Internationell svetskonstruktör M 7.1 Tillverkningskostnader och kostnadsreduktion M 7.2 Tillverkningsvänlig konstruktion Nils Stenbacka, Professor nils.stenbacka@branneriet.se 070-341 66 59 Nov 2012 Nils Stenbacka 1
Kursboken Läs gärna kapitel 1, 4 7 och 11 före kursen. Inledning och översikt. Produktivitet och effektivitet. Trender. Varför gör man ekonomiska beräkningar? Nyckeltal för några svetsmetoder. Kostnadsbestämmande faktorer vid svetsning Beräkning av svetskostnader. Känslighetsberäkning. Investeringsberäkningar ett par enkla modeller. Rationaliseringspotential och förändring. Praktiska exempel (fallstudier). Tillgängliga verktyg på marknaden. Sakregister, referenser, webbadresser och aktuella svetsstandarder Nov 2012 Nils Stenbacka 2
M 7.1 Fabrication costs and cost reduction Objective: The students will understand the average cost levels of various fabrication processes and how they affect the total cost of a product Scope: Joint preparation costs Filler material cost Welding speed and machine costs Fixed and marginal costs Semi finished components Expected result at comprehensive and standard levels: Compute example on the influence of weld throat thickness on weld cost. Illustrate typical division of welding costs for different types of welding operations. Review typical production process and their relationship between cost and productivity. Comparison of costs levels for manual welding, mechanized welding and robot welding. Review of case studies in fabrication cost reduction. Nov 2012 Nils Stenbacka 3
INLEDNING Nov 2012 Nils Stenbacka 4
Västerbron i Stockholm (1935) Exempel på en nitad konstruktion. Nov 2012 Nils Stenbacka 5
Svetsning En definition Åstadkommande av (en fast) förbindning mellan ett arbetsstyckes delar med eller utan tillsatsmaterial - eller mellan arbetsstycke och tillsatsmaterial, genom energitillförsel i form av lokal uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur, genom plastisk lokal flytning eller genom atomär diffusion. Hänvisning görs till kursboken. Nov 2012 Nils Stenbacka 6
Nitförband / Svetsförband Nitning Svetsning Weman Nov 2012 Nils Stenbacka 7
Definitioner Smältsvetsning, lokal värmning till smältning (sammansmältning), med eller utan tillsatsmaterial och utan tryck. Trycksvetsning, med eller utan uppvärmning (lokal smältning kan dock ske), där tryck används för att utföra svetsen. Svets (ej svetsfog) eller svetsförband, genom svetsning åstadkommen förbindning. Fog eller svetsfog, ett för svetsningen ofta särskilt utformat ställe mellan arbetsstyckets olika delar, och som hålls på ett visst inbördes avstånd när svetsningen börjar. Påsvetsning, påförande av tillsatsmaterial på en yta genom svetsning. Nov 2012 Nils Stenbacka 8
Fogtyper Nov 2012 Nils Stenbacka 9 SVK
Svetsfogar & förband SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 10
Svetslägen Nov 2012 Nils Stenbacka 11
Svetsade konstruktioner - fördelar Hög hållfasthet (R el 1100 MPa) Vätske & gastät Låg vikt (20% lägre än en nitad konstruktion) Enkel design Enkel att producera Mekanisering & robotisering möjlig Inga tjockleksbegränsningar Nov 2012 Nils Stenbacka Bromma / AGA 12
Svetsade konstruktioner - begränsningar Metallurgisk inverkan Risker pga svetsdefekter Oförstörande provning har sina begränsningar Svetsegenspänningar och deformationer Haveriet i Oxelösund, 2006 Nov 2012 Nils Stenbacka 13 SHK 2007
Byggraset i Kista 25 mm i flänsarna, 7 mm i livet Nov 2012 Nils Stenbacka 14
Svetsade konstruktioner - tillverkning Material och materialval, beräkning, design Svetsprocedurer lämplighet för svetsning Produktionsvolym, produktivitet, ekonomi Kvalitetskontroll och oförstörande provning (OFP) Arbetsmiljö Utrustningar Kompetens etc Konstruktion Produktion Se sid 14-15 i kursboken Kontroll Återkoppling Utveckling FoU Nov 2012 Nils Stenbacka 15
Svetsbarhet definition "Svetsbarhet är den egenskap hos ett metalliskt material som, vid användning av en given svetsmetod för ett givet ändamål, gör att en kontinuerlig metalliskt förbindning kan åstadkommas medelst ett lämpligt förfarande, varvid svetsen skall uppfylla de krav som ställs på svetsens lokala egenskaper och på dessas inflytande i den konstruktion, i vilken den ingår." SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 16
Svetsbara material Stål olegerade, låglegerade Stål höglegerade, t ex rostfritt Gjutjärn Aluminium and aluminium legeringar Koppar and Koppar legeringar Nickel and Nickel-legeringar Titan osv Nov 2012 Nils Stenbacka 17
Svetsproduktion, exempel SVK / AGA - Linde Nov 2012 Nils Stenbacka 18
Svetstekniska begrepp Svetsgods Övehettad zon Normaliserad zon Strukturändrings zon Opåverkat grundmaterial HAZ = Heat Affected Zone Belagd elektrod T-förband MAG SVK / AGA - Linde Nov 2012 Nils Stenbacka 19
Smältsvetsning - utveckling Electron beam, 1954 Stohr Laser welding, ca 1964 Maiman MIG-welding 1948, Airco MAG-welding (CO 2 ) 1946, Gibson TIG-welding 1941, Meredith Gas shielded arc, 1930 Hobart, Devers Submerged arc, 1930 Kennedy Demonstration 1902 Dalén & Gylling Metallic arc 1888, Slavianoff Coated electrode 1904, Kjellberg Swedish patent: 27152, June 29, 1907 Oxy-Acetylene1901 Picard, Fouche Oxy-Hydrogen 1898, Wiss Carbon arc 1881, Bernardos Nikolay Nikolayevich Gas welding Le Chatelier 1895 Welding of lead 1840, de Richemond Nov 2012 Nils Stenbacka 20
Trycksvetsning - utveckling Friction Stir welding, 1991 Diffusion welding, 1950-1960 Friction welding, 1956 Explosion welding, 1954 HF induction welding, ca 1950 Ultrasonic welding, ca 1945 Seam welding, 1910-1920 Flash welding, 1910-1920 Spot welding, 1900-1910 Projection welding, 1900-1910 Resistance welding, 1885 Thomson Thermite welding, 1897 Goldschmidt Tubai-Kan, ca 4000 BC (Blacksmith). Egypt goldsmith 1475 BC. Nov 2012 Nils Stenbacka 21
Svetsning utveckling 100 Amp och 65 år, samma strömstyrka M G Nov 2012 Nils Stenbacka ESAB 22
SVETSMETODER Nov 2012 Nils Stenbacka 23
Svetsmetoder - översikt SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 24
Några begrepp Intermittensfaktor [%] (I max under 10 min period), svetsströmkällor. Nedsmältningstal [kg/h], D Insvetstal [kg/h] (kg färdigt svetsgods per tidsenhet), I Nyttotal [%], anger hur mycket av tillsatsmaterialet som bildar nyttigt svetsgods, N Bågtidsfaktor (svetstid/totaltid), B f Nov 2012 Nils Stenbacka 25
Effekttäthet [J/s*m2] för olika processer P max, W/m 2 10 12 EB & Laser 10 10 Grong Plasma 10 8 TIG & MMA Gas 10 4 2 * r 0, m Weman Rykalin 10-4 10-2 10 0 r 0 ekvivalent radie Nov 2012 Nils Stenbacka 26
Kapitalkostnad och svetshastighet Behov av ekonomisk analys Elektronstråle & Laser Friction Stir Kapitalkostnad SEK 10 7 10 6 10 5 Motståndssvetsning Bågsvetsning Storlek på investering Ox-Acetylene 10 4 Svetshastighet m/min 0,05 5 0,5 50 Mendez & Eager, Nov 2012 Nils Stenbacka 27
Några vanliga svetsmetoder Svetsning med belagd elektrod (15%) Pulverbågsvetsning (10%) Gasmetallbågsvetsning (75%) Punktsvetsning Nov 2012 Nils Stenbacka SVK 28
Marknadsutveckling Estimated Weld Metal Deposited 1976-2006 100% Western Europe 437 000 tonnes 335 000 tonnes Western Europe USA Japa 23 000 100% USA 14 000 Japan 268 000 tonnes 90% 34,000 90% 90% 65 000 83 000 80% 80% 80% 100% 15 000 70% 70% 70% 60% 50% 335 000 60% 50% 202 000 60% 50% 141 000 40% 40% 40% 30% 30% 30% 20% 10% 245,000 45 000 20% 10% 53 000 20% 10% 29 000 0% 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0% 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0% 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Updated 2005-02-14 MMA MIG/MAG FCW SAW Nov 2012 Nils Stenbacka 29 ESAB
Manuell metallbågsvetsning (MMA) Höljets funktion bl a skydda smältan, stabilisera ljusbågen Många olika typer av elektroder (sura, rutila och basiska) Låg investeringskostnad Kan användas i alla svetslägen Långsam metod Bred HAZ Lättillgängligt, och omfattande sortiment av elektroder Mindre stränga krav på grundmaterialets renhet och fogberedning Utmärkt för reparationsoch montagesvetsning Slaggning Man kan svetsa många olika grundmaterial Från t = ca 2 mm och uppåt SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 30
Belagd elektrod, MMA ESAB Se sid 59-63 i kursboken 31
Gassvetsning (Oxy-Acetylene) Temperatur i lågan ca 3 100 C Enkel & billig utrustning Reparations- och montagearbeten Kolande Neutral Oxiderande Långsam metod Hög sträckenergi - Bred HAZ Rör, tunnplåt (0,5 6 mm) Sprickkänsliga material Gjutjärn, icke järn metaller Hård- och påsvetsning Nov 2012 Nils Stenbacka SVK / AGA - Linde 32
Gassvetsning AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 33
Gasmetallbågsvetsning (MIG/MAG) MIG = Metal Inert Gas MAG = Metal Active Gas GMAW = Gas Metal Arc Welding Högre investeringskostnad Alla svetslägen Snabb metod Mindre HAZ Mindre formförändringar Trådelektroder och rörelektroder Inerta och oxiderande skyddsgaser Inga avbrott för elektrodbyten Ren och torr fog Mindre fogvolym än MMA Lågt behov av slaggning Många olika typer av grundmaterial Automatisering och robotsvetsning. Kortbågsvetsning (0,8 3,0 mm) Spraybågsvetsning (från 4 mm) Nov 2012 Nils Stenbacka SVK 34
Gasmetallbågsvetsning, MIG/MAG Se sid 59-63 i kursboken 35
MIG/MAG utrustningar MIG / MAG MMA Halvautomatisk MAG-svetsning ESAB Nov 2012 Nils Stenbacka 36
Robot welding gantry system Nov 2012 Nils Stenbacka 37 ESAB
Parameterbox RAPID PROCESSING Roterande spraybåge Spraybåge Bågspänning 10 mm Blandbåge Modererad spraybåge Kortbåge Forcerad kortbåge AGA AB Trådmatning AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 38
TIG-svetsning Högre investeringskostnad Hög kvalitetsmetod Alla svetslägen Långsam Med eller utan tillsatsmaterial Ren och torr fog Ingen slaggning Många olika typer av grundmaterial och även svåra material (t ex Ni, Ti) Manuellt eller mekaniserat TIG = Tungsten Inert Gas Inerta gaser / inerta gasblandningar Wolframelektrod Tändning Lift Arc eller HF 0,5 6 mm SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 39
TIG-svetsning Se sid 59-63 i kursboken 40
Pulverbågsvetsning Hög investeringskostnad Snabb Höga strömstyrkor Djup inträngningen Mindre behov av fogberedning Hög bågtidsfaktor Företrädesvis horisontellt Ren och torr fog Slaggning Många olika typer av grundmaterial Mekaniserat Ingen svetsrök / strålning Från 2 mm & uppåt SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 41
Pulverbågsvetsning Nov 2012 Nils Stenbacka ESAB 42
Pulverbågsvetsning, SAW Se sid 59-63 i kursboken 43
Lasersvetsning CO 2 laser 5 12 kw Nd:YAG laser 4 kw Värmeledningssvetsning - Nyckelhålssvetsning SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 44
Laser performance data Factor Diode CO 2 YAG Diode pumped Fiber System efficiency, % 25 6 6 >20 Wavelength, µm 0,8 10,6 1,06 1,08 Adsorption steel, % Adsorption aluminum, % 40 12 35 35 13 2 7 7 Max power, kw 4 50 8 10 Nov 2012 Nils Stenbacka 45
Laser, exempel pacemaker wheels Trumpf Nov 2012 Nils Stenbacka 46
Lasersvetsning Lasersvetsning utförs i huvudsak som stum- eller överlappsfog. Metoden kräver noggrannare beredning av fogen än vid konventionell svetsning, dvs i princip accepteras bara små spaltöppningar. Tillsatsmaterial måste användas vid större spaltöppning för att uppnå fyllning av fogen. Många olika grundmaterial Även Titan, Inconel kan svetsas. Aluminium t= 0,1-5 mm. SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 47
Laser-svetsning, tailor blanks Olika plåttjocklekar/stål, mm Weld & Press. Började redan på 80-talet Olika materialkombinationer. Trumpf Nov 2012 Nils Stenbacka 48
MAG Laser Hybrid svetsning AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 49
Hybrid laser MAG svetsning LASER Djup inträngning Hög svetshastighet Liten temperaturpåverkan MIG/MAG Låg investerinskostand Tolererar spalter Segt svetsgods Svetsgods med hög R el HYBRID PROCESSEN Gynnsamma strukturer I svetsgodset Hög svetshastighet, kan producera kälsvetsar Lägre energiförbrukning Mindre svetsdeformationer Kan acceptera större spalter AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 50
Punktsvetsning Stavformade, vattenkylda elektroder, trycker samman plåtarna under svetsningen. När ett visst tryck har uppnåtts, sluts strömmen. Efter en viss tid har en lämplig svetstemperatur uppnåtts i materialet mellan elektroderna och strömmen bryts. När svetsen fått svalna avlastas elektrodtrycket och svetsen är färdig. Mycket vanlig metod. Tunnplåt. En eller flera punkter. Överlappsförband. Punktsvetsning används för svetsning av allmänna konstruktionsstål med överlappsfog på upp till 3+3 mm. Vissa kopparlegeringar, aluminium, nickel och zinkplåt kan även svetsas. Metoden används i stor omfattning inom tunnplåtsindustrin (ex. bilindustrin). Q = R * t * I2 [Ws] SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 51
Pressvetsning Svetsningen sker vid uppskjutande partier (vårtor) i den ena eller båda delarna av arbetsstyckenas fogytor. Vårtorna kan vara uppressade i längsgående, alternativt cirkelformade förhöjningar eller som punkter. Fördelen med pressvetsning är att man kan utföra flera svetsmoment samtidigt dvs. metoden är en lämplig massfabrikationsprocess. Användes för fastsvetsning av beslag, muttrar och för tillverkning av armeringsnät, galler och kabelstegar. SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 52
Friktionssvetsning Friktionssvets 1. Broms 2. Arbetsstycke (rör) 3. Vulst 4. Svets 5. Fixtur Ingen fullständig uppsmältning av fogytorna. Delar som skall sammanfogas roteras, gnids mot varandra under högt tryck. När rätt svetstemperatur uppnåtts, stoppas rotationen, samtidigt som trycket bibehålls eller ev. ökas tills sammansvetsningen är färdig. Under svetsningen bildas en vulst av material som pressas ut från fogytorna. På detta vis avlägsnas ytföroreningar så att svetsen blir homogen. Metoden användes där åtminstone ena arbetsstycket är rotationssymmetriskt. Vanliga tillämpningar är svetsning av stång mot stång, rör mot rör och rör/stång mot fläns eller ändplatta. SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 53
SVETSKOSTNADER Nov 2012 Nils Stenbacka 54
Vad är kostnadseffektiv svetsning? Billigt tillsatsmaterial Snabb svetsning Lite efterbearbetning Små svetsdeformationer Hög genomloppshastighet Liten andel icke värdeskapande tid Liten andel stödjande tid Stabilitet i processen Inga flaskhalsar Value stream mapping Värdeflödesanalys. Ericson, VCE Nov 2012 Nils Stenbacka 55
Processen bestämmer produktiviteten Order/Inköp Lager, omarbetning, köer... Planering/Konstruktion Kundanpassning Tillverkning Värdeskapande tid Totalt värdeskapande tid: 18%. Icke-värdeskapande tid + stödjande tid: 82%. Se sid 52 i kursboken ABB T50 Nov 2012 Nils Stenbacka 56
Tillverkning av järnvägsvagnar Se även sid 134-135 i kursboken Nov 2012 Nils Stenbacka 57 Kruse
Svetsekonomiska beräkningar Kan motiveras om man vill investera i en ny utrustning (t ex eliminera en flaskhals), sänka tillverkningskostnaderna, göra en övergång från halv-automatisk till robotiserad svetsning, kontrollera en offert eller ge en offert, räkna på en ny- eller om-konstruktion, optimera en viss process, förstå vilka processparametrar som har störst betydelse för ekonomin. Nov 2012 Nils Stenbacka 58
Total kostnad Eskilda kostnader Alla kostnader som kan knytas till ett visst objekt t ex Grundmaterial Lön Tillsatsmaterial Gemensamma kostnader Alla kostnader som är gemensamma för flera objekt t ex Administration Hyror Värme Nov 2012 Nils Stenbacka 59
Totala kostnader Fasta kostnader Kostnader som inte beror på tillverkningsvolymen. t ex Avskrivningar Löner Försäkringar Rörliga kostnader Alla kostnader som är gemensamma för flera objekt t ex Material Tillsatsmaterial Underhåll Nov 2012 Nils Stenbacka 60
Tider i en svetsoperation Bågtidsfaktor = Bågtid (svetstid) / Cykeltid Programmering Skärning / Fogberedning Fixturer / Lägestställare Plåt / Tråd / Gas Uppdragstid Se sid 65-82 i kursboken Ställtid Bågtid Bågbitid Hanteringstid Fördelningstid Kontroll Reparationer Kassaktioner Montering Cykeltid 61 Karlebo Svetshandbok
Indata i en svetskostnadsberäkning m sv Svetsgodsvikt (kg, kg/m) TL Operatörskostnad (kr/h) I Insvetstal (kg/h) [= nyttotal * nedsmältningstal] B f Bågtidsfaktor (%) [svetstid / cykeltid] MTK Maskintimkostnad (kr/h) P e Elektrodpris (kr/kg) N Nyttotal (%) [insvetsad svetsgodsvikt / tillsatsmaterialvikt] F Gasflöde (l/min) P g Gaspris (kr/m 3 ) Elkostnad och underhållskostnad kan ev försummas (de är ofta < 5 % av totala svetskostnaden) 62
Formlerna för kr/m eller kr/objekt ange formeln för den totala svetskostnaden samt härled den sk kontrollerande faktorn Se sid 88-90 i kursboken 63
The simple weld cost formula k = m w ( TL + MTK ) /( I B f ) k I MTK m w deposited weld metal [kg] TL operator cost with over-head [ /h] MTK hourly machine cost (capital) [ /h] I deposition rate [kg/h] B f arc time factor, % (equipment utilization factor) MTK, I Disregarding costs for filler material (wire and gas), electricity and maintenance (often < 10% of total). Nov 2012 Nils Stenbacka 64
Influence of I and MTK dk / di = m ( TL+ MTK)/( I 2 w B f ) dk / dmtk = mw /( I B f ) Nov 2012 Nils Stenbacka 65
Totala svetskostnaden Nov 2012 Nils Stenbacka 66
Nedsmältningstal Pulverbägsvetsning Gasmetallbägsvetsning TIG-svetsning Normalutbyteselektroder Högutbyteselektroder OBS skillnaden mellan nedsmältningstal och insvetstal. Gassvetsning 1 2 3 4 5 6 7 8 kg/h Nedsmätningstal för olika svetsprocesser. Aichele & Spreitz Nov 2012 Nils Stenbacka 67
Insvetstal och Bågtidsfaktor Bågtidsfaktor (%) Nyttotal (%) MMA belagd elektrod 20 60 MIG/MAG trådelektrod MIG/MAG rörelektrod 22-25 Man 40-90 Mek 22-25 Man 40-90 Mek 95 95 85 FCW 95 MCW Pulverbågsvetsning 40-80 98 FCW Fluxfylld. MCW Metallpulverfylld. Insvetstal = Nyttotal (%) x Nedsmältningstal (kg/h) Beror bl a på typ av tillsatsmaterial, skyddsgas osv 68 ESAB
Svetskostnadsberäkningsprogram DEMO http://iqsim.hist.no/iqsim3/# Se även sid 149-150 i kursboken Nov 2012 Nils Stenbacka 69
Svetskostnadsberäkningsprogram SLV Halle Nov 2012 Nils Stenbacka 70
SSAB WeldCalc Nov 2012 Nils Stenbacka 71
En reflektion låt oss nu diskutera vad den föregrående bilden antyder. Dags för en större övningsuppgift. Nov 2012 Nils Stenbacka 72
Exempel på en svetskostnadskalkyl Halvautomatisk manuell MAG Nov 2012 Nils Stenbacka 73
Känslighetsanalys Förändring i svetskostnad Svetsgodsarea Lön (+ soc.) Tråd + Gas Förändring i kostnadsslag Insvetstal Nyttotal Halvautomatisk MAG svetsning. 74
Exempel, kostnadskalkyler hur påverkas kalkylen vid robotsvetsning? manuell svetsning, mekaniserad svetsning och robot svetsning? Nov 2012 Nils Stenbacka 75
Svetsmetod och maskintimkostnad 1. MMA normalutbyteselektrod 2. MMA högutbyteselektrod 3. MAG halvautomatisk 4. MAG mekaniserat 5. MAG tandem Small investments High investments Se även sid 130-132 i kursboken 76
Behov av analys Komplexitet & Behov av analys Elektronstråle & Laserprocesser Robotisering & Hybridprocesser Mekanisering Mera avancerade maskiner Enkla utrustningar Storleken på investeringen Bilden illustrerar komplexiteten vid val av metod ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Behovet av analys växer ju högre upp på trappan man kommer. Nov 2012 Nils Stenbacka 77
Flexibilitet och Produktivitet Semi-automatisk manuell svetsning Flexibilitet mekaniserad robotsvetsning automatiserad robotsvetsning Mekaniserad/automatiserad svetsning i specialanläggningar Produktivitet Nov 2012 Nils Stenbacka 78
Maskinkostnad Nils Stenbacka nov 2012 Beräkning av maskinkostnad 1 Maskinkostnad inkl styrsystem etc 4 000 000kr 2 Kostnader för installation, utbildning, förstudie etc 400 000 3 Reservdelar 10 000 Summa kostnader för en driftklar installation 4 410 000kr 4 Avskrivningstid 6år 5 Kalkylränta 8% Annuitetsfaktor 1,216 Kalkylmässig avskrivning per år 893 992kr 8 Underhållskostnad i % av nr 1 per år 2% 9 Årlig rumshyra 20000kr Fasta maskinkostnad per år 913 992kr 10 Utnyttjandegrad (bågtidsfaktor) 0,8 11 Antal arbetstimmar per år 1 skift 1 810h 12 Antal skift 3 Drifttimmar per år 4 344h Fast maskinkostnad per år 210kr/h 13 Effektförbrukning 40kW 14 Elpris 0,7kr/kWh Elkostnad 28kr/h 15 Verktygskostnad (kontaktrör, dysor etc) 15" 16 Driftrelaterat underhåll av robot 5" 17 Driftrelaterat underhåll av anläggningen 5" Rörlig maskinkostnad 53kr/h Total maskinkostnad per timme 263kr/h Nov 2012 Nils Stenbacka 79
Ännu en reflektion låt oss nu diskutera vad den föregrående bilden antyder. Dags för en större övningsuppgift till. Nov 2012 Nils Stenbacka 80
Investeringsanalyser Investeringsbeslut Investeringsanalys Rationalisering Höja kapaciteten Ersätta sliten utrustning Öka kvaliteten Minska spridningen i kvaliteten Grundinvestering (år noll) Intäkter Renovering Restvärde 81
Annuitetsmetoden NuV(0) = B/(1 + r) n, nuvärde år noll B, betalning år n 1/(1 + r) n, diskonteringsfaktor (diskonto = ränta, räntefot) f = r / [1 (1 + r) -n ], annuitetsfaktor (annuitet = årsbelopp) För beräkning av årliga lika stora avbetalningar under ett visst antal år för att betala av lånet. Se sid 112 i kursboken 82
Banklån vi räknar på ett banklån med Annuitetsmetoden Vi lånar 1 000 000 kr på 10 år. Räntan är 4%. Hur mycket ska vi betala per månad, räntekostnad + amortering, för att vi ska vara skuldfria efter 10 år? Nov 2012 Nils Stenbacka 83
Internräntemetoden IRR - en metod för investeringskalkylering. Man beräknar den räntesats, internräntan, som investeringen avkastar. Genom att genomföra den beräknade internräntan med kalkylräntan, dvs det uppsatta avkastningskravet, kan man bedöma investeringens lönsamhet. I(0) = Σb i /(1 + r i ) n + V(n)/(1 + r i ) n I(0) grundinvestering b i avkastning år i V(n) slutvärde år n r i internräntan Σ summeras från 0 till n 84
Laser-hybrid station, cash flow model 85
Laser-hybrid station, känslighet Hur påverkas lönsamheten (IRR = 25%) vid; 10 % dyrare investering 10 % dyrare implementering 3 mån försening (från 6 till 9 mån) 10% högre driftkostnader 10% lägre pris per enhet 10% kortare cykeltid Från 2 till 3 skift IRR 20% IRR 25% IRR 18% IRR 20% IRR 15% IRR 37% IRR 51% 86
Skärmetoder Nov 2012 Nils Stenbacka 87 SSAB
Skärmetoder Nov 2012 Nils Stenbacka Engblom 88 www.svet.se
Tips för att sänka kostnaderna Se sid 100 i kursboken Om arbetskostnaden dominerar arbeta med att sänka bågtiden (svetstiden). Om kapitalkostnaden dominerar arbeta med att reducera cykeltiden. Nov 2012 Nils Stenbacka 89