Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998 Kv. Björnen 18 och 21 Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028 Håkan Assarsson
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998 Kv. Björnen 18 och 21 utförlig Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20 Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028 Författare: Håkan Assarsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006
Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien Figur 2. Undersökningens läge i förhållande till RAÄ, Malmö stad. Underlagskarta Malmö Stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028
Undersökningens bakgrund I samband med nybyggnation i kv. Björnen 18 och 21, Malmö stad, genomförde Malmö Kulturmiljö mellan april och juli månad 1998 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (diarienr. 220-24120-97). Exploateringsområdet berör Malmö medeltida stadsområde som är upptaget som fornlämning nr 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Beställare var Vasakronan AB. Vid schaktningsarbetet framkom jordmassor som till stor del bestod av omrörda lager. Fyllningen utgjordes av rivningsmassor från bebyggelse som funnits på tomten under 1800 1900-talet. Men vid schaktningen som gick ned i bottenleran framkom även två timrade brunnar och en ränna i nord-sydlig riktning. Rännan har troligen fungerat som dräneringsdike eller kan ha förbundit några av de fiskedammar som legat i området under 1600 1700-talet. Brunnarna tillhör troligen den bebyggelse som funnits här under 1800 1900-talet. I schaktmassorna påträffades även äldre lösfynd som skärvor av stengods och keramikbitar från fat, skålar och krukor som kan dateras till 1600 1700-talet. Undersökningen visar att kulturlagren rörts om under modern tid, men att lämningar med informationsvärde om förstadens äldre historia finns bevarade i form av nedgrävningar i bottenleran. Tomten som skall bebyggas uppgick till ca 1500 m 2. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en schaktövervakning, vilket innebar att undersökningsmetoden var begränsad till att följa exploatörens schaktning ned till den nivå där den nya byggnaden skulle grundsättas. Denna nivå låg ca 4,0 meter under markytan eller 0 meter över havet. Schaktningen utfördes av en grävmaskin placerad på marknivå. Möjligheterna att styra grävningsarbetet var begränsade, vilket naturligtvis påverkade det arkeologiska arbetet. Detta inskränktes till att besiktiga den framschaktade ytan. De anläggningar och fynd som trots allt kunde iakttas dokumenterades. Kv. Björnen gränsar i öster till Södra Förstadsgatan, i söder till Triangeln, i väster till Davidshallsgatan och i norr till Kärleksgatan. Den aktuella tomten Björnen 18 och 21 går rakt igenom kvarteret och har förbindelse med Södra Förstadsgatan i öster och Davidshallsgatan i väster. Södra Förstadsgatan var staden Malmös viktigaste förbindelseled söderut (Rosborn 1984). Äldre kartmaterial visar att bebyggelsen var av blygsam omfattning, främst bestående av kålgårdar och fiskedammar. Det fanns anlagda fiskedammar i hagarna utanför Söderport. Detta omtalas redan i slutet av 1500-talet. Under de skånska krigen på 1600-talet kom Malmö att direkt drabbas. År 1644 belägrade svenskarna staden och brände ned bebyggelsen utanför befästningsvallarna. År 1677 var rollerna ombytta. Staden var nu svensk och danskarna befann sig bl.a. i trakten av nuvarande Triangeln. Södra Förstadsgatan och angränsande kvarter grävdes sönder av löpgravar. Danskarnas stormning misslyckades och lämnade kvar 4 000 stupade på vallarna (Billberg 2003: 38). I samband med nybyggnation i kv. Björnen 4 utfördes en mindre undersökning år 1986 (arkivuppgifter Kv. Björnen 084:001). Då påträffades bl.a. en brunn och flera nedgrävningar i bottenleran. Gemensamt för dessa anläggningar var fyllningen som bestod av vattenavsatta lager. Keramikfynden daterades till 1600 1700-tal och styrker antagandet att anläggningarna härrör från fiskedammarna. Vid ledningsschaktningar i Södra Förstadsgatan har vid flera tillfällen framkommit vattenledningsrör av trä. Rören har fungerat som huvudledningar från Pildammarna ned till en stor cistern på Stortorget. Vattenförsörjningssystemet började byggas under 1500-talet och byggdes ut efterhand som behovet av färskvatten ökade. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028
Resultat Den första delen av byggschakten pågick från början av april till mitten av maj 1998, då den östra delen mot Södra Förstadsgatan schaktades ur. Den återstående västra halvan mot Davidshallsgatan grävdes ur i juli efter ett längre uppehåll. Vid schaktningen, som gick ned i bottenleran, framkom två brunnar och en ränna i nord-sydlig riktning. Rännan var ca 1 meter bred och 0,3 meter djup. I rännans fyllning påträffades inte några fynd men anläggningen kan tänkas ha fungerat som dränering eller kan ha förbundit några av de fiskedammar som legat i området. Brunnarna som låg i norra delen av tomten var fyrkantiga med träskoning. De var ca 1,70 x 1,70 m och toppen låg ca +0,50 m ö.h. och sträckte sig drygt 2 meter ned i blåleran. Inga daterande fynd fanns i brunnsfyllningen. Men med tanke på brunnarnas ursprungliga djup, kanske 6-7 meter djupa, har de troligen tillhört den bebyggelse som legat här under 1800-talet. Vid schaktningsarbetet framkom jordmassor som till stor del bestod av omrörda lager. Fyllningen utgjordes av rivningsmassor från den bebyggelse som funnits på tomten under 1800 1900-talet. Men i schaktmassorna påträffades även en del äldre lösfynd som skärvor av stengodskrus och keramikbitar från fat, skålar och krukor som kan dateras till 1600 1700-talet. Undersökningsresultaten visar att kulturlagren i området är omrörda under modern tid. Däremot finns bevarade lämningar i form av nedgrävningar i bottenleran, med informationsvärde om förstadens äldre historia. Figur 3. Översiktsplan visande rännans läge inom den undersökta ytan. Referenser Billberg, Ingmar. 2003. Abriess der Vestung Malmoe. Malmös Kartor. Från 1500- talet till idag. Red. Tyke Tykesson. Lund, s. 38 39. Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Arkivuppgifter, Malmö Kulturmiljö. Kv Björnen 084:001 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028 5
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 220-24120-97 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...876/97-d1 Inventarienummer:... MHM 9450 Arkivnummer:...084:02 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:...Björnen 18 och 21 Kvarter:... Björnen Fornlämningsnummer:...RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:...malmö 2C:23 Koordinatsystem:...RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6166720 Y koordinat:...1323220 M ö.h.:...ca 4,0 Fältarbetstid:...980403-980715 Antal arbetsdagar:... 12 Antal arkeologtimmar:... 94 Exploateringsyta:... ca 1500 m 2 Undersökningsområde:... ca 1500 m 2 Undersökt yta:... ca 1500 m 2 Platschef:... Håkan Assarsson Personal:... Håkan Assarsson Uppdragsgivare:...Vasakronan AB Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028