Stämmohandlingar 26 mars 2013

Stämmohandlingar 26 mars 2013 Med LRF Sydosts verksamhetsberättelse 2012 1

Program Föredragningslista Välkommen till ordinarie regionförbundsstämma i LRF Sydost Tisdagen den 26 mars 2013 på Brofästet i Kalmar Föredragningslista vid ordinarie regionförbundsstämma i LRF Sydost Torsdagen den 26 mars 2012, kl 10.00 på Brofästet i Kalmar. Kl. 09.00 Kl. 10.00 Fullmäktigeregistrering och kaffe Stämman öppnas Välkomsthälsning av regionförbundets ordförande Lars-Ove Johansson Anförande av förbundsordförande Helena Johnsson Stämmoförhandlingar enligt föredragningslista punkt 2-6 Utdelning av förtjänsttecken, Silvernålen, Bernhard Ekström-stipendie Årets lokalavdelning 1. Stämman öppnas 2. Val av funktionärer vid stämman a) ordförande b) vice ordförande Anmälan av mötessekreterare och protokollsekreterare 3. Val av två protokolljusterare samt rösträknare 4. Fastställande av röstlängd och dagordning 5. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning 6. Styrelsens verksamhetsberättelse och övriga redovisningshandlingar Kl. 11.30 Årets kommungrupp Lunch Kl. 12.30 Stämmoförhandlingar enligt föredragningslista punkt 7-19 Kl. 13.30 Motionsbehandling i form av Motionstorg punkt 20 Kl. 15.30 Kl. 16.00 Anförande av Kristina Alsér, Landshövding i Kronoberg Stefan Carlsson, Landshövding i Kalmar Beslut i plenum Stämmoförhandlingar enligt föredragningslista punkt 21-23 7. Revisorernas berättelse 8. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkningar 9. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 10. Bestämmande av dagarvoden 11. Bestämmande av reseersättningar och traktamenten 12. Bestämmande av arvode åt revisorerna 13. Bestämmande av arvoden för valberedningen och dess ordförande 14. Val av styrelseledamöter Kl. 17.00 Avslut 15. Val av regionförbundets ordförande bland styrelseledamöterna 16. Val av revisorer jämte suppleanter 17. Val av valberedning inför 2014 års stämma samt ordförande i densamma 18. Val av beredningsgrupp för förbereda val av valberedning 19. Övriga rapporter och meddelande från regionförbundsstyrelsen 20. Behandling av inkomna motioner 21. Val av fullmäktige jämte ersättare till riksförbundsstämmor med Lantbrukarnas Riksförbund 22. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning 2 3

Arbetsordning LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUND SYDOST Valberedningens protokoll 2013 02 04 Begära ordet Ordet begärs genom handuppräckning. Förslags- och rösträtt Förslags- och rösträtt har fullmäktige. Dessutom har styrelsens ledamöter förslagsrätt i alla frågor utom sådana som avser den gångna tidens förvaltning, verksamhet eller val av revisorer. Yttranderätt Närvarande medlemmar har yttranderätt. Omedelbar yttranderätt under deb tillkommer ledamöter av regionstyrelsen. Valberedningen har yttranderätt i valberedningsfrågor. Röstning När ordförande har ställt proposition och röstning skall ske på densamma, skall fullmäktige ropa endast ja på de förslag man bifaller; på det som inte bifalls skall fullmäktige vara tyst. Inga nej-röster! Detta underlättar för presidiet avgöra vilket förslag som vunnit. Votering Votering skall begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering, d v s fullmäktige visar genom handuppräckning vilket förslag som bifalls. Om ett eller flera fullmäktige inte delar ordförandes uppfning, kan rösträkning begäras. Detta skall ske innan klubban faller. Vid rösträkning skall justerarna/rösträknarna, med ev bistånd av utsedda tjänstemän, träda in och räkna rösterna. Sluten omröstning Används vid personval och innebär fullmäktige röstar skriftligt och inlämning av röst görs mot registrerad röstlängd. Denna omröstning hanteras av justerare/rösträknare biträdda av utsedda tjänstemän. Motionsbehandling Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i besluts-satser, ej i yttrandetext. Förslag till ändrade satser och tilläggs-satser skall lämnas in skriftligt till presidiet vid motionsbehandlingen under motionstorget. Huvudförslag/motförslag Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställd beslutsproposition. Då regionstyrelsens föredragande eller regionordföranden tillstyrkt tilläggs- eller ändringsförslag framfört av ett fullmäktige betraktas förslaget som regionstyrelsens. Regionstyrelsens ursprungliga icke förändrade förslag kvarstår till följd därav ej som förslag. I de fall det finns flera motförslag i en votering, skall en omröstning först ske mellan motförslagen för få fram ett motförslag ställa mot regionstyrelsen huvudförslag. Reservation Reservation skall inlämnas skriftligt direkt efter beslut. Tidsbegränsning och disposition Om presidiet anser det nödvändigt kan man införa tidsbegränsningar av inlägget. Stämmans presidium äger rätt fritt tidsdisponera inom dagordningen. Protokoll fört vid sammanträde med valberedningen för LRF Sydost den 4 februari 2013 i LRFs konferensrum, Växjö. Närvarande: Barbro Winge, Åseda (ordf.), Johan Wirblad, Kalmar, Urban Arnesson, Färjestaden, Katarina Bondesson, Asarum, Magnus Johansson, Mörlunda,Emil Petersson, Mörbylånga. Förhinder: Jan Svensson, Alvesta, Ann Olsson, Ramdala, Lars-Erik Karlsson, Ljungby 1 Öppnande Valberedningens ordförande Barbro Winge, ordf. hälsade välkommen till sammanträdet och förklarade det öppnat. 2 Ordf och sekr vid sammanträdet Beslöt valberedningen utse Barbro Winge till ordförande och Kicki Svensson till sekreterare vid sammanträdet 3 Protokolljusterare Beslöt valberedningen utse Johan Wirblad tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 4 Godkännande av föredragningslistan Valberedningen godkände föredragningslistan 5 Stämmopresidium Regionförbundsstämman föreslås besluta utse följande stämmopresidium Ordf. V ordf. Mötessekr. Gunnar Pleijert, Mörlunda Gertrud Ivarsson, Trensum Kicki Svensson, Växjö 6 Dagarvode Regionförbundsstämman föreslås besluta Arvoden utgår med det belopp som beslutas av LRFs riksförbundsstämma 7 Reseersättning och traktamenten Regionförbundsstämman föreslås besluta Rese- och traktamentsersättningar utgår enligt LRFs reseavtal. Endagstraktamente utgår ej. 4 5

2013 02 04 Rese- och traktamentsersättningar utgår enligt LRFs reseavtal. Endagstraktamenten utgår ej. Regionförbundsstämman föreslås besluta för mandatperioden 2013-2014 Nina Nilsson, Vassmolösa LRF Ungdom Christian Horn, Åryd suppl. LRF Ungdom 8 Arvode revisorer Regionförbundsstämman föreslås besluta 11 Regionförbundets ordförande Regionförbundsstämman föreslås besluta Tjänstgörande revisorer erhåller vardera totalt ett arvode med tvåtusen kronor (2000 kr) Till regionförbundets ordförande för mandatperioden 2013-2014 utse Lars-Ove Johansson 9 Arvode valberedningen Regionförbundsstämman föreslås besluta 12 Revisorer Regionförbundsstämman föreslås besluta valberedningen erhåller ett arvode om totalt 12 000 kr fördela inbördes enligt nedan: valberedningens ordförande 4000 kr v ordförande 1500 kr Resterande 6 500 fördelas på övriga ledamöter i valberedningen Till revisorer jämte suppleanter utse Ordinarie Suppleanter Mats Bondesson Bengt Martinsson Asarum Häradsbäck 10 Val av styrelse Enligt stadgarna ska styrelsen bestå av 9 13 ledamöter. Olof Alvarmo Köpingsvik Per Johansson Vimmerby Regionförbundsstämman föreslås besluta Styrelsen ska bestå av 9 ledamöter inkl ordinarie ledamot från LRF Ungdom Mandatperioden utgår vid 2013 års stämma för följande styrelseledamöter Mikaela Jonsson, Hamneda Per Brunberg, Johannishus Per Petersson, Löttorp Håkan Lundgren, Gamleby Regionförbundsstämman föreslås besluta för mandatperioden 2013-2015 Mikaela Johnsson, Jonsson, Hamneda Per Brunberg, Johannishus Per Petrsson,Löttorp Petersson, Håkan Lundgren, Gamleby omval omval omval omval Mandatperioden utgår vid 2013 års stämma för LRF Ungdomsrepresentanter Lina Ståhl, Kalvsvik LRF Ungdom avböjt omval Erik Håkansson, Kyrkhult suppl. LRF Ungdom avböjt omval Regionförbundsstämman föreslås besluta för mandatperioden 2013-2014 Nina Nilsson, Vassmolösa LRF Ungdom Christian Horn, Åryd suppl. LRF Ungdom 13 Fullmäktige och suppleanter till riksförbundsstämman Regionförbundsstämman föreslås besluta till ordinarie fullmäktige till riksförbundsstämman jämte suppleanter i angiven turordning utse Ordinarie Lars-Ove Johansson, Lagan Håkan Lundgren, Gamleby Mikaela Johnsson, Jonsson, Hamneda Per Petersson, Löttorp Per Brunberg, Johannishus Per-Göran Sigfridsson, Läckeby Lennart Svenzen, Rockneby Sofia Hidling, Truseryd Christian Horn, Åryd Ellinor Nilsson, Gullringen Katarina Bondesson, Asarum Anna-Lena Wilen, Degerhamn PROTOKOLL 4(4) 2013 02 04 Suppleanter 1. Eddie Johansson, Mörlunda 2. Anders Karlsson, Trensum 3. Ingemar Lundqvist, Alvesta 4. Joakim Andersson, Gamleby 5. Malin Gustavsson, Ryssby 6. Ralf Johansson, Bergkvara 7. Fredrik Karlsson, Tvärskog 6 8. Gunilla Stenemo, Tingsryd 7 9. Nina Nilsson, Vassmolösa 10. Emil Petersson, Mörbylånga

2. Anders Karlsson, Trensum 3. Ingemar Lundqvist, Alvesta 4. Joakim Andersson, Gamleby 5. Malin Gustavsson, Ryssby 6. Ralf Johansson, Bergkvara 7. Fredrik Karlsson, Tvärskog 8. Gunilla Stenemo, Tingsryd 9. Nina Nilsson, Vassmolösa 10. Emil Petersson, Mörbylånga 11. Rolf Jönsson, Olofström 14 Föredragande vid regionförbundsstämman Beslöt valberedningen utse Barbro Winge som föredragande vid regionförbundsstämman. Som ersättare utsågs Magnus Johansson. 15 Avslutning Ordförande Barbro Winge tackade för visat intresse och förklarade sammanträdet avslutat. Vid protokollet: Växjö den 2013.02.04 Kicki Svensson Justeras: Ort datum: Barbro Winge Ort datum Johan Wirblad Förvaltningsberättelse Regionförbundsstyrelse och LRF Ungdom Årsstämma Regionförbundets årsstämma hölls den 22 mars på Brofästet i Kalmar. 207 av regionförbundets fullmäktige var närvarande. Stämman behandlade 21 motioner, varav 5 gick vidare till riksförbundsstämman. Regionförbundsordförande Lars-Ove Johansson lyfte i sitt anförande fram hur viktigt arbetet med livsmedelsstrategin har varit under det gångna året. Ordförande Lars-Ove Johansson betonade vikten av sätta tydliga mål för vända den negativa trenden och för uppnå förändringar. LRF har s mål öka livsmedelsproduktionen med 1% per år. Lars-Ove poängterade det är viktigt sätta mål även på gårdsnivå. Lars-Ove lyfte även problematiken med den stelbenta biotopskyddslagstiftningen som hindrar oss från vara riktigt produktiva och som är ett gissel för nå målen i livsmedelsstrategin. I sitt anförande lyfte Lars-Ove också de orimligt antal kontroller som man utsätts för på gårdsnivå. Han hoppas och tror förenklingsprojektet som bedrivs på länsstyrelsen ska ge resultat. Ungdomarna är ett annat viktigt område. LRF måste ge ungdomarna förutsättningar för utvecklas och växa. Lars-Ove poängterade det är viktigt släppa fram ungdomarna, de är nödvändiga för den fortsa utvecklingen av de gröna näringarna. Förtjänsttecknet Silvernålen tilldelades 6 personer Carola Gunnarsson, Alvesta, Mikael Lindberg, Moheda, Eva Svensson, Vimmerby, Inga Svenzén, Rockneby, Ingemar Andersson, Trensum, Gösta Andersson, Vittaryd. Bernhard Ekström-stipendier tilldelades Mikaela Johnsson, Ljungby, Jenny Andersson, Fliseryd. Årets lokalavdelning tilldelades Förlösa LRFavdelning. Årets kommungrupp tilldelades Vimmerby kommungrupp. Petersson, Lina Ståhl LRF Ungdomen, Erik Håkansson suppl LRF Ungdomen. Revisorer Mats Bondesson, Olof Alvarmo, suppl Bengt Martinsson, Per Johansson. Medlemsutveckling Vid utgången av 2012 var antalet medlemmar i riket 172 085, en ökning med 278 medlemmar jämfört med 2011. I LRF Sydost ökade medlemsantalet till 19 865 medlemmar, vilket innebar en nettoökning med 15 medlemmar mot föregående år. LRF Ungdomen 2012 LRF Ungdomens styrelser i Norra Kalmar, Södra Kalmar, Kronoberg och Blekinge, har under 2012 genomfört flera olika aktiviteter bland annat Vipkväll på Maskingruppen i Färjestaden, studiebesök på Södra Cell i Mörrum, resa till Borgeby fältdagar, växtodlingsträffar, olika studiebesök och sommarfester. De har också deltagit på utbildningar och nätverksträffar, ordförandekonferenser, LRF Ungdomens riksstämma och regionstämma. LRF Strävar efter vara en aktiv folkrörelse i ständig utveckling och en förutsättning för det är det kontinuerligt kommer in nya generationer i organisationen, som medlemmar, som engagerade och som förtroendevalda. LRF Ungdomen spelar här en jätteviktig roll, deras verksamhet avgör i stor utsträckning hur vi lyckas med få in fler unga i organisationen. Mot den bakgrunden har LRF Ungdomen genomgått en organisationsförändring under 2012 som innebär de fyra styrelserna kommer bli en styrelse från och med 2013. LRF Ungdomens nya styrelse kommer arbeta på ett nytt sätt för engagera fler ungdomar och kunna påverka frågor som är viktiga för LRF Sydost unga medlemmar med mer kraft och tydlighet. Styrelsen Styrelsen, som utgörs av stämmovalda ledamöter, har under det gångna verksamhetsåret sammanträtt 13 gånger. Styrelsen har utgjorts av: Lars-Ove Johansson ordf, Håkan Lundgren vice ordf, Lennart Svenzén, Per-Göran Sigfridsson, Sofia Hidling, Mikaela Johnsson, Per Brunberg, Per 8 9

Näringspolitik Opinionsbildning LRF Sydost bedriver ett kontinuerligt påverkanssarbete kring aktuella frågor, här följer ett axplock från år 2012: Biotopskydd Biotopskydds/stenmursfrågan har fått stort fokus under året. Ett antal motioner till regionstämman ledde till regionstyrelsen med Per Petersson i spetsen lovade driva frågan. När länsstyrelsen i Kalmar län lade ut vitesföreläggande på miljonbelopp på två öländska lantbrukare blev frågan högaktuell. Det ledde till ett stormöte i Runsten på sommaren. Den nye landshövdingen insåg detta är en stor fråga där konkreta förändringar krävs. Förutom arbetet med länsstyrelsen, gällande främst tillämpning och dispenser, har ett antal oförglömliga möten enligt den avancerade dialogen (se Opinionsbildning) genomförts för påverka riksdagsledamöter, kommunpolitiker, myndigheter m fl få till stånd en lagändring. Regeringen gav i december Jordbruksverket i uppdrag kartlägga och beskriva problem med hur biotopskyddet används. Efter ha samrått med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet ska de se över hur jordbruk kan bedrivas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Det konstruktiva arbetet har inneburit stora framsteg, som ingen trodde var möjliga när året började! Men vi är inte i hamn ännu och arbetar därför envist vidare. Skog och vilt Många av våra medlemmar är skogsägare och LRF Sydost har under året ordnat möten för diskutera viktiga frågor på olika platser i regionen och även medverkat på skogsträffar tillsammans med Södra skogsägarna m fl. Komet-projektet, som innebär en möjlighet för dig i Kronoberg få ekonomisk ersättning för skog som får stå kvar istället för avverkas, fortsätter med bra resultat. Viltfrågorna är ständigt aktuella för LRF Sydost, inte minst vildsvinen. Deras okontrollerade ökning för med sig en komplicerad problematik. Vi har dagliga kontakter med myndigheter, organisationer och lantbrukare som har olika perspektiv. Frågan om vildsvin prioriteras och vi arbetar för få stopp på all utfodring, öka samverkan, skapa förenklingar vid jakt, avsättning av köttet, få fram fler fällor samt skapa stimulans för jägarna kunna skjuta grisarna. Vi har också startat projektet Vildsvinsförvaltning i Småland. Projektet stöds av Leader och omfar ett antal kommuner i Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län. Dess syfte är hitta samverkansformer mellan markägare, arrendatorer och jägare och få fram nya lösningar. Vargen gör också intrång i vår region, vilket väcker blandade känslor. Vi hoppas den konsekvensanalys som Sydost drev igenom på Riksförbundsstämman ska utreda frågetecknen kring kostnader och mjuka värden och visa på hur varg i vårt område påverkar landsbygdens utveckling. Älgförvaltningsgrupperna arbetar på bra för få ett älgbestånd som är i balans med fodertillgången. Projektet Viltstammar i balans i ett förändrat klimat är igång och handlar om hur vi kan samverka kring en uthållig klövviltstam och en långsiktig skogsproduktion. Skogen och dess möjligheter i framtiden ex bioenergi, träråvara och texilmassa måste få möjlighet utvecklas ännu mer.. Ven Frågor som rör ven är ständigt på dagordningen inom LRF Sydost, eftersom ven på så många sätt påverkar förutsättningarna för de gröna näringarna. Översvämningen av Emån blev en stor fråga under sommaren 2012. Ca 2000 ha kom under ven och skadorna innebar de berörda lantbrukarna drabbades av produktionsförluster som beräknas till 15-20 miljoner kronor. Det blev ett stort medialt intresse kring översvämningarna och hur de påverkar jordbruket. Efter det mest akuta skedet gjorde LRF Sydost och berörda markägare sedan ett intensivt påverkansarbete, mot och tillsammans med, framförallt länsstyrelsen i Kalmar län. En arbetsgrupp bildades, som tog fram förslag på åtgärder som kan leda till konkreta förbättringar och minska omfningen av ev framtida katastrofer. Venskyddsfrågorna fick också en framträdande roll under 2012. Det pågår en översyn av befintliga skydds-områden med tillhörande skyddsföreskrifter i ett flertal kommuner i regionen. Kalmar och Ljungby är exempel på två kommuner där LRF, och då främst kommungrupperna, har arbetat kring dessa frågor med få fram en bra dialog med kommunen. Ambitionen är påverka så områdena blir så små som möjligt och skyddsföreskrifterna utformas så de möjliggör forts lantbruksproduktion inom området. CAP EU:s gemensamma jordbrukspolitik - CAP - är på väg in i nästa period. CAP är en väsentlig del av lantbruks- och landsbygdsföretagens ekonomi och det är viktigt för LRF Sydosts regionstyrelse engagera sig och arbeta för påverka utformningen. Under 2012 har LRF Sydost tillsammans med LRF Jönköping samlat regionstyrelse och kommungruppsrepresentanter och tagit fram ett gemensamt ställningstagande. LRF Sydost har även deltagit i olika arbetsgrupper och lämnat in remissvar på förslag till utformning av landsbygdsprogrammet. I december träffade man även Kent Johansson, EU-parlamentariker, för dialog. Infrastruktur För kunna ta hand om ny el från vindkraft och för få ett säkrare stamnät inom landet samt mer förbindelser med övriga Europa byggs många kraftledningar i Sydosts område. Här arbetar LRF Sydost för nya ledningar ska innebära ett så litet ingrepp som möjligt för de drabbade markägarna. Bredbandsfrågan är också mycket aktuell i vårt område med många satsningar på gång - här bygger man för framtiden. LRF Sydost placerar sig stadigt bland de tre regioner i landet som har flest antal mediepubliceringar. Upp till 90 procent av dessa är ett resultat av våra planerade presskontakter. Allra mest press under året fick vi i samband med Lars-Ove Johanssons sommarresa under juli månad. Fler viktiga strategier i arbetet med opinionsbildning är: En röst i deben Vi har under 2012 skrivit många debartiklar, ambitionen är producera en i månaden. Några ämnen som har varit akutella är bl a mjölken, vildsvin och biogas. Tre argument för svensk mat LRF Sydost medverkar på flera olika arenor i samhället för möta konsumenter och lyfta viktiga frågor, en av dessa var MAT2012. Under årets matmässa marknadsförde vi svenska mervärden på ett nytt sätt som engagerade konsumenten. Ett par tusen besökare passerade genom LRF:s monter och många skrev ned tre argument för välja svensk mat. Hjälp på vägen fick de av både bönder och informationstavlor. Avancerade dialogen Under året började vi arbeta med ett nytt möteskoncept, kallat Den avancerade dialogen. För skapa oförglömliga möten med i första hand politiker utgår vi från deras behov och önskemål. En rundringning på riksnivå gav en bra utgångspunkt. Mötestekniken bygger på skapa dramaturgi kring ett ämne där deltagarna tydligt ska få uppleva och se vad lagar innebär i praktiken. De första mötena med riksdagspolitikerna handlade om salmonella och hölls på flera drabbade gårdar där bönderna gav sina gripande berättelser. Regeringens utredning om låta lantbrukaren ta större del av kostnaden vid ett salmonellautbrott har tonats ned. Våra möten har sannolikt haft en roll i detta. Ett antal kommungrupper har fått utbildning i mötestekniken och framgångsrikt börjat hålla oförglömliga möten runt om i regionen. De arbetar för möta kommunpolitiker, tjänstemän och nyckelpersoner från olika myndigheter och på så sätt öppna för dialog och en bredare förståelse kring olika frågor. Några teman för mötena har varit offentlig upphandling, ven samt biotopskydd och odlingshinder. Arbetet med oförglömliga möten kommer fortgå under 2013 och fler kommungrupper kommer utbildas. Riksdagspolitiker från regionen deltog i ett oförglömligt möte om biotopskydd och odlingshinder, lett av Anders Hermansson, LRF. 10 11 Livsmedel Arbetet med livsmedelsstrategin,fortsätter, med målet öka värdet av livsmedelsproduktionen på gårdsnivå. Under året har LRF Sydost bl a medverkat på MAT2012 (se Opinionsbildning) och arrangerat Event Trädgård. Några exempel på insatser följer: Höjda avgifter och ökade kostnader Under året aviserades höjningar av miljötaxor på flera platser i regionen. LRF Sydost har ståndpunkten kontrollerna behövs, men arbetar kontinuerligt för avgifterna ska vara relevanta och hållas på en rimlig nivå. Vildsvinens okontrollerade ökning innebär också ett hinder för livsmedelsproduktionen genom det merarbete och de ökade kostnader de medför för lantbrukarna. LRF arbetar aktivt med frågan (se skog och vilt under näringspolitik). Offentlig upphandling LRF Sydost arbetar för öka andelen kommuner som väljer svenskt i sina upphandlingar och har bl a deltagit i flera seminarier och dialoger kring offentlig upphandling under året. Glädjande nog har flera kommuner i regionen beslutat sig för välja svenskt kött. Arbetet för dialog med kommuner fortgår under 2013. Mat- & Upplevelser i sydöstra Sverige Projektet, som har pågått sedan 2009, spänner över Småland, Öland, Blekinge och Gotland och ska avslutas under 2013. Fokus i projektet ligger på kompetensutvecklingsinsatser och under 2012 har ett 40-tal aktiviteter av mycket blandade slag genomförts. Några exempel är ystning och tryffelkurser. Experterna har också nyttjats för besök och rådgivning. Mjölkprojekten LRF Sydost driver mjölkprojekt i Kronoberg, Blekinge och Kalmar län. 2012 blev ett tufft år för regionens mjölk-producenter med bl a låga avräkningspriser och fokus har därför till stor del legat på stötta producenter och vägleda dem till rådgivning. LRF har också genomfört ett antal kurser, studieresor och andra kompetensutvecklande insatser. Säkert bondförnuft År 2012 hade tema maskiner och en stor mängd aktiviteter ordnades t ex enskild rådgivning på gårdsnivå, kurserna Tre träffar, stresshantering, säker djurhantering, körning med fyrhjuling, utbildning första hjälpen och hjärt- lungräddning. År 2013 blir sannolikt det sista året med Säkert Bondförnuft, nu med temat stresshantering. Passa på ta del av utbudet nu!

Företagsutveckling LRF Ungdom Barn & Ungdomskommunikation LRF Sydost ser utvecklingen av medlemmarnas företag som direkt avgörande för en livskraftig svensk landsbygd. Ledstjärnan är visionen om de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och raktionskraft i det hållbara samhället. Företagsutveckling i LRF Sydost sker både genom Företags-teamet, utbildningar i linjeverksamheten samt via projekt. Företagsteamet Medarbetarna i Företagsteamet har under året haft coach- och företagsutvecklingssamtal på gårdar och företagen ute hos medlemmar. De arbetar också med generationsväxling och har ett flertal processer igång. Arbetet sker i huvudsak hemma på den enskilda gården. För genomföra den juridiska och tekniska delen i ett ägarskifte lotsas medlemmen vidare till en professionell aktör t ex LRF Konsult. Utbildningar och statistiska underlag En utbildning som har genomförts under året är Vägen till ett framgångsrikt varumärke i samarbete med Företagarteamet och föreläsaren Irene Falkbrink Norrman. Ett annat exempel är inspirationsarrangemanget Event Trädgård trädgårdsnäringens marknad och möjligheter som genomfördes tillsammans med LRF GRO. Utbildningarna har genererat nya nätverk, idéer och kunskapsutbyte. I linje med den regionala tillväxtprioriteringen har statistik tagits fram till kommungrupper och lokalavdelningar som underlag för skapa en aha-effekt vid möten med politiker och andra beslutsfare. Efter Emåns översvämning togs material också fram, som visar översvämningsskadorna i både areal och uppskade kostnader. Drabbade företag utefter Emån upplevde därigenom det äntligen var möjligt ta betydande steg framåt, vilket också fick stor massmedial uppmärksamhet. Projekt med inriktning företagsutveckling Energiaffärer i Blekinge fokuserar på utveckla befintliga lantbruks- och andra landsbygdsföretag inom energi (se mer under Energi). Grön komptens i Blekinge vill stärka landsbygdens företag genom kompetensutveckling samt genom samverka till nya nätverk och mötesplatser skapas mellan aktörerna på landsbygden och i städerna. Ett 50-tal kompetensinsatser har genomförts och diskussioner har förts med t ex Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen om hur vi tillsammans kan skapa en positiv utveckling. Ung och växtodlare i Kronoberg, erbjöd ett forum och nätverk för ny kunskap kring växtodlingsekonomi och marknad, för säkerställa vi även i framtiden har konkurrenskraftiga växtodlare i Kronobergs län. Utveckla ditt nöt syftade till förmedla kunskap om effektivisering och utveckling i köttproduktion genom ge företagare möjlighet delta i grupper med rådgivare och föreläsare samt göra studiebesök. Ett forum för erfarenhetsutbyte och diskussion skapades. Biogas har fått uppmärksamhet i Sydostregionen under 2012. Energi År 2012 har varit en händelserik tid för energiarbetet i Sydost. Nedan följer ett axplock av aktiviteter och arrangemang: I januari arrangerades Energiaffärer i Kalmar en heldag om energi och energieffektivisering med ca 100 deltagare. Dagen var ett samarrangemang med LRF Riks och genomfördes i alla regioner. Sydost var sist ut, men blev mest välbesökt. Per- Göran Sigfridsson blev Sydosts filmstjärna i en film om energieffektivisering som spelades in på hans gård utanför Kalmar. Se filmen på www.lrf.se/sydost fliken Projekt energi. Lennart Svenzén har etablerat sig som en av landets energibönder och i mars hölls en fältvandring med energitema på Nöbble gård. Det blev också visning av gårdens vindkraftverk och den nybyggda flispannan som levererar värme till maskinhall och mangårdsbyggnad samt för torkning av spannmål. Nöbble gård kommer också bli en av delägarna i More Biogas Småland AB som projekteras norr om Kalmar. Alvesta biogas har också följts med spänning under året och där har LRF Sydost stöttat med skrivelse till Växjö kommun om uppbyggnad av biogasmarknaden. Projektet Energiaffärer i Blekinge arbetar med utveckling av befintliga lantbruks- och andra landsbygdsföretag. Att hjälpa företagare realisera energieffektiviseringar i verksamheten samt planerade affärssatsningar inom förnybar energi är viktiga pusselbitar. Två kurser i Sparsam körning har arrangerats under året samt en energikväll i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. Energiutskottet besökte Energimässa Öst, i Linköping i oktober för hämta inspiration och ideér till energimontrar och energimässor i Sydost år 2013 och 2014. Diskussionerna kom igång bra mellan deltagarna på Event Trädgård LRF Ungdomens styrelser i Norra Kalmar, Södra Kalmar, Kronoberg och Blekinge har under 2012 genomfört en mängd olika aktiviteter. Några exempel är en VIP-kväll på Maskingruppen i Färjestaden, studiebesök på Södra Cell i Mörrum, resa till Borgeby fältdagar, växtodlingsträffar och sommarfester. De har också deltagit på utbildningar och nätverksträffar, ordförandekonferenser, LRF Ungdomens riksstämma samt regionstämman. LRF strävar efter vara en aktiv folkrörelse i ständig utveckling. LRF Ungdomen spelar här en mycket viktig roll och deras verksamhet avgör i stor utsträckning hur vi lyckas få in fler unga i organisationen. Mot den bakgrunden har LRF Ungdomen genomgått en organisationsförändring under 2012, som innebär de fyra styrelserna kommer bli en styrelse från och med 2013. LRF Ungdomens nya styrelse kommer arbeta på ett nytt sätt för engagera fler ungdomar och kunna påverka med mer kraft och tydlighet i frågor som är viktiga för LRF Sydost unga medlemmar. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson kom till Ryssby för dela ut priser till vinnarna i Kunskapsprogrammet, som är ett ett samarbete mellan McDonalds och LRF Ungdomen. Utbildning Ett antal utbildningar har genomförts för förtroendevalda i LRF Sydost under 2012 och kommungrupperna har varit en prioriterad målgrupp. Kommungrupperna i Kronoberg har blivit erbjudna datautbildningar. Nio kommungrupper har gått utbildningen Kommungruppen i fokus med tyngdpunkt på utveckling av kommungruppen, en utbildning som kommer erbjudas till alla kommungrupper i Sydost på sikt. 12 kommungrupper har fått utbildning samt uppföljning i Den avancerade dialogen, resterande grupper ska få utbildning under 2013. Morgondagens mötesformer är en ny spännande utbildning där deltagarna får inblick i vad nästa generations aktiva har för förväntningar på LRF:s mötesplatser. LRF Ungdomens styrelser och valberedningar samt förtroendevalda kvinnor i lokalavdelningarna blev inbjudna delta. Regionstyrelsen har fått utbildning i media samt data. Det har naturligtvis också genomförts utbildningar för nya förtroendevalda i lokalavdelningar och kommungrupper. 12 13 Befintliga gårdsvärdar har som vanligt tagit emot skolklasser på gårdsbesök, men utöver det har LRF Sydost inte arbetat aktivt med Barn- och Ungdomskommunikation under 2012. Området är mycket viktigt och satsningar planeras därför till år 2013, med bl a deltagande på läromedelsmässor, seminarier för gårdsvärdar, Bonde till skolan och deltagande på Jorden och skogen i stan. Stort intresse från både liten och stor vid kosläpp. Stämman 2012 Silvernålar tilldelades: Carola Gunnarsson - Alvesta Mikael Linberg - Moheda Eva Svensson - Vimmerby Inga Svenzén - Rockneby Ingemar Andersson - Trensum Gösta Andersson - Vittaryd Bernhard Ekström-stipendiater Mikaela Johnsson Jenny Andersson Årets lokalavdelning Förlösa lokalavdelning Årets Kommungrupp Vimmerby kommungrupp Motioner som styrelsen yrkade på skrivelse till riksförbundsstyrelsen, samt riksförbundsstämmans beslut i -satser. * Översyn av tvärvillkoren * Förändring av biotoplagstiftningen * Krav på skriftliga bekräftelser vid telefonförsäljning * Bätttre mobiltäckning/roaming * Mer stöd till bredbandsutbyggnad Nyhetsbrev en gång i månaden Skicka din e-postadress till anette.hohner@lrf.se för mer information från oss på LRF Sydost. En gång i månaden får du då vårt nyhetsbrev Sydostextra, samt annan viktig information. Alla utskick sköts av organisationsservice. Kontakta dem via inbjudan@lrf.se eller ring 020-44 44 33

Resultaträkning Revisionsberättelse RESULTATRÄKNING 2012 2011 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter 992 766 814 465 S:a intäkter 992 766 814 465 Verksamhetens kostnader -992 766-814 465 Resultat före finansiella intäkter 0 0 Finansiella intäkter 1 999 0 Resultat före sk 1 999 0 Skekostnad -514 0 REDOVISAT ÅRSRESULTAT 1 485 0 BALANSRÄKNING Tillgångar 2012-12-31 2011-12-31 Andel LRF, förening u.p.a 2 200 2 200 S:a anläggningstillgångar 2 200 2 200 Omsättningstillgångar Interna mellanhavanden LEAB 145 970 22 114 Övriga fordringar 0 2 951 Kassa och bank 25 405 144 452 S:a omsättningstillgångar 171 375 169 517 Till regionförbundsstämman i Lantbrukarnas Regionförbund i Sydost, organisationsnummer 829502-8909 (ideell förening). Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Lantbrukarnas Regionförbund i Sydost för år 2011. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär vi planerat och genomfört revisionen för i rimlig grad försäkra oss om årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefar granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tilllämpning av dem samt bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Föreningens redovisningsrutiner, redovisningsprinciper och rutiner för intern kontroll är enhetliga med och integrerade i Lantbrukarnas Ekonomi AB:s redovisningssystem och rutiner. Av bolagsstämman utsedda revisorer har genomfört siffergranskning och revision av redovisningen i Lantbrukarnas Ekonomi AB. Vår bedömning och vårt uttalande nedan, vilar i detta avseende på den siffergranskning som utförts av revisorerna i Lantbrukarnas Ekonomi AB. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen eller på annat sätt har handlat i strid mot lagar eller föreningens stadgar. Vi anser vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi tillstyrker föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Summa tillgångar 173 575 171 717 Skulder och eget kapital Övriga kortfristiga skulder 0 0 Skeskulder 503 130 Eget kapital 171 587 171 587 Årets resultat 1 485 0 S:a skulder och eget kapital 173 575 171 717 Växjö Växjö den den 28 / / 2 2013 2012 Lars-Ove Johannson, Håkan Lundgren, Per Brunberg, Sofia Hidling, Per-Göran Sigfridsson, Per Petersson, Mikaela Johnsson, Lennart Svenzen, Lina Ståhl, Kicki Svensson. Resultaträkning med underskrifter finns tillgå på stämman den 26 mars. 14 15

Motioner till regionförbundsstämman 2013 Motion nr 1 Livsmedel Yttrande Lokalavd Sid Blackstad LRF Matlandet Sverige Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 1 1. Matlandet Svergie 1 Blackstad 17 Regelverk 2. Utvärdering av länsstyrelsernas verksamhet 2 Mönsterås 18 Infrastruktur Vilt 3. Allmänna vägar på landsbygden 3 Älghult 19 4. Återkrav 4 Runsten-Långlöt 20 5. Återkrav 4 Gamelby 20 6. Återkrav 4 Eringsboda 21 7. Fiberanslutning till alla fastigheter /företag på landsbygden 5 Döderhult 22 8. Bredbandsutbyggnad på landsbygden 5 Viresrum-Järeda 23 9. Kraftledningar i Misterhultsbygden 6 Misterhult 24 10. Vildsvin, ersättning per skjuten gris 7 Älghult 26 11. Vildsvinsfrågan i skogsbygd 7 Döderhult 26 12. Vildsvin 7 Vislanda-Blädinge 27 13. Inte mer vilt i skogarna än markerna naturligt kan föda 8 Misterhult 29 Energi 14. Minskning av energiskereduktion och dess följder. 9 Döderhult 31 Medlem 15. Trygga affärer med trygga 10 Listerbyorten avtal 32 Organisationsfrågor LRF s lokalavdelning i Blackstad vill uppmärksamma regionförbundsstyrelsen på vi vill se en mycket starkare linje av LRF vad gäller svensk livsmedelsproduktion och djurhållning. Detta med tanke på LRFs jury medlemskap i Matlandet Sverige det är mycket beklagligt för LRF s medlemmar och svensk livsmedelsproduktion bli så nonchalerade av sin egen organisation. När priset Årets spjutspets utdelas till ett företag som baserar en stor del av sin verksamhet på importerat lågpriskött! Om LRF skall medverka i detta priset så är det ett ABSOLUT måste det tilldelas SVENSK livsmedelsproduktion eller förädling av SVENSKA produkter. Det finns väldigt många framgångsrika företag i Sverige som arbetar med detta. Blackstad LRF kräver denna motion går vidare till LRF riks. Motion antagen vid Blackstad LRFs årsmöte 2013. Blackstad lokalavdelning har reagerat starkt på LRF riks varit involverade i prisutdelningen till Årets uppstickare för företag inom livsmedelsindustrin. Första pris i den här kategorin tilldelades ett företag som till viss del importerar en hel del halalslaktat kycklingkött. Avdelningen anser LRF snarare borde gett priset till ett framgångsrikt företag med svensk råvara. (I motionen står det Årets spjutspets men det är tidningen Lands tävling, priset motionen menar är Årets uppstickare.) LRF Sydost instämmer i motionens intention det snarare borde varit ett företag med svenska råvaror som fått utmärkelsen. Men eftersom vår region inte varit med och kunnat påverka eller besluta anser vi vi inte kan behandla motionen här. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta LRF Sydost skickar Blackstads motion vidare till LRF riksförbundsstyrelse som en skrivelse för behandling där och svar därifrån väntas till lokalavdelningen. motionen i övrigt anses besvarad. 16. Boendepolicy för förtroendevalda och tjänstemän 11 Alvesta 33 17. Policy för förtroendevalda och tjänstemän inom LRF 11 Moheda 33 18. Namnbyte LRF - RLF 12 Förkärla - Nättraby 34 19. Kontor på landsbygden 13 Tuna 35 20. Nedläggning av kontor i Vimmerby 13 Frödinge -Locknevi 16 36 17

Motion nr 2 Mönsterås LRF Utvärdering av länsstyrelsernas verksamhet Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 2 Motion nr 3 Älghults LRF Allmänna vägar på landsbygden Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 3 De svenska lantbruksföretagen är på många sätt mer beroende av länsstyrelsernas arbete och funktion. Exempel på detta är hanteringen av olika stöd, såsom: gårdsstöd och investeringsstöd mm, men också många olika tillståndsförfaranden och kontrollverksamheter. Vi vet handläggningen och bedömningen kan variera kraftigt mellan olika länsstyrelser. Denna variation är helt oacceptabel. Handläggningstiderna för en del ärenden är mycket långa och framförallt varierande. Sammantaget kan vi konstatera lantbruket i Sverige har väldigt mycket vinna på en förbättring av länsstyrelsernas verksamhet. Vidare har vi idag ett problem genom enskilda lantbrukare inte vågar/vill klaga på länsstyrelsernas hantering av deras ärenden eftersom man befinner sig i en mycket stark beroendeställning. Jag föreslår : LRF sätter ett årligt betyg på Länsstyrelsernas lantbrukarvänlighet på samma sätt som Svenskt Näringsliv gör på kommunernas företagsvänlighet. Grunden för betyget kan vara mätbara parametrar såsom handläggningstider m.m. men det kan också lämpligen kompletteras med enkäter till länets lantbrukare. Svenskt Näringsliv kommunranking får alltid stor uppmärksamhet i medierna och innebär en sporre (eller piska) för kommunerna förbättra sitt arbete gentemot företagen. Ytterligare ett exempel på lyckade rankningar av intresseföreningar är lärarförbundens rankning av landets skolkommuner. Även denna rankning får stor uppmärksamhet när den presenteras och betraktas som viktig. Publiceringen av en årlig ranking skulle kunna ge en ganska bra genomslagskraft och förhoppningsvis i längden uppmuntra till förbättringar. Ander Johansson Mönsteråsbygdens LRF-avdelning Motionären föreslår Länsstyrelsernas verksamhet ska utvärderas och de får betyg för sin Lantbrukarvänlighet. Regionstyrelsen anser motionären har kommit med ett intressant och konstruktivt förslag på hur länsstyrelsernas verksamheter gentemot företagare på landsbygden kan bedömas och göras mer transparent. Regionstyrelsen ställer sig bakom motionärens förslag om ta fram ett system och verktyg för göra en rankning av Lantbrukarvänligheten mellan de olika länsstyrelserna i landet. Syftet är bedöma länsstyrelsens företagarvänlighet riktat mot verksamheter på landsbygden. En rankning skulle vara en tillgång och möjlighet för få bukt med en del av dagens regelkrångel. Den skulle även vara till gagn för få en bättre bedömning av om frågor hanteras olika på landets länsstyrelser och skulle därmed göra så man på sikt ökar rättsäkerheten, når en större likhet inför lagen och gör så människor behandlas mer lika av myndigheterna. En rankning av länsstyrelserna bör upplevas som en sporre i ett ständigt pågående förbättringsarbete och som ett intressant sätt synliggöra den verksamhet man bedriver på myndigheterna. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta utforma en motion till riksförbundsstämman, med uppdrag till riksförbundsstyrelsen se till en rankning av Sveriges länsstyrelser genomförs. Om årsmötet kan antaga motionen som sin egen för vidare befordran till LRF Region Sydost. Problemet är känt sedan tidigare motion som i synnerhet exemplifierade väg 941 Lillagård-Stenbrohult. LRF:s engagemang i skrivelser till regionförbund och departement har inte medfört nämnvärd reaktion. Tillsammans med övriga uppvaktningar och skriverier är resultatet endast ett dyrt provisorium. Det samstämmiga kravet bredda hela vägen resulterade möjligen i en acceptabel personbilsväg. I sista skriftväxlingen med trafikverkets regionchef i Kristianstad bekräftades vad ingen i politiken tidigare velat vidgå. För allmänna vägar på landsbygden som utgör ca hälften av det allmänna vägnätet finns riksdagsbeslut som Trafikverket stödjer sig på. Ordagrant citat Genom underhållsåtgärd återställa nedgången väg till ursprungligt skick och funktion. Vägarna på landsbygden är huvudsakligen byggda på 1930-talet. Detta innebär landsbygden skall leva med vägar som byggdes för huvudsakligen hästtrafik för 80 år sedan. Ingen väg på landsbygden har anpassats till tung trafik (breddats) de sista fem åren i Kronobergs län och sannolikt endast i undantagsfall efter omorganisationen för mer än 20 år sedan. Den tunga trafiken är landsbygdens livsnerv. Vi kräver LRF Sydost tar krafttag för den upprustning av landsbygdens vägar som pågick t.o.m. 1980-talet snarast återupptas. Björkeboda den 2 februari 2013 Nils-Erik Johansson Motionen antagen vid LRF Älghults årsmöte 2013. Älghults lokalavdelning tar upp problemet med den dåliga kvaliteten på landsbygdens allmänna vägar. Landsbygdens allmänna vägar utgör en ofrånkomlig del i den grundläggande infrastrukturen i Sverige. De skapar förutsättningar för kunna leva och utvecklas på landsbygden. Människors beroende av vägen och vägstandarden har dessutom ökat markant under senare år, i takt med en stor del av samhällsservicen har rationaliserats och koncentrerats till större tätorter. Utöver de boende på landsbygden och jord- och skogsbruksnäringen är det många andra som använder landsbygdens vägar, t.ex. industri, servicenäringar, turism och rörligt friluftsliv, militär, polis med flera. Vi håller med motionären om många av dessa vägar behöver rustas upp. Långa transportavstånd och höga transportkostnader är ett handikapp. Ett rationellt och i rimlig grad heltäckande allmänt vägnät, med bra bärighet året runt är därför av avgörande betydelse för näringarna skall kunna utvecklas och ha kvar sin bas i den svenska landsbygden. Lantbrukets maskiner och brukningsenheter blir större och maskinsamarbete ökar, vilket gör transporterna på allmänna vägar blir fler. Detta medför bredare vägar behövs för moderna fordon ska kunna mötas. Vägens bredd i tätorter är också viktig liksom placering av stolpar och olika farthinder som begränsar framkomligheten. Det är viktigt dessa vägfrågor planeras i samråd med LRF. Det måste till en översyn och mer pengar som är öronmärkta för upprustning av landsbygdens allmänna vägar. För kunna få en positiv boende- och företagsutveckling på landsbygden behöver vi en upprustning av landsbygdens allmänna vägar. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Motionen antagen vid LRF Mönsterås årsmöte 2013. Regionförbundsstyrelsen får i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman med syfte lyfta vikten av samråd vid planering av tätortens vägar, och behovet av mer resurser för upprustning av landsbygdens allmänna vägar, samt motionen i övrigt anses besvarad. 18 19

Motion nr 4 Älghults LRF Återkrav Motion nr 5 Gamleby LRF Återkrav Motion nr 6 Eringsboda LRF Återkrav Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 4 Det är väldigt tråkigt när man får återkrav eller andra beslut av länstyrelsen. Jag begriper sällan eller aldrig vad det gäller, vilket skifte eller var på skiftet det är ändrat. Vi tycker LRF ska jobba för besluten skall vara tydliga och lätta förstå. Att skiften i beslut skall anges med samma skiftesbetäckning som används i sam-ansökan. LRF Sydost arbetar för myndigheten använder ett språk och utformning i besluten som är lätta förstå. LRF Sydost arbetar för arbetet med inventeringar av arealer blir kvalitetssäkrat så vi kan lita på myndighetens uppgifter Motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. Motion antagen vid LRF Älghults årsmöte 2013. Inför 2005 infördes gårdsstöd, då tilldelades alla som brukade åker och betesmark och som sökte EU-stödstödrätter. Stödrätterna tillsammans med antalet hektar åker- och betesmark ger brukaren rätt till ett årligt gårdsstöd. I anvisningarna till stödansökan 2005 stod det lantbrukaren var tvungen redovisa all sin jordbruksmark. Den som utelämnade skiften riskerade få sanktion vid kontroll. I anvisningarna stod det även som betesmark räknas sådan mark som används till bete, den skulle inte vara lämplig plöja, på marken skulle det växa gräs och örter som är lämpliga till foder och det fick inte vara skog. Med denna information gjorde lantbrukarna sin ansökan 2005. Under 2008-2010 genomförde jordbruksverket en inventering av all jordbruksmark i Sverige. På det grundar sig beslutet om återkrav från lantbrukaren. Länsstyrelsen och Jordbruksverket anser därför det skett en felaktig utbetalning och som härhör till underkänd mark ska betalas tillbaka. Därför yrkar vi på LRF fortsätter arbeta för en rättvis bedömning av återkraven. areal som varit godkänd vid föregående kontroll ska gälla som beräkningsgrund till nästa inventering. när ett nytt mätsystem införs så skall det inte dras retroaktivt på den gamla kontrollerade arealen. det som sökts enligt dåvarande regler ska gälla och inte stöd ska återkrävas retroaktivt. motionen tillstyrks och skickas vidare till riksförbundsstämman. Motion antagen vid LRF Gamlebys årsmöte 17/2 2013 genom Per Ekenger Jordbruksverkets återkrav av EU-stöd har upprört många känslor det senaste halvåret. Mest har man upprörts över återkraven har gällt marker som tidigare har varit godkända av samma myndighet. Kvalitetssäkring har under en relativt lång tid varit ett ledord för många verksamheter. Det är därför rimligt jordbruksverket kvalitetssäkrar sina mätoch kontrollmetoder. Certifiering tillämpas på alltfler områden. Den som genomför KRAV-kontroller måste vara certifierad för ta ett exempel. Flera skogsägare är i dag dubbelcertifierade. Det är därför också rimligt personal som genomför EU-kontroller har lämplig certifiering, då EU-kontroll är en form av myndighetsutövning, som kan påverka ett lantbruksföretag på ett avgörande sätt. Vi föreslår LRF vid dialoger med Jordbruksverket beaktar följande retroaktiv tillämpning av regelverk upphör Jordbruksverket utformar kvalitetssäkring av mät-och kontrollmetoder personal som genomför EU-kontroller ska ha för uppgiften lämplig certifiering Eringsboda LRF med godkännande lämnar motionen vidare till regionstämma och förbundsstämma Pålsmåla den 12 febr 2013 Erik Nilsson Sonja Nilsson Motion antagen vid LRF Eringsbodas årsmöte 2013. Motionernas innehåll I motionerna från ovanstående lokalavdelningar påtalas flera av de brister som uppkommit från Jordbruksverket och länsstyrelserna vid bedömning och tillämpning av regelverket för utbetalningar av EUstöd och sedermera framförallt återkrav av dessa. Motionärerna anser det varit svårt veta vad som gäller då blanketterna är svårtydda och mark som ansågs godkänd vid ansökningstillfället senare har belagts med ett återkrav. Man påtalar också problemet med kvalitétsäkring av mätmetoder och rättsosäkerheten kring detta. De förutsättningar som man som lantbrukare sökte stöd för har ändrats utan man själv har haft möjlighet påverka. LRF Sydost regionstyrelse tycker som motionärerna osäkerheten och problemen kring återkraven är en mycket viktig och prioriterad fråga. Under 2012 har LRF arbetat på många olika sätt för hjälpa de lantbrukare som drabbats av återkrav. LRF Riks tillsammans med LRF Konsult tog fram en mall för överklagan på återkrav och har uppmanat alla antingen med hjälp av den eller på egen hand se om man kan påverka sitt återkrav. Några pilotfall drivs juridiskt från LRF Riks. LRF JO anmälde förfarandet kring återkraven, men tyvärr lämnades anmälan utan åtgärd. LRF riks har haft täta kontakter med jordbruksverk och departement där mätsystem, kvalitétssäkring och identifiering av skiften på återkravsblanketten bland annat påtalats. I den arbetsgrupp som Jordbruksverket nu tills för arbete angående återkrav ingår LRF riks, LRF Konsult och Hushållningssällskapen för bevaka och verka för lantbrukarna framgent. LRF Sydost har haft täta kontakter med de tre berörda länsstyrelserna i området för påtryckningar till förbättringar. Vad gäller länsstyrelsernas kontrollanter ska alla ha genomgått viss utbildning och sedan görs träffar med sambedömningar över länsgränserna för likställa arbetet så långt som möjligt. (forts nästa sida) 20 21

Motion nr 7 Döderhult LRF Fiberanslutning till alla fastigheter/företag på landsbygden Motion nr 8 Viresrum-Järeda LRF Bredbandsutbyggnad på landsbygden Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 5 Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta LRF Sydost via en skrivelse till riksförbundsstyrelsen påtalar vikten av ett forts intensivt arbete vad gäller problematiken kring återkraven och då med särskild vikt vid upphörandet av retroaktiv tillämpning i fall där areal varit godkänd vid en föregående kontroll en kvalitétssäkring av mätsystem så lantbrukare kan känna systemet är rättssäkert och rättvist en förenkling av utformning av blanketter från myndigheter där man som drabbad enkelt ska kunna läsa och förstå vad och var det gäller motionen i övrigt anses besvarad Nuläge: Fiberoperatörerna har idag fokus på så många fiberanslutna hushåll/företag som möjligt, vilket innebär man fokuserar på utbyggnad i större tätorter. Vilket innebär landsbygden inte har / får samma möjligheter till utveckling via de digitala motorvägarna! Att observera! Flertalet EL/TELE-operatörer har redan idag lagt ned miltals med tomrör för fiber som inte utnyttjas. Här finns mycket för LRF göra mot politikerna. Behov för oss på Landsbygden! Säkerligen så räcker inte framtidens mobilnät till för serva den tillgänglighet/kapacitet, som krävs för de gröna näringarna. Ex. mer avancerade mjölkrobotar, osv. Med fiberanslutning till alla fastigheter/företag på landsbygden så ökar möjligheten till även andra verksamheter kan flytta ut på landet och därmed utveckla landsbygden. Vi behöver säkra och snabba förbindelser för kunna utvecklas. Förslag på beslut: LRF Sydost och hela LRF ska verka för alla hushåll/företag ska ha tillgång till fiberanslutning snarast. Förbehåll Även kravet på fullständig mobiltäckning ska vara lika tydligt! Motionärer: Stefan Svensson, Catharina Ekeräng och styrelsen i Döderhults LRF avdelning. Motion antagen vid LRF Döderhults årsmöte 2013. Motionen är antagen på årsmötet för Virserum-Järeda LRF-avdelning den 11 februari 2013. Bakgrund: Virserum-Järeda LRF-avdelning antog vid årsmötet förra året (år 2012) en motion om vikten av LRF arbetar för en bredbandsutbyggnad på landsbygden. Vi vill med årets motion understryka vikten av LRF fortsätter arbeta med detta ärende. Vi har inte märkt särskilt mycket av LRF:s centrala arbete. Argumenten varför landsbygden behöver bredband torde vara väl kända (om inte finns argument i fjolårets motion). Yrkande: Virserum-Järeda LRF yrkar LRF fortsätter, och än mer tydligt, arbetar för ekonomiska resurser för utbyggnad av bredband på landsbygden prioriteras LRF ser till det tas fram en konsekvensanalys som tydliggör vad det innebär om vissa delar av Sverige inte får en digital infrastruktur med riktig fiber. Virserum-Järeda den 11 februari 2013 Med vänlig hälsning Pär Danielsson ordf i Virserum-Järeda LRF Motion antagen vid LRF Viresrum-Järeda årsmöte 2013. Döderhult och Järeda-Virserum lokalavdelningar tar upp vikten av LRF arbetar för fiber/bredband till alla på landsbygden. Döderhults lokalavdelning lyfter också behovet av fullständig mobiltäckning. Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning tillförlitliga kommunikationer på landsbygden är mycket viktigt för en landsbygdsutveckling, raktionskraft och tillförlitlig arbetsmiljö. Det finns idag ekonomiska resurser från staten för utbyggnad av bredband med fiber på landsbygden. Pengarna räcker tyvärr inte till alla som står på kö för göra dessa satsningar. Bredbandssatsningar på landsbygden ställer stora krav på den enskilde, där egen insats och arbete krävs för fiber ska bli möjligt. Det finns kompetens på Regionförbund och Länsstyrelser för vägleda och informera i dessa frågor. LRF jobbar hårt mot regeringen för på olika sätt få loss mer ekonomiska resurser till bredbandssatsningar på landsbygden. Regeringen beslutade i mars 2010 inrätta ett Bredbandsforum som är en viktig del av regeringens bredbandsstrategi. Forumet främjar samverkan kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har en arbetsgrupp som heter Byanätsgruppen vars uppgift är stödja alla de byalag som arbetar med bygga ut bredband på landsbygden. I gruppen ingår representanter för LRF, PTS, HSSL, SKL, Skanova, SSNf, Bynet, Atellus, VGR och Telenor. Byanätsgruppen leds av Åsa Odell, LRFs förbundsstyrelse. Gruppen har arbetat fram en ny bredbandsfolder som kommer tryckas i februari-mars. Konsekvensanalyser och mycket annan bra information finns läsa på Bredbandsforums hemsida; www.bredbandivarldsklass.se det finns också mycket bra material på Post- och telestyrelsens, PTS, hemsida www.pts.se. LRF arbetar med mobiltelefontäckningsfrågan och ligger på operatörerna och PTS de måste jobba mycket mer med mobiltäckningen på landsbygden. Den är inte så bra som den ser ut på täckningskartorna. LRF jobbar även med frågan om samarbete mellan olika mobiltelefonoperatörer i frågan om roaming. Det har dock varit trögt få engagemang i denna fråga eftersom mobiloperatörerna och PTS anser roaming skulle försämra täckningen på sikt 22 23

Motion nr 9 Misterhult LRF Kraftledningar i Misterhultsbygden Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 6 i glest befolkade delar av Sverige. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionerna i övrigt anses besvarade. När elen drogs fram till gårdar och hus på landsbygden, så var det små ledningar som inte gjorde några större intrång på gårdar och alla var tacksamma få el hem till sig. Ersättningen för den mark som togs i anspråk var noll. Efterhand blev elledningarna större och större och nu handlar det om stora kraftledningar som dessutom blir fler och fler, och skall förse andra områden både inom landet och utom landet med elström. Därmed blir också intrånget på varje fastighet allt större och det kan förstöra en hel fastighet. I dag utgår ersättning för framdragning av nya kraftledningar, men den är väldigt blygsam i förhållande till de skador som görs. Kraftbolagen gör vinster i miljardklassen, men det är vi markägare som delvis subventionerar deras vinster. Det kan inte vara meningen. Om kraftbolagen får betala marknadsvärdet för marken när de drar fram nya kraftledningsgator, så kanske kablarna i stället skulle kunna grävas ned. I Misterhults-bygden är vi speciellt drabbade. Nu planerar Svenska Kraftnät nya kraftledningsgator i vårt redan sargade landskap. Därför kräver vi : - Marken skall lösas till genomsnittliga marknadsvärdet per ha för hela fasigheten plus 25%. Eller - årligt arrende som speglar marknadsvärdet och är indexreglerat. Eller - bytesmark om det är möjligt. - svenska kraftnät samverkar med kraftbolag och andra aktörer när man bygger nya ledningar. - Att svenska kraftnät samordnar alla sina projekt. Misterhults LRF-avdelning Motion antagen vid LRF Misterhults årsmöte 2013. Misterhults lokalavdelning tar upp problemen med stora intrång som vinstdrivande kraftbolag gör på deras fastigheter. Misterhultsbygden är mycket hårt drabbat på grund av Oskarshamns kärnkraftverk som ligger i området. Många jord- och skogsägare tvingas årligen släppa till mark för utbyggnad av samhällets infrastruktur. Detta gäller bland annat framdragande av olika kraftledningar. Förr sköttes detta av offentligt ägda företag för vi skulle få elkraft till bostäder och företag. Nu är det främst enskilda aktörer med ekonomiska vinstintressen som har hand om kraftledningsnäten och som med tvång kan lägga beslag på marken. LRF förordar alltid så litet intrång som möjligt, detta innebär oftast nedgrävning av markkabel längs med befintlig infrastruktur, och med så hög ersättning som möjligt. Den nuvarande ersättningen är enligt expropriationslagen (sedan 1 augusti, 2010) 125 % på marknadsvärdet och ska betalas ut som en engångsersättning. LRF arbetar för den nuvarande ersättningen, ska kompletteras med ett nyttjanderättsavtal eller vinstdelning som ger en årlig ersättning baserat på de intäkter som investeringen ger sin ägare. Motionären vill marken ska lösas till genomsnittligt marknadsvärde per ha för hela fastigheten plus 25 %. Detta ser vi inte som någon förbättring eftersom marken som är tagen i anspråk kan ha ett högre värde än genomsnittsvärdet. Detta skulle då leda till sämre ersättning än vad man är berättigad till, t.ex. vid naturvårdsavsättningar av gammal värdefull skog. Möjlighet till få bytesmark eller ersättningsmark finns i viss mån redan idag, dock bara vid frivillig överenskommelse. Möjligheten är begränsad av tillgången på ersättningsmark och till 100 % av marknadsvärdet. Samverkan/samarbete mellan olika kraftbolag är ofta bristfällig. Här måste de olika kraftbolagen bli bättre och framförallt ha en större vilja till samverkan. Att markägaren ska drabbas för bolagen inte kan eller vill samverka är oacceptabelt. Vi har också i Misterhultsbygden sett prov på Svenska Kraftnät inte ens kan samordna sina egna projekt, här måste det också till en förbättring och en längre framförhållning. För kunna påverka de stora kraftledningsprojekten som rör stamnätet, ledningar på 200 kv och uppåt, gäller det vara med i ett tidigt skede. LRF måste ha en dialog med Svenska Kraftnät innan de har tagit fram sina sträckningsförslag, ju tidigare desto bättre. Vid större projekt behöver vi, LRF centralt och de LRF regioner som drabbas, ha en gemensam front och ställa samma krav för kunna nå framgång. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Regionförbundsstyrelsen får i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman som syftar till nuvarande ersättningsmodell ska kompletteras med ett nyttjanderättsavtal eller vinstdelning med en årlig ersättning till markägaren, samt I samma motion påtala behovet av vi går in tidigt och försöker påverka stora kraftledningsprojekt med en gemensam röst från riks och drabbade regioner, samt Regionförbundsstyrelsen skickar en skrivelse till Svenska Kraftnät och påtalar behovet av en bättre samverkan med andra kraftbolag och en bättre samordning mellan egna projekt, samt motionen i övrigt anses besvarad. 24 25

Motion nr 10 Älghult LRF Vildsvin, ersättning per skjuten gris Motion nr 11 Döderhult LRF Vildsvinsfrågan i skogsbygd Motion nr 12 Vislanda-Blädinge LRF Vildsvin Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 7 Om årsmötet kan antaga motionen som sin egen för vidare befordran till LRF Region Sydost. Problemen kring vildsvinens förödande framfart i jordbruk och samhälle torde inte behöva ytterligare beskrivning. Åtgärdsprogram har diskuterats och praktiserats sen ett antal år tillbaka bara med påföljden förökningen är 2-3 gånger så stor som avskjutningen. Nya grepp måste till. Förutom all tid jakten kräver tillkommer jakten huvudsakligen bedrivs netid och tillkommer kostnader för riktmedel kameraförsedd åtelutrustning och resor samt ev. kostnad för fällor. Vi har övertygelsen en ersättning per skjuten gris vore rimlig och skulle aktivera många jägare till ökat engagemang för grisjakt. Med storleken på ersättningen skulle man även kunna styra avskjutningens storlek. Kostnaden är statens ansvar som beslutat om frigående vildsvin. Kontrollen för utbetalning kunde förslagsvis bekräftas med kvitto från försäljning eller destruktion. Vi förslår ersättningen bör utgå med 1000:- /gris. Dessutom måste all utfordring av vildsvin upphöra. Motion antagen vid LRF Älghults årsmöte 2013. Jag ser en fara i åsikterna mellan jordbruk jägarorganisationer- större markägare går helt i otakt. I skogsbygder skall det naturligt inte vara så stor vildsvinsstam beroende på sparsam odling av spanmål, majs och proteingrödor, ändå har vi en stam som redan växt oss ur händerna. Jaktlag och markägare som bedriver både kommersiell jakt och traditionell jakt fortsätter med kraftig överutfordring främst med sockerbetor samt har en avskjutningspolicy som förbjuder med dryga böter hondjur skjuts. Jägarorganisationerna hävdar stenhårt sin jaktetik vilken i princip omöjliggör produktiva hondjur blir bortskjutna under i dag normala jaktformer. Dess värre ser och hör jag många inom våra egna led som är helt på jägarnas sida. Det ända sättet minska en viltstam är och förblir ta bort produktiva hondjur och detta måste göras nu, den jakt som bedrivs idag är otillräcklig och ineffektiv. Dessa åsikter är idag helt politiskt inkorrekta torgföra trots forskningen hävdar annat. Vi har i flera år haft problem med få våra vallar skadade av vildsvin med dåligt foder och sjukdomar på våra djur som följd. Och bekymmer med stenar och jordtorvor i våra vallmaskiner, samt mycket extra arbete få vallarna jämna igen. Detta har varit hanterbart. Men vi har fasat för hur det kommer bli när vi ser en större stam av vildsvin. Hösten 2012 besannades våra värsta farhågor, det blev en fullständig explosion av grisarna. Vi hade sädesfält som inte gick tröska. Vallar, nya som gamla, rena ifrån kvickrot eller inte det spelade ingen roll, allt vändes upp och ned. För inte tala om våra naturbetesvallar, tiden läker sår sägs det ju men det här tar tid för naturen återställa. Trots vi haft en vinter med en god avskjutning finns det flera grisar än någonsin. En bidragande orsak till stammen ökar är den okontrollerade utfodringen av vildsvinen. Att ha en åtel och sitta vid den och passa är en sak, men vräka ut tonvis av betor, morötter och bröd. Det är som servera ett smörgåsbord. Vi ser vildsvinen för oss är ett större hot för framtiden än ett dåligt mjölkpris. Samtliga tre motioner tar upp problem med utfodring. Älghult tar även upp ersättning per skjuten gris, hårt jakttryck mot vildsvinen samt ökad avskjutning av hondjur. Vislanda/ Blädinge tar även upp ekonomiska och personella resurser till viltfrågor, vildsvinsskötselområde samt diskussionsunderlag åt lokalavdelningar. Styrelsen håller med motionärerna om utfodringens dilemma. För på något sätt kunna hantera den akuta situation som råder i stora delar av sydostregionen och inom kort kommer gälla hela vårt område, krävs krafttag på alla plan. Ett av dessa är utfodringsbiten där vår inställning är den inte behövs när det gäller vildsvin överhuvudtaget. Den diskussion som förekommer vad gäller avledande utfodring är verkningslös. Med den struktur vi har på ägande och åkrarnas geografiska läge med insprängda åkrar i Jag föreslår därför stämman landskapet går det inte styra grisarna. Att utfodra LRF skall verka för ett förbud mot utfordring vildsvin gör reproduktionen rubbas med fler antal med sockerbetor ett onaturligt fodermedel i skogsbyggder. Därför vill vi ifrån Vislanda Blädinge LRF avdelning avkommor som följd, dessutom blir gyltor dräktiga följande: betydligt tidigare med riklig utfodring. Detta är inte LRF skall verka för avskjutning av produktiva naturligt och vi avråder därför från all utfodring till hondjur på annat sätt än det som förekommer i dag - LRF centralt skjuter till mer ekonomiska medel vildsvin. det måste bli klart samma jakt etik och metoder och framför allt mer personella resurser. Att skjuta hondjur är ett måste för minska som tillämpas med hjortdjuren knappast är användbart stammarna, det är gasen och bromsen. Många myter på ett vilt slag som reproducerar sig 20 fallt eller - LRF centralt arbetar för få bort all utfodring förekommer när det gäller detta och vår uppfning mer beroende på utfordring. av vildsvin. är jaktetiken är viktig men den får inte överväga LRF står upp för ett hårt jakt tryck när vi jordbrukare sjäva måste skydda våra marker det före kom- - LRF centralt hjälper till bilda vildsvinssköt- När smågrisen går från randig till brungris (ca 3 till nackdel för beskning av vildsvinsstammarna. mer återkommande negativa artiklar från jägarhåll selområde för effektivisera jakten. mån.) klarar den sig själv och hondjuret kan plockas mot markägare som bedriver effektiv jakt. bort. Man ska dock vara medveten om viss risk LRF centralt tar fram ett diskussionsunderlag/ finns för skadeverkningarna kan öka om inte Motionär Hans Nilsson, Skog o viltansvarig Döderhults LRF avd. möten mellan markägare och jägare då detta ofta modell som lokalavdelningarna kan ha som stöd i dessa grisar också plockas bort. Genom påverkansarbete måste dessa myter ersättas med faktaunderlag (alltid) är en svår fråga ta upp. vilket redan finns. Motion antagen vid LRF Döderhults årsmöte 2013. - Motionen skickas vidare till Riksförbundsstämman. Vislanda/Blädinge nämner också utbildningsmaterial och vildsvinsområde i sin motion. När det gäller utbildningsmaterial är den under revidering (Vildsvin i samverkan) och efter det kommer den vara Motionen antagen på årsmötet den 13/2-13 Styrelsen, Vislanda-Blädinge lokalavdelning medlemmar till handa. Vildsvinsskötselområde är viktiga och det måste genom stöd från regionen komma till på lokal nivå. 26 27

Vårt vildsvinsprojekt i delar av Sydost verkar bl.a. för samordning av områden och jakt. När det gäller skottpengar håller styrelsen med om det behövs morötter till öka avskjutningen. Eftersom Riksförbundsstämman 2012 beslutade om verka för skottpengar hänvisar vi till det arbete som görs i frågan. Viltfrågorna har de senaste åren tydligt ökat i antal och vi ser med oro på den utveckling vi nu har. Större viltstammar inom i stort sett alla områden och dessutom en rovdjurspolitik som påverkar landsbygdsföretagen kräver både mer påverkansarbete men även mer jobb ute i regioner och på Riksplan vad gäller konsekvensanalyser mm. Detta påverkar i högsta grad vår livsmedelstrategi och ska vi nå den i skogs och mellanbygder krävs krafttag även inom alla viltslag. Vi ser ett stort behov av ökad bemanning och ekonomiskt tillskjutna medel för nå vårt mål i strategin. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Regionstyrelsen får i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman med inriktning på förbud mot utfodring av vildsvin. Regionstyrelsen får i uppdrag skrivas en motion till Riksförbundsstämman om mer personella och ekonomiska resurser till möta behovet vad gäller viltfrågor oavsett viltart. Motionen i övrigt anses besvarad. Motion nr 13 Misterhult LRF Inte mer vilt i skogarna än markerna naturligt kan föda För 40 år sedan var det en stor händelse om man såg en älg eller ett rådjur. Det var något det pratades vitt och brett om. Nu för tiden har dessa djurslag ökat i antal och flera sorter kommit till, såsom dovhjort, kronhjort och vildsvin. Däremot har ingen predator tillkommit, förutom möjligen lite mer lodjur och någon varg. Jägarkåren/ Markägare I dag finns det cirka 250 000 jägare i Sverige, en skara med en alltmer stigande medelålder. Intresset är på topp när älgjakten drar igång, när det sedan är dags jaga övriga djurslag faller minst hälften av jägarna bort. Resultatet blir det endast är älgstammen som går reglera via jakt. Dovhjorts-, kronhjorts- och vildsvinsstammen växer alltmer, medan rådjursstammen regleras av räv och lodjur. Skogskador Rådjur, dovhjort, kronhjort och älg delar på samma foder i naturen. Eftersom framför allt hjortstammarna och rådjur inte hålls efter med jakt har det uppstått stora skogsskador i många delar av Sverige. Det är inte lönt plantera tallskog över huvud taget på vissa områden och granar blir barkade. Samtidigt har vissa jägare/markägare börjat utfodra viltet med helt onaturliga foder, såsom rotfrukter spannmål osv. Det gör inte viltskadorna på skogen minskar. Rotfrukter och spannmål är väldigt lättsmälta, så det blir tvärtom så djuren behöver fibrer och då kompletterar de med mer svårsmält föda, såsom gran eller tall. Utfodringen gör stammarna blir större, genom fler gamla djur lever längre, det föds fler avkommor, de blir könsmogna tidigare etc. Det blir en ond cirkel och där betestrycket är stort minskar slaktvikterna på alla arter. Utfodringen tenderar också sprida sig när en markägare/jägare börjar, så blir omkringliggande markägare/jägare oroliga viltet ska minska hos dem och börjar även de utfodra. djurens naturliga beteende som forskningen ger svar på. För oss och många andra skogs- och lantbrukare är skogskadorna något som årligen kostar stora belopp. Om vi ska kunna leva och verka på landsbygden och bevara en levande landsbygd måste utfodringen av vilt upphöra. Tack vare ett aktivt lantbruk hålls åkrarna öppna och ger naturlig föda för viltet i åkerskanterna och på åkrarna. Med ett aktivt lantbruk och ett stopp för utfodringen blir det lättare skapa balans av viltet i naturen och det kommer trots det finnas gott om vilt jaga, vilket intresserar oss också eftersom även vi är jägare. Vi kräver LRF inriktning skog på olika sätt arbetar för utfodring av vilt upphör i Sverige. Misterhults LRF avdelning Motion antagen vid LRF Misterhults årsmöte 2013. Forskning på viltstammarna I områden där viltet utfodras med onaturlig föda i form av rotfrukter, spannmål med mera så är viltstammens beteende och utbredning inte naturlig. Vi ifrågasätter därför värdet av den forskning som bedrivs där älgar och framöver även hjortar, utrustas med halsband för dyra pengar. Det är inte resultat av 28 29

Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 8 Motion nr 14 Döderhult LRF Minskning av energiskereduktion och dess följder Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 9 Motionen tar upp den stora ökning av klövviltstammar som har skett under de senaste årtiondena. Nya klövviltarter har etablerat sig i vårt landskap och alla ska gemensamt dela på det foderutbud som finns i naturen. Ett nytt fenomen är utfodra med rotfrukter och spannmål för förse de växande klövviltstammarna. Denna utfodring vill motionären få bort för hitta andra lösningar för klövviltstammarna. Styrelsen ser också med oro på de växande klövviltstammarna och delar motionärens syn på den utfodring som inte bara påverkar klövviltet utan även skogen med ökade skador som följd. En väl balanserad klövviltstam som beskas genom jakt till lämplig populationsstorlek är en förutsättning då det naturliga foder som finns på markerna ska utgöra deras föda. Den nya älgförvaltningen som startade 2011 har som huvudsyfte fodertillgången ska styra älgstammens storlek. Det är också viktigt hänsyn tas till de övriga klövvilt som konkurrerar om foderutbudet. Den nya älgförvaltningen kommer vara till stor hjälp i förvaltningen av skog och vilt och på sikt innefar allt klövvilt. Det behövs också mycket kunskap för nå de mål som sätts upp i en adaptiv förvaltning. LRF har ett skog- och viltprojekt i regionen som heter Viltstammar i balans i ett förändrat klimat som bygger på delar av vad motionären tar upp. Projektet ska genom kunskap och dialog ge deltagarna insikt i hur man skapar naturligt foder och en förståelse för orsak och samband. Detta tillsammans med foderskapande åtgärder för viltet förväntas leda till minskade skador i skogen För ge möjlighet vid stränga vintrar ge stöd till klövdjuren är gräsensilage ett fullt tillräckligt alternativ. LRF har också ett vildsvinsprojekt Vildsvinsförvaltning i Småland som tar upp utfodringsproblematiken som en stor anledning till de ökande vildsvinsstammar vi har idag. Den utfodring som sker till vildsvinen kan ju även utnyttjas av andra klövvilt och blir då helt fel. Styrelsen hänvisar till det svar om utfodring som ges på vildsvinsmotionerna nummer 10,11,12. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Att motionen ska anses härmed besvarad När vi nu har kommit in i 2013 så har vi redan fått känna på följderna av det beslut som togs ang minskad återbetalning av energisker inom lantbruket. Återbetalningen år 2011 var 238 öre till 2015 sluta på 90 öre. Detta tillsammans med skehöjning gör dieseln blir ca 200 öre dyrare framöver. Detta kommer få stora konsekvenser speciellt i bygder där mjölk och köttproduktionen är intensiv, vallodlingen är stor och där traktortimmarna blir många. Då dessa områden redan innan är hårt pressade kommer detta ytterligare försämra våra möjligheter överleva och vara kvar som producenter av förstklassiga livsmedel. Döderhults LRF avdelning föreslår LRF centralt återigen uppvaktar Regeringen och påvisar hur detta kommer påverka landsbygdens framtid då vi redan innan har stora konkurrensnackdelar gentemot övriga länder. Styrelsen i Döderhults LRF avdelning genom Mikael Johansson Motion antagen vid LRF Döderhults årsmöte 2013. Dieselprisets utveckling på grund av minskad återbetalning av energisker inom lantbruket tillsammans med skehöjning kommer få stora konsekvenser för lantbruket, speciellt i bygder där mjölk- och köttproduktionen är intensiv, vallodlingen är stor och traktortimmarna många. Dessa branscher är redan hårt pressade och de ökade dieselkostnaderna kommer försämra lönsamheten ytterligare. Döderhults LRF-avdelning föreslår LRF centralt återigen uppvaktar regeringen och påvisar hur detta kommer påverka landsbygdens framtid då vi redan innan har stora konkurrensnackdelar gentemot övriga länder. Styrelsen stödjer motionens syfte med arbeta för stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. Minskad återbetalning och höjda sker på drivmedel innebär konkurrensnackdelar för inhemsk livsmedelsproduktion. Styrelsen anser det skulle kunna kompenseras av staten och motiveras av nästa CAP kommer innebära minskade stöd till den nationella livsmedelsproduktionen. Styrelsen instämmer i LRF bör uppvakta regeringen och påvisa hur höjda drivmedelskostnader påverkar den svenska konkurrenskraften jämfört med övriga länder. Den nyligen tillsa utredningen för de gröna näringarnas konkurrenskraft bör också uppvaktas med information om de ökade drivmedelskostnadernas framtida betydelse för svenskt lantbruk. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Regionförbundsstyrelsen förfar en motion med motionärens och yttrandets intentioner till riksförbundsstämman 30 31

Motion nr 15 Listerbyorten LRF Trygga affärer med trygga avtal Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 10 Motion nr 16 Alvesta LRF Boendepolicy för förtroendevalda och tjänstemän Motion nr 17 Moheda LRF Policy för förtroendevalda och tjänstemän inom LRF Vid årsmötet med Listerbyortens LRF diskuterades frågan om tryggheten i de standardavtal som finns när lantbrukare köper maskiner. Att frågan kom upp beror på en medlem som det senaste året köpt en mjölkningsrobot haft återkommande problem med den. Det har i hanteringen av dessa problem visat sig en följdskadeförsäkring som finns när man handlar på standardavtalet (Lantbruk -05) sedan hösten 2011 inte gäller för fast monterad utrustning, t.ex. mjölkrobotar. Avtalet Lantbruk -05 är en överenskommelse mellan LRF och Maskinleverantörerna (ML). Länsförsäkringar tillhandahåller följdskadeförsäkringen. Om man köper en lantbruksmaskin och den inte fungerar tillfredsställande kan den relativt enkelt bytas ut mot en annan maskin för undvika följdskador. För fast monterad utrustning har man inte den möjligheten lika enkelt. Då sitter man fast i ett system och måste förlita sig på säljaren kan åtgärda problemen så man når utlovad kvalitet och funktion. Klarar inte säljaren det kan kostnaderna skena iväg till gigantiska belopp. Vi inser det kan vara svårt omfa maskiner från en motorsåg till en mjölkrobot i samma avtal. Därför anser vi LRF bör titta på om avtalet behöver förhandlas om för stärka säkerheten för köparen. Likaså måste en kraftansträngning till för få tillbaks den borttagna följdskadeförsäkringen när det gäller fast monterad utrustning. Vi vill även uttrycka vårt missnöje med försämringen i följdskadeförsäkringen inte tydligt kommunicerats, varken från LRF, ML eller Länsförsäkringar. Listerbyortens LRF-avdelning yrkar det standardavtal som finns (Lantbruk -05) omarbetas så för köparen svaga delar, kan korrigeras den följdskadeförsäkring som ingår i köp enligt Lantbruk -05 återinförs även för fast monterade maskiner, samt Motionären tar i sin motion upp villkor i standardavtalet Lantbruk 05, vars innehåll utgörs av leveransbestämmelser m.m. Avtalet är utarbetat av Maskinleverantörerna, ML, och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Från och med 2011 har emellertid en till avtalet kopplad följdskadeförsäkringen för fast monterad utrustning tagits bort med ett sämre skydd för köparen som följd. Maskinleverantörernas standardavtal Lantbruk 05 bygger på en ursprunglig version från 1970-talet som sedan har omarbetats under årens lopp, och den senaste utgåvan är alltså från 2005. Lantbruk 05 är utarbetad i samförstånd mellan ML och LRF. Ett av syftena med detta avtal är förenkla och skapa en viss säkerhet för säljare och köpare samtidigt som det också ska minimera tvister. Maskinleverantörerna har som ett tillägg till avtalet tecknat en följdskadeförsäkring hos Länsförsäkringar, men från och med 2011 har denna försäkring för fasta installationer som t.ex. mjölkrobot tagits bort. Den försämring som detta innebär för köparen är motionären missnöjd med och menar också varken LRF, ML eller Länsförsäkringar som anlitas som försäkringsbolag, tillräckligt tydligt har informerat om ändringen i avtalet. Styrelsen delar motionärens uppfning det finns skäl omarbeta standardavtalet i syfte stärka köparens ställning gentemot säljaren. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen skicka motionen vidare till LRFs riksförbundsstämma.. Över 7000 (?) lantbruksföretag är verksamma inom besöksnäringen. T ex Bo på Lantgård, konferensanläggningar, gårdsrestauranger, caféer, gårdsbutiker, aktivitetserbjudanden. En del har kommit långt, som t ex fjolårets spjutspets företagare, Lögnäs Lanthotell. Andra har en relativ blygsam omsättning på besöksverksamheten och önskar höja intäkterna. LRF organisationen, såväl nationellt som regionalt, kan stötta dessa lantbruks företagare genom förlägga boende, konferenser, inköp etc. till dem. Prisnivån hos dessa företagare är i allmänhet lägre än alternativen inne i städerna varför organisationen kan spara pengar och samtidigt indirekt stötta dessa företag. Ökade kontakter mellan tjänstemännen och enskilda lantbrukare är också positivt. Jag föreslår : - LRF rekommenderar sina tjänstemän och förtroendevalda om möjligt vända sig till lantbruksföretagare för boende, konferenser, inköp. - Alvesta LRF avdelning med tillstyrkande skickar motionen vidare till regionsförbundsstämman Marie Aaby-Ericsson Motion antagen vid LRF Alvestas årsmöte 2013. LRF har cirka 7000 (!) medlemmar som är verksamma inom besöksnäringen. Inom denna verksamhet finns bland annat Bo på Lantgård (där LRF är ägare till logotypen), gårdsrestauranger, konferensanläggningar, gårdsbutiker, caféer, aktivitetserbjudanden, upplevelseboende mm.vissa har kommit lång med sin verksamhet, medan andra är under utveckling. Samtliga är dock i behov av ökad beläggning/försäljning/omsättning. LRF som organisation, både nationellt och regionalt, borde därför stötta dessa medlemmar. Detta kan göras, bland annat genom, förlägga boende, konferenser, inköp m.m. hos medlemmarna. Prisnivån hos medlemmarna är som regel lägre än etablerade hotell, konferensanläggningar o.s.v. Dessutom ökar kontakten mellan tjänstemän/förtroendevalda och medlemmarna. Detta medför på sikt, förståelsen för LRF:s verksamhet ökar. Förslag: motionen tillstyrks vid Moheda LRF lokalavdelnings årsmöte och vidaresänds till LRF Sydosts regionstämma 2013. motionen bifalles av LRF Sydost. LRF rekommenderar sina tjänstemän och förtroendevalda i första hand anlita sina medlemmars företag, vid boende m.m. Karl-Göran Göransson Vegby Boldsgård 342 62 Moheda Motion antagen vid LRF Mohedas årsmöte 2013. motionen sänds vidare till LRF:s riksförbundsstämma Stefan Fransson, ordförande Motion antagen vid LRF Listerbyortens årsmöte 2013. 32 33

Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 11 Motion nr 18 Förkärla-Nättraby LRF Namnbyte LRF - RLF Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 12 Motion nr 19 Tuna LRF Kontor på landsbygden Motionärerna vill LRF som organisation, både nationellt och regionalt, ska stötta medlemmar som bedriver verksamheter inom besöksnäringen genom förlägga boende, konferenser, inköp mm hos dessa lantbruksföretag. Motionärerna anser det bör tas fram en boendepolicy för förtroendevalda och tjänstemän inom LRF. LRF Sydost regionstyrelse tycker som motionärerna det är viktigt stödja medlemmarna och deras verksamheter i mesta möjliga mån. Många lantbruksföretagare behöver fler ben stå på för få lönsamhet i sin verksamhet och många satsar på besöksnäringen. LRF Sydost förlägger redan idag större delen av aktiviteter, utbildningar och möten mm hos den typen av företag som beskrivs ovan. LRF Sydost driver många projekt, flera av projekten handlar om utveckla landsbygden, vilket gör det helt naturligt stödja de företag som finns runt om i vår region. Som exempel kan nämnas projektet Mat och Upplevelser där det genomförts upp emot 200 aktiviteter ca 75 % av dessa har förlagts på medlemsföretag. När det är möjligt och det finns kapacitet förlägger vi även större arrangemang på landsbygden. Regionstyrelsen och personalen genomförde hösten 2012 sin verksamhetsplanering på Ödevata Fiskecamp som drivs av en medlem. Att förlägga alla aktiviteter, möten och konferenser på denna typen av företag är inte alltid genomförbart på grund av bland annat utrustning och kapacitet hos företagaren. Det tänk som motionärerna efterlyser finns redan idag hos både personal och förtroendevalda. Detta hindrar dock inte vi kan bli ännu bättre. Mot ovan nämnda bakgrund anser styrelsen det inte finns motiv för ta fram en boendepolicy för förtroendevalda och tjänstemän. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionen i övrigt anses besvarad Arbetet och all information inom LRF har alltmer präglats av bredda anslutning av nya medlemmar, som sympatiserar med LRF (Lantbrukarnas Riksförbunds verksamhet). Organisationen (RLF) bildades på 1930-talet? och vände sig till landsbygdsbefolkningen för tillvarata landsbygdens intressen. LRF har åter vänt sig till alla som sympatiserar med Landsbygdsutveckling. Organisationen har allt mera fått samma prägel, som grundorganisationen (RLF) hade. Man kan inte numera kalla sig för Lantbrukets organisation, då många medlemmar inte är Lantbrukare, utan mera sympatisörer. Med hänsyn till ovanstående föreslås, organisationen återgår till det ursprungliga namnet, vilket röstades bort någon gång på 1960-talet, för visa organisationen skulle tillvarata lantbrukets intressen. organisationen byter namn till RLF (riksförbundet landsbygdens folk). Tomtesunda 20130205 Börje Karlsson Motion antagen vid LRF Förkärla-Nättrabys årsmöte 2013. Motionären föreslår organisationen återgår till det ursprungliga namnet, RLF (Riksförbundet landsbygden folk), för visa organisationen tar tillvara lantbrukets intressen. Motionären anser man nu inte kan kalla sig för Lantbrukets organisation då många medlemmar inte är lantbrukare, utan mera sympatisörer. Många medlemmar i ryggen är avgörande för LRFs styrka och förmåga som intresse- och företagarorganisation. För politiska och opinionsmässiga framgångar, men också vad gäller organisationens ekonomiska förutsättningar. Styrelsen anser vad motionären kallar sympatisörer är viktiga ambassadörer för företagen som verkar inom de gröna näringarna. Av LRF Sydosts 19 865 medlemmar är endast 15 % personmedlemmar (medlemmar som varken äger eller brukar jord eller skog) De målgrupper LRF Sydost prioriterar rekrytera i sin medlemsstrategi är: - Individer som äger/brukar lantbruksfastighet och/ eller bedriver näringsverksamhet i de gröna näringarna. - Personer som är sysselsa inom de gröna näringarna eller som har intresse av dessa. LRFs kärnverksamhet vänder sig till företag inom jord, skog och trädgård. Styrelsen är övertygad om styrkan i mångfald och LRF som organisation klarar hantera den på ett sådant sätt den blir till tydlig fördel för dem som utgör kärnan i LRF, nämligen de medlemmar som aktivt brukar jorden och skogen. Mot ovan nämnda bakgrund anser styrelsen LRF i sin nuvarande form är Lantbrukets organisation. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämma besluta motionen i övrigt anses besvarad Ett av LRFs allra viktigaste uppgifter är uppmuntra företagande på landsbygden. Den moderna tekniken gör det möjligt hålla kontakt med världen och arbeta, nästan, var som helst. LRF har en fantastisk möjlighet visa på det goda exemplet och skicka positiva signaler som stimulerar folk arbeta, inte bara bo, på landsbygden. Så vad gör LRF sydost då? Jo, lägger ner kontor i Vimmerby och flyttar till Växjö Det ger falska signaler. Ungefär som: Jodå vi gillar landsbygden, men vi kan inte var där och jobba. Hur ska vi som företräder LRF och kämpar för en levande landsbygd ha någon trovärdighet i vår argumentation om vi inte föregår med gott exempel själva? LRFs medlemmar finns i första hand på landsbygden, inte i städerna. Om inte LRF har sitt kontor på landsbygden vilka ska då ha det? Argumenten inte flytta är mer mentala än praktiska, man gör inte så helt enkelt. Just därför skulle effekten bli så stor om hela kontoret verkligen flyttade till landsbygden. Slå på stora trumman och gör en PR kupp av själva flytten. Tänk er uppslagen i storstadspressen Nu vänder flyttlassen från stad till land. LRF startade trenden! Symbolvärdet i detta går inte överska. LRF skulle få enormt mycket goodwill! Om flytten marknadsförs på detta sätt, offensivt nytänkande på landsbygden, finns förmodligen stora möjligheter få bidrag för etableringen. Dessutom är ju kontorshyrorna lägre på landsbygden inte högre. Kontoret bör ligga jämte ett livskraftigt landsbygdsföretag som förstärker det goda exemplet och ger stimulans till LRFs medarbetare och besökare. Kommunikationerna dit måste givetvis vara bra. I övrigt ska LRF fortsätta göra samma goda arbete, bara med den skillnaden det då skulle göras utifrån en trovärdigare plform från landsbygden! Säkert kommer en del medarbetare som jobbar på Växjökontoret motsätta sig detta om de inte kan flytta med. Men så är det ju vid all flytt. Några blir 34 35

Motion nr 20 Frödinge-Locknevi LRF Nedläggning av kontor i Vimmerby ledsna som förlorar jobbet, men lika många blir glada som får ett jobb. Jag föreslår därför regionförbundsstämman : LRF aktivt jobbar för mer företag på landsbygden och visar vägen genom med självklarhet lägga kontoret på landsbygden Motionär: Åke Hammarskjöld, ordförande Tunas lokalavdelning Motion antagen på LRF Tunas årsmöte 2013. Det har kommit till vår kännedom man från Region Sydosts håll beslutat lägga ner kontorsverksamheten i Vimmerby. Detta beslut har fats av Region Sydosts styrelse utan någon som helst information till medlemmarna innan man fat beslutet. Anledningen till beslutet har sagts vara man skulle spara 210 000 kronor i hyreskostnader för de tre kontor man hyr idag. Vi ställer oss frågande till denna uppgift. Varför har man tre kontor när man bara behöver två? Säger man upp ett kontor sparar man direkt en tredjedel. Återstår då 140 000 kronor spara. Har man från Region Sydost verkligen försökt förhandla om hyran med LRF-konsult? Har man undersökt om man kan hyra billigare hos någon annan? Vi i Frödinge-Locknevi LRF-avdelnings styrelse anser det är fel lägga ner LRFkontoret i Vimmerby och här är våra argument för varför ni inte ska göra det: - Vid bildandet av LRF Region Sydost var ett av de starkaste argumenten och förutsättningarna Norra Kalmar skulle gå med kontoret i Vimmerby skulle vara kvar, det tycker vi fortfarande gäller! - Vill LRF behålla medlemmarna i norra Kalmar tror vi det är viktigt de känner LRF finns, engagerar sig och verkar i det geografiska området! - I en sådan här viktig fråga borde man informera medlemmarna först och fråga om vad de tycker för undvika negativa effekter efteråt. - Vi befarar LRF i norra delarna av Kalmar län inom några år hellre drar sig upp mot Östergötland och LRF där, eftersom det är mycket närmare Linköping och Norrköping än vad det är till Kalmar och Växjö! Vi har redan idag fler naturliga kontaktpunkter där än vad vi har i Kalmar och Växjö! - Idag har vi stor hjälp av tjänstemännen på kontoret när vi ska ordna större träffar, de hjälper till med kontakter, förslag på lokaler etc. Det tror vi blir svårare få hjälp av någon på något annat kontor som inte har lokalkännedomen om orten! - Idag när vi har en personlig kontakt med de lokala tjänstemännen, så känns det naturligt ringa eller besöka dem när man har något man funderar på eller behöver hjälp med, det tror vi försvinner om man inte känner tjänstemännen så väl, och då befarar vi det i längden inte kommer kännas lika viktigt engagera sig som förtroendevald, man tappar lusten helt enkelt! - Vi har inga gemensamma kontaktnät genom de ekonomiska föreningarna p.g.a. vi inte har samma slakteri, lantmännen, etc, så vi tror det blir svårt känna tillräcklig samhörighet med övriga i Sydosten! - Vi befarar det blir svårare rekrytera förtroendevalda som vill sitta med i de lokala styrelserna och i kommungruppen i framtiden om det inte finns några tjänstemän i dess närhet! - Vi som förtroendevalda tror det kommer bli mer tungrott verka för LRF om kontoret försvinner! - Vi tror det blir en långsiktig stor skada av denna kortsiktiga vinst! - Vi tror inte frågor som är viktiga för oss i norra delen kommer prioriteras nere i Kalmar eller Växjö! - Vi trodde LRF skulle vara för landsbygden och mot centralisering och så känns det inte i detta fall! Vi vill därför - Man behåller kontoret i Vimmerby. - Man förhandlar hyrorna, vilket inte verkar vara gjort för kontoret där det finns idag hos LRF konsult i Vimmerby alternativt söker någon annan billigare kontorsplats för kunna behålla ett kontor i norra Kalmar län. - En oberoende grupp analyserar och utreder konsekvenserna och de faktiska - Det är viktigt tjänstemännen har god lokalkännedom. Att de arbetar nära medlemmarna. Om de tjänstemän som idag arbetar i Vimmerby slutar, är det sannolikt nya tjänstemän bor nära Växjö och har liten eller ingen alls lokalkännedom om norra Kalmar län. kostnaderna det för med sig för behålla ett kontor 36 37 i norra delen av Kalmar län. - Denna motion sänds vidare till LRF Sydosts årsstämma Avslutningsvis: Utöver det rimligen blir en försämring för medlemmar i närområdet så tycker vi det skickar fel signaler. LRF har fina lokaler i centrala Stockholm och nu vill man centralisera vår region till Växjö. Signalen klingar falskt jodå, vi gillar landsbygden men vi måste ha kontoret i stan, varför det? Kunderna, LRF medlemmarna, finns inte i stan och vill man spara hyra så bör man snarare flytta ut på landsbygden. Med dagens kommunikationsmöjlighet finns det få ursäkter inte etablera sig på landsbygden. Vi tycker LRF skulle snarare vara föregångare. Vilken organisation/företag skulle gå i täten för detta om inte LRF? Frödinge den 3 januari 2013 Styrelsen för Frödinge-Locknevi LRF avdelning genom ordförande Henrik Peterson Motionen enhälligt antagen och godkänd på Frödinge-Locknevi LRF avdelnings årsmöte i Frödinge Bygdegård den 14 februari 2013 Henrik Peterson, ordförande Eva Svensson, sekreterare

Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 13 Anteckningar LRFs kontorsstruktur och placering på landsbygden Styrelsen delar motionären synpunkter LRFs viktigaste uppgifter är uppmuntra företagande på landsbygden och ge medlemmarna stöd i sitt arbete i och för de gröna näringarna. Den moderna tekniken gör det också möjligt hålla kontakt med hela världen och arbeta var som helst. Nya informationskanaler och mötesplatser växer fram i mycket snabb takt och förändringens vindar följer även för LRFs struktur och organisation. En kort tillbakablick från de senaste femton åren så har flera ekonomiska föreningar försvunnit, många länsförbund slagits ihop och blivit regioner. De medarbetare som fanns på de forna länsförbunden var oftast en länsombudsman, sekreterare och ibland en medlemsansvarig som servade medlemmar och lokalavdelningar och kommungrupper. Idag är det större regioner med regionchef, flera verksamhetsutvecklare, organisationsutvecklare företagscoacher, projektledare, administratörer och kommunikatörer. Behovet av regional kommunikation till medlemmar har ökat som med hemsida, sydostextra och andra digitala medier kan man nå ut med snabb information om vad som händer både regionalt och centralt. LRF är en medlemsnära och effektiv organisation som möter medlemmarna i deras vardag med olika aktiviteter som tex vår framgångsrika avancerade dialog, skogsdagar, lokala träffar i angelägna frågor. Idag gäller det använda såväl fysiska som digitala mötesplatser för de gröna näringarna ska utvecklas positivt och tillgodose medlemmarnas behov. LRF Sydost har en rik kunskapsbank i 18 stycken medarbetare som har olika kompetensområden som t.ex. äganderätt, ven, miljö, livsmedel, skog, infrastruktur, mat, företagande och mycket mer. Alla dessa finns tillgå för medlemmen, lokalavdelningen och kommungrupperna i hela LRF Sydost. En väl utvecklad dialog mellan lokalavdelningar, kommuner, Länsstyrelser och andra myndigheter är särskilt viktig för ett framgångsrikt arbete. Ett tydligt exempel på ett sådant lyckat arbete är de gemensamma insatser som gjordes vid till exempel översvämningarna av Emån och stenmursfrågan på Öland. Alla resurser är till för medlemmarna i hela regionen oavsett vad man bor eller har sin verksamhet. Vi har i styrelsen ett ansvar tillsammans med regionchef balansera intäkter och kostnader i vårt LRF uppdrag. Den nya tekniken gör det möjligt kunna behålla den värdefulla kunskapsbank av medarbetare som finns i hela LRF Sydost. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses härmed besvarad 38 39