Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti 2011 1522031 Karna Larsson-Toll



Relevanta dokument
Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars Karna Larsson-Toll

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet December Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Ökad optimism men var sjunde räknar med sämre ekonomi. Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Vart går skatteåterbäringen?

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni Karna Larsson-Toll

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug Karna Larsson-Toll

Intresset för bättre bostad ökar

Vad drar man in på vid finansiell kris

Scandinavian Internal Tracker

Skandias plånboksindex. April,

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. September,

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. Mars,

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

Skandias plånboksindex. December,

Skandias plånboksindex. September 2015

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. Juni 2017

Kommunalrådens syn på privatisering av statlig verksamhet

Skandias plånboksindex. September 2017

Skandias plånboksindex. Mars 2017

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL /

Kännedomsundersökning 2013

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. Juni 2016

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

Skandias plånboksindex. Oktober,

Terrängtrafikens omfattning i fjällen Länsstyrelsen i Norrbottens län

Fairtrade Kännedomsundersökning

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, Projektnummer:

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

Allmänheten om klimatförändringar

Köplusten av kapitalvaror ökar

Skandias plånboksindex. September 2016

Sommarens torka och medias rapportering om böndernas situation har drivit upp oron för stigande

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 1 augusti 2019

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger

1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till IT Elever och IT Rankinglistor...40

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

EOS EB117 Consumer. Januari PROJEKTLEDARE: Johan Hansson PROJEKTNUMMER:

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern hösten 2006

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Svenskarnas syn på utvecklingen av elbilar

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB Projekt

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Ekonomi-SKOP Hushållens förväntningar om börsutvecklingen, 23 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Skanskas bostadsrapport 2015

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Klimatfrågan en undersökning bland börsföretag

Innehåll KK-STIFTELSEN Förord Metodsammanställning Pojkars och flickors datoranvändning Publiceringsregler...

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Ekonomi-SKOP Hushållens ekonomiska förväntningar 25 juli kommentar av SKOP:s docent Örjan Hultåker

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen november

Allmänheten om kärnkraft November 2018

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Småföretagare och pension

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017

Nordeas börsbarometer Oktober 2013

Transkript:

TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 wwwtns-sifose Prioritering av sparande ökar Konsumentklimatet augusti 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

Innehåll 1 Om undersökningen 2 2 Konsumentklimatet i augusti 2011 2 3 Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? 6 4 Vad drar man ned på om man får mindre pengar att röra sig med? 15 5 Storstäder kontra landet som helhet 18 6 Frågeformulär 20 7 Appendix A Publiceringsregler 21 Projektnummer 1522031 1

1 Om undersökningen För tredje månaden i rad har konsumentklimatet nu legat på en lägre nivå än tidigare och det syns nu tydligt att den optimism som konsumenterna i Sverige visade under förra hösten, vintern och våren inte längre håller i sig Storstäderna drar isär: här finns både en större andel som tror att de kommer att få mer pengar att föra sig med och en större andel som tror att man kommer att få mindre att röra sig med Prioriteringen av finansiellt sparande ökar i hela befolkningen Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med har prioriteringen i augusti ökat för både sparande i bank, skuldbetalning och värdepappersköp Även prioriteringen av bättre bostad ökar, framför allt i storstäderna Här börjar finnas ett uppdämt behov Efter en dålig period för klädhandeln finns det nu chans till lite bättre försäljning Däremot ser det mörkare ut för reseföretagen Undersökningen genomfördes under perioden 3-25 augusti 2011, då 1 006 intervjuer gjordes i Sverige med personer i åldern 15 år och äldre Undersökningen gjordes online Tidigare månader har omfattat ungefär lika många intervjuer vardera Urvalet dras slumpmässigt ur TNS SIFOs webbpanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick 2 Konsumentklimatet i augusti 2011 För tredje månaden i rad har konsumentklimatet nu legat på en lägre nivå än tidigare och det syns nu tydligt att den optimism som konsumenterna i Sverige visade under förra hösten, vintern och våren inte längre håller i sig Osäkerheten kring vem som ska finansiera Greklands skulder, hur det ska gå i andra europeiska länder som Italien, Spanien och Irland samt nedvärderingen av USAs kreditbetyg har fått stort genomslag i svenska medier Det har också gjort konsumenterna mer försiktiga i sina förväntningar om hur mycket pengar de kommer att ha att röra sig med det kommande året Projektnummer 1522031 2

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Index = Nettoskillnad mellan dem som svarar mer och dem som svarar mindre Index 20 15 10 5 0-5 2009 2010 2011 Källa: TNS SIFO Konsumentklimat, baserat på cirka 1000 intervjuer per månad i Sverige, webintervjuer 4 Andelen som tror att man kommer att få mer har minskat och andelen som tror att man kommer att få mindre har ökat Fortfarande är det fler som tror att de kommer att få mer än som tror att de kommer att få mindre pengar Men andelen som tror att man kommer att få mindre pengar att röra sig med nästa år uppgår nu till 16 procent av alla 15+ år Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 35 30 25 Mer 20 15 10 Mindre 5 0 2009 2010 2011 3 Projektnummer 1522031 3

Den fråga som ställdes löd: Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är intressanta Här finns en större andel som tror att de kommer att få det bättre än det finns i övriga landet Så har det också varit tidigare (I diagrammet nedan har vi använt rullande tremånadersvärden för att öka bastalen) Men samtidigt finns här också en större andel som tror att de kommer att få det sämre än det finns i övriga landet Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 54 58 68 Urbaniseringsgrad Storstad Övriga städer Landsbygd 26 24 17 19 16 13 1 2 3 % Mer Som nu Mindre Vet ej Aug 2011 5 Projektnummer 1522031 4

Så brukar det inte vara (Rullande tremånadersvärden i diagrammet nedan) Om det fortsätter riskerar storstäderna i Sverige att dras isär på samma sätt som många storstäder ute i världen Där har det lett till stora problem i vissa stadsdelar, vilket gjort att folk som kunnat har flyttat därifrån till andra områden, vilket i sin tur gjort att man fått ändå mer segregation och ett vi och de -tänkande På senare tid har vi också kunnat se liknande tendenser med bilbränder och oroligheter i våra egna storstäder Det är också framför allt bland personer med låg hushållsinkomst idag, som man räknar med att få mindre pengar att röra sig med det kommande året, medan de som redan har det relativt bra oftare räknar med att få det bättre Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 58 59 59 Hushållsinkomst Hög Medel Låg 26 23 17 16 15 21 0 2 3 % Mer Som nu Mindre Vet ej Aug 2011 6 Projektnummer 1522031 5

Så har det också varit de senaste åren, att de som har hög hushållsinkomst räknar med att få det bättre, medan de som har låg hushållsinkomst räknar med att få det sämre Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 30,0 Hushållsinkomst Andel som svarar Mindre (3 mån rullande) 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Hög Medel Låg 2009 2010 2011 8 Om människor har rätt i sina förväntningar blir vi alltså allt mer ojämlika 3 Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Om man får mer pengar att röra sig med uppger allmänheten i Sverige nu i första hand att de prioriterar att spara pengarna I andra hand kommer semester och i tredje hand att betala av skulder Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? 19 olika fasta svarsalternativ angavs förutom Annat, vad? och Vet ej Projektnummer 1522031 6

Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bättre bostad Fritidshus Möbler, heminredning Sverige, Aug 2011 Totalt 1006 intervjuer TV, radio, stereo, DVD mm Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 % 52 Vi har klumpat ihop dessa alternativ till fyra olika kategorier samt tveksam, vet ej Det allmänheten just nu vill satsa eventuella extrapengar på är i första hand någon form av finansiellt sparande I andra hand är det någon form av konsumtion Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bostad Sverige, Aug 2011 Totalt 1006 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 % 13 Det här varierar över tiden I krisen efter att Leman Brothers gått omkull var det finansiella sparandet klart mer intressant att satsa eventuella extrapengar på än konsumtion Men under perioden hösten 2009 till och med våren 2011 har det finansiella sparandet och konsumtionen Projektnummer 1522031 7

varit mer likvärdiga som alternativ Ibland har det varit konsumtion man i första hand velat satsa på Nu drar emellertid prioriteringen av finansiellt sparande ifrån igen, när läget på marknaden blir mer osäkert Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Sverige Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Finansiellt sparande Konsumtion Kapitalvaror Bostad Vet ej 2008 2009 2010 2011 Månadsmätning 14 Prioriteringen av att spara pengarna har ökat under i stort sett hela 2011 Projektnummer 1522031 8

Prioriteringen för värdepappersköp hade en svacka sent förra hösten, men har sedan legat på en tämligen hög nivå, med tanke på turbulensen på börsen och att börskurserna generellt fallit under året Prioriteringen av skuldbetalning har en långsiktigt nedgående trend sedan toppnivån sommaren 2008, även om det är något fler i augusti än månaden innan som prioriterar att betala igen skulder om man får mer pengar att röra sig med Projektnummer 1522031 9

Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det kommande året har prioriteringen ökat både för sparande, skuldbetalning och värdepappersköp i augusti I den förra krisperioden låg intresset för kapitalvaror relativt lågt Det steg kraftigt sommaren 2009 och har sedan hållit sig på en klart högre nivå När nu prioriteringen av finansiellt sparande ökat igen skulle man kunna vänta sig att prioriteringen av kapitalvaror skulle sjunka, men något tecken på det har vi inte sett hittills Till exempel ligger prioriteringen av fabriksny bil på en helt annan nivå nu än den gjorde 2008 och början av 2009 Projektnummer 1522031 10

Om man jämför månad för månad har prioriteringen av fabriksny bil i år i allmänhet också legat högre än förra året, med undantag för mars och juli Andel som prioriterar Fabriksny bil om man får mer pengar att röra sig med? Procent 2,5 2 1,5 2008 2009 2010 2011 1 0,5 0 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Månadsmätning 52 Också bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med ligger prioriteringen av fabriksny bil relativt högt (3 månaders rullande siffror i diagrammet) Projektnummer 1522031 11

Bland personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med är det nu en minskande andel som skulle låta det gå ut över planerna att köpa ny bil Det ser därmed bra ut för bilförsäljningen under den allra närmaste tiden I ett tidigare diagram framgick också att prioriteringen av bostad totalt ökat Låneräntan har legat mycket lågt under flera år, men det senaste året har både Riksbanken, bankerna och medierna varnat för att räntorna skulle öka Bankerna har begränsat möjligheterna till topplån, bruket av alltför låga utgångspriser vid försäljning av bostad har debatterats och priserna på bostäder har de facto sjunkit något Den senaste tidens turbulens har emellertid gjort räntehöljningar den närmaste tiden mindre sannolik Efter en nedgång i prioriteringen av bättre (permanent-)bostad har prioriteringen nu ökat igen - Däremot har prioriteringen av fritidshus inte påverkats Projektnummer 1522031 12

Det är storstäderna som svarar för den starkaste uppgången i augusti Ökningen gäller också bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med (Tre-månaders rullande siffror i diagrammet) Förväntningarna om sjunkande bostadspriser tycks ha lett till att fler väntat med att köpa bättre (permanent-)bostad, så att ett ökat behov nu uppstått Däremot är det inte säkert att det är tillräckligt stort för att hejda prisnedgången Projektnummer 1522031 13

Det stora nedgången i prioriteringen av konsumtion svarar semesterresor för Vid en jämförelse med motsvarande säsong tidigare år framgår att intresset låg ovanligt högt i början av året men att det nu ligger på den lägsta augustisiffran på fyra år Andel som prioriterar Semesterresor om man får mer pengar att röra sig med? Procent 35 30 25 20 2008 2009 2010 2011 15 10 5 0 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Månadsmätning 57 Projektnummer 1522031 14

Däremot kläder, vars försäljning varit dålig under flera månader enligt de stora klädkedjorna, börjar man vara mer intresserad av nu igen Det borde glädja H&M, Lindex, Kapp-Ahl med flera 4 Vad drar man ned på om man får mindre pengar att röra sig med? Om man skulle få mindre pengar att röra sig med och var tvungen att göra inskränkningar skulle de flesta däremot försöka dra in krog- eller restaurangbesök, klädinköp eller semester Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativen var desamma här som i föregående fråga Projektnummer 1522031 15

Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle minska så att du får lite mindre pengar (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du då i första hand dra in på? Bättre bostad Fritidshus Möbler, heminredning Sverige, Aug 2011 Totalt 1006 intervjuer TV, radio, stereo, DVD mm Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 % 17 Även här har vi klumpat ihop svarsalternativen till fyra olika kategorier samt vet ej Om man fick mindre pengar att röra sig med skulle det just nu i första hand gå ut över konsumtionen Det är det helt dominerande svaret Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle minska något (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) vad skulle du då i första hand dra in på? Bostad Sverige, Aug 2011 Totalt 1006 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 % 15 Projektnummer 1522031 16

Av konsumtionsalternativen är det krog- och restaurangbesök som ökar mest när det gäller vad man först och främst skulle dra in på Återigen är det storstäderna som driver upp siffrorna Det är alltså främst i storstäderna som krogarna kan komma att få det kärvare den närmaste tiden Projektnummer 1522031 17

Betydligt färre skulle välja alternativet att avstå från att investera i någon form av kapitalvara Men en ökande andel skulle ändå avstå från att investera i så kallade bruna varor som TV, radio, stereo, DVD etc 5 Storstäder kontra landet som helhet Jämfört med landet som helhet är det en betydligt större andel i storstäderna som i första hand skulle satsa eventuella extrapengar på en bättre permanentbostad Det är också en större andel som vill betala igen sina skulder Å andra sidan är det en mindre andel i storstäderna, som vill spara sina eventuella extrapengar Man vill hellre sätta sprätt på dem på ett eller annat sätt Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bättre bostad Fritidshus Möbler, heminredning TV, radio, stereo, DVD mm Sverige, Aug 2011 Storstad (överst) resp Hela landet Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 % 20 Projektnummer 1522031 18

Fler i storstäderna än i landet som helhet vill dra in på småutgifter som krog- eller restaurangbesök och de får mindre pengar att röra sig med Däremot är det färre som vill dra in på stora utlägg av typen fabriksny bil, båt eller på att spara pengar Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle minska så att du får lite mindre pengar (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du då i första hand dra in på? Bättre bostad Fritidshus Möbler, heminredning TV, radio, stereo, DVD mm Sverige, Aug 2011 Storstad (överst) resp Hela landet Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 % 21 Som alltid vid stickprovsundersökningar gäller att siffrorna är närmevärden, inte exakta Projektnummer 1522031 19

6 Frågeformulär TILL ALLA 1 Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? TILL ALLA 2 Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativ till fråga 1 och 2: 1 Möbler, heminredning 2 TV, radio, stereo, DVD etc 3 Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4 Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5 Bättre bostad 6 Fritidshus 7 Fabriksny bil 8 Begagnad bil 9 Båt 10 Semesterresor 11 Tandläkare, läkarvård, medicin 12 Nya kläder 13 Bättre och godare mat hemma 14 Restaurangbesök, krogen 15 Spara pengarna 16 Köpa aktier eller andra värdepapper 17 Köpa försäkring 18 Betala skulder 19 Gåva till barn/ barnbarn 20 Annat vad? 21 Tveksam, vet ej TILL ALLA 3 Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 1 Mer pengar 2 Ungefär som nu 3 Mindre pengar 4 Tveksam, vet ej Projektnummer 1522031 20

7 Appendix A Publiceringsregler Förtydligande av TNS SIFO ABs allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget TNS SIFO AB, på en klients uppdrag, är klientens egendom Copyrighten tillfaller TNS SIFO AB om ej annat överenskommits Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar TNS SIFO ABs egendom TNS SIFO AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns I TNS SIFO ABs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS SIFO AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 1000 intervjuer Kunden skall alltid ange TNS SIFO AB eller dess kända varumärken som källa När en klient publicerar resultat från en undersökning av TNS SIFO AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS SIFO ABs direktion För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen Detta förtydligande vid publicering följer TNS SIFO ABs allmänna villkor, 26/04/02 050503 Projektnummer 1522031 21