Aktörsgemensam CBRNE-strategi
samhällsskydd och beredskap Petter Nelin UB-UTV Petter.nelin@msb.se Redovisning enligt återrapporteringskrav 21, regleringsbrev för samhällsskydd och beredskap avseende 2013 - en aktörsgemensam strategi för CBRNE
samhällsskydd och beredskap Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag, syfte och innehåll... 1 1.1 Syfte och målgrupp... 1 1.2 Innehåll... 2 1.3 Arbetets bedrivande... 3 1.4 Fortsatt arbete... 3 2. Grunderna för arbete med CBRNE... 4 3. Ett systematiskt svenskt arbete med CBRNE... 6 Deltagande aktörer... 10
samhällsskydd och beredskap 1 (13) 1. Bakgrund, uppdrag, syfte och innehåll samhällsskydd och beredskap gavs i myndighetens regleringsbrev för 2013 i uppdrag att i samverkan med berörda aktörer utarbeta en aktörsgemensam strategi för området CBRNE. Strategin ska återge principer, metoder och arbetsformer som genererar en stärkt olycks- och krisberedskapsförmåga. 1 När uppdraget gavs hade berörda aktörer sedan drygt ett halvår utifrån sina mandat inom området bedrivit ett gemensamt arbete med att ta fram en strategi för CBRNE. Den arbetsplanering och arbetsstruktur som aktörerna hade tagit fram detta, har även använts för att kunna svara på regeringens uppdrag. Denna redovisning till regeringen omfattar den första delen, kapitel 1-3, av en aktörsgemensam strategi för CBRNE. Arbetet med den andra delen, som bl.a. inbegriper ett fjärde kapitel, kommer att fortsätta under 2014 och framåt. 1.1 Syfte och målgrupp Syfte Strategins syfte är att skapa en gemensam grund och kursriktning för CBRNEarbetet i Sverige. De mål som anges i kapitel 3 syftar till att skapa aktörsgemensamma metoder och arbetsformer för det samlade arbetet inom området och därmed också ge förutsättningar för samverkan, samordning och gemensam planering. Detta ger i sin tur möjligheter för ett effektivt arbete med att öka förmågan inom CBRNE. Genom att i ett framtida kapitel 4 identifiera områden där det är av strategisk vikt att förmågan inom CBRNE upprätthålls eller ökas samt ange vilka åtgärder som krävs för att detta ska ske, ska aktörernas arbete med att skapa förmåga inom området kunna fokuseras och samordnas ännu bättre än i dag. Målgrupp Strategin är ett aktörsgemensamt dokument som ska kunna användas av alla svenska aktörer som är verksamma inom området CBRNE. 1 Återrapporteringskrav 21, sista stycket, i regleringsbrev för samhällsskydd och beredskap avseende budgetår 2013.
samhällsskydd och beredskap 2 (13) 1.2 Innehåll Efter denna redovisning till regeringen kommer arbetet med strategin att fortsätta. För tydlighets skull följer här en beskrivning av vad en framtida färdigställd strategi kommer att innefatta och därefter en beskrivning av vilka delar denna redovisning innehåller. Den färdiga strategins innehåll Den färdiga strategin avser att innefatta följande; - Kapitel 1 ska ge information om syftet med strategin, målgrupp, vad den innehåller, samt en beskrivning av hur arbetet har bedrivits. - Kapitel 2 ska ge grundläggande information om CBRNE och om det svenska arbetet inom området. - Kapitel 3 ska ange mål för hur löpande samverkan, samordning och gemensam planering inom området CBRNE bör bedrivas, vilka verktyg som aktörerna kan använda för att uppnå målen, samt vilka verktyg som behöver utvecklas. - Kapitel 4 ska identifiera områden där det är av strategisk betydelse att förmågan inom CBRNE ökar eller upprätthålls, vilket arbete som behövs för att detta ska ske samt hur arbetet ska koordineras. - I bilaga 1 anges principer som ska prägla det svenska CBRNE-arbetet. Principerna formulerades av projektgruppen under 2012 och utgör grunden för strategiarbetet. - Ytterligare bilagor för t.ex. förteckning över deltagare i arbetet, listor över termer och begrepp, förkortningar etc. Innehåll i denna redovisning Denna redovisning till regeringen består av kapitlen 1, 2 och 3, samt av en bilaga som anger deltagande aktörer och remissinstanser. För de aktörer som arbetar med CBRNE har en mer detaljerad version av denna redovisning tagits fram. Detta har gjorts för att stötta aktörernas arbete med att genomföra strategin och för att ge mer specifik information om hur man kan arbeta för att göra detta. I aktörsversionen är beskrivningarna i kapitel 1 och 2 mer utförliga. Kapitel 3 har vidare kompletterats med vägledningar som beskriver hur aktörerna på olika nivåer kan arbeta för att nå målen i kapitlet samt vilka verktyg de kan använda. Under arbetet med strategin har det också konstaterats att vissa av målen i kapitel 3 i dag kan vara svåra att nå eftersom de nödvändiga verktygen saknas. I dessa fall finns det i aktörsversionen förslag på verktyg som behöver utvecklas.
samhällsskydd och beredskap 3 (13) 1.3 Arbetets bedrivande Arbetet har bedrivits i en projektgrupp med företrädare för statliga myndigheter, kommuner och landsting (se förteckning över deltagare i slutet av dokumentet). De myndigheter som anges i bilagan till förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, har inbjudits att inom ramen för de samverkansområden som regleras i 8 i förordningen, utgöra referensgrupp till projektet. Under projektets gång har det även hållits ett antal hearingar och workshopar med företrädare för kommuner, landsting, frivilliga försvarsorganisationer och privata aktörer. Beskrivning av arbetsgång mot den färdigställda strategin Arbetet inleddes under 2012 med att projektgruppen tog fram principer för CBRNE-arbete i Sverige. Principerna ska utgöra en ledstjärna för det svenska arbetet inom området och ska kunna gälla över tid. Utifrån principerna har ett antal mål och delmål för det svenska CBRNE-arbetet tagits fram. Dessa återfinns i kapitel 3 nedan. Om målen nås ska de, i enlighet med regeringens uppdrag, bidra till att skapa aktörsgemensamma metoder och arbetsformer för det samlade arbetet inom området. Detta är också en förutsättning för samordning, samverkan och gemensam planering inom CBRNE. Målstrukturen följer den beskrivning av samhällsskydd och beredskap som finns i den kommande inriktningen för samhällsskydd och beredskap. 1.4 Fortsatt arbete Efter denna redovisning kommer det fortsatta arbetet med strategin i huvudsak att bestå av tre delar.
samhällsskydd och beredskap 4 (13) Genomförande av kapitel 3 ett ansvar för alla aktörer 1) För att målen och delmålen i kapitel 3 ska kunna nås kommer det att krävas flera sorters arbete på olika nivåer. Alla berörda aktörer har ett ansvar för att enskilt och i samverkan med andra analysera hur man kan bidra till att målen nås. Arbetet med detta kan och bör påbörjas redan nu. Fortsatt arbete inom strategiprojektet 2) Utöver de olika arbeten som behöver genomföras enligt 1), måste det också finnas en överblick över hur det samlade arbetet med att genomföra kapitel 3 fortgår. Detta är också nödvändigt för att det ska gå att identifiera vilka mål och delmål som riskerar att inte nås. Den projektgrupp som från 2014 kommer att arbeta med att färdigställa strategin kommer därför att ha i uppdrag att ta fram en planering och en process för en sammanhållen uppföljning av arbetet med strategin. 3) Projektgruppens andra uppdrag under 2014 och framåt kommer att bestå i att ta fram det fjärde och sista kapitlet av strategin. Syftet med kapitel 4 är att identifiera områden där det är av strategisk vikt att den svenska förmågan inom CBRNE ökas eller vidmakthålls och där det krävs aktörsgemensamma åtgärder för att göra detta. Kapitlet ska även ange vilka åtgärder som behöver genomföras inom dessa områden och av vilka aktörer. Åtgärder kan vara i projektform eller linjearbete och behöva utföras av aktörer på olika nivåer. Kapitel 4 ska vidare ange hur arbetet i området ska följas upp och utvärderas. 2. Grunderna för arbete med CBRNE För att förstå målen i kapitel 3 och för att få en bakgrund till området, ges här en beskrivning av grunderna för det svenska arbetet med CBRNE och varför det överhuvudtaget behövs ett arbete inom området. Den dagliga hanteringen av CBRNE/farliga ämnen i Sverige är ansenlig. Den innefattar bl.a. produktion, transport-, lagring-, bearbetning och avfallshantering. Felaktigt hanterande i någon av alla de led där CBRNEämnen dagligen används, kan leda till en oönskad händelse med svåra följder. Den breda förekomsten och den omfattande hanteringen av CBRNE-ämnen i samhället gör också de kan bidra till att förvärra effekten av andra typer av olyckor, t.ex. trafikolyckor. Även det antagonistiska perspektivet måste beaktas. CBRNE-ämnen kan användas i allt från aktioner mot enskilda människor till fullskaliga terrorattentat. Aktörerna kan vara ensamt agerande individer, deltagare i organiserad brottlighet eller terrorgrupper.
samhällsskydd och beredskap 5 (13) För att upprätthålla en förmåga att skydda samhället mot händelser med CBRNE-ämnen, måste arbetet inom området ske på olika sätt. Det krävs ett förebyggande arbete som har till syfte att förhindra att en händelse med CBRNE-ämne överhuvudtaget ska uppstå. Trots ett effektivt förebyggande arbete måste det också finnas ett förberedande arbete för hur händelser med CBRNE-ämnen ska kunna hanteras om de inträffar. Om en händelse inträffar måste effektiva insatser för att hantera den kunna genomföras och samhällsviktig verksamhet kunna upprätthållas. I det hanterande arbetet ingår även sådan återuppbyggnad och sanering som kan bli nödvändig efter en händelse. Det är också viktigt att händelser med CBRNE-ämnen kan utredas och att lärdomar av händelser, övningar, andra länders arbete etc. tas om hand och återförs i arbetet. För att kunna skydda samhället mot händelser med CBRNE-ämnen krävs också forskning och utveckling. Eftersom arbetet inom området ställer stora krav på olika former av kompetens, är antalet aktörer inom området stort. Kommuner, landsting och länsstyrelser har alla ett ansvar inom CBRNE. Även flera centrala myndigheter är verksamma inom CBRNE, var och en utifrån sitt ansvarsområde. Arbetet innefattar även ett stort antal privata aktörer och frivilliga försvarsorganisationer. Parallellt med kravet på specialisering, kräver arbetet inom CBRNE även omfattande samverkan och samordning inom och över områdesgränser och mellan lokal, regional och central nivå. Det är vidare viktigt att det finns en röd tråd mellan det förebyggande, förberedande, hanterande och lärande arbetet. Samverkan mellan aktörer är även nödvändig för att det svenska arbetet inom ramen för EU-samarbetet och i olika internationella fora ska fungera. Det behövs CBRNE-samordning.
samhällsskydd och beredskap 6 (13) 3. Ett systematiskt svenskt arbete med CBRNE Under strategiarbetets första år togs ett antal principer för det svenska CBRNEarbetet fram. Dessa beskriver olika önskvärda börlägen för vår samverkan, våra metoder och våra arbetsformer inom CBRNE. Till detta arbetades det sedan fram en metodik för hur principerna ska kunna bli verklighet. Denna process genererade ett antal mål och delmål för verksamheten, syftandes till effektivare samverkan inom hela CBRNE-området och särskilt mellan lokal, regional och central nivå. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett gemensamt svenskt arbete i alla CBRNE-relaterade frågor; nationellt uppkomna behov, EU-initiativ, frågor kopplat till krisberedskap och civilt försvar såväl som till t.ex. skydd mot olyckor eller brottsförebyggande arbete. Strukturen för målen följer också den kommande inriktningen för samhällsskydd och beredskap. Målen är uppdelade enligt följande: Övergripande mål för det svenska arbetet med CBRNE Mål 1: Det ska finnas fungerande processer för CBRNE-samverkan på lokal, regional och central nivå, samt för samverkan mellan dessa nivåer Delmål: - Det ska i alla län finnas tydliga strukturer för hur samverkan mellan lokala och regionala aktörer inom CBRNE ska ske. - Det ska finnas processer för att sprida information, erfarenheter och arbeten om CBRNE mellan aktörer i olika län. - Centrala myndigheter ska samordna sitt arbete med att ta fram styrande dokument för området CBRNE. - Det ska finnas en förvaltningsprocess för att hantera sådana CBRNEfrågor som berör flera nivåer, aktörer eller samverkansforum. Processen ska möjliggöra för aktörer att gemensamt bereda sådana frågor som kräver beslut av flera aktörer eller arbete i flera samverkansforum. - Det ska finnas möjlighet för aktörer på alla nivåer att ha en överblick över hur det svenska arbetet inom CBRNE utvecklas. - Aktörer inom CBRNE ska ha möjlighet till överblick över vilka samverkansforum som finns inom området och vad deras syfte och ansvar är.
samhällsskydd och beredskap 7 (13) Mål för arbetet med hot och risker inom CBRNE Mål 2; Som komplement till mer övergripande hot- och riskbedömningar, ska det finnas processer för att ta fram hot- och riskbedömningar med särskild inriktning mot CBRNE. Delmål; - Det ska i varje län finnas en process som kan användas för att göra en bedömning av vilka hot och risker som finns kopplat till CBRNE i länet. - Myndigheter i berörda samverkansforum bör ta fram bedömningar av vilka hot och risker inom CBRNE som finns inom deras ansvarsområde. - Det bör finnas en samlad bild på nationell nivå kring vilka hot och risker som finns inom CBRNE. För att ta fram och revidera denna, ska det finnas en tydlig process. Mål för förmågeskapande arbete inom CBRNE Mål 3: Det ska finnas strukturer som gör det möjligt för aktörer att identifiera gemensamma behov av att utveckla den svenska förmågan inom CBRNE och strukturer för att genomföra och följa upp åtgärder som vidtas med anledning av detta. Delmål; - Det ska finnas en process för hur lokala och regionala aktörer kan identifiera gemensamma behov av förmågeutveckling inom CBRNE i länet samt för hur gemensamt arbete ska bedrivas och följas upp. - Förmågeskapande åtgärder i ett län ska ske med beaktande av övergripande inriktningar för området CBRNE och med kännedom om åtgärder som vidtas av aktörer på central nivå och i andra län. - I de samverkansforum som berörs av CBRNE bör myndigheterna ha en process för att identifiera vilken gemensam förmåga som behöver skapas inom CBRNE samt en planering för hur gemensamt arbete och uppföljning av detta ska ske. Arbetet ska ske med beaktande av och i samverkan med aktörer på lokal och regional nivå. - Det ska finnas en process för att identifiera områden inom CBRNE där det är av strategisk vikt att den nationella förmågan inom området ökar, samt en process för att arbeta med, följa upp och utvärdera dessa.
samhällsskydd och beredskap 8 (13) Mål för användande av styrinstrument Mål:4 Styrinstrument ska användas för att omsätta gemensamma identifierade behov inom området CBRNE i gemensamma åtgärder. Delmål; - Inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap ska för CBRNE utgå från en gemensam behovsanalys av området. - Aktörer på alla nivåer ska ges tillgång till en överblick över vilka projekt som har genomförts eller pågår inom området CBRNE. - Planering av utbildning och övning inom CBRNE ska ske integrerat med övrig planering inom området. - Lokala och regionala aktörer i ett län bör inom ramen för sin gemensamma planering kartlägga om de hot, risker och förmågeutvecklingsbehov som finns i ett län föranleder några särskilda utbildnings- och övningsinsatser. - Det nationella behovet av återkommande utbildningar inom CBRNE bör utvärderas regelbundet. - Aktörer som kan komma att uppträda gemensamt vid en CBRNEhändelse ska så långt som möjligt ha liknande utbildning - Aktörer bör i sin strategiska planering gemensamt identifiera det långsiktiga övningsbehovet inom området CBRNE. Underlaget ska kunna användas i MSB:s och andra myndigheters nationella övningsplanering. - Aktörer som kan komma att uppträda gemensamt vid en CBRNEhändelse ska så långt som möjligt vara samövade. - Forskning bör knytas närmare den övergripande processen för CBRNE där behovsinventering och delaktighet får mer central betydelse. - Myndigheter som bedriver, beställer eller på annat sätt inriktar forskning inom CBNRE ska genomföra behovsinventeringar inom sina respektive områden. Detta bör ske i samverkan med andra centrala myndigheter och med slutavnämare på regional och lokal nivå. - Vid genomförande av forskning inom området CBRNE ska deltagande från slutanvändare vara ett naturligt inslag.
samhällsskydd och beredskap 9 (13) - Det ska finnas en systematik för att sprida forskningsresultat inom CBRNE till berörda aktörer och koppla det samman med andra kunskaps- och förmågehöjande aktiviteter såsom utveckling, utbildning och övning. - Det ska på sikt finnas en tydligare struktur för att forskningsresultat inom CBRNE ska övergå till utvecklingsinsatser. Målet bör vara en integrerad FoU-process för området CBRNE. Särskilt angående MSB:s fortsatta arbete Som har nämnts ovan kommer det att krävas många sorters arbeten av flera olika aktörer för att målen och delmålen i kapitel 3 ska kunna uppnås. I allmänhet är det ett delat ansvar som beskrivs, aktörerna måste samverka för att nå målen, men i vissa fall är det naturligt att det är MSB som inleder ett arbete. - För att nå mål 1 bör det finnas en webbsida för CBRNE- information. Här ska berörda aktörer kunna tillhandahålla information och nyheter inom CBRNE. Det är naturligt att en sådan webbsida för CBRNEinformation administreras av MSB. Ambitionsnivå, struktur och informationssäkerhetsfrågor måste dock först analyseras noga. - För att ytterligare skapa förutsättningar för att nå mål 1 bör det finnas en årlig sammanställd redogörelse för utvecklingen inom CBRNEområdet i Sverige. MSB bör vara ansvarig för att hålla samman redogörelsen och tillhandahålla mallar, men informationen måste komma från alla berörda aktörer. - För att mål 4 ska kunna nås bör det tas fram en databas för CBRNEprojekt. Databasen bör innehålla information om samtliga viktiga projekt inom CBRNE, oavsett finansieringskälla. MSB bör vara sammanhållande för arbetet med underöka hur ett koncept till en sådan databas kan se ut. - För att stötta genomförandet av mål 1 bör det tas fram en struktur för att stödja aktörernas arbete med att ta fram och bereda gemensamma underlag i sådana CBRNE- frågor som berör flera aktörer och nivåer i systemet. Underlagen ska kunna ligga till grund för gemensamma beslut och kunna vara till nytta för alla aktörer i systemet. Det är naturligt att MSB utifrån sin samordningsroll inom CBRNE och räddningstjänst samt ansvar för att utveckla verksamheten i samverkansområdena, tar en ledande roll i att utarbeta ett sådant förslag. Arbetet bör ske tillsammans med berörda aktörer.
samhällsskydd och beredskap 10 (13) Deltagande aktörer Deltagande aktörer projektgruppen Försvarsmakten (två representanter ) Jordbruksverket Kemikaliinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsverket Länsstyrelserna (tre representanter) Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens Veterinärmedicinska anstalt Statens Kriminaltekniska Laboratorium Sveriges Lantbruksuniversitet Strålsäkerhetsmyndigheten Rikspolisstyrelsen (två representanter) samhällsskydd och beredskap (projektledning samt en representant) Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Projektgruppen har även innefattat tre kommunrepresentanter, samt en landstingsrepresentant. Länsstyrelserna har erbjudits att ha tre representanter per möte; en från vardera NORDSAM, ÖSAM och Nordlänen. Remisslista, slutremiss Arbetsmiljöverket Fortifikationsverket Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Inspektionen för strategiska produkter Jordbruksverket
samhällsskydd och beredskap 11 (13) Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsverket Länsstyrelserna Naturvårdsverket Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens kriminaltekniska laboratorium Sverige lantbruksuniversitet Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhetspolisen Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Sveriges kommuner och landsting Åklagarmyndigheten Svenska Blå Stjärnan. Sveriges civilförsvarsförbund Försvarsutbildarna Plast- och kemiföretagen Transportstyrelsen Affärsverket Svenska Kraftnät Plast- och kemiföretagen Svensk Energi Sveriges Åkeriföretag Tågoperatörerna