SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNAL HÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET ÅRSBERÄTTELSE

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNAL HÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET ÅRSBERÄTTELSE 2009

Innehåll Rektorns översikt 2009 År 2009 en milstolpe i Soc&koms historia 1 Soc&kom flyttade till Kronohagen 3 Snellmansgatan togs i besittning 4 Etnicitet blev eget biämne 5 Biblioteket blev lärocenter 7 Universitetsreformen och Soc&kom 8 Med sikte på framtiden 9 Nytt ansökningssystem lockade ett stort antal sökande 10 Centrumcampus skapar nya möjligheter inom utbildningen 12 Praktikrelaterade studier i socialt arbete 13 Satsningen på magisterprogrammet ERI fortsätter 14 Miljonunderstöd för forskningsprojekt vid Soc&koms forskningsinstitut FISS 15 Forskning och undervisning under samma tak 16 Ett händelserikt år för CEREN 18 Ökning av internationella verksamheten 19 Personal- och ledarskapsstrategierna viktiga när servicen effektiveras 20 Aktivt utbyte för FO-RUM 21 Nya former av växelverkan 22 Styrelsen 2009 23 Samarbetsdelegationen 23 StudentOrganisationen år 2009 När StudOrg kom till centrumcampus 27 År 2009 i siffror 28 Högskolans personal 2009 28 Svenska social- och kommunalhögskolans lärocenter 28 Åldersfördelning per vakans i procent 29 Högskolans totala ekonomi 2009 29 Pärmbilden: Utsikt från taket av Svenska social- och kommunalhögskolan mot Forsthuset i 27 april 2009. I bakgrunden skymtar riksdagshuset. Årsberättelsens bilder är tagna av informatör Mats Engblom förutom bilden från Lusaka på sid 19 bildkollaget från StudentOrganisationens år på sid 26.

Rektorns översikt 2009 År 2009 en milstolpe i Soc&koms historia Det finns ett antal årtal som brukar lyftas fram som milstolpar i Svenska social- och kommunalhögskolans historia. Det första är självfallet 1943, då högskolan grundades. Det följande är 1964 då högskolan fick sin första egna byggnad vid Topeliusgatan, och sedan följande är 1974 då högskolan förstatligades. Nästa milstolpe infaller 1984 då högskolan anslöts till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Och den senaste milstolpen är onekligen 2009, då högskolan flyttade till sin nya byggnad i Kronohagen, mitt i universitetets Centrumcampus. Man kan mycket väl säga att milstolparna 1984 och 2009 hänger ihop: På sätt och vis såddes fröet till flyttningen då högskolan anslöts till universitetet. I Tölö var Soc&kom avsides placerad i förhållande till sina viktigaste samarbetsparter vid Helsingfors universitet, vilka alla verkar i centrum. Då högskolan nu kunde flytta till den nya byggnaden fullbordades anslutningen till universitetet: Nu kom högskolan att äntligen verka i den miljö som klart markerar dess tillhörighet till Helsingfors universitet. Att byggnaden därtill hör till de finaste och mest uppmärksammade nya byggena vid universitetet förhöjer ytterligare betydelsen av flyttningen. År 2009 var inte en milstolpe bara på grund av högskolans nya byggnad, utan också med tanke på det stora reformarbete som pågick under året inför den stora universitetsreformen. Universitetslagen stiftades, statsrådets förordning om universiteten utfärdades, grundvalarna för det nya universitetet lades under året. För Svenska social- och kommunalhögskolans del innebar universitetsreformen inga grundläggande förändringar i högskolans ställning och status, men nya normer bereddes och godkändes vid högskolan liksom inom hela universitetsväsendet. Högskolan valde att för egen del inte reformera sin förvaltning och organisation annat än marginellt. Detta kan dock ses mot den bakgrunden att Soc&kom sedan länge haft en platt organisation, med stor närhet mellan beslutsfattare och själva verksamheten. Tack vare sin bakgrund som självständig högskola har Soc&kom också alltid haft en professionell förvaltning, med kunnande i såväl administration som ekonomi. Till den delen har högskolan alltså redan länge uppfyllt de mål som ställdes för reformen av institutionsförvaltningen vid Helsingfors universitet. År 2009 avslutades en treårig strategiperiod. Många av de mål som uppställdes för perioden har högskolan uppnått. De examensmål högskolan hade ställt för perioden 65 kandidatexamina per år nåddes genomsnittligen. Det mellersta av de tre åren 2008 var dock exceptionellt såväl inom högskolan som inom hela universitetsväsendet. Övergångsperioden för examensreformen avslutades det året, och detta medförde ett stort antal examina hela 93 för Soc&koms del. År 2009 blev det, inte överraskande, en nedgång till nästan hälften av året innan. Under kommande år blir det därför en utmaning att snabbt återgå till en normalnivå vad gäller avlagda examina. Satsningarna på magisternivån har stadigt ökat inom högskolan. Den magisterutbildning i socialt arbete som i samarbete med statsvetenskapliga fakulteten inleddes år 2005 avslutades med goda resultat tidigare under perioden 2007 09. Ett engelskspråkigt magisterprogram i etniska relationer inleddes år 2008, och visade sig mycket attraktivt. År 2009 genomfördes redan den andra antagningen av studerande till programmet, och antalet sökande var fortfarande stort. Den utbildning i socialt arbete i Vasa som högskolan startade år 2006 i samarbete med bl.a. Helsingfors universitets öppna universitet avslutade år 2009 sitt tredje år, och merparten av programmets ca 20 studerande hade då fullgjort sina grundoch ämnesstudier i ämnet. Under året planerades fortsättningen i form av en magisterutbildning förlagd till Vasa. Ett område med kraftig tillväxt var också högskolans internationaliseringsgrad. Svenska social- och kommunalhögskolan har under hela sin existens haft en öppen inställning till nordiska, europeiska och internationella influenser. Det är klart att forskningen till sin grundläggande natur är internationell. Det är därför naturligt att publiceringen av forsk- 1

ningsresultat i internationella fora utgör en central, och ständigt ökande del av forskningsverksamheten vid högskolan. Internationella nätverk inom såväl forskning och utbildning är också en naturlig del av verksamheten. Bland högskolans studerande har intresset för utlandsvistelser ökat markant. Nya möjligheter har också öppnats förutom Europa har studentutbyte till Afrika och till Australien kommit in som intressanta alternativ. Också antalet inkommande internationella studerande har visat en ökande trend. Hela universitetet satsar stort på att öka internationaliseringsgraden. Svenska social- och kommunalhögskolan var under året strakt med i den utvecklingen. Forskningsaktiviteterna utvecklades också positivt under år 2009 liksom under hela strategiperioden 2007 09. Den externa forskningsfinansieringens andel fortsatte att öka, och i de nya beslut om forskningsfinansiering som Finlands Akademi fattade hösten 2009 fick högskolan en synnerligen god utdelning: Tre stora forskningsprojekt; två befattningar som forskardoktor en beviljning på sammanlagt 2 miljoner euro för den kommande treårsperioden. Med beaktande av att högskolan redan har många betydande projekt på gång, kan utvecklingen ses som mycket gynnsam. Den höga nivån på forskningen visas också av att en forskargrupp inom högskolan sedan 2007 är med i en nordisk spetsforskningsenhet finansierad av NordForsk. Det är allt viktigare för universiteten att fungera i en aktiv växelverkan med samhället. Det här är något som i universitetsreformen blir ännu tydligare än förut: Universiteten måste allt tydligare framhäva sin roll som aktiva samhällsaktörer. Svenska social- och kommunalhögskolan har av tradition haft tydliga och fungerande kontakter till det omkringliggande samhället inte minst i relation till det som ofta benämns det finlandssvenska fältet. Det har självfallet sina historiska förklaringar att så är fallet, men fast utbildningen vid högskolan ändrat karaktär under decenniernas lopp har denna kontakt till samhället fortsättningsvis utgjort en av grundpelarna för högskolan. Under år 2009 gick den samhälleliga växelverkan in i ett ännu aktivare skede än tidigare. En ny länk till samhället skapades då högskolans alumnförening Soc&koms vänner grundades i mars. Föreningen fick en fartfylld start tack var den stora avskedsfesten som ordnades i byggnaden vid Topeliusgatan, och aktiviteterna fortgick under hösten bl.a. med ett väl besökt öppet hus i den nya byggnaden. I sina målförhandlingar med universitetets rektor förde högskolan fram ett förslag om att Soc&kom under den kommande treårsperioden 2010 2012 kunde ta ett större ansvar för svenskspråkiga samhällskontakter inom hela universitetet, bland annat i form av ett sekretariat för SVUX-nätverket. Högskolans förslag vann gehör inom universitetets ledning och strategiska medel beviljades för ändamålet. Utöver samhällelig växelverkan är självfallet olika slags samarbetsstrukturer viktiga för såväl utbildning som forskning. Under året inledde den s.k. Helsingforsalliansen sin verksamhet. Alliansens parter är Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och Arcada Nylands svenska yrkeshögskola. Svenska social- och kommunalhögskolan var också från början aktivt med i samarbetet, och högskolan är representerad i alliansens styrgrupp. Alliansen fortsätter i fördjupad form det arbete den tidigare Rektorsdelegationen för högskoleutbildning i Helsingfors RHH hade utfört sedan år 2003. Även om alliansen ännu under det första verksamhetsåret närmast sökte formerna för sina aktiviteter, finns det en viktig potential i detta samarbete, som betonar Helsingfors som Finlands största svenskspråkiga studieort. År 2009 var alltså ett år med stora händelser för hela universitetsväsendet men inte minst för Svenska social- och kommunalhögskolan. Universitetsreformen kunde ros i land under året; högskolan kunde ta i bruk sin nya byggnad och en gynnsam utveckling kunde skönjas på många av högskolans verksamhetsområden. Året kommer säkert att framstå som en av milstolparna i högskolans historia. I likhet med de tidigare milstolparna framstår det som klart att också denna milstolpe kommer att föra högskolans utveckling ett stort steg framåt. Henrik Hägglund Rektor 2

Soc&kom flyttade till Kronohagen Vaktmästare Ole Lindholm packar ner kommunvapnen i styrelsens mötesrum vid Topeliusgatan. Vid Snellmans gatan hänger de utanför för personalens pausrum. Det var under några intensiva dagar som flyttlådorna kördes från Topeliusgatan till Snellmansgatan. Biblioteksamanuens Ylva Larsdotter och bibliotekarie Maria Villbacka- Henriksson hade fullt upp med att ställa i ordning i lärocentret innan höstens studier inleddes. Då Svenska social- och kommunalhögskolan i mitten av augusti 2009 började flytta in i den nya byggnaden i Kronohagen hade en slutpunkt på en nästan 10 år lång planeringsprocess nåtts. Det var redan år 2000 som Soc&kom för första gången tog kontakt med universitetet för att höra om möjligheterna att få större och mer ändamålsenliga utrymmen. Byggnaden vid Topeliusgatan 16 hade blivit trång och särskilt behovet av arbetsrum för lärare och annan personal var stort. Varje hörn av byggnaden hade tagits i bruk och någon expansionsmöjlighet fanns inte längre. En betydande del av högskolans anställda särskilt forskningspersonalen hade ju sedan länge varit utlokaliserad i andra utrymmen. Efter de första förfrågningarna blev det rätt snart klart att det fanns en möjlighet att uppföra en helt ny byggnad, mitt i universitetets Centrumcampus och alldeles invid statsvetenskapliga fakulteten. År 2001 fattade universitetets konsistorium ett principbeslut om att gå in för en ny byggnad för Soc&kom, och sedan rullade planeringsprocessen i gång, sakta men säkert. År 2003 2004 ordnades en arkitekturtävling som vanns av akademiker Juha Leiviskä. Själva byggstarten sköts några gånger upp, men år 2008 kunde äntligen de första spadtagen tas för byggandet. I februari 2009 firades taklagsöl för byggnaden, som alltså stod inflyttningsklar eller åtminstone någorlunda inflyttningsklar i augusti 2009. Det säger sig självt att flyttningen till den nya byggnaden dominerade hela år 2009. Vårterminen avslutades med en grandios avskedsfest i slutet av maj. Den fartfyllda festen lockade närapå 500 vänner till Soc&kom nuvarande och tidigare studerande, nuvarande och tidigare personal människor som på olika sätt under årens lopp haft kontakt med högskolan och som nu en sista gång ville mötas i den gamla, bekanta byggnaden. Förberedelserna för flyttningen präglade våren och sommaren: Packlådorna stod i höga staplar längs korridorerna i den gamla byggnaden; svarta säckar med skräp; lådor med återvinningspapper allt det här utgjorde en central del av vardagen vid högskolan när flyttningen närmade sig. Hela högskolans personal satsade fullt ut på flyttningen och många långa arbetsdagar utfördes. Samtidigt pågick slutarbetena i den nya byggnaden, och då själva flyttningsveckorna närmade sig var inredningsverksamheten febril. En hel del var halvfärdigt då flyttningsdagarna var inne, men alla kunde flytta in i sina rum och så småningom igen börja fylla sina bokhyllor. Flyttningen var en stor logistisk utmaning men allt gick överraskande smidigt. Snabbt blev det klart för alla vilken fin byggnad högskolan hade fått. Arkitekturen prisades i massmedierna; besökargruppernas antal var stort; många ville hålla möten och seminarier i byggnaden och alla var imponerade. Högskolan fick en hel del goodwill tack vare byggnaden. Men det viktigaste var nog ändå att byggnaden visade sig vara inte bara vacker utan också funktionell och ändamålsenlig för högskolans behov. Och kanske ännu viktigare: Mycket snabbt framgick fördelarna med att finnas mitt i universitetets Centrumcampus både för personalen och för studerandena. Korta avstånd till granninstitutioner, utökade möjligheter att läsa biämnen, spontana möten i den mycket populära cafeterian på många sätt kunde alla inom högskolan känna att Soc&kom faktiskt är en del av universitetet. Många mottagningar, fester och öppet-husevenemang ordnades under hösten. Höjdpunkten var invigningen av den nya byggnaden 27.11. Ungefär 180 inbjudna gäster kunde då njuta av intressanta tal, ett mångsidigt musikprogram och glad samvaro i de fina, nya utrymmena. Festens glans förhöjdes av att såväl republikens president som undervisningsministern och universitetets högsta ledning var närvarande. Ibland sägs det att väggarna inte har betydelse att det är verksamhetens innehåll, inte ramarna för verksamheten som är det avgörande. Självfallet är innehållet i verksamheten det viktigaste också för Soc&kom, men den nya byggnaden skapar nog de allra bästa förutsättningarna för att skapa ett högklassigt innehåll och utgör en god utgångspunkt för en fortsatt utveckling av högskolan. Henrik Hägglund 3

Invigningen gästades av republikens president Tarja Halonen. Presidenten flankerades av (fr.v) Soc&koms rektor Henrik Hägglund, Helsingfors universitets rektor Thomas Wilhelmsson, undervisningsminister Henna Virkkunen, arkitekt Juha Leiviskä och Mannerheims barnskyddsförbunds generalsekreterare Mirjam Kalland. Snellmansgatan togs i besittning Fredagen den 27 november fick Soc&kom äntligen inviga den nya byggnaden i Kronohagen. Det nya firades av ungefär 150 festklädda personer och högtidlig närvaro av republikens president Tarja Halonen. Festligheterna inleddes redan 12-tiden på dagen med rundvandringar i nybygget och skumpaservering i den ljusa hallen. Under den officiella delen av festligheterna fick vi höra både Soc&koms rektor Henrik Hägglund och Helsingfors universitets rektor Thomas Wilhelmsson prisa den nya byggnaden och det ännu lättare samarbetet mellan Soc&kom och universitetet. Också undervisningsminister Henna Virkkunen var inne på samma linje under statsmaktens hälsning. Hon gav också sitt tack åt arkitekten Juha Leiviskä för att han på ett så förtjänstfullt sätt integrerat Soc&koms nybygge i den redan existerande miljön. Musik och tal. I det enda talet som inte handlade om Soc&koms nybygge talade Mirjam Kalland, generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund, om grundpelarna för vår välfärd. Hon ville bland annat göra oss uppmärksamma på att många finländska barn har det svårt och att alla inte har chansen till en bra uppväxt och ett tryggt hem. Invigningsfestens deltagare fick lyssna till en kvartett från Akademiska Sångföreningen och en kvartett från Akademiska Damkören Lyran. Förutom Akademen och Lyran fick festgästerna njuta av musik framförd av Trio Minervoix och en cellogrupp från Musik- och kulturskolan Sandels vars byggnad också är ritad av arkitekt Leiviskä. Leiviskä fick också personligen presentera byggnaden för festgästerna, den här gången blev det ingen rundvandring utan en muntlig presentation om tankarna gällande byggnaden. Michaela von Kügelgen 4

Etnicitet blev eget biämne Undervisningen i sociologi har under år 2009 utvecklats genom koordineringen av ett nytt biämne. Etnicitet kan numera utgöra ett självständigt biämne på 25 studiepoäng. Denna nya möjlighet har tagits väl emot bland de studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Studerande kan avlägga biämnet Etnicitet genom att kombinera ett kursutbud från ämnena rättsvetenskap, socialpsykologi och psykologi, socialt arbete, sociologi samt statskunskap med förvaltning. Den år 2009 utnämnda universitetslektorn i sociologi, Östen Wahlbeck, koordinerar biämnet. Han håller även kursen Etnicitet, identitet och nationalism, vilken utgör introduktionskursen i biämnet. Kursen hölls i ny skepnad hösten 2009 och redan denna första gång lockade kursen 20 deltagare. Bland kursdeltagarna fanns även studerande från Helsingfors universitet som för första gången deltog i en kurs vid Soc&kom. Biämnet kan under kommande år ytterligare förstärkas genom införandet av helt nya både svensk- och engelskspråkiga kurser, samt genom en fokusering på etniska relationer som ett eget kunskapsområde. Det finns ett väletablerat intresse för biämnet bland högskolans egna studerande, dessutom finns det nu en god möjlighet att erbjuda biämnet för övriga intresserade studerande vid Helsingfors universitet. Östen Wahlbeck Universitetetslektor i sociologi Östen Wahlbeck PhD, docent Östen Wahlbeck utnämndes under 2009 till universitetslektor i sociologi med ett särskilt ansvar för den etnicitetsrelaterade undervisningen och forskningen vid högskolan. Wahlbeck kom till Soc&kom från en tjänst som akademilektor i sociologi vid Åbo Akademi. Han har år 1997 doktorerat i etniska relationer vid University of Warwick i Storbritannien och är docent i sociologi vid Tammerfors universitet. Hans forskningsområden är etniska relationer, internationell migration, invandrarföretagare, transnationalism och diaspora. 5

Våren och sommaren 2009 packades biblioteket på Topeliusgatan 16 ner i lådor. Arbetet gjordes av (från vänster) vaktmästare Ole Lindholm, biblioteksamanuens Ylva Larsdotter, praktikant Janne Leivo och bibliotektarie Maria Villbacka-Henriksson. 6

Biblioteket blev lärocenter År 2009 innebar stora förändringar för biblioteksverksamheten vid Svenska social- och kommunalhögskolan. När planeringen av byggnaden i Kronohagen inleddes i början av 2000-talet var tanken att verksamheten skulle fortsätta som tidigare. Planerna ändrades på grund av kommande strukturella förändringar inom biblioteksväsendet vid Helsingfors universitet och det nya stora Campusbiblioteket i centrum, som planeras. Den 10 juni 2009 stängde biblioteket sina dörrar inför flytten i augusti. Under de kommande knappa fyra veckorna packades närmare 1 000 flyttlådor på biblioteket. Tillsammans med en studerande och vaktmästarna packade bibliotekspersonalen ner böckerna. Flytten hade förberetts under flera år och material som fanns vid andra bibliotek inom HU hade skickats till Depåbiblioteket i Kuopio eller erbjudits andra bibliotek. Ännu under sommaren skickades ett hundratal lådor till olika bibliotek, men merparten gick till Kuopio och en del material blev energiavfall. Över hälften av flyttlådorna gick till Statsvetenskapliga fakultetens bibliotek (fr.o.m. 1.1.2010 Campusbiblioteket i centrum. Statsvetenskaper). Bibliotekspersonalen plockade upp böckerna i hyllorna med hjälp av personal från fakultetsbiblioteket. Samarbetet med Statsvetenskapliga fakultetens bibliotek intensifierades i och med flytten. Högskolans samlingar för utlåning finns placerade i deras läsesal och på fjärde våningen i högskolans nybyggnad finns nu tillfälligt en läsesal för studerande. Under hösten påbörjades arbetet med att integrera Soc&koms samling med samlingarna vid Statsvetenskapliga fakultetens bibliotek. Med projektpengar som universitet fått från undervisningsministeriet kunde en person anställas för tre månader. Till Studentbiblioteket gick lådorna med kursböcker och innan terminen började hade personalen där integrerat kursböckerna med existerande samlingar. Sista delen av flytten var flyttningen till högskolans nya byggnad i Kronohagen. Flyttningen gjordes veckan innan de nya studerandena påbörjade sina studier. De sista lådorna från Topeliusgatan kom fredagen den 28 augusti och följande måndag välkomnades de nya studerande. En del lådor stod då ännu oupppackade i lärocentret. I den nya byggnaden i Kronohagen finns inte längre ett traditionellt bibliotek. Samlingarna för hemlån har flyttats till andra bibliotek och dubbletter avskrivits. Kvar i lärocentret finns läsesalsexemplaren av aktuella kursböcker, finlandssvenska dagstidningar, ett urval finlandssvenska och nordiska tidskrifter och en liten referenssamling, samt högskolans kandidatavhandlingar. Lärocentret erbjuder läseplatser för studier, en del av platserna är utrustade med datorer och på övriga kan studerande använda egna bärbara datorer. I fjärde våningen finns en tyst läsesal. Öppettiderna har förlängts rejält från att tidigare ha varit under 40 veckotimmar är det nu 58 timmar per vecka under terminerna (måndag torsdag 8 20, fredag 8 18). Service erbjuds åtminstone 4 timmar per dag. Biblioteksamanuensen har sitt arbetsrum på Statsvetenskapliga fakultetsbiblioteket och deltar i kundbetjäningen där, men vid behov även i lärocentret. I framtiden vill lärocentret erbjuda sakkunnig svensk service till högskolans personal och studerande. Strävan är att i lärocentret upprätthålla aktuella samlingar inom högskolans ämnesområden, med inriktning på det svenska och nordiska. Maria Villbacka-Henriksson Bibliotekarie I den nya byggnaden finns inte längre ett bibliotek med utlåning utan ett lärocenter. 7

Universitetsreformen och Soc&kom 8 Det bästa som hänt universiteten i Finland sedan det finländska universitetsväsendet grundades år 1640. Så har man ibland beskrivit den universitetsreform som nådde sin sista planeringsfas år 2009 inför genomförandet i början av 2010. Universitetsreformen hade beretts redan under flera års tid och baserade sig på beredningsarbete som genomfördes i mitten av 2000-talet. Målet med reformen var att stärka universitetens autonomi ett mål, som det i och för sig inte rådde någon oenighet om. Större oenighet rådde däremot om hur autonomin ska stärkas vilken juridisk ställning ska universiteten ha, vilket ska deras förhållande till staten vara, hur stort inflytande ska externa intressegrupper ha inom universiteten? Universitetslagspaketet behandlades intensivt i riksdagen under våren 2009 och lagen kunde stadfästas i juli. Statsrådets förordning om universiteten bereddes sedan under hösten och utfärdades i oktober. Inom universiteten pågick under hösten en febril beredningsperiod, under vilken nya organisationsformer skulle planeras, nya instruktioner godkännas och nya beslutsfattande organ väljas. Svenska social- och kommunalhögskolan som en fristående enhet vid Helsingfors universitet är en helt unik konstruktion i det finländska universitetsväsendet. De grundläggande principerna för konstruktionen har alltid reglerats i lag och förordning. Då högskolan år 1984 anslöts till Helsingfors universitet skedde det med en speciallag och en specialförordning som, helt i tidens anda, noggrant och detaljerat reglerade högskolans ställning, inre organisation, beslutsfattandeformer och verksamhet generellt. Då hela universitetslagstiftningen i slutet av 1990-talet reformerades och en för alla universitet gemensam lag stiftades upplevde högskolan redan att det kunde ha funnits en liten risk att dess specialställning är svår att beakta i en enhetlig, strömlinjeformad lag. Den gången lyckades det dock väl, och med en central paragraf i universitetslagen från 1997 och en mycket lång paragraf i förordningen från 1998 tryggades grundvalarna i högskolans ställning. Då nu den stora universitetsreformen började beredas uppstod igen en liten oro inom högskolan. Ska Soc&kom också i det nya universitetet kunna ha sin särställning tryggad? Glädjande nog fanns det såväl inom universitetet som inom undervisningsministeriet en klart uttalad vilja att också i den nya situationen trygga högskolans ställning. Den beredningsgrupp som inom universitetet som förberedde universitetsreformen i fråga om tvåspråkigheten tog klart ställning för att Soc&kom också i framtiden ska kunna behålla sin autonomi. Universitetets ledning arbetade också målmedvetet för detta. Vid undervisningsministeriet beaktade man i lagberedningen de synpunkter som såväl universitetet som Soc&kom förde fram. Hela reformen kunde alltså ros i land på ett ur högskolans synvinkel positivt sätt. Svenska social- och kommunalhögskolan kom alltså att i universitetslagen och i statsrådets förordning om universiteten få sina egna paragrafer som tryggar ställningen som fristående enhet, bland annat inkluderande egna beslutsfattande organ, rätt att godkänna de egna instruktionerna och en rätt att anta studerande och anställa personal. I undervisningsministeriets resurstilldelning till universitetet öronmärks ett budgetbelopp för högskolan. Därtill erhåller högskolan viss budgetfinansiering direkt från universitetet, utöver de externa medel som inkommer framför allt för forskningen. Ställningen för Svenska social- och kommunalhögskolan har igen en gång tryggats sin ställning i samband med en stor reform inom universitetsväsendet. Den konstruktion som för ett drygt kvarts sekel sedan skapades har visat sig funktionell och ändamålsenlig. Modellen har tryggat Soc&kom som en svenskspråkig enhet och därtill förstärkt tvåspråkigheten vid universitetet. Det känns därför tryggt för högskolan att också som en del av det nya Helsingfors universitet kunna fortsätta sin verksamhet som universitetets största svenskspråkiga enhet. Henrik Hägglund

Med sikte på framtiden År 2009 kom för hela högskolans personal att utgöra ett år med stora förändringar. Speciellt höstterminen blev hektisk då flyttningen till den nya byggnaden i Kronohagen genomfördes sida vid sida med behandlingen av högskolans målprogram, uppgörandet av nya instruktioner samt genomförande av styrelse- och rektorsval. Högskolans styrelse godkände i februari de strategiska riktlinjerna för perioden 2010 2012. Utgående från dessa riktlinjer samt Helsingfors universitets strategi och åtgärdsprogram utarbetade högskolan ett konkret målprogram för samma period inklusive en plan för hur verksamheten finansieras. Målprogrammet godkändes av styrelsen i september och låg som grund för resultatförhandlingarna med universitetets rektor. Det slutliga målprogrammet för 2010 2012 undertecknades av universitetets och högskolans ledning i december. Internationaliseringen av utbildningen och forskningen samt ett utökat samarbete med universitetet gällande svensk vuxenutbildning, alumnverksamhet och medelanskaffning definierades som de viktigaste strategiska utvecklingsmålen under perioden. För förvaltningen och stödtjänsterna medförde året vissa strukturella förändringar. I samband med flyttningen i augusti överfördes vaktmästartjänsterna vid högskolan till universitetets tekniska avdelning och IT-stödfunktionen till ITavdelningen. En förutsättning för överföringen av tjänsterna har varit att servicen bibehålls som svenskspråkig. Också i den nya byggnaden erbjuds vaktmästar- och IT-servicen av samma personer som tidigare. Vissa andra omstruktureringar gjordes också inom förvaltningen och arbetsuppgifter har förändrats p.g.a. uppkomsten av campusservicecentraler inom Helsingfors universitet. Behovet av stödfunktioner för de områden som utvecklats snabbast inom högskolan, d.v.s. extern forskningsfinansiering och internationell verksamhet, har härvid kunnat tas i beaktande. År 2009 utgjorde lärarna 39 %, forskarna 31 % och förvaltningen (inkl. bibliotek och fortbildning) 30 % av högskolans personal. Motsvarande siffror år 2007 var 44 % för lärarna, 24 % för forskarna och 32 % för förvaltningen. Den externa finansieringens andel har ökat märkbart och utgjorde år 2009 25,7 % av högskolans totala ekonomi då den två år tidigare utgjorde 16 % av den totala ekonomin. Universitetsreformen medförde inga större förändringar i högskolans organisation. Högskolan genomförde en omfattande organisationsreform år 2004 och den nuvarande organisationen bestående av rektor, styrelse, utbildningsråd, forskningsråd och ämnesråd bedömdes som en fungerande helhet. De externa medlemmarnas antal i styrelsen utökades från en till två representanter. Den tidigare förvaltningsinstruktionen ersattes av en instruktion för högskolan och godkändes av både den gamla och den nya styrelsen. En ny valinstruktion och ekonomistadga godkändes också. Rektor Henrik Hägglund omvaldes enhälligt av styrelsen till rektor för femårsperioden 2010 2014. Sammanfattningsvis kan konstateras att året innebar en kraftansträngning för hela personalen vid högskolan. Jag hoppas och tror att de nya verksamhetsförutsättningar som har skapats under år 2009 tack vare flyttningen och i samband med olika förändringsprocesser kommer att ha en positiv inverkan på förverkligandet av de strategiska riktlinjerna och de konkreta målsättningar som högskolan har uppställt för framtiden. Rita Wickholm Förvaltningschef 9

Nytt ansökningssystem lockade ett stort antal sökande En stor nyhet för samtliga finländska universitet 2009 var det gemensamma elektroniska ansökningssystemet. Antalet sökande ökade till de flesta universitetsutbildningar i landet. Det här kan antas bero på det nya ansökningssystemet. Tack vare det behövde de sökande inte skicka flera olika ansökningar på posten. Soc&kom hade hela 416 sökande 2009. Ökningen från 2008 var 29 %. Generellt kan sägas att den tydliga ökningen i antalet sökande inte hade några märkbara följder för den regionala eller språkliga fördelningen bland de sökande eller de antagna som tog emot en studieplats vid högskolan i jämförelse med de senaste fem åren. Samma gäller fördelningen mellan kvinnor och män. Däremot sjönk andelen sökande och antagna med en färsk studentexamen i urvalet 2009 i jämförelse med de senaste åren. År 2009 var andelen sökande med studentexamen från samma år 39 % och motsvarande andel bland dem som tog emot en studieplats vid Soc&kom var 30 procent. De här andelarna har varit 5 10 procent högre de senaste åren. Den regionala fördelningen mellan olika svenskspråkiga områden i landet var litet jämnare bland de sökande än bland dem som tagit emot en studieplats vid högskolan. Bland de sökande 2009 kom 56 procent från huvudstadsregionen, 21 procent från övriga Nyland och 15 procent från Österbotten. För de antagna som mottagit en studieplats vid högskolan var motsvarande fördelning 70, 13 och 11 procent. Soc&kom har alltid haft en förhållandevis hög andel kvinnliga studerande. Bland de sökande var andelen kvinnor år 2009 69 procent. Bland dem som mottagit en studieplats vid högskolan blev andelen kvinnor 81 procent. Andelen finskspråkiga sökande var 11 procent och bland de antagna var andelen finskspråkiga 10 procent. Janne Wikström Planerare för studieärenden Nya studerandena fördelades ämnesvis enligt följande. Journalistik... 21 Socialpsykologi och psykologi... 17 Socialt arbete... 30 Sociologi... 17 Statskunskap med förvaltning...24 Det sista inträdesförhöret på Topliusgatan ordnades i juni. 10

Antalet närvaroanmälda studerande 31.12.2009 per huvudämne och kön Kvinnor Män Totalt Journalistik 77 40 117 Rättsvetenskap 1 1 2 Socialpsykologi och psykologi 62 6 68 Socialt arbete 112 11 123 Sociologi 52 19 71 Statskunskap med förvaltning 73 53 126 Summa 377 130 507 Avlagda examina 2009 Kvinnor Män Totalt Journalistik 11 5 16 Rättsvetenskap 0 0 0 Socialpsykologi och psykologi 5 0 5 Socialt arbete 5 1 6 Sociologi 6 1 7 Statskunskap med förvaltning 6 5 11 Summa 33 12 45 Regional fördelning bland de nya studerandena 2009 2009 Huvudstadsregionen 70% Övriga Nyland 13% Österbotten 11% Åboland 1% Åland 0% Övriga Finland 4% Utlandet 2% Sammanlagt 100% Könsfördelningen bland sökande och nya studerande 2009 Sökande 416 Andelen kvinnor 69% Nya studerande 110 Andelen kvinnor 82% 11

Centrumcampus skapar nya möjligheter inom utbildningen Soc&koms nya läge alldeles i centrum av Helsingfors intill statsvetenskapliga fakulteten öppnar för nya samarbetsmöjligheter. På bilden Soc&koms granne statsvetenskapliga fakultetens byggnad på Unionsgatan 37. Första årets 110 studerande tillsammans med rektor, lärare och studieadministrativ personal var de första som tog i bruk högskolans nya byggnad på Centrumcampus den sista veckan i augusti 2009. Verksamheten inleddes med en introduktionsvecka för de nya studerandena. Immatrikulering av de nya studerandena och rektors föreläsning om universitetsväsendet var det första evenemanget i festsalen i högskolans nya fastighet. Också de äldre studerandena infann sig i nya huset från och med första veckan i september då den ordinarie undervisningen för läsåret 2009 10 inleddes. Flyttningen till Centrumcampus skapar bättre möjligheter för studerandena att effektivt ta del av närundervisning som ordnas av högskolans viktigaste samarbetsparter vid statsvetenskapliga, juridiska och humanistiska fakulteterna samt språkcentret vid Helsingfors universitet (HU). Också närheten till HU:s Centrumcampusbibliotek och HU:s studierådgivningstjänster stöder studerandena bättre och effektiverar högskolans studieservice i jämförelse med det tidigare. Samarbetet mellan Soc&kom, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan (Hanken) och yrkeshögskolan Arcada inom ramen för den så kallade Helsingforsalliansen har flera projekt som utvecklar undervisningen. Soc&kom och statsvetenskapliga fakulteten vid HU samt Arcada planerade under året ett nytt samarbete med socialväsendet i Raseborg, Kyrkslätt och Borgå för att erbjuda intressanta praktikarenor för studerande inom det sociala området. Under 2009 planerades också ett biämnessamarbete i tv-journalistik mellan Arcada och Soc&kom som ska starta hösten 2010. Språkalliansen erbjuder stöd i akademiskt skrivande över högskolegränserna och inom ämnet rättsvetenskap planeras gemensamma webbkurser för studerande vid Soc &kom, juridiska fakulteten vid HU och Hanken. Högskolan utexaminerade 45 politices kandidater under år 2009. Under rekordåret 2008 var antalet 93. Högskolan har en målsättning att examinera i genomsnitt 65 politices kandidater per år och medeltalet för resultatperioden 2007 2009 blev 66. Det stora antalet examina 2008 kan förklaras med utgången av övergångsperioden för examensreformen och förändringen i behörighetsvillkoren för socialarbetare. Under 2008 tog en stor andel äldre studerande ut sin examen. Den genomsnittliga studietiden för de 93 utexaminerade år 2008 var 6,8 år emedan den för de 45 utexaminerade under 2009 var endast 4,5 år. Janne Wikström Planerare för studieärenden 12

Praktikrelaterade studier i socialt arbete Studerandena Frida Mosander och Ros-Marine Sällström var nöjda med sin praktik vid Helsingfors stads socialverk, Östra familjecentret. Studerande i socialt arbete ska under alla skeden av utbildningen få större möjligheter att genomföra delar av studierna på praktikarenor under handledning av ämnets universitetslektorer och på fältet verksamma praktiklärare. Svenska social- och kommunalhögskolan inledde under 2009, i samarbete med Mathilda Wrede-institutet, Samhällspolitiska institutionen vid Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Arcada, planeringen av en mångprofessionell svenskspråkig praxisarena inom det sociala området. Förverkligandet av kontinuerlig praktiklärarutbildning på svenska ses som en central del av praxisarenans verksamhet. Under 2009 planerades en praktiklärarutbildning i samarbete med SVUX (Svensk vuxenutbilding vid Svenska social- och kommunalhögskolan), men omstruktureringar i kommunerna och den ekonomiska osäkerheten försvårade genomförandet av utbildningen detta år. En planerad fortbildningshelhet inom handikappservice flyttades fram av samma orsak. I november ansökte Soc&kom därför om finansiering från Svenska kulturfonden för att garantera möjligheten att genomföra praktiklärarutbildningen som en del av praxisarenans verksamhet under åren 2011 2013. Centralt för utvecklingen av de praktikrelaterade studierna under kommande period är intensifierandet av samarbetet mellan Svenska social- och kommunalhögskolan, kommunerna och yrkesverksamma socialarbetare. Praktikstudierna har redan nu till stora delar varit förlagda till fältet, men kontakten mellan universitetet och kommunernas sociala arbete ska ytterligare institutionaliseras inom ramen för konkreta praktikarenor. Soc&kom avtalar om specifika samarbetsformer med de kommuner som deltar i praktikarenan. Verksamheten fokuseras i ett första skede på handledda praktikstudier och på de forskningsrelaterade uppgifter som hör till praktikstudierna. Kommunerna ska därmed också få tillgång till aktuell forskning vilket stärker utvecklingen av det sociala arbetet. Planeringen av praktikarenorna sker i samarbete med Det Finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, Samhällspolitiska institutionen vid Helsingfors universitet och Arcada. Inom ramen för praktikstudierna är ett konkret mål för den kommande perioden att stärka klienternas röst i utbildningen. Det handlar dels om att betona klientperspektivet i forsknings- och andra övningsuppgifter och dels om att på olika sätt inkludera klienter i samarbetet mellan universitetet och praktikarenorna. Med ett större fokus på klienters deltagande i undervisningen aktualiseras också etiska dilemman kopplade härtill. En ytterligare institutionalisering av samarbetet mellan fältet och universitetet ska stärka studerandenas förmåga att analysera sambanden mellan teoretiska begrepp och referensramar, samhällets övergripande strukturer och det sociala arbetets organisation och praktik. Camilla Nordberg Universitetslektor i socialt arbete 13

Satsningen på magisterprogrammet ERI fortsätter Den andra studentintagningen till magisterprogrammet Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI) skedde under våren 2009. Programmet fick 144 ansökningar totalt, vilket placerade ERI på första plats då man jämför antalet ansökningar till alla Helsingfors universitets internationella magisterprogram, vilka var 18 till antalet år 2009. Till ERI antas 15 studerande som är föredelade mellan de medverkande institutionerna sociologi, allmän statslära samt socialpsykologi. Trots att ett reservsystem tillämpades, förblev två platser obesatta. Tretton studenter elva kvinnor och två män inledde alltså sina studier inom ERI hösten 2009. Sju av dessa är finländare och sex är utländska studenter från Polen, Canada, Tyskland, USA, Ryssland och Kina. Fem av finländarna var redan inskrivna vid Helsingfors universitet; en av dem är en socialpsykolog från Svenska social- och kommunalhögskolan. Vid höstterminens start år 2009 hade ERI-programmet totalt 25 studerande, 12 från antagningen år 2008 och 13 från 2009. Fyra studerande tillbringade höstterminen på utbyte. Under höstens lopp ordnades fler sociala tillfällen där ERIstuderande samt CEREN forskare kunde bekanta sig med varandra och diskutera gemensamma forskningsintressen. För ERI-programmet var året 2009 en framgång inte enbart med tanke på dess popularitet men också för utvecklingen på lång sikt. Högskolan gör enligt det nya målprogrammet för 2010 2012 en ökad satsning på programmet. Detta innebär förstärkandet av de centrala stödfunktionerna, en ökad insats på utvecklingen av kursutbudet och fördjupandet av samarbetet med CEREN. Anna Storgårds Planerare för ERI-programmet 14

Miljonunderstöd för forskningsprojekt vid Soc&koms forskningsinstitut FISS Det blev jackpot för professor Ullamaija Kivikuru, professor Helena Blomberg-Kroll och universitetslektor Östen Wahlbeck. Deras respektive projekt fick en halv miljon euro var i finansiering av Finlands akademi. Tre projekt vid Soc&koms forskningsinstitut FISS har beviljats en halv miljon euro var av Finlands Akademi. De ansvariga för de olika projekten är Ullamaija Kivikuru (Compassion-projektet), Helena Blomberg-Kroll (Posh-projektet) och Östen Wahlbeck (Transnationellt och lokalt: invandrargruppers sociala integration). I alla projekt finns tre postdoktorandforskare med i projektet, i Kivikurus och Blomberg-Krolls projekt finns också en doktorand med. Tidigare har det varit lättare att få understöd för projekt med flera doktorander, nu verkar det vara tvärtom. Antagligen har Finlands Akademi ansett att också postdoktorandforskning behöver understöd, säger Kivikuru. Compassion-projektetet undersöker på vilka sätt medierna deltar i att skapa plats och förståelse för olikhet, speciellt på det emotionella planet. Sedan början av 1990-talet har invandringen till Finland ökat och medievärlden har utvecklats enormt. Med fyra studier på postdoktorandnivå försöker projektet förstå hur känslor blir materialiserade och blir en del av den nutida medievärlden. För Soc&koms del är det inte så nyskapande att kombinera invandrarfrågor och medier, men på det allmänna forskarplanet ses det som ett nytt vetenskapsrön. Det är också viktigt för Soc&kom att kunna profilera sig som ett forskningsinstitut, säger Kivikuru. Hur integreras invandrare i samhället? Östen Wahlbecks forskning fokuserar också på invandrare, men ur ett annat perspektiv. Transnationellt och lokalt-projektet ska granska hur invandrare integreras i samhället. I stället för att se på invandrarnas integration i det finländska samhället, ska forskningen fokusera på hur invandrarna integreras i lokalsamhället. Den nationella nivån är inte det centrala om man vill se hur integrationen sker på riktigt och den kan också vara missvisande, förklarar Wahlbeck. Forskningsgruppen har jobbat länge tillsammans och har flera års forskning bakom sig. Enligt Wahlbeck är det viktigt att gruppen har ett långt perspektiv som bas för forskningen. Då vi fick finansieringen var min första tanke äntligen vi hade jobbat länge ihop och det är roligt att vi nu har finansiering för att jobba tillsammans. Forskning om maktförskjutningar inom politiken. Helena Blomberg-Krolls Posh-projekt (Power shifts in agenda settings) ska titta på maktförskjutningar inom politiken. Liknande undersökningar gjordes för tio år sedan och granskade då välfärdspolitiken under recessionen i början av 90-talet, nu ska forskningen fokusera på politiken under den rådande ekonomiska krisen. Medborgarna står ännu starkt för den nordiska välfärdsmodellen, medan politikerna inte längre är på helt samma linje, säger Blomberg-Kroll. Enligt henne har vi i Finland nu en förvandling från välfärdsstat till en konkurrensstat. Projektet är knutet till den nordiska spetsforskningsenheten NORDWEL, vilket innebär mycket nordiskt samarbete. Blomberg-Kroll blev lite överraskad över finansieringen, eftersom hon för ett år sedan fick finansiering för ett annat Finlands Akademi-projekt. Förklaringen kan ligga i att projektet är högaktuellt för tillfället och dessutom tvärvetenskapligt. Michaela von Kügelgen 15

Forskning och undervisning under samma tak Ett av vårens forskningscaféer hade rubriken Memory, War and Trauma. Högskolans International reader professor Nigel Hunt från Institute of Work, Health & Organisations vid University of Nottingham utgick från sin kommande bok Memory, war and trauma. 16 Den forskning som bedrivs vid Soc&kom har en nära anknytning till undervisningen på högskolan. Det var en välkommen förändring för forskarna att flytta till Soc&koms nya hus och under samma tak med resten av personalen. Under 2000-talet har forskningen gradvis fått en allt större betydelse i högskolans verksamhet. Till exempel har summan av utomstående forskningsfinansiering vuxit från 63 000 (2004) till 1,1 miljon (2009). Både volymen och kvaliteten har vuxit. Högskolan har traditionellt främjat mångvetenskaplig forskning, både grundforskning och tillämpad forskning som förbereder samhällspolitiskt beslutsfattande. Enligt Soc&koms strategi är målen för forskningen å ena sidan att erbjuda samhället och speciellt den svenskspråkiga minoriteten relevanta analyser om samhällsförändringarna, å andra sidan att erbjuda högklassig undervisning, som bygger på forskning. Under år 2009 förnyades målprogrammet. Forskningens roll blev i det nya målprogrammet om möjligt ännu mer central än i strategin. Det hör till uppgifterna för Soc&koms professorer och universitetslektorer att bedriva forskning vid sidan av sin undervisning, och det gör de också. Ändå kan man säga att en betydande del av högskolans forskning bedrivs på högskolans forskningsinstitut FISS. För de administrativa uppgifterna har FISS en amanuens. Centret för forskning om etniska relationer och nationalism CEREN har förutom en amanuens även en forskningskoordinator. Då verksamheten är helt projektbaserad, har det funnits både lugnare och mer aktiva perioder i FISS historia. Året 2009 kunde beskrivas som ett aktivt år: vid slutet av 2009 var antalet projekt 26 (FISS, CEREN och FO-RUM sammanlagt) och antalet heltidsanställda forskare 29. Av prioriteringsområdena hade journalistik avsevärt flera projekt och forskare än de andra. Publiceringstakten i Soc&koms serier var ganska lugn år 2009: en monografi i serien Skrifter och två större forskningsrapporter eller antologier. FISS-forskarnas löner kommer från varierande källor. För närvarande är en tredjedel av lönebudgeten beroende av projektfinansiering från olika ministerier och fonder, resten täcks av Finlands Akademis och EU:s projektanslag. Högskolan själv har stått för större delen av den nödvändiga infrastrukturen och viss begränsad finansiering för individuella forskare eller för projekt som Soc&koms lärare har på gång. En doktorand har haft möjlighet att forska två år (2008 09) med Soc&koms forskningsmedel. Högskolan har således med relativt små egna insatser lyckats sätta igång och upprätthålla en för finlandssvenska förhållanden betydande forskningsverksamhet FISS är den största svenskspråkiga samhällsvetenskapliga forskningsenheten i landet. Projektbunden verksamhet kräver kontinuerlig spaning efter nya finansieringskällor, och forskarnas arbete baserar sig på korta anställningsförhållanden. Med flyttningen har också forskningscaféer fått en ny form. Forsknings- och undervisningspersonalen brukade träffas en gång i månaden med aktuella diskussioner som var relevanta för båda parter. Det blev en paus med forskningscaféerna år 2009, men mot slutet av året började man igen med forskningsrelaterade debatter. Flyttningen till det nya huset förde också med sig en diskussion om behovet av FISS som en skild institution, men både forskare och högskolans ledning kom överens om att det fortfarande finns behov av en institution som helt fokuserar på forskning. År 2009 var FISS värd för två International readers ; erfarena utländska experter på ett visst område besöker Soc&kom årligen, undervisar och samarbetar med Soc&koms forskare. Systemet började i mitten av 1990-talet. År 2006 började FISS också en ny form av internationalisering genom att erbjuda yngre utländska forskare möjlighet att besöka FISS under en kortare tid för att förbereda ett projekt eller nätverk. År 2009 hade FISS två sådana Visiting Research Fellow-gäster och ett tiotal andra utländska gäster på kortare besök. Ullamaija Kivikuru Forskningschef 2009

Soc&koms Forskningsinstitut (FISS, grundat 1986) fungerade tillsammans med forskningscentret CEREN som fokuserar på forskning i etniska relationer och nationalism i över 15 års tid i lokalerna vid Norra Hesperiagatan. Något senare utvecklades inom FISS ett annat forskningscenter med fokusering på förvaltning, regional utveckling och miljö. Namnet blev FO-RUM. Enligt den fastställda profilen har FISS forskning också fyra prioriteringsområden: journalistik, medier och kommunikation, hälsa och samhälle, välfärd och samhällsservice och utveckling och socialisation i livscykelperspektiv. Höstens första forskningscafé ordnades i Unicafés utrymme. 17

Ett händelserikt år för CEREN År 2009 fick CEREN en ny direktör då docent Matti Similä gick i pension vid årsskiftet 2008 2009. Peter A. Kraus, som från tidigare redan fungerat som professor i etniska relationer vid centret, blev utsedd till CERENs nya direktör. Docent Sirpa Wrede blev utsedd till den nya posten som CEREN:s forskningskoordinator och i april fick centret en ny amanuens i PM Heidi Aaltonen. Under 2009 arbetade även tre praktikanter vid CEREN. De tre praktikanterna finansierades genom Leonardo Da Vinci-programmet, Soc&koms praktikantmedel och sociologiska institutionen vid universitetet. Under året pågick ett antal forskningsprojekt vid CEREN. Ett av de största var projektet Challenging Power: Equality, Diversity and the Integration of Ethnic and National Minorities in Finland (CHAPO) finansierat av Finlands Akademi. Projektet hör till forskningsprogrammet Makten i Finland. Projektet leds av Peter A. Kraus. I slutet av augusti arrangerade projektet ett internationellt seminarium och workshop med rubriken Challenging Power: Equality, Culture and Minorities. Seminariet, som ägde rum den 27 augusti i Runebergssalen i huvudbyggnaden, öppnades av rektor Thomas Wilhelmsson och hade omkring 80 åhörare. Huvudtalarna var Professor Birte Siim från Aalborgs universitet och Professor Veit Bader från Amsterdams universitet. I paneldiskussionen, med temat Makt, minoriteter och multikulturalismens framtid, deltog Soc&koms och CEREN:s forskare PD Camilla Nordberg, PM Niko Pyrhönen, docent Reetta Toivanen och docent Östen Wahlbeck. Följande dag ordnades en workshop vars syfte var att påbörja arbetet med en antologi som kommer att bli en av CHAPO:s centrala publikationer. EUROSPHERE - Diversity and the European Public Sphere. Towards a Citizens' Europe är ett EU-projekt där 16 europeiska länder samarbetar. Projektets ledare, professor Kraus, och projektets forskare deltog aktivt i bl.a. EUROSPHEREkonsortiets organiserade sommarskola i Tallinn och konferens i Osnabrück. Även forskning som är anknuten till Arbetarskyddsfonden (ASF) har pågått under året. Sirpa Wrede och Camilla Nordberg avslutade på våren antologin Vieraita työssä työelämän etnistyvä eriarvoisuus som utgör slutrapporten för ASF-projektet Invandrarnas position i det finska arbetslivet. Boken utges av Gaudeamus under år 2010. Ett ännu pågående ASF-projekt är Suomalaisen ammattiyhdistysliikkeen globalisaatiostrategiat osa 2: kansalliset strategiat med PD Mika Helander som projektledare. CEREN:s forskare har aktivt presenterat sin forskning vid olika möten, seminarier och i media. Under 2009 har CE- REN regelbundet ordnat kollokvier där bl.a. professor Peter Kivisto, professor Ewa Morawska och docent Tuomas Martikainen presenterade sina forskningsresultat. Under året har till CEREN anknutna forskare deltagit i nationella och internationella nätverk som stöder forskningen. Speciellt viktiga är det nationella nätverket ETMU, det europeiska nätverket HumanitarianNet och den nordiska föreningen Nordic Migration Research (NMR). PD Karina Horsti har koordinerat och lett det av Nordforsk finansierade nätverket Migra-Nord Nordic Research Network for Media, Migration and Society. Under året blev det också klart att CEREN får en möjlighet att utvidga och utveckla sitt engagemang i internationella nätverk, då CEREN i december 2009 blev medlem i forskningsnätverket IMISCOE Research Network (International Migration, Integration and Social Cohesion). Avsikten är att CEREN:s medlemskap i IMISCOE ska befrämja forskningsfältet vid HU i stort. Heidi Aaltonen Amanuens vid CEREN Vad är CEREN? Centret för forskning om etniska relationer och nationalism, CEREN, bedriver forskning som täcker en stor vidd av frågor relaterade till områdena inom migration och etniska relationer, inklusive nationsbygge, nationalism och identitet, makt och deltagande, media och den offentliga sfären, frågor om välfärdsstaten och globalisering av arbete, sysselsättning och arbetsmarknaden. Både nya invandrargrupper och nationella minoriteter berörs och CEREN bedriver också jämförande nordisk och europeisk forskning. CEREN koordinerar även statsvetenskapliga fakultetens engelskspråkiga magisterprogram Master s Degree Programme in Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI) som inledde sitt andra år hösten 2009. 18