Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems



Relevanta dokument
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Naturen till din tjänst

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Klimat och ekosystem i förändring

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen. Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Biologisk mångfald och ekonomi

Om ekosystemtjänster

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

På väg mot hållbarhet?

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

Sverige, klimatet och andra miljöförändringar

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

Avsnitt 6 Kärnområden

Mat, miljö och myterna

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Sveriges miljömål.

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Köttindustrin och hållbar utveckling

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Sveriges läkarförbund

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?

Vad är ett hållbart jordbruk?

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Temagruppernas ansvarsområde

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Christl Kampa-Ohlsson

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Transkript:

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Om naturens tilstand Maria Schultz The Resilience and Development Programme - SwedBio vid Stockholm Resilience Centre

Ekosystemen är vår hemförsäkring Ekosystem är en fungerande enhet av samspelet mellan djur, växter och den fysiska miljön, t ex en sjö eller en skog. Biologisk mångfald är livets variation i alla dess former: från gener och arter till ekosystem och landskap.

Investera i ekosystemens resiliens framtida välfärd Det finns en koppling mellan biologisk mångfald och ett ekosystems resiliens och förmåga att leverera ekosystemtjänster. Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Exempel: En skogs förmåga att klara av och anpassa sig till stormar, bränder och föroreningar Ett samhälles kapacitet att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera till exempel politiska oroligheter eller naturkatastrofer

Ekosystemtjänster = tjänster naturen utför som kan uppfattas som fördelaktiga för det mänskliga samhället Stödjande - behövs för övriga tjänster som näringscirkulering och fotosyntes Försörjande Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Reglerande Tjänster som produceras av ekosystemet som vattenrening, kolsänkor, pollinering mm Kulturella Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och religiösa värden

Ekosystemtjänster svåra att ersätta I södra Kina penslas äppelträdens blommor för hand

Vid förlust av ekosystemtjänster kan systemet förändras 1 system skifte 4 2 3 Koral dominans Övergödning Alg dominans Klart vatten Grumligt vatten

Exempel på tröskeleffekt Kollapsen av torskbeståndet i Atlanten utanför Kanada, 1992

Global kartläggning av 1360 experter från 95 länder, Beställdes av FN:s generalsekreterare år 2000 Större förändringar i ekosystemen de senaste 50 åren än någonsin i historien. Detta har lett till ökad ekonomisk utveckling och minskad fattigdom och hunger - men till ett högt pris. 60% av ekosystemtjänster är kraftigt degraderade- Ekosystemens hälsa har urholkats - hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekosystemtjänster

Planet formad av människor Antropocen

The Quadruple Squeeze Human growth 20/80 dilemma Climate 550/450/350 dilemma Ecosystems 60 % loss dilemma Surprise 99/1 dilemma

Koldioxidkoncentrationen i amtosfären Etheridge et al. Geophys Res 101: 4115-4128

Ozon förstörelse JD Shanklin British Antarctic Survey

Naturliga klimat katastrofer

FAOSTAT 2002 Statistical database Överfiskning

Wilson, the Diversity of Life. Artutrotning

Samverkan olika miljöproblem CO 2, N 2 O, CH 4 koncentrationer Överfiskning Markförstörelse The Planetary mångfald Response to the drivers of the Anthropocene Förlust av biologisk Färskvattenförsämring Ohållbar konsumtion 2010-2020 1900 1950 2000

Planetära gränsvärden: Undersökning av säkert handlingsutrymme i Anthropocene (Nature, 461 : 472 475, Sept 24-2009)

Ozonpåverkan Fosforflöde??? Partiklar i luften Latest data 90-00 Kväveflöde? 70-80? 50-60 Förlust av biologisk mångfald Klimatförändring Havsförsurning Pre- Ind. Förändrad markanvändning Färskvattenanvändning Kemikalieföroreningar

Biologisk mångfald minskar 2010-målet att kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald är inte nådd Enligt Global Biodiversity Outlook 3 minskar biologisk mångfald - ryggradsdjur, groddjur och koraller Nästan en fjärdedel av alla växtarter hotas av utrotning Fragmentering och förstörelse av habitat fortsätter Den genetiska variationen i jordbruksgrödor och boskap minskar

Den största och snabbaste förändringen i människans historia Detta kräver en förändring av hur vi hanterar kunskap, resursförvaltning, institutioner... För en framtid inom de planetära gränserna.

Kunskap och smarta lösningar krävs Kunskap finns om kopplingar ekosystem, ekonomi och samhälle - att tillämpa nu. Men mer behövs för att designa ett resilient samhälle med smarta ekosystembaserade lösningar Ekonomiska styrmedel: skatter, avgifter och bidrag, ta bort skadliga subventioner Hållbara brukningsmetoder och integrering i sektorerna Samstämmighet mellan politikområden Ekosystemansatsen - Adaptiv förvaltning en lärandeprocess, för att ta hänsyn till komplexitet, dynamik och kunskaper om ekosystemens funktioner. Ta tillvara lokal kunskap.

Biologisk mångfald handlar inte bara om arter och bevarande Handel (WTO-TRIPS, WIPO m fl) Genpolitik Biosäkerhet Marknader och certifiering Jordbrukspolitik och handel Sektor- processer Miljökonventioner (CBD, UNFCCC mfl) Synergier Bevarande Hållbart nyttjande Rättvis fördelning av nytta och vinster Klimat Anpassning och Mitigation Mänskliga Rättigheter och hälsa (UNDRIP, UNHCHR, UNPFII, ILO 169, UNESCO) Ur- och lokalbefolkningars rättigheter Lokal & deltagande förvaltning Civila samhällets roll Nutrition, Mediciner (UNFF, ITPGRFA, UPOV FAO, CGIAR,IMO, UNCLOS etc) Hållbara produktionssystem Skog, Jordbruk, Fiske Utsädestillgång Millenniemålen Fattigdomsstrategier

Konventionen om biologisk mångfald COP10 - Beslut i Nagoya Ny strategisk plan för biologisk mångfald Protokoll om tillgång och fördelning av nytta och vinster.

Ekonomin Samhället luft jord vatten näringsämnen mineraler biologisk biogeokemiska mångfald cykler växter djur mikroorganismer Naturen

$4000 Value (per hectare) $2000 Taking nature s value into account: mangrove conversion Private Public Net Present Value per hectare Mangrove: $91 $1,000 to $3,600 Shrimp Farm: $2000 Shrimp Farm: $-5,400 to $200 Coastal Protection (~$3,840) Net: $2,000 Net: $2,000 (Gross $17,900 less costs of $15,900) 0 Source: Millennium Ecosystem Assessment; Sathirathai and Barbier 2001 Mangrove Fishery nursery ($70) Timber and Nontimber products ($90) Shrimp Farm Less subsidies (- $1,700) Pollution Costs (- $230) Restoration (- $8,240)

The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) Analyserat kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald i ett globalt perspektiv och jämfört vad det skulle kosta att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster Vi förlorar ekosystemtjänster, endast på land, värda 50 miljarder per år Visar på länken mellan förlust av biologisk mångfald och ekosystem-degradering och risken att inte kunna nå Millenniemålen www.teebweb.org

Klimatsmart hantering av ekosystemen Kostnadseffektivt för att reducerar koldioxidutsläpp och kan minska koldioxid i atmosfären. REDD - Reducing Emissions from Deforestation and Degradation Viktigt att ägande- och brukanderättsliga förhållanden för lokalbefolkning är tillgodosedda vid åtgärder för kolsänkor som skog, då skogen inte bara är kolsänka utan levebröd för folk.

Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringar Jordbruk: En mångfald av lokala sorter och jordbrukssystem bidrar till riskspridning och minskar sårbarhet och ökar möjligheter för ett jordbrukssystem att anpassas. Ökat organiskt material i jordar bidrar till ökad skörd och ekosystemtjänster som näringscirkulering och förmåga att hålla vatten.

Agroforestry (trädjordbruk) multipla ekosystemtjänster produceras Naturligt ekosystem Monokultur Agroforestry

Focus on enhanced biodiversity because it is crucial for food security

Viktigt förstå länken mellan ekosystem och utveckling Människan påverkar naturen Naturen ger människan tjänster

MA Framework Human Well-being and Poverty Reduction Basic material for a good life Health Good Social Relations Security Freedom of choice and action Human Well-being Ecosystem Services Indirect Drivers of Change Demographic Economic (globalization, trade, market Indirect and policy framework) Sociopolitical Drivers (governance and institutional framework) Science and Technology Cultural and Religious Direct Drivers of Change Changes in land use Species Direct introduction or removal Technology adaptation and use Drivers External inputs (e.g., irrigation) Resource consumption Climate change Natural physical and biological drivers (e.g., volcanoes)

STEG 1 Identifiera områdets ekosystemtjänster STEG 2 Undersök vilka ekosystemtjänster som är relevanta STEG 3 Bedöm tillståndet av relevanta ekosystemtjänster STEG 5 Identifiera risker och möjligheter STEG 4 Utvärdera behovet av ekonomisk värdering Hur kan beslutsfattare och planerare arbeta med ekosystemtjänster? Ecosystem services: A Guide for Decision Makers World Resources Institute, 2008 (www.wri.org)

Corporate Ecosystem Services Review - Hjälper företag att utveckla strategier för att hantera affärsrisker och möjligheter utifrån företagets beroende av och påverkan på ekosystemtjänster Strategic Environmental Assessment and Ecosystem Services - Miljöbedömning och ekosystemtjänster

16. Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald är nödvändig för att övriga miljökvalitetsmål ska kunna uppnås - Resiliens - Funktionell diversitet - Landskapsnivå Uppdaterar Miljömålen efter COP10 i Nagoya, för in strategiska planens mål i miljömålsystemet Grön infrastruktur och ekologiska nätverk för arters överlevnad och spridningsmöjligheter samt ekosystemens möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster även vid ett förändrat klimat Svensk TEEB - Synliggöra värdet av ekosystemtjänster