Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

Relevanta dokument
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Räkna med vallen i växtföljden

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Foto: Janne Andersson

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Utnyttja restkvävet i marken

Varmt väder ger snabb utveckling

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

De skånska odlingssystemförsöken

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Lågt kväveupptag senaste veckan

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?

Slamtillförsel på åkermark

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Innehåll

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Varmt väder har gett ökat upptag

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Liten mineralisering denna vecka

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

13 dagar gav 14 säckar

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Fortsatt varierande kväveupptag

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Slamspridning på åkermark

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Värdet av vall i växtföljden

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kväveupptaget har tagit fart

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Ekologisk produktion lantbruk

Transkript:

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna Vreta Kluster, 2018-02-12, Jens Blomquist

Mull och mask, Vreta Kluster, 2018-02-12 1. Introduktion bakgrund 2. Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 3. Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter 4. Jordhälsa nytt fokus

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Jordstruktur Rotdjup Dränering Gasutbyte O 2 /CO 2 Daggmaskar Aggregatstabilitet Mull x 0,58 = kol (C)

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Stallgödsel Mellangrödor Halm Mineralisering 1 2 % per år

Odlingsperspektiv Göte Bertilsson www.greengard.se Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Greppa Näringen: modul 12B, Växtföljd och bördighet

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Greppa Näringen: modul 12B, Växtföljd och bördighet Basläge: 1. Höstraps 2. Höstvete (-halm) 3. Höstvete 4. Ärter 5. Höstvete (-halm) 6. Höstvete Nytt läge: 1. Höstraps (kultivatorsådd) 2. Höstvete (+ halm) 1 3. Höstvete (+ fånggröda) 4. Ärter 5. Höstvete (+ halm) 2 6. Höstvete (+ svinflyt) 4 5 3

% kol Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Halm efter höstvete kvar år 2 2 1,8 1,6 1 1,4 1,2 1 0,8 Basläge Nytt läge 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 År

% kol Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Halm efter höstvete kvar år 5 2 1,8 1,6 2 1,4 1,2 1 0,8 Basläge Nytt läge 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 År

% kol Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Fånggröda + markvila före ärter år 4 2 1,8 1,6 3 1,4 1,2 1 0,8 Basläge Nytt läge 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 År

% kol Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Svinflyt före höstraps, 25 t/ha 2 1,8 1,6 4 1,4 1,2 1 0,8 Basläge Nytt läge 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 År

% kol Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Kultivatorsådd tidigare etablering 2 1,8 1,6 5 1,4 1,2 1 0,8 Basläge Nytt läge 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 År

150 100 50 0 Mullhalt odlingsåtgärder & effekter kg C/ha o år 1 2 4 3 55 4 95 5 108-50 -49-100 -102-150

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Försök DK, 18 år vårkorn - 0, 4, 8, 12 ton halm/ha 1,8 1,6 1,4 1,2 % C 1,17 1,33 1,47 1,60 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 ton/ha 4 ton/ha 8 ton/ha 12 ton/ha Källa: Thomsen & Christensen, 2005

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter Försök DK, 18 år vårkorn varav sista 10 år eng. rajgräs 1,8 1,6 1,4 1,2 % C 1,29 1,17 1,46 1,33 1,56 1,47 1,67 1,60 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 ton/ha 4 ton/ha 8 ton/ha 12 ton/ha Källa: Thomsen & Christensen, 2005

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter C-halt påverkar skörden: 3 9 % per 0,1 % C Källa: Göte Bertilsson, Greengard Vattendelare: C-halt < 2 % (= mullhalt 3,4-3,5 %)

V-följd 1 Korn + ins Vall I Vall II H-vete Havre H-vete Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 2015-03-08 V-följd 2 Korn Havre V-raps H-vete Havre H-vete 5 dl vatten

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 5 dl vatten

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 5 + 3 dl vatten

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 5 + 3 dl vatten

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter efter 8 dl och 8 minuter

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter efter 8 dl och 30 minuter

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 5 + 3 + 2 dl vatten

Mullhalt odlingsåtgärder & effekter efter 10 dl och 70 minuter

V-följd 1 Korn + ins Vall I Vall II H-vete Havre H-vete Mullhalt odlingsåtgärder & effekter 2,11 % C 1,96 % C 3,6 % mull 3,4 % mull V-följd 2 Korn Havre V-raps H-vete Havre H-vete

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter The formation of vegetable mould, through the action of worms, with observations on their habits Av J. Cameron - Okänd, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index. php?curid=2649065

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter 50-tal arter finns i Sverige (15-tal) Tre grupper 1. epigeiska lever på markytan 2. endogeiska - jordätande 3. anektiska - djupgrävande Två arter viktiga för jordbruk: stor daggmask grå daggmask

Nattaktiva, känsliga för UV-ljus Gillar vila (jordvila) & mat (org. material) ca 100 000 1 000 000 per hektar ca 50 1 000 kilo per hektar ca 4 000 5 000 gångar km per hektar Nytta: Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter bättre tillgänglighet på N (P) blandar in och bryter ner skörderester, luftning och dränering, fler makroporer Hermafroditer (tvåkönade)

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Metaanalys, van Groenigen et al (2014) 58 studier 1910 2013, 462 datapunkter 1. Avkastning 2. total biomassa 3. biomassa ovan jord och 4. biomassa under jord, 5. kvot skott/rot, 6. N i ovanjordisk biomassa + 25 % avkastning i samtliga grödor med/utan daggmask > + 30 % i stråsäd jmf. < + 10 % baljväxter > + 30 % i vall utan baljv. jmf. < + 10 % vall med baljv.

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter increased N availability is a dominant pathway by which earthworms stimulate plant growth

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Projekt 4T, försök 706 med tre huvudled: Höstvete utan mellangröda Höstvete + it rajgräs Höstvete + rödklöver Ins. vår, tillväxt 2-4 månader höst, sockerbetor år 2

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Daggmaskar året efter i sockerbetor antal/ha 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 H-vete + rödklöver H-vete + it. rajgräs H-vete utan ins 0 50 100 150 200 250 300 kg/ha

kg/ha Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Daggmaskar, Gretelund, 6 nov 2015 Stubb Eng rajgräs Oljerättika Rödklöver 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1000 000 1200 000 1400 000 antal/ha

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Försök förfrukter till sockerbetor, 704, projekt 4T

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter 4T-försök, Förfrukter till sockerbetor daggmaskar året efter i sockerbetor 1400000 grönträda antal/ha 1200000 1000000 800000 600000 400000 höstvete 200000 0 0 50 100 150 200 250 kg/ha

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Infiltration i matjorden, okt i sockerbetor, 1 år efter förfrukter, 8 försök 2000-2001 Infiltration cm/h 70 60 50 63,7 40 30 20 10 0 33,6 e höstvete e grönträda

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Infiltration i alven, okt i sockerbetor, 1 år efter förfrukter Försök med förfrukter till sockerbetor, 704 Infiltration cm/h 30 25 20 15 10 e höstvete e grönträda 5 0 15 min 30 min 60 min Tid efter vattenmättnad

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Effekt av jordbearbetning?

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter är generellt negativ!

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter antal /m 2 Deep burrowing species antal /m 2 Shallow working species Källa: Edwards & Lofty (1982)

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Two (2) passes of a Bamford chisel plough 12,5 cm deep

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Halmhantering & tillväxt, projekt 4T, 11 försök 1998-2000 Ingen stubbn. vikt/m 2 halm + stubbn. 0 1 2 antal /m 2

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Jordbearbetning Daggmaskar Fräs/rotor Plog Kultivator Harvning Direktsådd

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter C-max C-min

kg/ha Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2016-04-05 C-max C-min - 200 400 600 800 antal x 1000/ha

kg/ha Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2016-07-08 C-max C-min - 200 400 600 800 antal x 1000/ha

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter earthworms are impacted by pesticides at all organization levels. pesticides disrupt enzymatic activities. pesticides increase individual mortality, decrease fecundity and growth. decrease the overall community biomass and density. Insecticides and fungicides are the most toxic pesticides impacting survival and reproduction, respectively.. Källa: Pelosi et al. 2013

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter when pesticides were used at agronomic rates, only few authors found significant effects on earthworm survival. In general, pesticides used at these rates did not show any effect at the individual level, or they only affected earthworm growth and reproduction. Källa: Pelosi et al. 2013

Daggmaskar odlingsåtgärder & effekter Storbritannien: jmf 8 gårdar fält delade, 2 år CFP = Current Farm Practice = 100 % dos av växtskydd RIA = Reduced Input Approach = 50 % input, inga insekticider de två växtskyddsstrategierna orsakade inte några ekologiskt signifikanta skillnader i daggmaskpopulationerna Källa: Tarrant et al. 1997

Jordhälsa 1 tesked frisk jord kan innehålla 100 miljoner 10 miljarder bakterier 100-tals meter svamphyfer 1000-tals protozoer Nematoder, leddjur etc.

Jordhälsa Tim Parton, Soil Farmer of the Year 2017 Jordhälsa = mötesplats

Jordhälsa Källa: Wu et al. 2014

Jordhälsa SLU examensarbete 2018 Agronomprogrammet Hanna Williams Parstudie i Skåne Källa: Cornell Soil Health Lab: Comprehensive Assessment of Soil Health