Årsredovisning 2012 Kulturnämnden. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(41)

Sida 1(41) Årsredovisning 2012 Kulturnämnden 1. Sammanfattning och slutsats I Västra Götalandsregionens strävan mot visionen Det goda livet har sedan länge en målmedveten satsning på ett vittförgrenat kulturliv intagit en central roll. Kulturnämndens ambition är att förena bredd och spets, centrum och periferi till en helhet som medger i ett brett deltagande i kulturlivet av alla invånare i Västra Götaland. Glädjande nog har denna satsning varit framgångsrik i så måtto att den är brett förankrad bland invånarna länet. Forskningsrapporter visar att en majoritet av länets invånare stöder även sådana kultursatsningar som man av geografiska skäl själva kan ha svårt att ta del av. Att kulturpolitiken har en stark legitimitet har utgjort en viktig utgångspunkt för arbetet med den kulturstrategi En mötesplats i världen - som regionfullmäktige antagit under året. Kulturstrategin bygger på visionen och pekar ut fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Nyckelordet är samverkan, som präglat såväl processen som resultatet. Strategin kommer successivt att omsättas i operativa och mätbara mål. Den under året antagna kulturplanen är ett första uttryck för detta. Kulturplanen är den andra i ordningen som tagits fram inom Västra Götalandsregionen inom ramen för den nya decentraliserade statliga kulturpolitiken den s.k. samverkansmodellen. Denna modell bygger i hög grad på de erfarenheter som vunnits genom samarbetet mellan Statens Kulturråd och Västra Götalandsregionen kring fördelningen av det statliga stödet till kulturlivet i länet. Kulturnämnden har ägnat stor energi åt att utveckla en modell för kulturplansarbetet som tagit fasta på de erfarenheter som vunnits under de år som utvecklingsarbetet pågått och som försöker beakta varje kommuns särskilda kulturpolitiska förutsättningar. Även om mycket återstår kan man konstatera att den nu föreliggande kulturplanen är mycket brett förankrad bland kulturlivets många aktörer i Västra Götaland. Arbetet med att förfina planeringsinstrumenten ytterligare inför nästa planeringsomgång har redan inletts. Folkbildningen har fått en relativt stor plats i Västra Götalandsregionens kulturplan och detta har också uppmärksammats på nationell nivå. I Västra Götalandsregionen finns det ett systematiskt tänkande kring folkbildningens betydelse för förverkligandet av kulturpolitiken och för den regionala utvecklingen. Under 2012 fattade regionstyrelsen beslut att införa en gemensam förvaltning för de sju regionägda folkhögskolorna. Kulturnämnden har under året gjort en översyn av bidragen till folkhögskolorna och fattat beslut om principer för fördelningen av medel till samtliga folkhögskolor i Västra Götaland. Inom Västra Götaland finns flera stora institutioner som är av riksintresse. Till dessa hör flera inom scenkonstområdet såsom GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker Sveriges Nationalorkester. Båda dessa institutioner har under året utvecklat och befäst sina roller som de ledande inom sina konstformer i landet. Genom ökade driftbidrag under kommande år har kulturnämnden tillförsäkrat dessa institutioner möjligheter till ytterligare konstnärlig

Sida 2(41) utveckling. De stigande kostnaderna för de stora institutionerna visar på ett problem som inte har kunnat hanteras inom ramen för samverkansmodellen. Under en följd av år har staten endast marginellt räknat upp de medel som tillförs samverkansmodellen. För 2012 räknades de statliga medlen upp med 1 % och för 2013 är uppräkningen 0,6 %. Detta innebär att staten successivt vältrar över kostnaderna för ett levande kulturliv på regionerna alternativt initierar en långsam neddragning av resurserna till kulturlivet. För att hålla någorlunda jämna steg med kostnadsutvecklingen måste Västra Götalandsregionen även kompensera för den låga statliga uppräkningen. Ett ytterligare problem som särskilt drabbar de stora institutionerna är statens ovilja eller oförmåga att lösa de problem som är förknippade med det statliga pensionssystemet för scenkonsten, den s.k. Pisa-förordningen. Branschen har påtalat dessa problem under de senaste femton åren. Västra Götalandsregionen, som är huvudman för flera institutioner som drabbats särskilt hårt av systemets ofullkomligheter, har vid flera tillfällen påtalat att en reform är nödvändig. Flera förslag till lösning som inte innebär ökade kostnader för staten har förts fram. Trots detta har ingenting hänt. Risken är uppenbar att även i detta hänseende kan resultatet bli att statens passiva attityd kommer att leda till att huvudmännen får ta ett större ansvar även för pensionskostnaderna. Kulturnämndens resultat för 2012 uppgår till + 4,4 mkr och uppfyller därmed regionfullmäktiges prioriterade mål om en ekonomi med kostnadskontroll och i balans. Under november månad fattade Länsstyrelsen i Västra Götaland ett beslut som kan komma att få konsekvenser för organisation och drift i första hand av Västergötlands Museum i Skara. Innebörden av beslutet är att det avtal mellan Västra Götalandsregionen, Skara Kommun och Stiftelsen Västergötlands museum som ger Västarvet i uppdrag att driva museet inte är juridiskt hållbart. Länsstyrelsens beslut har överklagats. Det är Kulturnämndens förhoppning att det skall gå att ena inblandade parter kring en lösning av de problem som uppkommit med anledning av Länsstyrelsens beslut så att museet kan drivas vidare på ett ändamålsenligt sätt. Sture Carlsson, tillförordnad kulturchef 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Kulturnämndens uppdrag är att besluta om fördelning av sådana ekonomiska resurser, som regionfullmäktige och regionstyrelse ställt till förfogande. Kulturnämnden fördelar även sedan 2011 nationella medel genom den såkallade kultursamverkansmodellen. Vidare ger kulturnämnden uppdrag, utvecklingsstöd och kulturstipendier till aktörer inom kulturområdet och för uppföljning och utvärdering av desamma. Kulturnämndens uppdrag är också att utveckla de strategiska frågor och områden som krävs för att uppfylla Västra Götalandsregionens vision om det goda livet. Under 2012 har regionfullmäktige antagit en ny kulturstrategi En mötesplats i världen (2012-09-18, 136). Kulturstrategin bygger på visionen och pekar ut följande bärande fundament för kulturpolitiken: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk

Sida 3(41) potential och regional profilering. I kulturstrategin synliggörs även fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Nyckelordet är samverkan. Kulturstrategin är kulturnämndens övergripande dokument och har under året konkretiserats i en ny kulturplan för Västra Götaland 2013-2015, som godkändes av regionfullmäktige 2012-10-23, 177. 2012 har inneburit flera förändringar för kulturnämnden och dess sekretariat. Alex Bergström (S) har under året tillträtt som ny ordförande för kulturnämnden och Sture Carlsson är ny tillförordnad kulturchef. Kulturnämnden har även ändrat beredningsrutiner till presidieberedning med ordförande samt förste och andre vice ordförande. Kulturnämnden har haft sju sammanträden under 2012, på olika platser i Västra Götaland. Kulturnämnden har även haft tre möten i temagrupper som omfattar följande områden: 1) teater, dans, musik eller 2) bildkonst, media, film eller 3) kulturarv, folkbildning och ideell verksamhet. Temagrupperna har haft för avsikt att ge ledamöterna möjlighet att fördjupa sig inom respektive område. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Ett gott liv för individen och för samhället som helhet förutsätter tillgång till god kultur. (Förord till En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland ) Kulturnämnden har under 2012 skapat förutsättningar för kultur med bredd och spets i hela Västra Götaland. En stor del av kulturnämndens medel har tilldelats scenkonstinstitutioner och museer varav Göteborgs Operan, Göteborgs Symfoniker, Regionteater Väst och Västarvet är helägda av Västra Götalandsregionen. De långsiktiga uppdragen till kulturinstitutioner har 2012 kompletterats med satsningar på verksamheter och aktörer inom det fria kulturlivet genom 43 kulturstrategiska uppdrag, medel till 118 utvecklingsprojekt, 23 frispelsprojekt, 17 stipendier och ett kulturpris. Kulturnämnden har därmed skapat förutsättningar för att gynna nyskapande för såväl amatörer som professionella konstnärer, andra fria kulturutövare, eldsjälar och ideella aktörer, så att de alla kan berika vårt kulturliv på olika nivåer i hela Västra Götaland. Kulturnämnden har under året beslutat om insatser för att öka och vidga deltagandet i kulturlivet. Att vidga deltagandet i kulturlivet handlar dels om att motverka diskriminering, men också att överbrygga geografiska avstånd. Det finns flera goda exempel på hur kulturinstitutioner i Västra Götaland arbetar för att inkludera fler och ge tillgång till kulturupplevelser för alla. Öppenhet inför fler kulturuttryck och bättre nyttjande av teknik har också förbättrat möjligheterna för fler att skapa och ta del av kulturella upplevelser. Kulturnämnden har fortsatt och förstärkt satsningarna på digitalisering och därmed ökat tillgängligheten till kultur. Även ålder kan försvåra deltagandet i kulturlivet och särskilda satsningar har gjorts för, av och med barn och ungdomar. Att vidga deltagandet handlar också om att betrakta

Sida 4(41) kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande perspektiv. Kulturnämndens tredje största anslagspost har därför gått till folkbildningen i form av stöd till folkhögskolor och studieförbund. Därtill tillkommer även regelstyrda bidrag till civilsamhällets aktörer. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet I kulturstrategin pekas fem strategiska områden ut. Insatser för att gynna nyskapande, vidga deltagandet i kulturlivet och att nyttja tekniken bedöms vara mest relevanta i medborgarperspektivet. Strategiområdena som handlar om att utveckla kapaciteter och öka internationaliseringen beskrivs i verksamhetsperspektivet, avsnitt 4.1. Gynna nyskapande genom att stödja kulturinstitutioner och det fria kulturlivet Kulturnämnden ger uppdrag till hundratalet utförare i form av kulturinstitutioner, det fria kulturlivet och till kulturens ideella sektor. Mer än 85 % av kulturnämndens budget utgör stöd till verksamheter med långsiktiga eller kulturstrategiska uppdrag. Uppdragen är därför kulturnämndens viktigaste verktyg för att bidra till att förverkliga Västra Götalandsregionens vision om det goda livet, kulturstrategi och kulturplan. Att stödja det fria kulturlivet är ett av regionfullmäktiges prioriterade mål och i kulturnämndens detaljbudget för 2012 prioriteras särskilt satsningar på kulturstrategiska uppdrag, utvecklingsprojekt och utställningsersättningar. Kulturnämndens utgångspunkt för stöd till det fria kulturlivet är att låta nya aktörer vara med och uppfylla den kulturpolitiska strategin om att vidga deltagandet till ett dynamiskt, gränsöverskridande och konstnärligt nyskapande kulturliv i hela Västra Götaland. En översyn av kulturnämndens stöd och bidrag till det fria kulturlivet har påbörjats under året, enligt beslut i kulturnämnden 23 mars, 27. Syftet med översynen är att se över helheten, klargöra bidragens funktion, utforma tydligare riktlinjer och kriterier samt att förenkla urvalsprocessen. 38 långsiktiga uppdrag 2012-2014 Kulturnämnden ger långsiktiga uppdrag till 38 verksamheter för 2012-2014. Dessa omfattar sex scenkonstinstitutioner, sex konstmuseer, tre verksamheter inom natur- och kulturarv samt Film i Väst, Konstenheten och Kultur i Väst. Dessutom ger kulturnämnden långsiktiga uppdrag till verksamheter som anordnar eftergymnasial utbildning, däribland sju folkhögskolor och tretton övriga utbildningsanordnare. Utgångspunkter i de långsiktiga uppdragen är att verksamheterna ska öka tillgängligheten och medborgarnas delaktighet i kulturlivet samt att bidra till regional utveckling. Utifrån dessa begrepp har kultursekretariatet formulerat mål och indikatorer i dialog med varje enskild utförare. En röd tråd som löper genom de nya uppdragen 2012-2014 är att ett särskilt fokus har lagts på att vidga deltagandet i kulturlivet. Under året har verksamheterna i en treårig plan

Sida 5(41) beskrivit deras framtida insatser för att vidga deltagandet. Verksamheterna har även skickat in en slutrapport av föregående uppdragsperiod 2009-2011. 43 kulturstrategiska uppdrag 2013-2015 Kulturnämnden beslutade 13 juni, 50, att av 90 ansökningar, bevilja 43 verksamheter kulturstrategiska uppdrag för perioden 2013-2015. Sammanlagt fördelar kulturnämnden 22 840 000 kronor årligen till verksamheterna. Åtta nya aktörer fick ett kulturstrategiskt uppdrag, flertalet av verksamheterna har således haft uppdrag även under föregående period 2010-2012. Den geografiska spridningen av verksamheter med kulturstrategiska uppdrag 2013-2015 visas i tabellen nedan. De kulturstrategiska uppdragen 2013-2015 omfattar flera olika kulturyttringar och genrer, vilket synliggörs i tabellen nedan. De kulturstrategiska uppdragen 2013-2015 kommer att överbrygga olika kulturområden, etniska och geografiska gränser samt stärka den kompetens som finns hos det fria kulturlivets aktörer. 118 utvecklingsprojekt 2012 har kulturnämnden av 270 ansökningar, beviljat 118 utvecklingsprojekt till ett totalt värde av 15,9 miljoner kronor. Utvecklingsmedlen är till för att stötta den experimentella, nyskapande och gränsöverskridande kulturen i hela Västra Götaland. Kulturnämnden prioriterar projekt som fokuserar på kulturens roll i den lokala utvecklingen och främjar nya gruppers delaktighet i kulturlivet. Vidare är det viktigt med bred förankring, många samarbetsparter och kommunal eller annan medfinansiering. Många projekt handlar om ungas möjligheter att själv utöva kultur i olika former exempelvis

Sida 6(41) annordnar Dômen Konstskola konstkollo, Skövde kommun filmkollo och ett popkollo arrangeras för tjejer i Göteborg. Det finns också mycket körverksamhet bland ansökningarna, såsom att El Sistema i Hammarkullen utvecklar sin körverksamhet tillsammans med Svenska kammarkören. Sommar - en tid för kulturfestivaler Kulturnämnden stödjer flera kulturfestivaler genom både kulturstrategiska uppdrag och utvecklingsprojekt. Trots, eller kanske tack vare sommarens (om)växlande väder har festivalerna lockat många besökare både från och utanför Västra Götaland. Festivalerna har god geografisk spridning och omfattar olika kulturyttringar och genrer. Exempel på kulturfestivaler som har fått stöd av kulturnämnden är: Bottna kulturfestival, Bwana club, Hammarkullekarnevalen, HBTQ festivalen, Kalvfestivalen, Marstrands barockfestival, Sjötorps visfestival, Stenungsunds kammarfestival och Valle Baroque. Göteborgs kulturkalas Årets upplaga av Göteborgs kulturkalas bjöd på 1300 programpunkter och lockade 1 350 000 besökare. Kulturnämndens samarbete och kontakter med North East England har resulterat i att The Big M, en uppblåsbar utställningshall från Newcastle, fanns på plats. Flera aktörer med stöd från kulturnämnden medverkade. Danskompaniet SPINN är ett exempel på att kulturkalaset är för alla människor och för all sorts kultur. "Årets upplaga av Göteborgs kulturkalas hyllade mångfalden, vi hyllade barnen, vi hyllade de gamla, vi hyllade våra hjältar och hjältinnor (Inledning till rapporten från Göteborgs kulturkalas). 23 frispel Frispel instiftades som stödform för nya idéer på kulturområdet 2009 med finansiering i lika delar från dåvarande Stiftelsen Framtidens kultur och kulturnämnden. Frispel var och är en ny och lite friare form av stöd för att stötta nya typer av projekt och aktörer. Frispel har utvärderats under året och många aktörer framhäver värdet av att det finns någon som vågar vara den första finansiären som går in i ett projekt. Man har också uppskattat den snabba handläggningen, det obyråkratiska ansökningsförfarandet och att man därmed kunnat koncentrerat sig på projektet, inte på ansökningen. Dessutom upplever många det som positivt att bedömningen görs av en fristående jury. I ljuset av denna utvärdering beslutade kulturnämnden 13 juni, 56, att fortsätta med Frispel även under åren 2013-2015. Kulturnämnden och f.d. Stiftelsen Framtidens kultur bidrar under dessa år med 1 miljon kr vardera för finansieringen av stödet. Under 2012 har totalt 178 ansökningar lämnats in till Frispel varav 23 har bifallits (13 %). Exempel på projekt som har fått stöd är interaktiv tennis över Göta älv, windsurfing i öknen, digitalt utvecklingsarbete genom Vara Konserthus och Göteborgs kammarkörs 50-års jubileum. 17 stipendier Stöd från kulturnämnden går nästan uteslutande till organisationer och grupper. Kultur- och

Sida 7(41) arbetsstipendier är kulturnämndens sätt att visa särskild uppskattning för en enskild kulturutövare eller kulturfrämjare. Antalet ansökningar till kultur- och arbetsstipendier ligger stadigt på strax under 300, med en stor övervikt på sökanden från Göteborg. Antalet kvinnor och män som söker är i princip jämnt fördelat. Vid en ceremoni på GöteborgsOperan 13 juni delade kulturnämnden ut 2012 års kultur- och arbetsstipendier till totalt 17 personer, varav åtta kvinnor och nio män. Ceremonin inleddes med ett nyskrivet verk av Anna Eriksson, Kaffe, ett operastycke för en soloröst och kaffekvarn! Kulturpris till Henric Holmberg Västra Götalandsregionens kulturpris på 100 000 kr ska lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som regionen särskilt vill uppmärksamma. Kulturpriset tillföll 2012 skådespelaren, manusförfattaren, lyriken och föreläsaren Henric Holmberg. Motiveringen löd: En stor teaterman av i går, i dag och i morgon, han är ängeln som är jordnära, han är den krigstokige Hitler, han är den tonsäkra basen bakom kontrabasen, han är den som förmår skrika att Jelinek är erbarmlig samtidigt som han med resten av sina sinnen förgyller hennes ord tills vi hör hur stor hon är. En ordvirtuos och folkbildare på och utanför scenen, som med auktoritet och finess fortbildar oss om teaterkonsten och föreställningen om föreställningen. Scenkonst Kulturnämndens största anslagspost går till scenkonstens aktörer och uppgår till hälften av detaljbudgeten för 2012. I Västra Götaland verkar flera scenkonstinstitutioner med nationell och internationell lyskraft. Detta återspeglas bland annat i att följande scenkonstinstitutioner med långsiktigt stöd från kulturnämnden ingår i den så kallade kultursamverkansmodellen: Borås Stadsteater, Folkteatern, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Stadsteater, Göteborg Wind Orchestra, KulturUngdom, Regionteater Väst, Riksteater Västra Götaland och Vara Konserthus. Även Kultur i Väst ingår i kultursamverkansmodellen och har 2012 tilläggsuppdrag för Danskontoret. Kulturnämnden ger även långsiktiga uppdrag till fyra eftergymnasiala utbildningsanordnare inom scenkonstområdet: Balettakademien, Dansforum, Gerlesborgsskolan och Skara Skolscen. Samtliga har under uppdragsperioden 2009-2011 sökande från hela Västra Götaland, övriga Sverige och internationellt. Medborgarna i Västra Götaland har även haft möjlighet att ta del av ett större kulturutbud genom att eleverna på skolorna producerar egna föreställningar och utställningar. Särskilt stöd till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker I detaljbudgeten för 2012 framhålls att två av de ledande institutionerna, GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker, ska få särskild medelsförstärkning. Detta har bland annat skett genom ett särskilt stöd för fortsatt utvecklingsarbete inom det digitala området. Ett första resultat av satsningen var Göteborgs Symfonikers digitala utsändning av Juljubel 7 december på 40 platser i Sverige. Medborgare fick möjlighet att kostnadsfritt ta del av föreställningen på 17 biografer i Västra Götaland. Ledamöter i kulturnämnden var på plats

Sida 8(41) och delade ut ett exemplar av kulturstrategin till besökarna. GöteborgsOperan har positionerat sig som en kreativ mötesplats för operakonst, musikal och samtida dans. Ett repertoaromfång som har visat sig vara framgångsrikt och bidrar till ökat publik och internationellt intresse. Operauppsättningarna har ett modernt scenspråk i dialog med sin samtid och Sjostakovitjs Lady Macbeth från Mzensk, Donizettis Lucrezia Borgia och Dvoráks Rusalka har hyllats av press och publik. Som efterlängtad repris återkom Puccinis Turandot för fulla hus. Institutionen kan numera locka till sig det absoluta toppskiktet bland internationella regissörer där årets Graham Vick och Christof Loy kan nämnas. Detsamma gäller flera av operaartisterna som delar sin tid mellan Metropolitan Opera, Bayreuthfestspelen och GöteborgsOperan. På musikalsidan har Chess lockat en bred publik. GöteborgsOperans Balett bytte namn till GöteborgsOperans Danskompani i augusti 2012 och har utvecklats till att bli det största moderna danskompaniet i Skandinavien med 39 skickliga dansare från hela världen. Med en unik repertoar bestående av kreationer, nya verk skapade direkt för danskompaniet, har intresset för ensemblen internationellt ökat markant. GöteborgsOperan har under 2012 inte bara prisats för sina framgångar på scen, utan även för sitt miljöarbete. Det är det första operahuset i Norden och det andra i Europa, som har registrerats enligt den Europeiska förordningen för miljöledning och miljörevision: EMAS. För att främja arbetet med den yngre publiken startade GöteborgsOperan 2009 avdelningen Unga. Här ryms en mängd aktiviteter för, av och med barn och unga inom musikteater, barnkör och har 2012 förstärkts med dans. GöteborgsOperan kan även sedan hösten 2012 stoltsera med två barn- och ungdomskörer, dels barnkören för barn mellan 8-12 år samt diskantkören för ungdomar mellan 13-16 år. Göteborgs Symfoniker har haft ett mycket framgångsrikt år. Tillsammans med Gustavo Dudamel har Göteborgs symfoniker genomfört en bejublad turné i Europa och enastående konserter i Göteborgs konserthus. Gustav Dudamel tackades av som chefsdirigent med ett historiskt framförande av Mahlers andra symfoni. Kent Nagano, ännu en internationell toppdirigent, blir ny förste gästdirigent och konstnärlig rådgivare. Det har också varit nationaldags- och 75-årsfirande ihop med Neeme Järvi, vilken under sina drygt 20 år som chefdirigent lade grunden för Göteborgs Symfonikers position som en av Europas främsta orkestrar. Flera andra topprankade dirigenter har gästat orkestern under året och tillsammans skapat fantastiska produktioner. Många storslagna solister har också framträtt med Göteborgs Symfoniker. Till framgångarna 2012 hör också El Sistema och den första konserten där eleverna spelade tillsammans med Göteborgs Symfoniker. El Sistema har under året utvecklats och prövas nu i flera av Göteborgs stadsdelar och nationellt. En regional workshop har genomförts och intresset för att starta liknande verksamheter i övriga kommuner ökar. Nya målgrupper nås även genom Göteborgs Symfonikers andrascen i Vara konserthus. Regionteater Väst har även detta verksamhetsår uppmärksammats nationellt. De har utsetts som särskilt intressanta att presenteras under barn- och ungdomsteaterfestivalen BIBU i Lund 2012 med Vikarien och Bruce/Brenda/David. Kontakterna med kommunerna har under

Sida 9(41) året intensifierats och diskussioner påbörjats, i vissa fall avslutats, där särskilda överenskommelser mellan teatern och kommunen undertecknats. Flera projekt har genomförts med hjälp av Skapande Skola- medel där Regionteater Västs uppdrag att kommunicera scenkonsten och dess inneboende värden för en ny generation utvecklats. Natur och kulturarv Kulturnämndens näst största anslagspost går till natur- och kulturarvsaktörer och uppgår till 14 % av detaljbudgeten för 2012. Ett flertal museer med långsiktigt stöd från kulturnämnden ingår i den så kallade kultursamverkansmodellen: Västarvet, Läckö Slott och Göteborgs museer (Göteborgs Stadsmuseum, Göteborgs Konstmuseum, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet Akvariet). Även föreningsarkiven ingår i kultursamverkansmodellen. Därutöver har även Innovatum i Trollhättan och hantverksutbildningar i Mariestad och Tibro långsiktiga uppdrag från kulturnämnden inom området natur- och kulturarv. Västarvet 63 % av anslagsposten natur- och kulturarv går till Västarvet, som är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen. I Västarvet ingår besöksmålen Göteborgs Naturhistoriska Museum, Lödöse museum, Forsviks Bruk, Slöjd och Byggnadsvård, Vitlycke museum och Vänersborgs museum. Västarvet driver även verksamhet vid Bohusläns museum och Västergötlands museum på uppdrag av respektive stiftelse. Vid sidan om dessa frågor bedriver även Västarvet konsulentverksamhet samt verksamhet inom konservering. Under 2012 har förändringar inom Västarvets organisation och verksamhet påbörjats. Västergötlands museum blev under året föremål för ett beslut av Länsstyrelsen gällande sin organisation, vilken inte ansågs ligga i linje med stiftelsens stiftelseförordnande. Länsstyrelsen har därför uppmanat Västergötlands museum att åtgärda detta, något som i praktiken kan komma att få märkbara konsekvenser för Västarvet i stort. Länsstyrelsens beslut har överklagats. Vitlycke museum i Tanums Världsarv lockar besökare från hela världen. Under året har Västarvet skrivit en avsiktsförklaring med Göteborgs universitet för att stärka forskningen på plats och främja utvecklingen av Tanums Världsarv som kunskapsbank och som upplevelse för besökaren. Västarvet har även arbetat med att synliggöra resandefolkets historia. På Bohusläns museum finns numera den första permanenta utställningen om resandefolket. Under sommaren 2012 var Västarvet genom Slöjd i Väst värdar för en internationell ungdomskongress inom Folk Art, som samlade 80 ungdomar från 40 länder. SAAB museet Under våren 2012 återinvigdes SAAB museet i Trollhättan. Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden har tillsammans med Trollhättans Stad beslutat att inledningsvis finansiera verksamheten. Det pågår en utredning av museets framtid. Det maritima och industriella kulturarvet Vid sidan av direkt stöd till verksamheter inom natur- och kulturarvsområdet, bedriver även kulturnämnden utvecklingsarbete inom ramen för utvecklingsplanen för det maritima och industriella kulturarvet i Västra Götaland. Det industrihistoriska kulturarvets internationella

Sida 10(41) betydelse har aktualiserats dels genom en förstudie, men också genom två projektansökningar till EU kommissionen, North Sea Seafood Route och Ports. Det maritima kulturarvet har under året blivit belyst i en förstudie med Orust som exempel. Kulturarvslyftet Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen har intensiva försök gjorts att få tillstånd projekt inom ramen för regeringens arbetsmarknadspolitiska projekt kulturarvslyftet. Resultatet blev under hösten två samlingsprojekt, genom samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och Arbetsförmedlingen. Tyvärr kunde projekten inte genomföras på grund av ekonomiska svårigheter. Kultursekretariatets inventering visar dock att det finns ett tydligt behov av insatser och det finns även möjligheter till fortsatt engagemang inom området. Sveriges Kommuner och Landsting kulturkonferens om kulturarv Tillgänglighet till kulturarv var temat för Sveriges Kommuner och Landstings årliga kulturkonferens. Representanter från kulturnämnden och sekretariatet deltog och fick inspiration i frågan om vad kulturarv är idag, vad det blir imorgon och vem som har tillgång till det. Europeiska landskapskonventionen Kulturnämnden har under året fortsatt arbetet med att implementera den Europeiska landskapskonventionen i Västra Götaland. Hushållningssällskapet i Skaraborg, föreningen biosfärsområde i Kinnekulle med Vänerskärgården och Statens Lantbruks Universitet har fått i uppdrag att studera hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Överenskommelsen om samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen har varit grunden för en nationell samling om genomförandet av den Europeiska landskapskonventionen. Flera statliga myndigheter har under året haft ett gemensamt seminarium med detta tema i Västra Götaland. Kulturnämnden och Riksantikvarieämbetet representerade Sverige vid en internationell konferens om Europeiska landskapskonventionen. Samtidskonst och form och design I kulturnämndens detaljbudget för 2012 uppgår området bild och form till drygt 1,3 %. I denna anslagspost inkluderas bland annat stöd till följande verksamheter med långsiktigt uppdrag från kulturnämnden: Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Lokstallet i Strömstad, Nordiska Akvarellmuseet, Röda Sten, Skövde Kulturhus (konstenheten) och Konstenheten i Västra Götalandsregionen. Kultursekretariatet har under året fördjupat samtalen med aktörer inom bildkonstområdet. Därutöver ger kulturnämnden långsiktiga uppdrag till eftergymnasiala utbildningsanordnare inom konst, form och design: Art Collage, Domen konstskola, Formakademin, Göteborgs konstskola, KV konstskola, Nordisk designskola och Tillskärarakademin. Utställningsersättningar till konstnärer inom MU avtalet I kulturnämndens detaljbudget för 2012 betonas särskilt utställningsersättningar till konstnärer inom det så kallade MU avtalet. MU står för medverkans och utställningsersättning och är

Sida 11(41) samlingsnamnet på ett statligt ramavtal för konstnärer. 2012 höjdes utställningsersättningen och kulturnämnden beslutade 14 december, 123, att fördela en fast summa på 100 000 kronor till Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Lokstallet i Strömstad, Röda Sten och Skövde Kulturhus. Kulturnämnden beslutade även att frågan om utställningsersättning till konstnärer fortsättningsvis ska ingå i diskussioner om uppdrag till konstverksamheter. Västra Götaland goes Milano goes Röhsska goes Dalsland and Tibro : För fjärde året i rad gjorde kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden en stor designsatsning under Möbelmässan i Milano och utställningen visades även på Röhsska museet, Dalslands museum och Inredia i Tibro. Ett bra sätt att betala tillbaka till västra götalänningarna av vad man visat utomlands. De som inte kunde ta sig till Milano kunde ta del av satsningen på hemmaplan Film och media I kulturnämndens detaljbudget för 2012 uppgår området film och media till drygt 4 %. Den största delen utgörs av medel till Film i Väst, mer än 94 %. Därutöver ingår även medel till ett filmpris Dragon Award Best Nordic Film, som delas ut på Göteborg International Film Festival. I anslagsposten ingår även satsningar på digitalisering och projekt Angeläget. Läs mer under rubriken rättighetsfrågor om resultatet från dessa satsningar. Film i Väst Under 2012 har Västra Götaland ytterligare stärkt sin position som Sveriges främsta filmregion. Drygt hälften av all svensk långfilm och TV-drama samproduceras av Film i Väst, vilket i sin tur innebär att de spelas in, produceras eller efterbearbetas i Västra Götaland. Film i Västs samproduktioner kammade hem inte mindre än 12 guldbaggar av 18 möjliga på 2012 års guldbaggegala. Dessutom är två av Film i Västs samproduktioner för första gången Oscarsnominerade i kategorin foreign language film. Det är Nikolaj Arcels film A Royal Affair samt Espen Sandbergs och Joachim Rønnings film Kon-Tiki. I september klubbades slutligen det nya filmavtalet som skall gälla 2013-2015. För första gången finns Västra Götalandsregionen med som en aktiv del av avtalet via Film i Väst, som fört talan för Sveriges fyra produktionscentrum. Göteborg International Film Festival Göteborg International Film Festival (GIFF) har haft ett kulturpolitiskt uppdrag från kulturnämnden 2010-2012. Kulturnämnden beslutade 14 december, 113, om ett långsiktigt uppdrag till GIFF från 2013. Det finns flera orsaker till detta beslut, bland annat är GIFF en av norra Europas största och mest publika filmfestivaler. Under 10 dagar 2012 visades 434 filmer från 76 länder och 128 000 biljetter såldes. Filmpriset Dragon Award Best Nordic Film på hela en miljon kronor delades ut för andra gången. Vinnare 2012 blev den norska filmen Kompani Orheim av Arild Andresen. Kultur i Väst I kulturnämndens detaljbudget för 2012, uppgår stöd till konsulentverksamhet vid Kultur i Väst till ungefär 5 %. Kultur i Västs uppdrag är dock bredare än så. Genom kommunbesök

Sida 12(41) har kontakten med kommunerna på ledningsnivå ökat. Detta har medfört att kulturen har kopplats till andra verksamhetsområden, exempelvis planarbete i Karlsborg och destinationsutveckling i Dalsland. Kultur i Väst har under året gett konsultativt stöd och fortbildande insatser till bibliotek i olika former. Dessutom har alla nyfödda i Västra Götaland fått en egen bok och 110 000 barn har varit aktiva på hemsidan Barnens bibliotek. Utbudsdagen Expo 2012 lockade 400 besökare från hela Västra Götaland. 44 000 personer har tagit del kulturupplevelser i egen turnéproduktion eller förmedlade av Kultur i Väst. Ett omfattande utbud för barn och unga har erbjudits både i egen regi och genom Kulturkatalogen Väst. Kultur i Väst har 2012 även genomfört en mängd insatser för att stärka strukturerna för konstarternas förutsättningar i Västra Götaland, exempelvis mentorsprogrammen för dansare. Vidga deltagandet Kulturnämndens målsättning med att vidga deltagandet, är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. I broschyren "Den stora kulturen - många ska bli fler" ger ett antal kulturarbetare från olika delar av Västra Götaland sin syn på hur kulturen kan arbeta med ökat deltagande. Specifika insatser för att främja jämställdhet, mångfald, tillgänglighet samt att öka barns och ungas delaktighet, beskrivs under rubriken rättighetsfrågor. Att vidga deltagandet handlar också om att betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande perspektiv. Kultursatsningar är en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärks demokratin. Folkbildning Kulturnämndens tredje största anslagspost går till folkbildning och verksamheter som anordnar utbildning. Folkbildningens samhällsuppdrag är att stärka demokratin, skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, att utjämna utbildningsklyftor samt att bredda intresset för- och delaktigheten i kulturlivet. Samhällsuppdraget är grunden för kulturnämndens stöd till de tjugo folkhögskolorna och tio studieförbunden som finns i Västra Götaland. Kulturnämnden beslutade 19 september, 75, att påbörja ett arbete med en folkbildningspolitisk viljeinriktning. Ett första steg var att träffa företrädare för Västra Götalands Bildningsförbund och diskutera inriktning och tidsplan. 2012 har även samtal om utveckling förts med representanter från studieförbunden. Folkhögskolor Sedan 2011 har ett reformeringsarbete pågått för att tydliggöra folkhögskolornas samhällsuppdrag och skapa ett transparant bidragssystem. 2012 genomfördes en mängd möten för att lyssna in och ta tillvara på kompetensen hos folkhögskolorna. Kulturnämnden tog ställning till ett antal principer för en bidragsmodell vid mötet 19 september, 75. Regionstyrelsen har även beslutat att införa en gemensam förvaltning för de sju regionägda folkhögskolorna (2012-10-09, 198).

Sida 13(41) De regionägda folkhögskolorna har redovisat en slutrapport av kulturnämndens långsiktiga uppdrag 2009-2011. Resultaten visar att samtliga folkhögskolor har ökat tillgängligheten bland annat genom att utveckla skolorna som mötesplatser. Även delaktighet prioriteras i uppdragen och enligt utvärderingarna från perioden är kursdeltagarna mycket nöjda med sin utbildning. De upplever en stor personlig utveckling, får insikter i samhälle och demokratins funktionssätt. Vidare har folkhögskolornas regionala roll stärkts genom ett högt sökandetryck och ökande studerandetillströmning. Att arbeta med jämställdhet och mångfald tillhör värdegrunden i folkbildningsuppdraget. Olika former av pedagogiska aktiviteter har folkhögskolorna tagit till hjälp i denna attitydbearbetning. Lust att lära Inom handlingsprogrammet Lust att lära har främst det sista uppdraget, att bredda intresset för- och delaktigheten i kulturlivet, stått i fokus. Under 2012 arrangerades ett antal möten, seminarium och workshops för att sprida idéer, utbyta erfarenheter och knyta kontakter mellan folkbildningen och kulturlivet. Ämnena har varit frågor som flexibelt lärande, sociala medier och lärandet utifrån industrihistoriska miljöer. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet pekar ut Västra Götalandsregionen som ett av få goda exempel på hur folkbildningen beskrivs som en del av kulturlivet. Detta eftersom folkbildningen fick stort utrymme i kulturplanen, trots att aktörerna inte ingår i kultursamverkansmodellen. Folkbildningsrådet behandlade under året tre ansökningar om nya folkhögskolor i Västra Götaland. I yttrandet ställde kulturnämnden sig positiv till mer folkbildning i Västra Götaland (2012-10-25, 94). Ideella sektorn Utöver de uppdragsstyrda bidragen finns också ett stort antal regelstyrda bidrag till folkbildning, idrottsrörelse och föreningsliv. Dessa utgör ett stöd till aktörer inom ideella sektorn, vilka utgör en betydelsefull grund i ett demokratiskt samhälle. Bidragen styrs av fasta parametrar men också av riktlinjer kring demokratisk styrning och öppna strukturer. Kultursekretariatet har även under detta år deltagit i arbetet med att etablera en gemensam föreningsdatabas inom Västra Götalandsregionen. Arbetet har dock hamnat i en återvändsgränd, eftersom det är oklart vad databasen ska hantera och vilka som ska vara med. Kulturnämnden och sekretariatet för kontinuerliga dialoger med aktörer i den ideella sektorn. 2012 har många diskussioner förts i samband med arbetet med den nya kulturplanen. Kultursekretariatet har även deltagit i en arbetsgrupp för att utarbeta en överenskommelse om samverkan med aktörer inom sociala ekonomin, enligt ett beslut i regionstyrelsen (2012.03-27, 62). Effekterna av sociala insatser kan vara svåra att mäta, ett seminarium på temat arrangerades därför av kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet, rättighetskommitténs kansli och enheten för folkhälsofrågor. Nyttja tekniken Digitaliseringen ökar tillgängligheten för medborgare att ta del av kultur. Kulturnämnden införde därför ett stöd till digitalisering av biografer redan 2010. 2012 har kulturnämnden och

Sida 14(41) regionutvecklingsnämnden avsatt två miljoner kronor för digitalisering. Sammanlagt inkom tio ansökningar, varav kulturnämnden beviljade stöd till tio salonger i sju kommuner. I Västra Götaland finns nu drygt 40 digitaliserade salonger, varav 30 digitaliserats med hjälp av stöd från Västra Götalandsregionen. Utöver digitalisering av biograferna har kulturnämnden under året även beviljat ett särskilt stöd till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker, för fortsatt utvecklingsarbete inom det digitala området. Flera effekter av Västra Götalandsregionens satsningar på digitalisering kan redan synliggöras. En första är förstås ökad tillgänglighet genom att medborgare även utanför de större orterna kan ta del av filmpremiärer, föreställningar och konserter. En annan effekt av det regionala stödet är att Västra Götaland var kraftigt överrepresenterat i stödet från Svenska filminstitutet under året. Hela en tredjedel av filminstitutets medel för digitalisering gick till Västra Götaland. 3.2 Insatser för kommunikation I kulturnämndens detaljbudget för 2012 synliggörs flera planerade insatser för kommunikation, som berör dialog med medborgare. Det har under året varit ett kontinuerligt arbete med att förbättra och tillgängliggöra information på kulturnämndens externa webbplats. Exempel på insatser är tydligare kontaktinformation till medarbetare på kultursekretariatet, tydligare menystruktur och förbättrade informationstexter för kulturnämndens stöd och bidrag. Vidare har arbetet med sociala medier utvecklats och Facebook, Twitter och Bambuser har använts vid medborgardialogerna och vid kulturnämndens medverkan i Almedalen. Resultatet har varit gott och föranleder fortsatt arbete i dessa forum. Kulturnämnden beslutade 25 oktober, 98, att årets medborgardialog skulle genomföras genom två förberedda besök i gymnasieklasser. I december fick Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn och Polhemsgymnasiet i Göteborg, besök av representanter från kulturnämnd och sekretariat. Det blev fördjupad diskussion om bland annat kulturpolitiska prioriteringar, vidgat deltagande i kulturlivet i allmänhet och barn och ungdomars delaktighet i synnerhet. Eleverna uttryckte en stark önskan om att kultur, särskilt för yngre, måste bli billigare. Slutsatsen från årets medborgardialoger är att det var framgångsrikt att vända sig till unga vuxna, som inom skolundervisningens ramar kunnat förbereda sig genom att läsa in sig på strategiskt viktiga dokument. Detta skapar en god utgångspunkt för relevant dialog. I spridnings- och dokumentationssyfte är filmning/streaming något kulturnämnden bör fortsätta med och vidareutveckla. Det bristfälliga intresset för att delta via Twitter och Bambuser, synliggör vikten av att bedriva riktade kampanjer för att intressera fler. 3.3 Rättighetsfrågor Att vidga deltagandet i kulturlivet är ett strategiskt område i kulturstrategin. Det handlar om att motverka diskriminering och verka för ett tillgängligt kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Särskilda insatser bör vidare göras för, av och med barn och unga. Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2013 är vägledande för det arbete som bedrivs inom ramen för rättighetsfrågor och särskilt för att främja jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Under 2012 har en uppföljning av handlingsplanens aktiviteter

Sida 15(41) och analys om måluppfyllelse gjorts för 2010-2011. Slutsatsen är att nära samtliga aktiveter som angetts i handlingsplanen blivit gjorda. Barn och ungas delaktighet i kulturlivet har kommit särskilt i uttryck genom handlingsprogrammet Rätt att vara med. Vidgat deltagande prioriteras i uppdrag till utförare Ett av kulturnämndens främsta verktyg för att öka delaktigheten i kulturlivet för alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ursprung eller funktionsförmåga, är i de treåriga uppdragen och i dialogen med utförarna. Målsättningarna som anges i handlingsplanen för mänskliga rättigheter är att uppdragsprocessen ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Resultatet är att både de kulturstrategiska uppdragen 2013-2015, såväl som de långsiktiga uppdragen 2012-2014, inkluderar mål och indikatorer för olika aspekter av vidgat deltagande. Kulturstrategiska uppdrag 2013-2015 vidgar deltagandet i kulturlivet Ett flertal av de nya kulturstrategiska uppdragen har interkulturella förtecken, däribland Hammarkullekarnevalen och Bwana Club. Vidare bidrar Doris plattform till ökad jämställdhet inom filmområdet. Danskompaniet Spinn gör ett pionjärarbete inom den integrerade dansen, Teater Kattma inom den integrerade teatern och även Share Music och Very Special Arts möjliggör för personer med olika förutsättningar att skapa kultur tillsammans. Måluppfyllelse i långsiktiga uppdrag 2009-2011 En första analys har gjorts av måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen 2009 2011 för de kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen. Resultaten visar att det finns flera goda exempel på hur kulturinstitutioner i Västra Götaland arbetar för att inkludera fler och ge tillgång till kulturupplevelser för alla. Detta bekräftas även av en rapport från en expertgrupp inom EU i följande rapport: Policies and good practices in the public arts and in cultural institutions to promote better access to and wider participation in culture I rapporten framhålls bland annat Göteborgs Stadsteaters projekt "På vid gavel" som exempel på att bättre tillgänglighet innebär bättre service för alla. Även Göteborgs Symfonikers arbete med El Sistema lyfts fram som ett gott exempel. El Sistema började i Hammarkullen 2010 och idag har det spridit sig till flera orter i Sverige. Göteborgs Operan bedriver ett stort arbete för, av och med barn och unga inom musikteater, barnkör och dans. Fler exempel inom scenkonstområdet är Regionteater Väst, landets största teaterinstitution för barn och unga, undersöker identitetsproblematiken i produktioner av hög konstnärlig kvalitet. Värt att lyfta fram är också Folkteaterns arbete med att genom sina repertoarval vidga perspektiven med det som berättas från scenen, exempelvis Katitzi, Två fattiga rumäner som talar polska och Breaking the Waves. Folkteatern har även textat vissa föreställningar på arli och persiska. Även museisektorn arbetar aktivt med att vidga deltagandet. Av tradition är målgruppen barn och unga viktig i museivärlden och är sedan länge ett utvecklingsområde för samtliga museer. Beträffande övriga mänskliga rättighetsperspektiv har Bohusläns museum genom projektet Den Skandinaviska resandekartan lyft fram kulturarvet för resandefolket och en permanent utställning invigdes 2012 den enda i sitt slag i Sverige. Nordiska akvarellmuseet har arrangerat konstföreläsningar och andra kulturprogram i samarrangemang och bedriver en

Sida 16(41) omfattande pedagogisk verksamhet som främst riktar sig mot barn och unga. När det gäller jämställdhetsaspekter visar slutrapporterna att de flesta verksamheter beaktar genus- och jämställdhetsperspektivet i programplanering, rekrytering och har kompetensutveckling för personalen. Beträffande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning visar slutrapporterna att de flesta verksamheter inventerar enligt tillgänglighetsdatabasen. Scenkonstinstitutionerna har rullstolsplatser och erbjuder i de flesta fall syntolkning och hörselslinga. Samtidigt har flera samtal under året med representanter för hörsel- och synskadade visat på behovet av ytterligare arbete. Det finns behov av större tillgång till kulturutbudet, men också möjlighet att själv kunna utöva kultur. Seminarier med tema vidgat deltagande Vidgat deltagande har även varit tema för flera seminarier under året. Under Forum Västra Götaland arrangerade kultursekretariatet ett seminarium med fokus på tre kulturprojekt som väsentligt bidragit till delaktighet på olika sätt: HBTQ-festivalen, danskompaniet Spinn och Tillt. Kulturnämnden arrangerade även två seminarier på temat vid politikerveckan i Almedalen. Årets båda träffar med kulturnämndens uppdragstagare fortsatte i samma anda och inkluderade även fördjupade samtal om vidgat deltagande. Tjänstemän på kultursekretariatet har även deltagit i regionala och internationella seminarier om tillgänglighetsfrågor och fått möjlighet till kompetensutveckling i jämställdhet, mångfald och HBTQ frågor. Interkulturella möten Kulturnämnden beslutade 23 maj, 37, om särskilda åtgärder för att öka mötena mellan människor med olika kulturella bakgrunder. I ett första skede inventerades befintliga verksamheter/aktörer inom fältet. Därefter planerades gemensamma aktiviteter som främjar nya möten människor emellan. Möten som bryter segregation mellan åldrar, boenden och olika kulturer och främjar nyfikenhet, gemensamma intressen och nya tankemönster. En Tankesmedja har också etablerats mellan aktörer i Trollhättan, Skövde, Borås och Göteborg Nordost. Utbildning i Storytelling har även genomförts i Skövde och planeras på övriga orter under 2013. Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp för kulturnämnden och att barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder är också ett av regionfullmäktiges prioriterade mål. I enlighet med prioriterade insatser i kulturnämndens detaljbudget 2012 har en utvärdering genomförts om effekterna av fri entré för barn och unga till Västra Götalandsregionens museer 2007-2011. Slutsatsen är att fri entré i praktiken inte ökat tillgängligheten till kultur för barn och ungdomar. Riksteater Väst och Slottskogsobservatoriet har även erhållit särskilt stöd för kultur för barn och unga. Kulturnämndens mer övergripande satsningar på barn och unga inkluderar bland annat

Sida 17(41) följande: Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i uppdrag till kulturverksamheter Arrangörsstödet för barn- och ungdomskultur kompletterar kulturnämndens satsningar på kulturinstitutionerna och förmedlas av Kultur i Väst KulturUngdom har ett kulturstrategiskt uppdrag och fördelar K-pengen, en snabbslant för ungas egna projekt och arrangemang. KulturUngdom driver även projekt Angeläget. Utvecklingsprojekt bedrivs inom ramen för handlingsprogrammet Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid De första två punkterna beskrivs utförligt i avsnittet om regionfullmäktiges prioriterade mål. Följande avsnitt berör K-pengen, Angeläget och handlingsprogrammet "Rätt att vara med". Angelägen K-peng till unga KulturUngdom har kulturnämndens delegation att handlägga och fördela K-pengen. Under 2012 har KulturUngdom fördelat 1 000 827 kronor till 156 projekt av totalt 243 ansökningar. 98 projekt beviljades K-peng 2007 och har sedan dess ökat varje år. KulturUngdom har under 2012 även fått stöd av kulturnämnden för ett projekt för mänskliga rättigheter, Angeläget. Under 2012 genomfördes den sjunde dokumentärfilmfestivalen på Bergakungen i Göteborg, där fler än 250 unga filmskapare skickade in 72 dokumentärer. Under året har även sex skolfestivaler arrangerats. Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid Särskild utveckling bedrivs inom tre områden: KLIV 2.0, Kompetensväxling NAV och Ungas internationella rörlighet. Projektet KLIV 2.0, Kultur, Lärande I Vardagen, med stöd av en projektledare har fyra skolor i Västra Götaland utgjort forskningsstationer, som arbetat med att utveckla olika modeller för hur ett kontinuerligt och strukturellt samarbete ska kunna etableras. Projektet summerades med konferensen Hur går vi vidare mot en framtid som vi inte känner. Kulturnämnden beslutade 14 december att fortsatta processen i ett nästa steg, KLIV 3.0. Kompetensväxling NAV - Nätverk för arbetslivsmuseer i Väst syftar till att erbjuda unga intressanta sommar/feriejobb och samtidigt resursförstärka mindre ideella kulturarvsverksamheter under turistsäsongen. I Kompetensväxling NAV medverkade under sommaren 2012 fyra kommuner och sju museum. Ungas internationella rörlighet: Ett av EU 2020s flaggskepp är Unga på väg. Kulturnämnden har tillsammans med regionutvecklingsnämnden och folkhälsokommittén påbörjat en kartläggning om nuläget, behoven och möjligheterna för en regional infrastruktur, som syftar till att öka ungas möjligheter till praktik, utbildning och kulturutbyten inom främst Europa.

Sida 18(41) 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Kulturpolitikens syften och ambitioner är långsiktiga. En medveten satsning på kultur har bidragit till att Västra Götalandsregionen är en framgångsrik kulturregion. Kulturnämnden stödjer kulturlivet i Västra Götaland genom ett brett och omfattande uppdrags- och stödsystem till såväl kulturinstitutioner och folkhögskolor, som aktörer inom det fria kulturlivet och den ideella sektorn. Samverkan är nödvändig för att utveckla kulturlivet och en förutsättning för att vara en ledande kulturregion. Kulturnämnden har under 2012 fördjupat samarbetet med kommuner och andra aktörer inom det kulturella området, både i Västra Götaland, nationellt och internationellt, inte minst genom den så kallade kultursamverkansmodellen. I början av året inleddes processen med att ta fram en ny kulturplan för Västra Götaland 2013-2015. Processen har, precis som vid framtagandet av kulturstrategin, engagerat många. Kultur är en viktig utvecklingsfaktor för Västra Götaland och har ekonomisk potential. Kulturnämnden har de senaste åren gjort gemensamma satsningar med regionutvecklingsnämnden, bland annat genom långsiktigt stöd till Film i Väst och handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn. Kulturnämnden har även bedrivit ett omfattande och mångskiftande internationellt arbete under 2012. Satsningen på att stimulera till ökat EUengagemang och deltagande i EU projekt har varit framgångsrikt. Kulturnämndens arbete i medlemsorganisationerna har utnyttjats effektivt, vilket bidragit till såväl policy- som projektutveckling. När det gäller organiserade internationella samarbeten har bland annat överenskommelser om fortsatt samarbete tecknats med North East England och i mexikanska Querétaro. Dessutom har en storsatsning på Västsvenska kulturdagar genomförts i Mexiko. Vidare fortgår samarbetet med Karnataka i Indien, där utbytet ska stärka fria aktörer, institutioner och civilsamhället. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet I Kulturstrategin, En mötesplats i världen, pekas fem strategiska områden ut. Insatser för att utveckla kapaciteter och öka internationaliseringen bedöms vara mest relevanta i verksamhetsperspektivet. Beskrivning av insatser för att gynna nyskapande, vidga deltagandet i kulturlivet och att nyttja tekniken står under rubriken medborgarperspektivet. Utveckla kapaciteter genom samverkan Utveckla Västra Götalandsregionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle. ( En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland, sidan 17)

Sida 19(41) Nationell samverkan Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen är en ny modell för fördelning av statliga medel till kulturverksamhet i hela landet. Med utgångspunkt i underlag till kulturplan 2011-2012, beslutade Kulturrådet om statliga medel till Västra Götalandsregionen, som kulturnämnden sedan fördelade till kulturinstitutioner och annan kulturverksamhet inom sju konst- och kulturområden. Det har varit ett intensivt arbete under året med kvantitativ och kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet med avseende på resultaten från 2011. 2012 lades också grunden för en ny nationell kulturdatabas, som förhoppningsvis kommer att underlätta den kvantitativa uppföljningen framöver. Överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Västra Götaland Kultursamverkansmodellen omfattar i dagsläget inte hela kulturpolitiken. Kulturnämnden har därför valt att upprätta särskilda överenskommelser med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Förarbeten inför en liknande med Riksarkivet har även pågått under året. Västra Götalands kulturplan 2013-2015 Västra Götalands kulturplan 2013-2015 är ett verktyg för att förverkliga visionen om det goda livet och kulturstrategin. Kulturplanen utgör även i vissa delar ett förhandlingsunderlag med staten i kultursamverkansmodellen. I början av året inleddes processen med att ta fram en kulturplan för Västra Götaland 2013-2015. Processen har, precis som vid framtagandet av kulturstrategin, engagerat många. Vid sidan av alla mötesplatser och nätverk som kontinuerligt pågår i Västra Götaland, har särskilda etablerats för dialog om den nya kulturplanen. Exempelvis följde en politisk samrådsgrupp arbetet vid sidan av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Kommunerna och den ideella sektorn förde fram synpunkter i de seminarier som arrangerades i samtliga kommunalförbund i Västra Götaland. Uppdragstagare bjöds in till gemensamma seminarier, där olika konst- och kulturområdens behov och utvecklingspotential diskuterades. Samtalen mynnade ut i en remissutgåva av Västra Götalands kulturplan 2013-2015. Under remisstiden inkom 27 skriftliga yttranden och intresserade hade även möjlighet att muntligt diskutera remissutgåvan vid en hearing. Kulturnämnden beslutade om Västra Götalands kulturplan 2013-2015 19 september, 69, som sedan godkändes av regionfullmäktige 23 oktober, 177. Kommunal, delregional och regional samverkan Två av Västra Götalandsregionens förvaltningar (Kultur i Väst och Västarvet), har kulturnämndens uppdrag att arbeta nära kommunerna för att stärka dessas kulturliv. Kulturnämnden bekostar också en processledare i varje kommunalförbund med uppdrag att

Sida 20(41) verka för kultur som lokal utvecklingsfaktor. Under 2012 har kulturnämnden och sekretariatet stärkt sin dialog med kommunerna. Kulturchefen har samlat kulturcheferna i kommunerna vid två tillfällen. Kulturnämndens presidium har också haft enskilda överläggningar med en rad kommuner för att se hur man tillsammans kan stärka kultursatsningarna. Dessutom har kulturnämndens ordförande tagit initiativ till delregionala träffar med ett brett deltagande. Syftet var att lära sig mer om kulturlivet och försöka skapa tillfälle för erfarenhetsutbyten och samarbeten. Kultursekretariatet har under året deltagit i arbetet med att ta fram en gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020. Kultur och näring 2012 har diskussionerna om kultur och näring förstärkts. Västsvenska handelskammaren har varit en naturlig dialogpart och under våren arrangerades en hearing med kulturministern, där de västsvenska satsningarna på kulturnäringar diskuterades. 2012 var sista året för Handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn. Inom ramen för handlingsprogrammet har Västra Götalandsregionen arbetat med att utveckla branschen inom fyra områden: Utveckla affärsstödsystem, stödja kultursystem, skapa nätverk och anordna tankesmedja. Handlingsprogrammet var ett samarbete mellan kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Läs mer under rubriken regionfullmäktiges prioriterade mål för beskrivning av aktiviteter och resultat. Internationellt arbete Kulturnämndens internationella arbete kan delas in i två övergripande uppgifter: bevakning och påverkan, respektive samarbete och utbyten. Arbetet sker vidare på tre olika nivåer: i internationella organisationer, genom internationella samarbeten och utbyten samt i förhållande till Europeiska unionen. I detaljbudget för 2012 prioriterar kulturnämnden särskilt deltagande i EU projekt. Internationella samarbeten och utbyten Emilia-Romagna, Italien Sverige-Emilia-Romagna-nätverket har initierat ett EU-finansierat projekt om hur lokal kulturpolitik kan bidra till utveckling och tillväxt. I början av året deltog kultursekretariatet i ett möte i polska Poznan, som lade grunden för en matchmakning-resa i juni till Emilia- Romagna. Med på resan var representanter från Borås Konstmuseum och Författarcentrum Väst, den senare gjorde partnersök, som också har resulterat i en ansökan om EU projekt. En delegation från Emilia-Romagna skulle besöka Västra Götaland i slutet av året. På grund av en omfattande jordbävning i regionen, har arrangemanget skjutits fram. North East England En delegation på drygt 30 personer från North East England besökte Västra Götaland i början