Matris för bedömning av strokevård

Relevanta dokument
Triangelrevision 2018

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Slutgiltig kvalitetsbedömning

Triangelrevisioner Strokevård

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Resultat och bedömningsrapport

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Arbetsmarknadsförvaltningen Dnr: AMN Bilaga 12 Anbudsgivarens redovisningar om mervärden

2. Utvärderingsbilaga

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Tillsammans för patientmedverkan

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Ledningssystem för god kvalitet

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

Klagomålshantering ur vårdgivarens perspektiv. Regional temadag

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Organisationsstruktur och säkerhet. SFOG Kristianstad Harald Almström

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

April Bedömnings kriterier

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping.

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård

Handlingsprogram avvikelsehantering

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

Utredning av vårdskador

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Program Patientsäkerhet

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015

Patientsäkerhetsberättelse

Spridning av säkrare praxis

Att anmäla oro för barn

Patientsäkerhetsberättelse

Innehållsförteckning

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Din rätt att må bra vid diabetes

Vägledning för en god palliativ vård

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter

5. Utvärdering av anbud

Riksstrokes nyhetsbrev juni 2018

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

1 Överenskommelsens parter

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentnivå Anvisning

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Transkript:

Matris för bedömning av strokevård Ju mer man tänker, desto mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Syfte Skapa modell för att kunna utvärdera strokevården utifrån 8 kriterier för god strokevård Underlätta för revisionsteamen att: Tolka svaren från frågeformulären Ge underlag för frågor och dialog med verksamheten Bedöma en slutgiltig kvalitetsnivå för respektive kriterium

Matris 5 kvalitetsnivåer för god strokevård, E (lägsta nivå) till A (centre of excellence), har definierats. Utgår ifrån: SoS Nationella riktlinjer för Strokevård Hälso- och sjukvårdslag, Svensk författningssamling 2017:30 Patientlag, Svensk författningssamling 2014:821 Socialstyrelsens författningar SoS prioriteringar av åtgärder inom strokevården De av Riksstroke, SoS och Svenska palliativregistret definierade Hög/måttlig måluppfyllelse för vissa indikatorer. Andra process/resultatmått från Riksstroke med angivande av medelvärde i Riket 2015

Grundförutsättningar: SoS prioriteringar bör dvs prio 1-3: samtliga skall vara uppfyllda för nivå C. Vissa skall vara uppfyllda på lägre nivå (E-D). SoS prioriteringar kan dvs prio 4-7: flertalet skall vara uppfyllda för nivå A. Här efterfrågar vi inte alla och kan därför inte skriva alla. Det som står i lagen skall vara uppfyllt på E nivå om det gäller specifik insats/åtgärd. Vissa skrivningar t ex pat s delaktighet i vården är mer flytande och kan hamna på högre nivå. Utfall av vissa variabler krävs redan på nivå E och här blir det den högsta nivån. I resultat och bedömningsrapporten framgår max nivån för variablerna. Hög måluppfyllelse för alla indikatorer skall vara uppfyllda för nivå A. Enbart måttlig måluppfyllelse ger antingen E eller D beroende på variabel Där måluppfyllelse saknas finns medelvärde för Riksstroke angivet. Om svar saknas uppfylls ej nivå E.

E: Uppfyller kriterier för god strokevård i liten omfattning Rutiner, förekomst/användning: Finns muntliga och enstaka skriftliga. D: Uppfyller kriterier för god strokevård i viss omfattning. Rutiner, förekomst/användning: Finns delvis skriftliga och är tillgängliga. C: Uppfyller kriterier för god strokevård i stor omfattning. Finns skriftliga för minst de som ingår i nivå E-C, tillämpas i flertalet yrkesgrupper och led i vårdprocessen. B: Uppfyller kriterier för god strokevård i nästan alla delar. Samtliga skriftliga, tillämpas i alla yrkesgrupper och flertalet av leden i vårdprocessen. A: (centre of excellence) Uppfyller kriterier för god strokevård för alla delar i kriteriet. Skriftliga, tillämpas i alla yrkesgrupper och alla led som omfattas av rutinen i vårdprocessen. Enstaka utvärderingar. Viss utvärdering och enstaka ex på förbättringar baserat på utvärdering Systematisk utvärdering är vanlig och flera ex på förbättringar baserat på utvärdering. I huvudsak systematisk utvärdering och förbättring. Systematisk utvärdering och förbättringsarbete. Resurser utredning/behandling: Finns basala resurser för utredning och behandling. Resurser utredning/behandling: Finns adekvata resurser för utredning och behandling 24/7. Finns resurser och kompetens för alla delar i vårdförloppet. Enstaka förekommer Sker inom flera områden. Systematisk inom alla yrkesgrupper Arbetssätt för att göra patienten delaktig saknas. Arbetssätt finns för att patienten är delaktig i viss del av vård och behandling. Enstaka återkopplingar från patient närstående. Arbetssätt finns för att patienten är delaktig i planering och genomförande av vård och behandling. Systematisk återkoppling från patient/närstående. Systematisk involvering av patient och närstående i alla delar av vård och behandling. SoS prio av åtgärder: Uppfyller alla prio 1-3 åtgärder i Nationella riktlinjerna Uppfyller flertalet prio 4-7 åtgärder i Nationella riktlinjer. Framtagning av Riksstrokedata (RS data) 1g/år Framtagning av Riksstrokedata 2g/år. Bortfall riksstroke > 10% Regelbunden 1g/kvartal framtagning av kvalitetsregisterdata inom flera områden och används i förbättringsarbetet. Bortfall riksstroke < 10% vissa variabler. Uppfyller minst måttlig måluppfyllelse på Riksstroke/SoS variabler el eftergranskning visar måluppfyllelse.. Regelbunden (minst 1g/kvartal) + vissa oftare, framtagning av kvalitetsregisterdata inom alla områden, tillgängliga för stroketeamet och används i förbättringsarbetet. Bortfall riksstroke < 10% alla variabler. Uppfyller hög måluppfyllelse på > hälften av Riksstroke/SoS variabler el. eftergranskning visar måluppfyllelse. Systematisk användning av kvalitetregisterdata inom alla områden för förbättringsarbete och dialog med ledning. Styrtavla el motsvarande. Bortfall riksstroke < 5% för alla variabler. Uppfyller hög måluppfyllelse på alla RS/SoS variabler, el. eftergranskning visar måluppfyllelse.