett flertal områden särskilt riktade mot utrikesfödda, unga och kvinnor. Det handlar om insatser som inriktas till nyanlända (de som har uppehållstillstånd) och de som befinner sig i asylprocessen. Det handlar om insatser som inriktas på att främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden (exempelvis arbetsmarknadskunskap), Teknikcollege, Yrkes SFI. Det handlar om ökad samverkan med de olika aktörerna inom utbildningssystemet som yrkeshögskolor, folkhögskolor och universitet och högskolor. Ett prioriterat område är insatser för att korta vägen för nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I spåren av den kraftigt ökade flyktinginvandringen har det blivit ytterligare angeläget med insatser på området. En växande befolkning är något i grunden positivt. Flera studier visar på kommande demografiska utmaningar men en allt större andel äldre i befolkningen och en minskande andel i arbetsför ålder. Den trenden har redan börjat bli märkbar. Sedan 2008 minskar den Sverigefödda befolkningen (20-64 år) i Skåne. Invandring är en förutsättning för att klara arbetskraftsförsörjningen, men då krävs insatser för att främja de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Migrationsverkets prognos är 60 000 asylsökande under 2016. Det är i det här sammanhanget viktigt att inte glömma bort kollektivtrafikens och bostadsmarknadens roll för att skapa en utvidgad arbetsmarknad. Genom att förbättra utbudet och korta restiderna kan Skåne på sikt bli en enda arbetsmarknad, vilket kommer att betyda oerhört mycket för matchningen mellan arbetssökande och företagen. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur En förändrad infrastrukturplanering Skåne står inför avgörande infrastrukturinvesteringar för att klara tillgängligheten inom, genom samt till och från Skåne. Det krävs ett långsiktigt perspektiv, där Strategi för ett hållbart transportsystem mot 2050 är utgångspunkten för Skånes satsningar framåt. Arbetet med Sverigeförhandlingen har varit intensivt under 2016, med överenskommelser och förhandling. En snabb byggstart söderifrån av höghastighetsbanan och satsningar i våra storstäder är centrala. Det krävs ett fortsatt arbete kring att säkerställa Sverigeförhandlingens överenskommelser tillsammans med nationell och regionala planer. Ett intensivt påverkansarbete, tillsammans med övriga parter i Skåne, krävs även fortsättningsvis för att få gehör för våra behov. Under 2017 är det fullt fokus på att stödja arbetet med nationell plan samt att ta fram förslag till regional infrastrukturplan för Skåne. Bind samman Skåne Utbyggnaden av kollektivtrafiken måste fortsätta för att skåningarna ska kunna resa till och från jobb, studier eller fritidsaktiviteter på ett klimat- och energismart sätt. Med kollektivtrafiken kan Skånes olika delar bindas samman och de regionala kärnorna kopplas ihop med varandra och tillväxtmotorerna. Genom förbättrade resmöjligheter även till Danmark och grannlänen skapas förutsättningar för att bo och verka i hela Skåne. Tågen är ryggraden i den skånska kollektivtrafiken, men även bussen behöver utvecklas vilket görs bland annat genom det så kallade Regionala superbusskonceptet. Satsningar på tågtrafik kännetecknas av krav på lång framförhållning. Arbetet med att ta fram Tågstrategi 2050 fortsätter. En tågstrategi som tar sikte på 2050 blir en viktig riktlinje för kommande trafikförsörjningsprogram, samtidigt som den utgör en fördjupning till strategi för ett hållbart transportsystem 2050. 5

Framtagen mobilitetsplan för Skåne samt Cykelstrategi för Skåne är utgångspunkterna för att få fler att resa hållbart och öka cykelanvändandet på framförallt korta resor. Stärk bostadsbyggandet genom smart hållbar stadsutveckling I Skåne är urbaniseringstakten hög, vilket ställer höga krav på hållbar stadsutveckling. Det pågår en dialog nationellt kring vikten av regional planering, där Skånes strukturbildsarbete fungerar som föredöme. Region Skåne tar därför nästa steg kring Strukturbild för Skånes strategier, innovationsstrategin med hållbara smarta städer och resiliens. Hur skapar vi i realiteten en hållbar stadsutveckling i hela Skåne? Sambandet mellan stad och land kommer att belysas, men också vilken roll den fysiska planeringen spelar för social hållbarhet. Det skånska bostadsbyggandet hänger inte med befolkningsutvecklingen, vi måste växla upp och intensifiera arbetet inom Skånskt Bostadsnätverk. Bostadsbyggande i kollektivtrafiknära läge, och ökat fokus på cykeln som del i resan, måste prioriteras. Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne står inför stora utmaningar vad gäller att skapa inkluderande tillväxt. Det handlar dels om att hantera en ständigt pågående strukturomvandling i näringslivet, så att Skåne kan öka sin produktivitet och konkurrenskraft men också om att stimulera framväxten av ett hållbart näringsliv som värnar värdefulla naturresurser och som genererar morgondagens välfärdssamhälle. Skåne ska vara globalt attraktivt En förändrad turism Vandring är en globalt växande trend och Skåne har en enorm potential att genom en väl utvecklad besöksnäring möta fler besökare och skåningar genom matkulturen, det levande kulturarvet och den lättillgängliga naturen och varierande landskap. För att möta efterfrågan fortsätter Region Skåne exportmognadssatsningen för Skåneleden. Insatserna förväntas generera ökade inkomster, fler företag, fler arbetstillfällen, ökad folkhälsa, mer integration och ökad kunskap. Skåne har en stor potential att vara en av Europas främsta matregioner, den kulinariska traditionen ska tas tillvara och utvecklas, vilket kommer att fångas upp i den regionala livsmedelsstrategin. Stärkt internationell tillgänglighet Ett globalt attraktivt Skåne förutsätter att Skåne är tillgängligt för de människor som kommer från vår omvärld. Den regionala kollektivtrafiken måste ha goda kopplingar till de internationella hubbar som finns i närområdet, där Copenhagen Airport har en särställning. Även bra kopplingar till framtida höghastighetsjärnväg kommer att vara väsentliga, vilket Region Skåne arbeta för genom påverkansarbetet inom ramen för Sverigeförhandlingen. Internationellt samarbete är viktigt för att Skåne ska vara globalt attraktivt och är i många fall en förutsättning för att få tillgång till medfinansiering för utvecklingsarbete från EU:s fonder och program. Det gäller de gränsöverskridande territoriella samarbetsprogrammen (Interreg) och EU:s sektorsprogram, exempelvis Horisont 2020 och Ett sammanlänkat Europa. Genom att Region Skåne agerar tillsammans med grannregionerna och med andra starka regioner i Europa och i världen kan Skåne bli en betydande europeisk och global aktör. Öresundssamarbetet är viktigt för att vidareutveckla den gränsöverskridande arbetsmarknaden. Den nya fasen i Öresundssamarbetet, genom bildandet av Greater Copenhagen and Skåne Committee (GCSC) i januari 2016, är i full gång med flera större insatser för Skånes del. Det handlar bland annat om att involvera kommunerna i samarbetet genom att erbjuda verktyg och stöd för marknadsföring och information om GCSC, samordna utländska delegationer inom Skåne och med de danska parterna, integrera tillgänglig byggbar mark och större byggprojekt i en gemensam portal som ska locka investerare till regionen och att arbeta för en ökad integrering av arbetsmarknaden över sundet samt avlägsna gränshinder. Region Skåne deltar aktivt genom specifika projekt men även i den övergripande styrningen och ledningen för GCSC (tjänstemannagrupper). 2017 blir Region Skåne ordförande i GCSC vilket är en stor möjlighet för Skåne att utveckla samarbetet än mer utifrån skånska behov. Ordförandeskapet kommer att kräva ökade personella resurser och ett ökat engagemang brett i organisationen inom regional utveckling. Ledningsstaben har i uppdrag att ta fram ett förslag på plan för ordförandeskapet och vilka prioriteringar Region Skåne och Skåne har i det nya samarbetet. Region Skåne är sedan den 30 september 2015 och under ett år framåt, ordförande i den politiska samarbetsorganisationen STRING. Ordförandeskapet ska stärka Region Skåne internationellt inom fokusområdena infrastruktur, kultur och utveckling inom materialvetenskap och forskningsinfrastruktur. STRINGs övergripande vision är att skapa en grön tillväxtkorridor, i geografin mellan Skåne och Hamburg, och vara en viktig plattform för att stärka Skånes internationella tillgänglighet. Region Skåne tar i november över ordförandeskapet i den politiska samarbetsorganisationen Skandinaviska Arenan från Region Hovedstaden. Den Skandinaviska Arenan täcker en 600 km lång korridor, som sträcker sig från Oslo via Göteborg, och sedan vidare söderut till Köpenhamn och Öresundsregionen. Syftet med organisationen är att knyta samman tillväxtregionerna Öresund/Greater Copenhagen och Göteborg-Oslo tätare, för att stärka 6

utvecklingen i södra Skandinavien till ett hållbart, attraktivt och konkurrenskraftigt område i ett europeiskt och globalt perspektiv. Ett attraktivt innovationssystem I Skåne finns ett av Europas ledande universitet och flera högskolor. Nya attraktiva forskningsanläggningar byggs kopplat till nano-området, Ideon är en väletablerad science park och nya kreativa miljöer såsom Media Evolution, Krinova, Science Village och Mind Parc med flera växer fram. Entreprenörsandan med företag som köps upp av Google etc. är erkänd. Malmö rankades som världens 4:e mest innovativa stad 2015. Särskild frågeställning till regionala utvecklingsnämnden Hur ska nämnden arbeta/utveckla arbetet för att öka sysselsättningen i Skåne? I sysselsättningshänseende har Skåne en dubbel utmaning. Den dubbla utmaningen handlar dels om att främja individernas etablering på arbetsmarknaden genom en förbättrad matchning mellan efterfrågan på kompetenser och individers utbildning och kompetens, dels om att stärka Skånes konkurrenskraft genom att skapa förutsättningar för fler och växande företag och därigenom fler arbetstillfällen. Region Skåne har det permanenta regionala utvecklingsansvaret i Skåne. Det innebär att på Region Skåne ligger ett stort ansvar att arbeta med dessa utmaningar, vilket betyder bland annat att tillhandahålla resurser och kompetens, utveckla och tillhandahålla utvecklingsverktyg samt initiera och samordna de nödvändiga insatser som bedöms behövas. Ett framgångsrikt arbete med dessa utmaningar förutsätter tydliga uppdrag och resurser till avdelningen Regional utveckling, men också till exempelvis de Region Skåne ägda bolagen Business Region Skåne och Innovation Skåne, som båda två har tunga marknads- och innovationsfrämjande uppdrag. Detta i sin tur är grunden för ett resultatgivande samarbete med övriga externa aktörer - regionalt, nationellt och internationellt. I framställningen nedan ligger huvudfokus på Region Skånes roll som en drivande utvecklingsaktör. Utöver detta har Region Skåne en annan viktig roll i sammanhanget - att vara Skånes största arbetsgivare. I denna roll är det viktigt att Region Skåne agerar som en förebild, inte minst vad gäller arbetet att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för de grupper som har det svårare att få ett jobb. Det handlar personer som är nyanlända, som befinner sig i en etableringsfas, som är unga och personer som har funktionsnedsättning. Utmaning 1: Fler i arbete Den ena av Skånes utmaningar i detta avseende är att få fler i arbete. Skåne har idag den lägsta sysselsättningsgraden bland Sveriges 21 län, en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet och en svag förankring på arbetsmarknaden hos personer som är födda utanför Europa eller har kortare utbildning. Att vända utvecklingen innebär att fler människor får jobb och inkomster vilket leder till högre tillväxt och ökad skattekraft för regionen. Skåne uppvisar dock inte en enhetlig bild utan präglas av en stor variation mellan olika regiondelar när det gäller sysselsättningsgrad, arbetslöshet och arbetsmarknadsanknytning. Sysselsättningsgraden skiljer sig också åt mellan kvinnor och män. De största skillnaderna mellan könen är dock inte i sysselsättningsgrad utan i arbetstid. Betydligt fler män än kvinnor arbetar heltid. Sysselsättningen för kvinnor och män fördelar sig också i stor utsträckning på branscher enligt traditionella mönster. En av förklaringarna till Skånes generellt låga sysselsättningsgrad som bland annat OECD lyfte fram år 2012 är de stora skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan svenskfödda och utomeuropeiska invandrare. Samtidigt konstateras att Skåne har en fördel jämfört med många andra regioner eftersom invandringen bidrar till en positiv befolkningsutveckling. Men det handlar också om fler och växande företag. Näringslivet har omstrukturerats från stora till fler mindre och medelstora företag. En viktig insats handlar om att stimulera och skapa förutsättningar för nyföretagande och entreprenörskap. Att nya forskningsanläggningar med mera växer fram i närområdet räcker inte för att säkerställa sysselsättningen i regionen. Insatser som tar idéer till färdig produkt, eller tjänst, ut på den globala marknaden skapar jobb i Skåne. Utmaning 2: Ökad produktivitet och utbildningsnivå Den andra utmaningen i detta avseende handlar om att i Skåne är produktiviteten och utbildningsnivån låg i flera branscher jämfört med nivån i riket och nivån i de andra storstadsregionerna. Denna kombination av låg utbildning och lägre produktivitet inom ett flertal branscher pekar på ett ökat behov av ny kunskap och lärande hos företagens medarbetare för att klara ökad konkurrens, behov av omställning och utveckling. Det är en utmaning som är gemensam för både privata och offentliga företag. Detta kräver insatser som stärker konkurrenskraften, produktivitet och förnyelse. En förutsättning för ökad konkurrenskraft, produktivitet och förnyelse är investeringar i befolkningens och arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetenser. Teknikutveckling, nya produkter och produktionsprocesser ställer krav på välutbildade och kompetenta medarbetare. I det perspektivet utgör utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågorna ett viktigt strategiskt område för att uppnå Skånes långsiktiga mål och vision. 7

Utmaningarna ovan påverkar utanförskapet, den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av skatteunderlaget, vilket ger negativa effekter på förutsättningarna för att öka välfärden och minska utanförskapet. För att stärka Skånes konkurrenskraft, höja sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten finns behov av strategiska insatser både på kort och lång sikt inom en rad politikområden så som arbetsmarknad, utbildning, näringslivsutveckling och integration. Det behövs även insatser inom infrastruktur, kollektivtrafik och boende för att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Robust och välplanerad infrastruktur, kollektivtrafik som binder samman Skåne samt en fungerande bostadsmarknad är avgörande för att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden och därmed en ökad produktivitet och konkurrenskraft. Mycket är i gång Under ett antal år har ett stort antal insatser med avsikt att öka sysselsättningen och stärka kompetensförsörjningen i Skåne initierats av Region Skåne. De flesta av dessa är pågående och även så under de kommande åren. De flesta av dessa är kopplade till långsiktiga strategiska satsningar inom detta område, där det redan finns framtagna strategier och handlingsplaner. Andra är kopplade till strategier som befinner sig i slutfas, redo för beslut. Det är därför av särskild vikt att den linje som redan är markerad inom detta insatsområde fortsätter och även kan stärkas resursmässigt. Det som kännetecknar dessa insatser förutom den långsiktighet som strategierna och handlingsplanerna ger till känna är att samtliga bygger på avancerade och starka samarbeten med ett stort antal externa aktörer. Ett lysande exempel är Kompetenssamverkan Skåne (KoSS), som är ett samverkansforum kring arbetsmarknads-, utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor. KoSS är idag välkänt långt utanför Skåne och har bland annat nyligen uppmärksammats i en OECD-studie som ett gott exempel. Det är inom ramen för detta samarbete, som leds av Region Skåne, som de flesta insatserna görs. För att klara försörjningsbalansen krävs fler i befolkningen Sedan finanskrisen 2008 och slutet av 2015 har den utrikesfödda befolkningen i Skåne vuxit med 26 procent, motsvarande totalt ca 53 000 personer, varav ca 40 000 i förvärvsarbetande ålder. Därtill kommer en omfattande flyktinginvandring under 2015/16 som ännu inte syns i befolkningsstatistiken. Baserat på tidigare erfarenheter kan det dock förväntas att en betydande del de närmare 170 000 personer, som anlände till Sverige under förra årets flyktingkris och framtill nu, kommer att dras till rikets storstadsregioner varav Skåne är en. Närmare 18 500, av dessa 170 000, finns nu i Skåne i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa är en fjärdedel i Malmö, omkring 8 % i Helsingborg, 7 % i Hässleholm, 6 % i Östra Göinge och knappt 6 % i Simrishamn. I övriga skånska kommuner är andelen lägre. Enligt Region Skånes befolkningsprognos förväntas befolkningen i Skåne öka med 20 000-25 000 personer per år de närmaste åren, vilket kan jämföras med ca 12000-15000 personer de senaste åren. Ett prioriterat område är insatser för att korta vägen för nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I spåren av den kraftigt ökade flyktinginvandringen har det blivit ytterligare angeläget med insatser på området. Skåne har under en lång rad år haft landets lägsta sysselsättningsgrad och tillsammans med stor invandring till regionen riskera sysselsättningsgraden på sikt att sjunka om inte relevanta insatser görs. En växande befolkning är något i grunden positivt. Flera studier visar på kommande demografiska utmaningar men en allt större andel äldre i befolkningen och en minskande andel i arbetsför ålder. Enligt Region Skånes befolkningsprognos ökar andelen äldre och yngre i befolkningen kraftigt de närmaste åren. Samtidigt ökar även befolkningen i arbetsför ålder men denna ökning förväntas inte vara lika stor, vilket innebär att försörjningsbördan ökar. För att minska den faktiska försörjningsbördan (genom att öka de som faktiskt är i arbete) och klara arbetskraftsförsörjningen krävs insatser för att få fler i arbete och främja de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Måste korta ned etableringstiden Kunskapskraven blir allt högre i produktionen. De flesta jobb kräver idag minst gymnasial nivå. Personer med lägre utbildning har en betydligt lägre sysselsättningsgrad. Allt för få utrikesfödda med en längre utbildning har idag ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. Att så många utlandsfödda svenskar inte får jobb som motsvarar deras kvalifikationer innebär förlorade möjligheter både för samhället och individen. Det finns också risk för undanträngningseffekter då nyanlända med akademisk utbildning tar jobb på en lägre kvalifikationsnivå vilket försvårar jobbmöjligheterna för andra grupper med lägre utbildningsnivåer. Det är nödvändigt att utveckla en arbetsmarknadspolitik som främjar insatser för utbildning och lärande (inte minst språkträning) både för nyanlända akademiker och personer med lägre utbildning. Etableringsuppdraget behöver därför anpassas bättre till de regionala förutsättningarna och till individernas behov av stöd och insatser. Det handlar om insatser som inriktas till nyanlända (de som har uppehållstillstånd) och de som befinner sig i asylprocessen. Det handlar om insatser som inriktas på att främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden (exempelvis arbetsmarknadskunskap), Teknikcollege, Yrkes SFI. Det handlar om ökad samverkan med de olika aktörerna inom utbildningssystemet som yrkeshögskolor, folkhögskolor och universitet och högskolor. Inom ramen för KoSS har en strategi nyligen tagits fram för prioriterade insatser inom kompetensförsörjningsområdet som förväntas antas av RUN i juni 2016. Kompetenssamverkan Skåne en framgångssaga De prioriterade områdena i Kompetenssamverkan Skånes strategi är främja lärande och kompetensutveckling i arbetslivet, förbättra samverkan mellan utbildning och arbetsliv, breddad rekrytering till arbete och studier för att 8

möta kompetensbehov. Inom ramen för de prioriterade områdena finns insatser som t.ex. samverka med näringslivet för att inventera bransch- och företagsspecifika kompetensbehov, utveckla kompetensutvecklingsinsatser inom befintligt näringsliv, utveckla samverkan för validering och utbildningsinsatser för nyanlända på alla utbildningsnivåer, fler utbildningsplatser till Skåne inom identifierade bristområde, motverka olika former av diskriminering på arbetsmarknaden. Insatsområden - exempel Att stärka och långsiktigt säkerställa detta arbete är av särskild vikt när fokuseringen på sysselsättningsfrämjande arbetet nu skall stärkas. Att minska utanförskap och stärka integrationen är också ett område där insatserna utökas. Detta innebär att de insatser till nyanlända som redan nu har börjat fortsätter och utvidgas. Det handlar bl.a. om att korta vägen för nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Att stärka insatser som tar utgångspunkt i att bättre kunna matcha företagens efterfråga på kompetens är också av stor betydelse, här finns en särskild utmaning som är kopplat till den omfattande pågående invandringen och inflyttningen till Skåne. Att utöka insatser som stärker kompetensutveckling inom det befintliga näringslivet Att öka förnyelse-/innovationsförmågan hos företagen är också ett insatsområde av betydelse i detta sammanhang Att prioritera insatser som innebär att fler vill bli entreprenörer samtidigt som de befintliga entreprenörerna stärks. Att stärka forskningsmiljöerna så de på ett optimalt sätt genererar nya innovationer och förnyelse. Att tydligt koppla infrastruktur-, kollektivtrafik- och boendefrågan till sysselsättningsfrämjande insatser. Region Skånes vision och strategiska mål Inför verksamhetsplan och budget 2017 har Region Skånes nuvarande strategikarta och mål reviderats i syfte att förenkla och tydliggöra målstyrningen, med sikte mot visionen. Nämndernas yttranden utgör viktiga inspel till styrelsens fortsatta arbete med revideringar. Region Skånes löfte till medborgarna Region Skåne finns till för dig som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfungerande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Alla nämnder har i uppdrag, enligt reglementet, att arbeta med att utveckla medborgarkontakterna genom olika former av medborgardialog. Hur ska nämnden utveckla detta arbete under 2017? Regionala utvecklingsnämnden har en tradition av att medvetet förlägga sina sammanträden på extern plats, för att få kunskap och inhämta synpunkter från olika intressenter i Skåne. Det kan handla om intresseorganisationer, lärosäten, företag och ideell sektor. Ofta är även kommunala företrädare närvarande. Detta är ett av flera sätt som nämnden fortsätter att arbeta med under 2017 för att utveckla sina kontakter med medborgare och dess olika företrädare. I nämndens arbete med att ta fram Region Skånes trafikförsörjningsprogram är samråd och dialog med ett stort antal intressenter viktig, inte minst med Skånes medborgare. Ett samarbete med beredningen för medborgardialog planeras inledas under hösten 2016. Avsikten är att hitta ett långsiktigt samarbete i syfte att ha medborgardialog även vid revidering av trafikförsörjningsprogrammet kommande år. I arbetet med Skåneleden sker många kontakter gentemot medborgarna vilket ska fördjupas under 2017, såväl mot specifika grupper som mot den breda allmänheten. Nämnden har de senaste två åren, i samverkan med Demokratiberedningen, medverkat i Region Skånes utåtriktade aktiviteter på Malmö festivalen för att få en direktdialog med olika medborgare. 9

Strategiska mål Nämnden ska nedan, och med beaktande av de ekonomiska förutsättningar och föreslagna regionbidrag som beskrivs i direktivets Ekonomiska avsnitt, riskbedöma (enligt given riskbedömningsmodell, se längst bak i mallen) och beskriva det egna arbetet utifrån Region Skånes övergripande strategiska mål. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Kunskapsstyrningen ska öka Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2017, uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Bästa tillgängliga kunskap ska inhämtas bearbetas, spridas och användas. Detta görs genom att exempelvis ta fram och förmedla underlag i form av fakta, statistik, analyser och prognoser kring Skånes och Öresundsregionens utveckling samt utveckla och förvalta geografiskt planeringsunderlag (GIS). Dessa underlag är en förutsättning i arbetet med nationell intressebevakning och dess prioriterade frågor kring Sverigeförhandlingen och nationell plan för infrastruktur, nationella forsknings- och innovationspropositioner, nationell livsmedelsstrategi, arbetsmarknadsoch kompetensförsörjningsfrågor samt gränshinder (exempelvis gränsregional statistik). Även vårt arbete med biogasutvecklingen har en viktig nationell dimension som ska bevakas och förstärkas. Frågan om regionalisering kräver också en aktiv medverkan från Region Skånes sida för att medverka i diskussionen om ytterligare utökat regionalt mandat. I Region Skånes omvärldsanalys analyseras trender och omvärldshändelser som har stor påverkan på Region Skånes uppdrag samt vilka konsekvenser de får för verksamheten. Syftet är att ge en gemensam framtidsbild och prioritering för vad Region Skåne behöver agera på både långsiktigt och mer kortsiktigt. Omvärldsanalysen är därmed ett verktyg för att prioritera viktiga frågor och för att styra verksamheten gentemot våra mål. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att kunskapsstyrningen och effektiviteten inom Region Skåne kommer att öka. Bra analys och faktaunderlag medför bättre beslut och att insatser sker där nyttan och effekten är som störst. Goda övergripande kunskapsunderlag medför även ett strukturerat och långsiktigt arbete där regionens resurser optimeras. En central och väl strukturerad analys och kunskapsfunktion blir desto mer viktig i tider när organisationen måste se över ekonomin för att undvika att fatta fel beslut. Underlagen är en förutsättning för vårt arbete med nationell intressebevakning. Konsekvenserna vid minskad budgetram för RUN blir att Region Skåne, och därmed även Skåne som helhet, riskerar följande: - Minskad kompetens och sakkunskap inom organisationen på grund av personalbrist - Ökade kostnader på grund av kortsiktiga och dåligt underbyggda lösningar - Brist i analys- och kunskapskapacitet medför att en gemensam helhetsbild inte kan uppnås, vilket i sin tur leder till ineffektivitet och felaktiga beslutsunderlag - Försvagning av Region Skånes intressebevakning till följd av brist i analys- och kunskapskapacitet Konsekvens 4 Allvarlig 4 8 12 16 3 Kännbar 3 6 9 12 2 Lindrig 2 4 6 8 1 Försumbar 1 2 3 4 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Särskild frågeställning till hälso- och sjukvårdsnämnden och driftledningsnämnderna (Kryh, Sund, SuS) Hur ska verksamheten utveckla arbetet för att uppnå en god tillgänglighet? 10

Skriv här 11

En drivande utvecklingsaktör Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Ökad sysselsättning och säkrad kompetensförsörjning Ökade finansieringsmöjligheter En funktionell arbetsmarknad Stärkt attraktionskraft genom hållbara fysiska strukturer Europas mest innovativa region 2020 En god och giftfri miljö Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2017, uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Regionala utvecklingsnämnden arbetar med nedan sex mål under målet Drivande utvecklingsaktör Mål 1: Ökad sysselsättning och säkrad kompetensförsörjning Förbättra matchningen på arbetsmarknaden En av Skånes övergripande utmaningar är den låga sysselsättningsgraden. Detta innebär att utvecklingsarbetet i Skåne är starkt fokuserat på att få fler i arbete. En bättre fungerande arbetsmarknad kräver ett effektivare tillvaratagande av förmågor hos arbetskraften samt en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden. Det kräver även ökade möjligheter till utbildning, både för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och för omställning till nya yrken. Arbeta för att mångfald skapar tillväxt Ett Skåne som erbjuder framtidstro och livskvalitet och är globalt attraktivt är ett Skåne där man tar tillvara på den mångfald som finns i regionen. Idag står alltför många grupper utanför den skånska arbetsmarknaden. Detta hämmar den regionala tillväxten. Skatteintäkterna minskar och talangen bland utlandsfödda, ungdomar och kvinnor utgör en outnyttjad potential. Dessa resurser måste tas tillvara genom skapandet av en inkluderande tillväxt. Ett Skåne som är en hållbar tillväxtmotor är ett Skåne som tar tillvara den innovations- och entreprenörskraft som finns i regionen på ett öppet och integrerat sätt. På detta sätt formar såväl integration som jämställdhet utvecklingen av regionen. Region Skånes arbete för inkluderande tillväxt styrs av handlingsplanerna Integration för regional hållbar tillväxt samt Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram är bedömningen att det inte kommer att leda till en ökad sysselsättningsgrad eller för den delen till en stärkt konkurrenskraft. Skåne har ett svårt utgångsläge och det behövs ett långsiktigt åtagande, gradvis ökade insatser och stärkt samverkan mellan utvecklingsaktörerna i Skåne. Det blir kännbara konsekvenser för Skånes medborgare om sysselsättningsgraden fortsätter att förbli låg eller visar en måttlig ökning. Den nuvarande ambitionsnivån bedöms som för låg för den rimliga lägsta insatsnivån för att det uppstår förändringar på sikt, en sänkning skulle innebära allvarliga konsekvenser för Skåne. Dessutom risk för följande: - Att flera framgångsrika kompetensfrämjande insatser måste prioriteras ned, exempelvis satsningar på Teknikcollege, SFI-plattform, Samverkansinlärning - Att nyligen påbörjade satsningar på Jobbkommission, Nyanlända en snabb väg in på arbetsmarknaden måste prioriteras ned - Att utbildnings- och arbetsmarknadsanalyser och prognosarbete måste prioriteras ned. Konsekvens 4 Allvarlig 4 8 12 16 3 Kännbar 3 6 9 12 2 Lindrig 2 4 6 8 1 Försumbar 1 2 3 4 12

1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Mål 2: Ökade finansieringsmöjligheter Utnyttja möjligheterna med EU-programmen EU-programmen innebär stora möjligheter för finansiering av utvecklingsinsatser i Skåne som bidrar till att genomföra regionala utvecklingsstrategin. Region Skånes arbete med att samordna och utveckla det interna arbetet med EU-projekt fortsätter. Likaså fortsätter utvecklingsarbetet för att mäta uppväxlingseffekten på investerade utvecklingsmedel. Skapa fungerande finansieringsstruktur En fungerande finansieringsstruktur till näringslivets olika utvecklingsfaser samt till offentligt drivna utvecklingsprojekt och konsortier är nödvändiga för att Skåne ska vara en konkurrenskraftig region. Förutom traditionella finansieringslösningar ökar de alternativa finansieringsformerna i betydelse; crowdfunding (gräsrotsfinansiering), filantropi och andra, inte så vanliga finansieringsformer, måste bli naturliga delar i den finansieringsportfölj som vi bygger upp i Skåne. Region Skåne måste därmed öka kapaciteten och förmågan att både söka nya finansieringsvägar och att ta emot ny finansiering. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att finansieringen av det regionala utvecklingsarbetet kan genomföras och nya innovativa idéer kan prövas och genomföras inom ramen för EUfinansierad projektverksamhet. Det är viktigt att Region Skåne internt har en tydlig och effektiv struktur för att starta upp, arbeta med och följa upp de olika EU-projekt och program som vi är inblandade i. De långsiktiga konsekvenserna för Skåne blir många och värdefulla. Vi har inte råd att välja bort sådana investeringar i en tid då Skåne har den lägsta sysselsättningsnivån i Sverige och en allmänt låg skattekraft och produktivitet. Dessutom ökar möjligheterna till att skapa en fungerande finansieringsstruktur för Skånskt näringsliv, vilket förutsätter långsiktig hög ambitionsnivå från Region Skåne. Konsekvenserna vid minskad budgetram blir kännbara, det regionala utvecklingsarbetet måste växlas ned och den fulla effekten av de möjligheter som EU-finansiering innebär tappas bort. Risken är att de mål som finns i den regionala utvecklingsstrategin inte kan uppnås och det drabbar inte bara Region Skåne utan framförallt våra samarbetspartners och medborgare. På lång sikt får det EU-finansierade arbetet ovärderliga effekter på Skåne och dess utveckling då det inte idag går att förutse alla effekter som kommer i framtiden. Det blir även kännbara konsekvenser för det skånska näringslivet om det långsiktiga arbetet med att skapa en bättre finansieringsstruktur bryts, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för en stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Region Skåne har förväntningar på sig att vara en samordnande och drivande aktör i dessa frågor. Dessutom risk för följande: - Att satsningar på redan påbörjade EU projekt får omprövas - Att EU-coachningsarbetet prioriteras bort Konsekvens 4 Allvarlig 4 8 12 16 3 Kännbar 3 6 9 12 2 Lindrig 2 4 6 8 1 Försumbar 1 2 3 4 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Mål 3: En funktionell arbetsmarknad Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne - ökade infrastrukturinvesteringar Region Skåne kraftsamlar för att stärka den regionala tillgängligheten, tidsförtäta Skåne och bli en gemensam arbetsmarknad, genom utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik. I Sverigeförhandlingen har Region Skåne tagit en samordnande roll i det skånska arbetet., en nyckelroll som behöver utvecklas när vi går in i processerna kring nationell och regional plan. Mer investeringar i Skåne är centralt, såväl som att stärka det hållbara resandet med kollektivtrafik och cykel. Stärka Skåne som gods- och logistiskregion Skåne ska främja hållbara helhetslösningar för både person- och godstrafiken i ett gemensamt perspektiv med grannregionerna, eftersom en stor andel av Sveriges export och import går via Skåne. Region Skåne ska stärka 13