Årsredovisning för kulturnämnden 2012

Transkript

1 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Kultursekretariatet Handläggare Mari Nilsson Telefon E-post Årsredovisning för kulturnämnden 2012 Ärendet ska varje år avge årsredovisning enligt regionstyrelsens anvisningar. Bifogat förslag följer den redovisningsmall som alla regionala verksamheter ska förhålla sig till. Förslag till beslut beslutar 1. Förslag till årsredovisning för 2012 godkänns och överlämnas till regionstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Kultursekretariatet Sture Carlsson Kulturchef Mari Nilsson Utredare POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

2 Sida 2(2) Datum Diarienummer KUN Bilaga Förslag till kulturnämndens årsredovisning 2012 Expedieras till/kopia till Diariet Regionstyrelsen

3 Sida 1(44) Årsredovisning (Uppföljning 2012) Rapporten skapad av, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning och slutsats I Västra Götalandsregionens strävan mot visionen Det goda livet har sedan länge en målmedveten satsning på ett vittförgrenat kulturliv intagit en central roll. s ambition är att förena bredd och spets, centrum och periferi till en helhet som medger i ett brett deltagande i kulturlivet av alla invånare i Västra Götaland. Glädjande nog har denna satsning varit framgångsrik i så måtto att den är brett förankrad bland invånarna länet. Forskningsrapporter visar att en majoritet av länets invånare stöder även sådana kultursatsningar som man av geografiska skäl själva kan ha svårt att ta del av. Att kulturpolitiken har en stark legitimitet har utgjort en viktig utgångspunkt för arbetet med den kulturstrategi En mötesplats i världen - som regionfullmäktige antagit under året. Kulturstrategin bygger på visionen och pekar ut fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Nyckelordet är samverkan, som präglat såväl processen som resultatet. Strategin kommer successivt att omsättas i operativa och mätbara mål. Den under året antagna kulturplanen är ett första uttryck för detta. Kulturplanen är den andra i ordningen som tagits fram inom Västra Götalandsregionen inom ramen för den nya decentraliserade statliga kulturpolitiken den s.k. samverkansmodellen. Denna modell bygger i hög grad på de erfarenheter som vunnits genom samarbetet mellan Statens Kulturråd och Västra Götalandsregionen kring fördelningen av det statliga stödet till kulturlivet i länet. har ägnat stor energi åt att utveckla en modell för kulturplansarbetet som tagit fasta på de erfarenheter som vunnits under de år som utvecklingsarbetet pågått och som försöker beakta varje kommuns särskilda kulturpolitiska förutsättningar. Även om mycket återstår kan man konstatera att den nu föreliggande kulturplanen är mycket brett förankrad bland kulturlivets många aktörer i Västra Götaland. Arbetet med att förfina planeringsinstrumenten ytterligare inför nästa planeringsomgång har redan inletts. Folkbildningen har fått en relativt stor plats i Västra Götalandsregionens kulturplan och detta har också uppmärksammats på nationell nivå. I Västra Götalandsregionen finns det ett systematiskt tänkande kring folkbildningens betydelse för förverkligandet av kulturpolitiken och för den regionala utvecklingen. Under 2012 fattade regionstyrelsen beslut att införa en gemensam förvaltning för de sju regionägda folkhögskolorna. har under året gjort en översyn av bidragen till folkhögskolorna och fattat beslut om principer för fördelningen av medel till samtliga folkhögskolor i Västra Götaland.

4 Sida 2(44) Inom Västra Götaland finns flera stora institutioner som är av riksintresse. Till dessa hör flera inom scenkonstområdet såsom GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker Sveriges Nationalorkester. Båda dessa institutioner har under året utvecklat och befäst sina roller som de ledande inom sina konstformer i landet. Genom ökade driftbidrag under kommande år har kulturnämnden tillförsäkrat dessa institutioner möjligheter till ytterligare konstnärlig utveckling. De stigande kostnaderna för de stora institutionerna visar på ett problem som inte har kunnat hanteras inom ramen för samverkansmodellen. Under en följd av år har staten endast marginellt räknat upp de medel som tillförs samverkansmodellen. För 2012 räknades de statliga medlen upp med 1 % och för 2013 är uppräkningen 0,6 %. Detta innebär att staten successivt vältrar över kostnaderna för ett levande kulturliv på regionerna alternativt initierar en långsam neddragning av resurserna till kulturlivet. För att hålla någorlunda jämna steg med kostnadsutvecklingen måste Västra Götalandsregionen även kompensera för den låga statliga uppräkningen. Ett ytterligare problem som särskilt drabbar de stora institutionerna är statens ovilja eller oförmåga att lösa de problem som är förknippade med det statliga pensionssystemet för scenkonsten, den s.k. Pisa-förordningen. Branschen har påtalat dessa problem under de senaste femton åren. Västra Götalandsregionen, som är huvudman för flera institutioner som drabbats särskilt hårt av systemets ofullkomligheter, har vid flera tillfällen påtalat att en reform är nödvändig. Flera förslag till lösning som inte innebär ökade kostnader för staten har förts fram. Trots detta har ingenting hänt. Risken är uppenbar att även i detta hänseende kan resultatet bli att statens passiva attityd kommer att leda till att huvudmännen får ta ett större ansvar även för pensionskostnaderna. s resultat för 2012 uppgår till + 4,4 mkr och uppfyller därmed regionfullmäktiges prioriterade mål om en ekonomi med kostnadskontroll och i balans. Under november månad fattade Länsstyrelsen i Västra Götaland ett beslut som kan komma att få konsekvenser för organisation och drift i första hand av Västergötlands Museum i Skara. Innebörden av beslutet är att det avtal mellan Västra Götalandsregionen, Skara Kommun och Stiftelsen Västergötlands museum som ger Västarvet i uppdrag att driva museet inte är juridiskt hållbart. Länsstyrelsens beslut har överklagats. Det är s förhoppning att det skall gå att ena inblandade parter kring en lösning av de problem som uppkommit med anledning av Länsstyrelsens beslut så att museet kan drivas vidare på ett ändamålsenligt sätt. Sture Carlsson, tillförordnad kulturchef

5 Sida 3(44) 2. Verksamhetens övergripande uppdrag s uppdrag är att besluta om fördelning av sådana ekonomiska resurser, som regionfullmäktige och regionstyrelse ställt till förfogande. fördelar även sedan 2011 nationella medel genom den såkallade kultursamverkansmodellen. Vidare ger kulturnämnden uppdrag, utvecklingsstöd och kulturstipendier till aktörer inom kulturområdet och för uppföljning och utvärdering av desamma. s uppdrag är också att utveckla de strategiska frågor och områden som krävs för att uppfylla Västra Götalandsregionens vision om det goda livet. Under 2012 har regionfullmäktige antagit en ny kulturstrategi En mötesplats i världen ( , 136). Kulturstrategin bygger på visionen och pekar ut följande bärande fundament för kulturpolitiken: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I kulturstrategin synliggörs även fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Nyckelordet är samverkan. Kulturstrategin är kulturnämndens övergripande dokument och har under året konkretiserats i en ny kulturplan för Västra Götaland , som godkändes av regionfullmäktige , har inneburit flera förändringar för kulturnämnden och dess sekretariat. Alex Bergström (S) har under året tillträtt som ny ordförande för kulturnämnden och Sture Carlsson är ny tillförordnad kulturchef. har även ändrat beredningsrutiner till presidieberedning med ordförande samt förste och andre vice ordförande. har haft sju sammanträden under 2012, på olika platser i Västra Götaland. har även haft tre möten i temagrupper som omfattar följande områden: 1) teater, dans, musik eller 2) bildkonst, media, film eller 3) kulturarv, folkbildning och ideell verksamhet. Temagrupperna har haft för avsikt att ge ledamöterna möjlighet att fördjupa sig inom respektive område. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Ett gott liv för individen och för samhället som helhet förutsätter tillgång till god kultur. (Förord till En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland ) har under 2012 skapat förutsättningar för kultur med bredd och spets i hela Västra Götaland. En stor del av kulturnämndens medel har tilldelats scenkonstinstitutioner och museer varav Göteborgs Operan, Göteborgs Symfoniker, Regionteater Väst och Västarvet är helägda av Västra Götalandsregionen. De långsiktiga uppdragen till kulturinstitutioner har 2012 kompletterats med satsningar på verksamheter och aktörer inom det fria

6 Sida 4(44) kulturlivet genom 43 kulturstrategiska uppdrag, medel till 118 utvecklingsprojekt, 23 frispelsprojekt, 17 stipendier och ett kulturpris. har därmed skapat förutsättningar för att gynna nyskapande för såväl amatörer som professionella konstnärer, andra fria kulturutövare, eldsjälar och ideella aktörer, så att de alla kan berika vårt kulturliv på olika nivåer i hela Västra Götaland. har under året beslutat om insatser för att öka och vidga deltagandet i kulturlivet. Att vidga deltagandet i kulturlivet handlar dels om att motverka diskriminering, men också att överbrygga geografiska avstånd. Det finns flera goda exempel på hur kulturinstitutioner i Västra Götaland arbetar för att inkludera fler och ge tillgång till kulturupplevelser för alla. Öppenhet inför fler kulturuttryck och bättre nyttjande av teknik har också förbättrat möjligheterna för fler att skapa och ta del av kulturella upplevelser. har fortsatt och förstärkt satsningarna på digitalisering och därmed ökat tillgängligheten till kultur. Även ålder kan försvåra deltagandet i kulturlivet och särskilda satsningar har gjorts för, av och med barn och ungdomar. Att vidga deltagandet handlar också om att betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande perspektiv. s tredje största anslagspost har därför gått till folkbildningen i form av stöd till folkhögskolor och studieförbund. Därtill tillkommer även regelstyrda bidrag till civilsamhällets aktörer. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet I kulturstrategin pekas fem strategiska områden ut. Insatser för att gynna nyskapande, vidga deltagandet i kulturlivet och att nyttja tekniken bedöms vara mest relevanta i medborgarperspektivet. Strategiområdena som handlar om att utveckla kapaciteter och öka internationaliseringen beskrivs i verksamhetsperspektivet, avsnitt 4.1. Gynna nyskapande genom att stödja kulturinstitutioner och det fria kulturlivet ger uppdrag till hundratalet utförare i form av kulturinstitutioner, det fria kulturlivet och till kulturens ideella sektor. Mer än 85 % av kulturnämndens budget utgör stöd till verksamheter med långsiktiga eller kulturstrategiska uppdrag. Uppdragen är därför kulturnämndens viktigaste verktyg för att bidra till att förverkliga Västra Götalandsregionens vision om det goda livet, kulturstrategi och kulturplan. Att stödja det fria kulturlivet är ett av regionfullmäktiges prioriterade mål och i kulturnämndens detaljbudget för 2012 prioriteras särskilt satsningar på kulturstrategiska uppdrag, utvecklingsprojekt och utställningsersättningar. s utgångspunkt för stöd till det fria kulturlivet är att låta nya aktörer vara med och uppfylla den kulturpolitiska strategin om att vidga deltagandet till ett dynamiskt, gränsöverskridande och konstnärligt

7 Sida 5(44) nyskapande kulturliv i hela Västra Götaland. En översyn av kulturnämndens stöd och bidrag till det fria kulturlivet har påbörjats under året, enligt beslut i kulturnämnden 23 mars, 27. Syftet med översynen är att se över helheten, klargöra bidragens funktion, utforma tydligare riktlinjer och kriterier samt att förenkla urvalsprocessen. 38 långsiktiga uppdrag ger långsiktiga uppdrag till 38 verksamheter för Dessa omfattar sex scenkonstinstitutioner, sex konstmuseer, tre verksamheter inom natur- och kulturarv samt Film i Väst, Konstenheten och Kultur i Väst. Dessutom ger kulturnämnden långsiktiga uppdrag till verksamheter som anordnar eftergymnasial utbildning, däribland sju folkhögskolor och tretton övriga utbildningsanordnare. Utgångspunkter i de långsiktiga uppdragen är att verksamheterna ska öka tillgängligheten och medborgarnas delaktighet i kulturlivet samt att bidra till regional utveckling. Utifrån dessa begrepp har kultursekretariatet formulerat mål och indikatorer i dialog med varje enskild utförare. En röd tråd som löper genom de nya uppdragen är att ett särskilt fokus har lagts på att vidga deltagandet i kulturlivet. Under året har verksamheterna i en treårig plan beskrivit deras framtida insatser för att vidga deltagandet. Verksamheterna har även skickat in en slutrapport av föregående uppdragsperiod kulturstrategiska uppdrag beslutade 13 juni, 50, att av 90 ansökningar, bevilja 43 verksamheter kulturstrategiska uppdrag för perioden Sammanlagt fördelar kulturnämnden kronor årligen till verksamheterna. Åtta nya aktörer fick ett kulturstrategiskt uppdrag, flertalet av verksamheterna har således haft uppdrag även under föregående period Den geografiska spridningen av verksamheter med kulturstrategiska uppdrag visas i tabellen nedan. De kulturstrategiska uppdragen omfattar flera olika kulturyttringar och genrer, vilket synliggörs i tabellen nedan.

8 Sida 6(44) De kulturstrategiska uppdragen kommer att överbrygga olika kulturområden, etniska och geografiska gränser samt stärka den kompetens som finns hos det fria kulturlivets aktörer. 118 utvecklingsprojekt 2012 har kulturnämnden av 270 ansökningar, beviljat 118 utvecklingsprojekt till ett totalt värde av 15,9 miljoner kronor. Utvecklingsmedlen är till för att stötta den experimentella, nyskapande och gränsöverskridande kulturen i hela Västra Götaland. prioriterar projekt som fokuserar på kulturens roll i den lokala utvecklingen och främjar nya gruppers delaktighet i kulturlivet. Vidare är det viktigt med bred förankring, många samarbetsparter och kommunal eller annan medfinansiering. Många projekt handlar om ungas möjligheter att själv utöva kultur i olika former exempelvis anordnar Dômen Konstskola konstkollo, Skövde kommun filmkollo och ett popkollo arrangeras för tjejer i Göteborg. Det finns också mycket körverksamhet bland ansökningarna, såsom att El Sistema i Hammarkullen utvecklar sin körverksamhet tillsammans med Svenska kammarkören. Sommar - en tid för kulturfestivaler stödjer flera kulturfestivaler genom både kulturstrategiska uppdrag och utvecklingsprojekt. Trots, eller kanske tack vare sommarens (om)växlande väder har festivalerna lockat många besökare både från och utanför Västra Götaland. Festivalerna har god geografisk spridning och omfattar olika kulturyttringar och genrer. Exempel på kulturfestivaler som har fått stöd av kulturnämnden är: Bottna kulturfestival, Bwana club, Hammarkullekarnevalen, HBTQ festivalen, Kalvfestivalen, Marstrands barockfestival, Sjötorps visfestival, Stenungsunds kammarfestival och Valle Baroque. Göteborgs kulturkalas Årets upplaga av Göteborgs kulturkalas bjöd på 1300 programpunkter och lockade besökare. s samarbete och kontakter med North East England har resulterat i att The Big M, en uppblåsbar utställningshall från Newcastle, fanns på plats. Flera aktörer med stöd från kulturnämnden medverkade. Danskompaniet SPINN är ett exempel på att

9 Sida 7(44) kulturkalaset är för alla människor och för all sorts kultur. "Årets upplaga av Göteborgs kulturkalas hyllade mångfalden, vi hyllade barnen, vi hyllade de gamla, vi hyllade våra hjältar och hjältinnor (Inledning till rapporten från Göteborgs kulturkalas). 23 frispel Frispel instiftades som stödform för nya idéer på kulturområdet 2009 med finansiering i lika delar från dåvarande Stiftelsen Framtidens kultur och kulturnämnden. Frispel var och är en ny och lite friare form av stöd för att stötta nya typer av projekt och aktörer. Frispel har utvärderats under året och många aktörer framhäver värdet av att det finns någon som vågar vara den första finansiären som går in i ett projekt. Man har också uppskattat den snabba handläggningen, det obyråkratiska ansökningsförfarandet och att man därmed kunnat koncentrerat sig på projektet, inte på ansökningen. Dessutom upplever många det som positivt att bedömningen görs av en fristående jury. I ljuset av denna utvärdering beslutade kulturnämnden 13 juni, 56, att fortsätta med Frispel även under åren och f.d. Stiftelsen Framtidens kultur bidrar under dessa år med 1 miljon kr vardera för finansieringen av stödet. Under 2012 har totalt 178 ansökningar lämnats in till Frispel varav 23 har bifallits (13 %). Exempel på projekt som har fått stöd är interaktiv tennis över Göta älv, windsurfing i öknen, digitalt utvecklingsarbete genom Vara Konserthus och Göteborgs kammarkörs 50-års jubileum. 17 stipendier Stöd från kulturnämnden går nästan uteslutande till organisationer och grupper. Kultur- och arbetsstipendier är kulturnämndens sätt att visa särskild uppskattning för en enskild kulturutövare eller kulturfrämjare. Antalet ansökningar till kultur- och arbetsstipendier ligger stadigt på strax under 300, med en stor övervikt på sökanden från Göteborg. Antalet kvinnor och män som söker är i princip jämnt fördelat. Vid en ceremoni på GöteborgsOperan 13 juni delade kulturnämnden ut 2012 års kultur- och arbetsstipendier till totalt 17 personer, varav åtta kvinnor och nio män. Ceremonin inleddes med ett nyskrivet verk av Anna Eriksson, Kaffe, ett operastycke för en soloröst och kaffekvarn! Kulturpris till Henric Holmberg Västra Götalandsregionens kulturpris på kr ska lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som regionen särskilt vill uppmärksamma. Kulturpriset tillföll 2012 skådespelaren, manusförfattaren, lyriken och föreläsaren Henric Holmberg. Motiveringen löd: En stor teaterman av i går, i dag och i morgon, han är ängeln som är jordnära, han är den krigstokige Hitler, han är den tonsäkra basen bakom kontrabasen, han är den som förmår

10 Sida 8(44) skrika att Jelinek är erbarmlig samtidigt som han med resten av sina sinnen förgyller hennes ord tills vi hör hur stor hon är. En ordvirtuos och folkbildare på och utanför scenen, som med auktoritet och finess fortbildar oss om teaterkonsten och föreställningen om föreställningen. Scenkonst s största anslagspost går till scenkonstens aktörer och uppgår till hälften av detaljbudgeten för I Västra Götaland verkar flera scenkonstinstitutioner med nationell och internationell lyskraft. Detta återspeglas bland annat i att följande scenkonstinstitutioner med långsiktigt stöd från kulturnämnden ingår i den så kallade kultursamverkansmodellen: Borås Stadsteater, Folkteatern, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Stadsteater, Göteborg Wind Orchestra, KulturUngdom, Regionteater Väst, Riksteater Västra Götaland och Vara Konserthus. Även Kultur i Väst ingår i kultursamverkansmodellen och har 2012 tilläggsuppdrag för Danskontoret. ger även långsiktiga uppdrag till fyra eftergymnasiala utbildningsanordnare inom scenkonstområdet: Balettakademien, Dansforum, Gerlesborgsskolan och Skara Skolscen. Samtliga har under uppdragsperioden sökande från hela Västra Götaland, övriga Sverige och internationellt. Medborgarna i Västra Götaland har även haft möjlighet att ta del av ett större kulturutbud genom att eleverna på skolorna producerar egna föreställningar och utställningar. Särskilt stöd till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker I detaljbudgeten för 2012 framhålls att två av de ledande institutionerna, GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker, ska få särskild medelsförstärkning. Detta har bland annat skett genom ett särskilt stöd för fortsatt utvecklingsarbete inom det digitala området. Ett första resultat av satsningen var Göteborgs Symfonikers digitala utsändning av Juljubel 7 december på 40 platser i Sverige. Medborgare fick möjlighet att kostnadsfritt ta del av föreställningen på 17 biografer i Västra Götaland. Ledamöter i kulturnämnden var på plats och delade ut ett exemplar av kulturstrategin till besökarna. GöteborgsOperan har positionerat sig som en kreativ mötesplats för operakonst, musikal och samtida dans. Ett repertoaromfång som har visat sig vara framgångsrikt och bidrar till ökat publik och internationellt intresse. Operauppsättningarna har ett modernt scenspråk i dialog med sin samtid och Sjostakovitjs Lady Macbeth från Mzensk, Donizettis Lucrezia Borgia och Dvoráks Rusalka har hyllats av press och publik. Som efterlängtad repris återkom Puccinis Turandot för fulla hus. Institutionen kan numera locka till sig det absoluta toppskiktet bland internationella regissörer där årets Graham Vick och Christof Loy kan nämnas. Detsamma gäller flera av operaartisterna som delar sin tid mellan Metropolitan Opera, Bayreuthfestspelen och GöteborgsOperan. På musikalsidan har Chess lockat en bred publik. GöteborgsOperans Balett bytte namn till GöteborgsOperans Danskompani i augusti 2012 och har utvecklats till att bli det största moderna danskompaniet i Skandinavien med 39 skickliga dansare från hela världen. Med en unik repertoar bestående av kreationer, nya verk skapade

11 Sida 9(44) direkt för danskompaniet, har intresset för ensemblen internationellt ökat markant. GöteborgsOperan har under 2012 inte bara prisats för sina framgångar på scen, utan även för sitt miljöarbete. Det är det första operahuset i Norden och det andra i Europa, som har registrerats enligt den Europeiska förordningen för miljöledning och miljörevision: EMAS. För att främja arbetet med den yngre publiken startade GöteborgsOperan 2009 avdelningen Unga. Här ryms en mängd aktiviteter för, av och med barn och unga inom musikteater, barnkör och har 2012 förstärkts med dans. GöteborgsOperan kan även sedan hösten 2012 stoltsera med två barn- och ungdomskörer, dels barnkören för barn mellan 8-12 år samt diskantkören för ungdomar mellan år. Göteborgs Symfoniker har haft ett mycket framgångsrikt år. Tillsammans med Gustavo Dudamel har Göteborgs symfoniker genomfört en bejublad turné i Europa och enastående konserter i Göteborgs konserthus. Gustav Dudamel tackades av som chefsdirigent med ett historiskt framförande av Mahlers andra symfoni. Kent Nagano, ännu en internationell toppdirigent, blir ny förste gästdirigent och konstnärlig rådgivare. Det har också varit nationaldags- och 75-årsfirande ihop med Neeme Järvi, vilken under sina drygt 20 år som chefdirigent lade grunden för Göteborgs Symfonikers position som en av Europas främsta orkestrar. Flera andra topprankade dirigenter har gästat orkestern under året och tillsammans skapat fantastiska produktioner. Många storslagna solister har också framträtt med Göteborgs Symfoniker. Till framgångarna 2012 hör också El Sistema och den första konserten där eleverna spelade tillsammans med Göteborgs Symfoniker. El Sistema har under året utvecklats och prövas nu i flera av Göteborgs stadsdelar och nationellt. En regional workshop har genomförts och intresset för att starta liknande verksamheter i övriga kommuner ökar. Nya målgrupper nås även genom Göteborgs Symfonikers andrascen i Vara konserthus. Regionteater Väst har även detta verksamhetsår uppmärksammats nationellt. De har utsetts som särskilt intressanta att presenteras under barn- och ungdomsteaterfestivalen BIBU i Lund 2012 med Vikarien och Bruce/Brenda/David. Kontakterna med kommunerna har under året intensifierats och diskussioner påbörjats, i vissa fall avslutats, där särskilda överenskommelser mellan teatern och kommunen undertecknats. Flera projekt har genomförts med hjälp av Skapande Skola- medel där Regionteater Västs uppdrag att kommunicera scenkonsten och dess inneboende värden för en ny generation utvecklats. Natur och kulturarv s näst största anslagspost går till natur- och kulturarvsaktörer och uppgår till 14 % av detaljbudgeten för Ett flertal museer med långsiktigt stöd från kulturnämnden ingår i den så kallade kultursamverkansmodellen: Västarvet, Läckö Slott och Göteborgs museer (Göteborgs Stadsmuseum, Göteborgs Konstmuseum, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet Akvariet). Även föreningsarkiven ingår i kultursamverkansmodellen. Därutöver har även Innovatum i Trollhättan och hantverksutbildningar i Mariestad och Tibro

12 Sida 10(44) långsiktiga uppdrag från kulturnämnden inom området natur- och kulturarv. Västarvet 63 % av anslagsposten natur- och kulturarv går till Västarvet, som är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen. I Västarvet ingår besöksmålen Göteborgs Naturhistoriska Museum, Lödöse museum, Forsviks Bruk, Slöjd och Byggnadsvård, Vitlycke museum och Vänersborgs museum. Västarvet driver även verksamhet vid Bohusläns museum och Västergötlands museum på uppdrag av respektive stiftelse. Vid sidan om dessa frågor bedriver även Västarvet konsulentverksamhet samt verksamhet inom konservering. Under 2012 har förändringar inom Västarvets organisation och verksamhet påbörjats. Västergötlands museum blev under året föremål för ett beslut av Länsstyrelsen gällande sin organisation, vilken inte ansågs ligga i linje med stiftelsens stiftelseförordnande. Länsstyrelsen har därför uppmanat Västergötlands museum att åtgärda detta, något som i praktiken kan komma att få märkbara konsekvenser för Västarvet i stort. Länsstyrelsens beslut har överklagats. Vitlycke museum i Tanums Världsarv lockar besökare från hela världen. Under året har Västarvet skrivit en avsiktsförklaring med Göteborgs universitet för att stärka forskningen på plats och främja utvecklingen av Tanums Världsarv som kunskapsbank och som upplevelse för besökaren. Västarvet har även arbetat med att synliggöra resandefolkets historia. På Bohusläns museum finns numera den första permanenta utställningen om resandefolket. Under sommaren 2012 var Västarvet genom Slöjd i Väst värdar för en internationell ungdomskongress inom Folk Art, som samlade 80 ungdomar från 40 länder. SAAB museet Under våren 2012 återinvigdes SAAB museet i Trollhättan. och regionutvecklingsnämnden har tillsammans med Trollhättans Stad beslutat att inledningsvis finansiera verksamheten. Det pågår en utredning av museets framtid. Det maritima och industriella kulturarvet Vid sidan av direkt stöd till verksamheter inom natur- och kulturarvsområdet, bedriver även kulturnämnden utvecklingsarbete inom ramen för utvecklingsplanen för det maritima och industriella kulturarvet i Västra Götaland. Det industrihistoriska kulturarvets internationella betydelse har aktualiserats dels genom en förstudie, men också genom två projektansökningar till EU kommissionen, North Sea Seafood Route och Ports. Det maritima kulturarvet har under året blivit belyst i en förstudie med Orust som exempel. Kulturarvslyftet Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen har intensiva försök gjorts att få tillstånd projekt inom ramen för regeringens arbetsmarknadspolitiska projekt kulturarvslyftet. Resultatet blev under hösten två samlingsprojekt, genom samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och Arbetsförmedlingen. Tyvärr kunde projekten inte genomföras på grund av

13 Sida 11(44) ekonomiska svårigheter. Kultursekretariatets inventering visar dock att det finns ett tydligt behov av insatser och det finns även möjligheter till fortsatt engagemang inom området. Sveriges Kommuner och Landsting kulturkonferens om kulturarv Tillgänglighet till kulturarv var temat för Sveriges Kommuner och Landstings årliga kulturkonferens. Representanter från kulturnämnden och sekretariatet deltog och fick inspiration i frågan om vad kulturarv är idag, vad det blir imorgon och vem som har tillgång till det. Europeiska landskapskonventionen har under året fortsatt arbetet med att implementera den Europeiska landskapskonventionen i Västra Götaland. Hushållningssällskapet i Skaraborg, föreningen biosfärsområde i Kinnekulle med Vänerskärgården och Statens Lantbruks Universitet har fått i uppdrag att studera hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Överenskommelsen om samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen har varit grunden för en nationell samling om genomförandet av den Europeiska landskapskonventionen. Flera statliga myndigheter har under året haft ett gemensamt seminarium med detta tema i Västra Götaland. och Riksantikvarieämbetet representerade Sverige vid en internationell konferens om Europeiska landskapskonventionen. Samtidskonst och form och design I kulturnämndens detaljbudget för 2012 uppgår området bild och form till drygt 1,3 %. I denna anslagspost inkluderas bland annat stöd till följande verksamheter med långsiktigt uppdrag från kulturnämnden: Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Lokstallet i Strömstad, Nordiska Akvarellmuseet, Röda Sten, Skövde Kulturhus (konstenheten) och Konstenheten i Västra Götalandsregionen. Kultursekretariatet har under året fördjupat samtalen med aktörer inom bildkonstområdet. Därutöver ger kulturnämnden långsiktiga uppdrag till eftergymnasiala utbildningsanordnare inom konst, form och design: Art Collage, Domen konstskola, Formakademin, Göteborgs konstskola, KV konstskola, Nordisk designskola och Tillskärarakademin. Utställningsersättningar till konstnärer inom MU avtalet I kulturnämndens detaljbudget för 2012 betonas särskilt utställningsersättningar till konstnärer inom det så kallade MU avtalet. MU står för medverkans och utställningsersättning och är samlingsnamnet på ett statligt ramavtal för konstnärer höjdes utställningsersättningen och kulturnämnden beslutade 14 december, 123, att fördela en fast summa på kronor till Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Lokstallet i Strömstad, Röda Sten och Skövde Kulturhus. beslutade även att frågan om utställningsersättning till konstnärer fortsättningsvis ska ingå i diskussioner om uppdrag till konstverksamheter. Västra Götaland goes Milano goes Röhsska goes Dalsland and Tibro :

14 Sida 12(44) För fjärde året i rad gjorde kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden en stor designsatsning under Möbelmässan i Milano och utställningen visades även på Röhsska museet, Dalslands museum och Inredia i Tibro. Ett bra sätt att betala tillbaka till västra götalänningarna av vad man visat utomlands. De som inte kunde ta sig till Milano kunde ta del av satsningen på hemmaplan Film och media I kulturnämndens detaljbudget för 2012 uppgår området film och media till drygt 4 %. Den största delen utgörs av medel till Film i Väst, mer än 94 %. Därutöver ingår även medel till ett filmpris Dragon Award Best Nordic Film, som delas ut på Göteborg International Film Festival. I anslagsposten ingår även satsningar på digitalisering och projekt Angeläget. Läs mer under rubriken rättighetsfrågor om resultatet från dessa satsningar. Film i Väst Under 2012 har Västra Götaland ytterligare stärkt sin position som Sveriges främsta filmregion. Drygt hälften av all svensk långfilm och TV-drama samproduceras av Film i Väst, vilket i sin tur innebär att de spelas in, produceras eller efterbearbetas i Västra Götaland. Film i Västs samproduktioner kammade hem inte mindre än 12 guldbaggar av 18 möjliga på 2012 års guldbaggegala. Dessutom är två av Film i Västs samproduktioner för första gången Oscarsnominerade i kategorin foreign language film. Det är Nikolaj Arcels film A Royal Affair samt Espen Sandbergs och Joachim Rønnings film Kon-Tiki. I september klubbades slutligen det nya filmavtalet som skall gälla För första gången finns Västra Götalandsregionen med som en aktiv del av avtalet via Film i Väst, som fört talan för Sveriges fyra produktionscentrum. Göteborg International Film Festival Göteborg International Film Festival (GIFF) har haft ett kulturpolitiskt uppdrag från kulturnämnden beslutade 14 december, 113, om ett långsiktigt uppdrag till GIFF från Det finns flera orsaker till detta beslut, bland annat är GIFF en av norra Europas största och mest publika filmfestivaler. Under 10 dagar 2012 visades 434 filmer från 76 länder och biljetter såldes. Filmpriset Dragon Award Best Nordic Film på hela en miljon kronor delades ut för andra gången. Vinnare 2012 blev den norska filmen Kompani Orheim av Arild Andresen. Kultur i Väst I kulturnämndens detaljbudget för 2012, uppgår stöd till konsulentverksamhet vid Kultur i Väst till ungefär 5 %. Kultur i Västs uppdrag är dock bredare än så. Genom kommunbesök har kontakten med kommunerna på ledningsnivå ökat. Detta har medfört att kulturen har kopplats till andra verksamhetsområden, exempelvis planarbete i Karlsborg och destinationsutveckling i Dalsland.

15 Sida 13(44) Kultur i Väst har under året gett konsultativt stöd och fortbildande insatser till bibliotek i olika former. Dessutom har alla nyfödda i Västra Götaland fått en egen bok och barn har varit aktiva på hemsidan Barnens bibliotek. Utbudsdagen Expo 2012 lockade 400 besökare från hela Västra Götaland personer har tagit del kulturupplevelser i egen turnéproduktion eller förmedlade av Kultur i Väst. Ett omfattande utbud för barn och unga har erbjudits både i egen regi och genom Kulturkatalogen Väst. Kultur i Väst har 2012 även genomfört en mängd insatser för att stärka strukturerna för konstarternas förutsättningar i Västra Götaland, exempelvis mentorsprogrammen för dansare. Vidga deltagandet s målsättning med att vidga deltagandet, är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. I broschyren "Den stora kulturen - många ska bli fler" ger ett antal kulturarbetare från olika delar av Västra Götaland sin syn på hur kulturen kan arbeta med ökat deltagande. Specifika insatser för att främja jämställdhet, mångfald, tillgänglighet samt att öka barns och ungas delaktighet, beskrivs under rubriken rättighetsfrågor. Att vidga deltagandet handlar också om att betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande perspektiv. Kultursatsningar är en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärks demokratin. Folkbildning s tredje största anslagspost går till folkbildning och verksamheter som anordnar utbildning. Folkbildningens samhällsuppdrag är att stärka demokratin, skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, att utjämna utbildningsklyftor samt att bredda intresset för- och delaktigheten i kulturlivet. Samhällsuppdraget är grunden för kulturnämndens stöd till de tjugo folkhögskolorna och tio studieförbunden som finns i Västra Götaland. beslutade 19 september, 75, att påbörja ett arbete med en folkbildningspolitisk viljeinriktning. Ett första steg var att träffa företrädare för Västra Götalands Bildningsförbund och diskutera inriktning och tidsplan har även samtal om utveckling förts med representanter från studieförbunden. Folkhögskolor Sedan 2011 har ett reformeringsarbete pågått för att tydliggöra folkhögskolornas samhällsuppdrag och skapa ett transparant bidragssystem genomfördes en mängd möten för att lyssna in och ta tillvara på kompetensen hos folkhögskolorna. tog ställning till ett antal principer för en bidragsmodell vid mötet 19 september, 75. Regionstyrelsen har även beslutat att införa en gemensam förvaltning för de sju regionägda folkhögskolorna ( , 198).

16 Sida 14(44) De regionägda folkhögskolorna har redovisat en slutrapport av kulturnämndens långsiktiga uppdrag Resultaten visar att samtliga folkhögskolor har ökat tillgängligheten bland annat genom att utveckla skolorna som mötesplatser. Även delaktighet prioriteras i uppdragen och enligt utvärderingarna från perioden är kursdeltagarna mycket nöjda med sin utbildning. De upplever en stor personlig utveckling, får insikter i samhälle och demokratins funktionssätt. Vidare har folkhögskolornas regionala roll stärkts genom ett högt sökandetryck och ökande studerandetillströmning. Att arbeta med jämställdhet och mångfald tillhör värdegrunden i folkbildningsuppdraget. Olika former av pedagogiska aktiviteter har folkhögskolorna tagit till hjälp i denna attitydbearbetning. Lust att lära Inom handlingsprogrammet Lust att lära har främst det sista uppdraget, att bredda intresset för- och delaktigheten i kulturlivet, stått i fokus. Under 2012 arrangerades ett antal möten, seminarium och workshops för att sprida idéer, utbyta erfarenheter och knyta kontakter mellan folkbildningen och kulturlivet. Ämnena har varit frågor som flexibelt lärande, sociala medier och lärandet utifrån industrihistoriska miljöer. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet pekar ut Västra Götalandsregionen som ett av få goda exempel på hur folkbildningen beskrivs som en del av kulturlivet. Detta eftersom folkbildningen fick stort utrymme i kulturplanen, trots att aktörerna inte ingår i kultursamverkansmodellen. Folkbildningsrådet behandlade under året tre ansökningar om nya folkhögskolor i Västra Götaland. I yttrandet ställde kulturnämnden sig positiv till mer folkbildning i Västra Götaland ( , 94). Ideella sektorn Utöver de uppdragsstyrda bidragen finns också ett stort antal regelstyrda bidrag till folkbildning, idrottsrörelse och föreningsliv. Dessa utgör ett stöd till aktörer inom ideella sektorn, vilka utgör en betydelsefull grund i ett demokratiskt samhälle. Bidragen styrs av fasta parametrar men också av riktlinjer kring demokratisk styrning och öppna strukturer. Kultursekretariatet har även under detta år deltagit i arbetet med att etablera en gemensam föreningsdatabas inom Västra Götalandsregionen. Arbetet har dock hamnat i en återvändsgränd, eftersom det är oklart vad databasen ska hantera och vilka som ska vara med. och sekretariatet för kontinuerliga dialoger med aktörer i den ideella sektorn har många diskussioner förts i samband med arbetet med den nya kulturplanen. Kultursekretariatet har även deltagit i en arbetsgrupp för att utarbeta en överenskommelse om samverkan med aktörer inom sociala ekonomin, enligt ett beslut i regionstyrelsen ( , 62). Effekterna av sociala insatser kan vara svåra att mäta, ett seminarium på temat arrangerades därför av kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet, rättighetskommitténs kansli och enheten för folkhälsofrågor.

17 Sida 15(44) Nyttja tekniken Digitaliseringen ökar tillgängligheten för medborgare att ta del av kultur. införde därför ett stöd till digitalisering av biografer redan har kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden avsatt två miljoner kronor för digitalisering. Sammanlagt inkom tio ansökningar, varav kulturnämnden beviljade stöd till tio salonger i sju kommuner. I Västra Götaland finns nu drygt 40 digitaliserade salonger, varav 30 digitaliserats med hjälp av stöd från Västra Götalandsregionen. Utöver digitalisering av biograferna har kulturnämnden under året även beviljat ett särskilt stöd till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker, för fortsatt utvecklingsarbete inom det digitala området. Flera effekter av Västra Götalandsregionens satsningar på digitalisering kan redan synliggöras. En första är förstås ökad tillgänglighet genom att medborgare även utanför de större orterna kan ta del av filmpremiärer, föreställningar och konserter. En annan effekt av det regionala stödet är att Västra Götaland var kraftigt överrepresenterat i stödet från Svenska filminstitutet under året. Hela en tredjedel av filminstitutets medel för digitalisering gick till Västra Götaland. 3.2 Insatser för kommunikation I kulturnämndens detaljbudget för 2012 synliggörs flera planerade insatser för kommunikation, som berör dialog med medborgare. Det har under året varit ett kontinuerligt arbete med att förbättra och tillgängliggöra information på kulturnämndens externa webbplats. Exempel på insatser är tydligare kontaktinformation till medarbetare på kultursekretariatet, tydligare menystruktur och förbättrade informationstexter för kulturnämndens stöd och bidrag. Vidare har arbetet med sociala medier utvecklats och Facebook, Twitter och Bambuser har använts vid medborgardialogerna och vid kulturnämndens medverkan i Almedalen. Resultatet har varit gott och föranleder fortsatt arbete i dessa forum. beslutade 25 oktober, 98, att årets medborgardialog skulle genomföras genom två förberedda besök i gymnasieklasser. I december fick Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn och Polhemsgymnasiet i Göteborg, besök av representanter från kulturnämnd och sekretariat. Det blev fördjupad diskussion om bland annat kulturpolitiska prioriteringar, vidgat deltagande i kulturlivet i allmänhet och barn och ungdomars delaktighet i synnerhet. Eleverna uttryckte en stark önskan om att kultur, särskilt för yngre, måste bli billigare. Slutsatsen från årets medborgardialoger är att det var framgångsrikt att vända sig till unga vuxna, som inom skolundervisningens ramar kunnat förbereda sig genom att läsa in sig på strategiskt viktiga dokument. Detta skapar en god utgångspunkt för relevant dialog. I spridnings- och dokumentationssyfte är filmning/streaming något kulturnämnden bör fortsätta med och vidareutveckla. Det bristfälliga intresset för att delta via Twitter och Bambuser, synliggör vikten av att bedriva riktade kampanjer för att intressera fler.

18 Sida 16(44) 3.3 Rättighetsfrågor Att vidga deltagandet i kulturlivet är ett strategiskt område i kulturstrategin. Det handlar om att motverka diskriminering och verka för ett tillgängligt kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Särskilda insatser bör vidare göras för, av och med barn och unga. s handlingsplan för mänskliga rättigheter är vägledande för det arbete som bedrivs inom ramen för rättighetsfrågor och särskilt för att främja jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Under 2012 har en uppföljning av handlingsplanens aktiviteter och analys om måluppfyllelse gjorts för Slutsatsen är att nära samtliga aktiveter som angetts i handlingsplanen blivit gjorda. Barn och ungas delaktighet i kulturlivet har kommit särskilt i uttryck genom handlingsprogrammet Rätt att vara med. Vidgat deltagande prioriteras i uppdrag till utförare Ett av kulturnämndens främsta verktyg för att öka delaktigheten i kulturlivet för alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ursprung eller funktionsförmåga, är i de treåriga uppdragen och i dialogen med utförarna. Målsättningarna som anges i handlingsplanen för mänskliga rättigheter är att uppdragsprocessen ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Resultatet är att både de kulturstrategiska uppdragen , såväl som de långsiktiga uppdragen , inkluderar mål och indikatorer för olika aspekter av vidgat deltagande. Kulturstrategiska uppdrag vidgar deltagandet i kulturlivet Ett flertal av de nya kulturstrategiska uppdragen har interkulturella förtecken, däribland Hammarkullekarnevalen och Bwana Club. Vidare bidrar Doris plattform till ökad jämställdhet inom filmområdet. Danskompaniet Spinn gör ett pionjärarbete inom den integrerade dansen, Teater Kattma inom den integrerade teatern och även Share Music och Very Special Arts möjliggör för personer med olika förutsättningar att skapa kultur tillsammans. Måluppfyllelse i långsiktiga uppdrag En första analys har gjorts av måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen för de kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen. Resultaten visar att det finns flera goda exempel på hur kulturinstitutioner i Västra Götaland arbetar för att inkludera fler och ge tillgång till kulturupplevelser för alla. Detta bekräftas även av en rapport från en expertgrupp inom EU i följande rapport: Policies and good practices in the public arts and in cultural institutions to promote better access to and wider participation in culture I rapporten framhålls bland annat Göteborgs Stadsteaters projekt "På vid gavel" som exempel på att bättre tillgänglighet innebär bättre service för alla. Även Göteborgs Symfonikers arbete med El Sistema lyfts fram som ett gott exempel. El Sistema började i Hammarkullen 2010 och idag har det spridit sig till flera orter i Sverige. Göteborgs Operan bedriver ett stort arbete för, av och med barn och unga inom musikteater, barnkör och dans. Fler exempel inom scenkonstområdet är Regionteater Väst, landets största teaterinstitution för barn och unga, undersöker identitetsproblematiken i produktioner av hög

19 Sida 17(44) konstnärlig kvalitet. Värt att lyfta fram är också Folkteaterns arbete med att genom sina repertoarval vidga perspektiven med det som berättas från scenen, exempelvis Katitzi, Två fattiga rumäner som talar polska och Breaking the Waves. Folkteatern har även textat vissa föreställningar på arli och persiska. Även museisektorn arbetar aktivt med att vidga deltagandet. Av tradition är målgruppen barn och unga viktig i museivärlden och är sedan länge ett utvecklingsområde för samtliga museer. Beträffande övriga mänskliga rättighetsperspektiv har Bohusläns museum genom projektet Den Skandinaviska resandekartan lyft fram kulturarvet för resandefolket och en permanent utställning invigdes 2012 den enda i sitt slag i Sverige. Nordiska akvarellmuseet har arrangerat konstföreläsningar och andra kulturprogram i samarrangemang och bedriver en omfattande pedagogisk verksamhet som främst riktar sig mot barn och unga. När det gäller jämställdhetsaspekter visar slutrapporterna att de flesta verksamheter beaktar genus- och jämställdhetsperspektivet i programplanering, rekrytering och har kompetensutveckling för personalen. Beträffande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning visar slutrapporterna att de flesta verksamheter inventerar enligt tillgänglighetsdatabasen. Scenkonstinstitutionerna har rullstolsplatser och erbjuder i de flesta fall syntolkning och hörselslinga. Samtidigt har flera samtal under året med representanter för hörsel- och synskadade visat på behovet av ytterligare arbete. Det finns behov av större tillgång till kulturutbudet, men också möjlighet att själv kunna utöva kultur. Seminarier med tema vidgat deltagande Vidgat deltagande har även varit tema för flera seminarier under året. Under Forum Västra Götaland arrangerade kultursekretariatet ett seminarium med fokus på tre kulturprojekt som väsentligt bidragit till delaktighet på olika sätt: HBTQ-festivalen, danskompaniet Spinn och Tillt. arrangerade även två seminarier på temat vid politikerveckan i Almedalen. Årets båda träffar med kulturnämndens uppdragstagare fortsatte i samma anda och inkluderade även fördjupade samtal om vidgat deltagande. Tjänstemän på kultursekretariatet har även deltagit i regionala och internationella seminarier om tillgänglighetsfrågor och fått möjlighet till kompetensutveckling i jämställdhet, mångfald och HBTQ frågor. Interkulturella möten beslutade 23 maj, 37, om särskilda åtgärder för att öka mötena mellan människor med olika kulturella bakgrunder. I ett första skede inventerades befintliga verksamheter/aktörer inom fältet. Därefter planerades gemensamma aktiviteter som främjar nya möten människor emellan. Möten som bryter segregation mellan åldrar, boenden och olika kulturer och främjar nyfikenhet, gemensamma intressen och nya tankemönster. En Tankesmedja har också etablerats mellan aktörer i Trollhättan, Skövde, Borås och Göteborg

20 Sida 18(44) Nordost. Utbildning i Storytelling har även genomförts i Skövde och planeras på övriga orter under Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp för kulturnämnden och att barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder är också ett av regionfullmäktiges prioriterade mål. I enlighet med prioriterade insatser i kulturnämndens detaljbudget 2012 har en utvärdering genomförts om effekterna av fri entré för barn och unga till Västra Götalandsregionens museer Slutsatsen är att fri entré i praktiken inte ökat tillgängligheten till kultur för barn och ungdomar. Riksteater Väst och Slottskogsobservatoriet har även erhållit särskilt stöd för kultur för barn och unga. s mer övergripande satsningar på barn och unga inkluderar bland annat följande: Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i uppdrag till kulturverksamheter Arrangörsstödet för barn- och ungdomskultur kompletterar kulturnämndens satsningar på kulturinstitutionerna och förmedlas av Kultur i Väst KulturUngdom har ett kulturstrategiskt uppdrag och fördelar K-pengen, en snabbslant för ungas egna projekt och arrangemang. KulturUngdom driver även projekt Angeläget. Utvecklingsprojekt bedrivs inom ramen för handlingsprogrammet Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid De första två punkterna beskrivs utförligt i avsnittet om regionfullmäktiges prioriterade mål. Följande avsnitt berör K-pengen, Angeläget och handlingsprogrammet "Rätt att vara med". Angelägen K-peng till unga KulturUngdom har kulturnämndens delegation att handlägga och fördela K-pengen. Under 2012 har KulturUngdom fördelat kronor till 156 projekt av totalt 243 ansökningar. 98 projekt beviljades K-peng 2007 och har sedan dess ökat varje år. KulturUngdom har under 2012 även fått stöd av kulturnämnden för ett projekt för mänskliga rättigheter, Angeläget. Under 2012 genomfördes den sjunde dokumentärfilmfestivalen på Bergakungen i Göteborg, där fler än 250 unga filmskapare skickade in 72 dokumentärer. Under året har även sex skolfestivaler arrangerats. Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid Särskild utveckling bedrivs inom tre områden: KLIV 2.0, Kompetensväxling NAV och Ungas internationella rörlighet. Projektet KLIV 2.0, Kultur, Lärande I Vardagen, med stöd av en projektledare har fyra skolor i Västra Götaland utgjort forskningsstationer, som arbetat med att utveckla olika modeller för

21 Sida 19(44) hur ett kontinuerligt och strukturellt samarbete ska kunna etableras. Projektet summerades med konferensen Hur går vi vidare mot en framtid som vi inte känner. beslutade 14 december att fortsatta processen i ett nästa steg, KLIV 3.0. Kompetensväxling NAV - Nätverk för arbetslivsmuseer i Väst syftar till att erbjuda unga intressanta sommar/feriejobb och samtidigt resursförstärka mindre ideella kulturarvsverksamheter under turistsäsongen. I Kompetensväxling NAV medverkade under sommaren 2012 fyra kommuner och sju museum. Ungas internationella rörlighet: Ett av EU 2020s flaggskepp är Unga på väg. har tillsammans med regionutvecklingsnämnden och folkhälsokommittén påbörjat en kartläggning om nuläget, behoven och möjligheterna för en regional infrastruktur, som syftar till att öka ungas möjligheter till praktik, utbildning och kulturutbyten inom främst Europa. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Kulturpolitikens syften och ambitioner är långsiktiga. En medveten satsning på kultur har bidragit till att Västra Götalandsregionen är en framgångsrik kulturregion. stödjer kulturlivet i Västra Götaland genom ett brett och omfattande uppdrags- och stödsystem till såväl kulturinstitutioner och folkhögskolor, som aktörer inom det fria kulturlivet och den ideella sektorn. Samverkan är nödvändig för att utveckla kulturlivet och en förutsättning för att vara en ledande kulturregion. har under 2012 fördjupat samarbetet med kommuner och andra aktörer inom det kulturella området, både i Västra Götaland, nationellt och internationellt, inte minst genom den så kallade kultursamverkansmodellen. I början av året inleddes processen med att ta fram en ny kulturplan för Västra Götaland Processen har, precis som vid framtagandet av kulturstrategin, engagerat många. Kultur är en viktig utvecklingsfaktor för Västra Götaland och har ekonomisk potential. har de senaste åren gjort gemensamma satsningar med regionutvecklingsnämnden, bland annat genom långsiktigt stöd till Film i Väst och handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn. har även bedrivit ett omfattande och mångskiftande internationellt arbete under Satsningen på att stimulera till ökat EUengagemang och deltagande i EU projekt har varit framgångsrikt. s arbete i medlemsorganisationerna har utnyttjats effektivt, vilket bidragit till såväl policy- som projektutveckling. När det gäller organiserade internationella samarbeten har bland annat överenskommelser om fortsatt samarbete tecknats med North East England och i mexikanska

22 Sida 20(44) Querétaro. Dessutom har en storsatsning på Västsvenska kulturdagar genomförts i Mexiko. Vidare fortgår samarbetet med Karnataka i Indien, där utbytet ska stärka fria aktörer, institutioner och civilsamhället. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet I Kulturstrategin, En mötesplats i världen, pekas fem strategiska områden ut. Insatser för att utveckla kapaciteter och öka internationaliseringen bedöms vara mest relevanta i verksamhetsperspektivet. Beskrivning av insatser för att gynna nyskapande, vidga deltagandet i kulturlivet och att nyttja tekniken står under rubriken medborgarperspektivet. Utveckla kapaciteter genom samverkan Utveckla Västra Götalandsregionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle. ( En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland, sidan 17) Nationell samverkan Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen är en ny modell för fördelning av statliga medel till kulturverksamhet i hela landet. Med utgångspunkt i underlag till kulturplan , beslutade Kulturrådet om statliga medel till Västra Götalandsregionen, som kulturnämnden sedan fördelade till kulturinstitutioner och annan kulturverksamhet inom sju konst- och kulturområden. Det har varit ett intensivt arbete under året med kvantitativ och kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet med avseende på resultaten från lades också grunden för en ny nationell kulturdatabas, som förhoppningsvis kommer att underlätta den kvantitativa uppföljningen framöver. Överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Västra Götaland Kultursamverkansmodellen omfattar i dagsläget inte hela kulturpolitiken. har därför valt att upprätta särskilda överenskommelser med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Förarbeten inför en liknande med Riksarkivet har även pågått under året. Västra Götalands kulturplan Västra Götalands kulturplan är ett verktyg för att förverkliga visionen om det goda livet och kulturstrategin. Kulturplanen utgör även i vissa delar ett förhandlingsunderlag med staten i kultursamverkansmodellen. I början av året inleddes processen med att ta fram en kulturplan för Västra Götaland 2013-

23 Sida 21(44) Processen har, precis som vid framtagandet av kulturstrategin, engagerat många. Vid sidan av alla mötesplatser och nätverk som kontinuerligt pågår i Västra Götaland, har särskilda etablerats för dialog om den nya kulturplanen. Exempelvis följde en politisk samrådsgrupp arbetet vid sidan av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Kommunerna och den ideella sektorn förde fram synpunkter i de seminarier som arrangerades i samtliga kommunalförbund i Västra Götaland. Uppdragstagare bjöds in till gemensamma seminarier, där olika konst- och kulturområdens behov och utvecklingspotential diskuterades. Samtalen mynnade ut i en remissutgåva av Västra Götalands kulturplan Under remisstiden inkom 27 skriftliga yttranden och intresserade hade även möjlighet att muntligt diskutera remissutgåvan vid en hearing. beslutade om Västra Götalands kulturplan september, 69, som sedan godkändes av regionfullmäktige 23 oktober, 177. Kommunal, delregional och regional samverkan Två av Västra Götalandsregionens förvaltningar (Kultur i Väst och Västarvet), har kulturnämndens uppdrag att arbeta nära kommunerna för att stärka dessas kulturliv. bekostar också en processledare i varje kommunalförbund med uppdrag att verka för kultur som lokal utvecklingsfaktor. Under 2012 har kulturnämnden och sekretariatet stärkt sin dialog med kommunerna. Kulturchefen har samlat kulturcheferna i kommunerna vid två tillfällen. s presidium har också haft enskilda överläggningar med en rad kommuner för att se hur man tillsammans kan stärka kultursatsningarna. Dessutom har kulturnämndens ordförande tagit initiativ till delregionala träffar med ett brett deltagande. Syftet var att lära sig mer om kulturlivet och försöka skapa tillfälle för erfarenhetsutbyten och samarbeten. Kultursekretariatet har under året deltagit i arbetet med att ta fram en gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Kultur och näring 2012 har diskussionerna om kultur och näring förstärkts. Västsvenska handelskammaren har varit en naturlig dialogpart och under våren arrangerades en hearing med kulturministern, där de västsvenska satsningarna på kulturnäringar diskuterades var sista året för Handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn. Inom ramen för handlingsprogrammet har Västra Götalandsregionen arbetat med att utveckla branschen inom fyra områden: Utveckla affärsstödsystem, stödja kultursystem, skapa nätverk och anordna tankesmedja. Handlingsprogrammet var ett samarbete mellan kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Läs mer under rubriken regionfullmäktiges prioriterade mål för beskrivning av aktiviteter och resultat.

24 Sida 22(44) Internationellt arbete s internationella arbete kan delas in i två övergripande uppgifter: bevakning och påverkan, respektive samarbete och utbyten. Arbetet sker vidare på tre olika nivåer: i internationella organisationer, genom internationella samarbeten och utbyten samt i förhållande till Europeiska unionen. I detaljbudget för 2012 prioriterar kulturnämnden särskilt deltagande i EU projekt. Internationella samarbeten och utbyten Emilia-Romagna, Italien Sverige-Emilia-Romagna-nätverket har initierat ett EU-finansierat projekt om hur lokal kulturpolitik kan bidra till utveckling och tillväxt. I början av året deltog kultursekretariatet i ett möte i polska Poznan, som lade grunden för en matchmakning-resa i juni till Emilia- Romagna. Med på resan var representanter från Borås Konstmuseum och Författarcentrum Väst, den senare gjorde partnersök, som också har resulterat i en ansökan om EU projekt. En delegation från Emilia-Romagna skulle besöka Västra Götaland i slutet av året. På grund av en omfattande jordbävning i regionen, har arrangemanget skjutits fram. North East England En delegation på drygt 30 personer från North East England besökte Västra Götaland i början av året. Besökarna representerade såväl offentliga organisationer som näringslivet. Det var vidare en bred uppslutning från Västra Götaland från kulturinstitutioner, fria kulturlivet, kommuner och näringsliv, totalt representerades fler än 17 verksamheter. Parterna enades om att samarbetet borde formaliseras för att skapa utrymme till fördjupning. Ett treårigt samarbetsavtal undertecknades i juni i Newcastle av kulturnämnden och Arts Council och North East LEP (Local Enterprise Partnership). I samband med avtalstecknandet bjöd kulturnämnden in till ett möte med syfte att utvärdera pågående samarbeten och diskutera framtida utveckling. Resultatet från mötet är att en arbetsgrupp ska utarbeta konkreta förslag för hur samarbetet kan utvecklas i framtiden. Kultursekretariatet deltog i konferensen Think Digital i Newcastle, som är ett samarbete mellan aktörer i North East England och svenska Tillväxtverket. Konferensen tog upp det senaste inom digitala tekniken och dess möjligheter att bidra till ökad tillgänglighet. Karnataka, Indien Samarbetet mellan Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Government of Karnataka, department of Kannada and Culrure, har nu pågått i tre år. Aktörssamverkan är den arbetsmetod som kulturnämndens samarbeten använt sig av. Ett flertal aktiviteter har genomförts av aktörerna under 2012, framförallt av olika delar av Göteborgs universitet. En arbetsgrupp har även bildats, som ska samordna kontakter med Indien i Västra Götaland. Gruppen består av representanter från kultursekretariatet, Göteborgs universitet och

25 Sida 23(44) Västsvenska handelskammaren. Querétaro och Michoacán i Mexiko arrangerade i samarbete med Svenska ambassaden i Mexico City, tio Västsvenska kulturdagar i Querétaro. Ett drygt 20-tal västsvenska kulturutövare gjorde över 30 aktiviteter/framträdanden med ett varierat och innehållsrikt program. Uppskattningsvis besöktes de västsvenska kulturdagarna av närmare besökare Nätverk med konsulära kåren För att vidga nätverket och söka nya samarbeten arrangerade kulturnämnden och sekretariatet under hösten ett seminarium på temat Västra Götaland och Världen kultur för gränsöverskridande kontakter. Ett tiotal speciellt inbjudna konsuler, representerande lika många européska länder, deltog i arrangemanget. Internationella stipendier och gästateljéer har 2012 beviljat kronor i internationella resestipendier till sju aktörer av totalt 22 ansökningar. Det är jämn könsfördelning bland stipendiaterna, då tre kvinnor, tre män och en förening erhållit resestöd. Indien är destination för tre aktörer, Mexico och North East England får besök av två stipendiater. På gästateljéfronten har det i vanlig ordning hänt, eller kommer snart att inträffa, ett antal konstnärsutbyten på nya platser och väntande ateljéer i världen. Konstnärerna väljs ut genom en gästateljéjury. Under 2012 har fem konstnärer från Västra Götaland fått möjlighet att inspireras av andra kulturer och samtidigt sprida västsvensk kultur till Alexandria i Egypten, Kunming i Kina, Querétaro i Mexiko och Berlin i Tyskland. Kulturlivet i Västra Götaland har berikats av intryck utifrån, genom att konstnärer från Egypten, Kina och Mexiko varit på plats i gästateljéerna på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Flera av vistelserna har resulterat i utställningar och inte minst knyts kontakter för framtida samarbeten över nationella gränser. Europeiska unionen (EU) och internationella organisationer s EU-arbete strävar efter ökad tillgänglighet och demokrati. Arbetet sker efter de riktlinjer för EU-arbetet som kulturnämnden antog 2010 och nyckelorden är: Påverkan Pengar Policy. Det vidgade deltagandet är också en prioriterad fråga i EU:s kommande kulturprogram Creative Europe. Inspirerade av konferensen på detta tema i Bryssel förbereds nu en konferens 2013 i Västra Götaland. Påverkan och policy påverkar dels genom ett informellt nätverk av regionala kontor i Bryssel (Regions and Cities for Culture, RCC), men också via kulturdepartementet i samverkan med SKL och Region Skåne. Påverkan sker också genom olika internationella organisationer. Conference of Perpheral Maritime Regions (CPMR), har lyft turism och kulturfrågorna gentemot olika EU institutioner

26 Sida 24(44) inför den nya programperioden och den särskilda satsningen på Blue growth. Även Nordsjökommissionens kultur och turismgrupp har haft stor framgång i arbetet med policy och projektutveckling. Ett större projekt är under utvecklande, North Sea Seafood Route. I samband med European Maritime Day i Göteborg i maj, arrangerade kulturnämnden tillsammans med organisationen Civilscape och Europarådet ett seminarium om Sea Scapes. Ett mer långtgående samarbete har inletts som resultat av detta initiativ. Information och dialog på hemmaplan Kultursekretariatet ger kontinuerlig information och deltar i dialoger. Metoden är att (gärna i samarbete med EU-avdelningen på regionutvecklingssekretariatet) stegvis bygga upp kunskaper, förtroende och nätverk för EU-samverkan. Därtill görs även riktade informationsinsatser, exempelvis arrangerades ett seminarium i april, EU+. 95 deltagare tog del av information om EU:s stödformer och passade på att knyta kontakter inför kommande partnersök. EU stöd för att delta i nätverk, förverkliga projektidé eller träffa samarbetspartners Under våren utlystes kulturnämndens nya EU stöd, resestöd och konsultcheckar. Fyra verksamheter ansökte och beviljades resestöd för att möjliggöra möten med samarbetspartners inför EU ansökan. Mariestads kommun ansökte och beviljades konsultcheck för att anlita en extern kraft att skriva ansökan till EU projekt. Ett så kallat partnersök genomfördes i november i Bryssel och workshops har också arrangerats med den svenska Kulturkontakten (desken) för EU:s kulturprogram. Inledningsvis elva projekt ledde till tre ansökningar till kulturprogrammet (Producentbyrån, TILLT och Författarcentrum Väst). Tre ansökningar på ett år från Västra Götaland är mycket bra i ett program som haft cirka 20 svenska projekt någonsin. Varför valdes just dessa aktiviteter? Utvärderingar visar att de svaga punkterna i hela projektsökarkedjan är kulturverksamheternas tidsbrist, kompetensbrist i att skriva, svårigheter att hitta samarbetsparter och att hitta nya sammanhang. Trenden är att intresset växer för kulturnämndens insatser. EU-projekt har under året finansierat flera EU projekt: CHARTS (interreg IVc om turism), CREA.RE (interreg IVc-projekt), North Sea Screen Partner (interreg Nordsjön om film), CARAVAN (EU:s kulturprogram), Bottom Up (Röda sten och Konstepidemin inom EU:s kulturprogram), In Site (Interreg Nordsjön, konst mellan Oslo och Tjolöholm), Textiloch modefabriken (Inkubator för mode, Regionalfonden). CHARTS (Culture and Heritage Added value to Regional policies for Tourism Sustainability), startade Projektet syftar till att utveckla metoder och strategier för kulturturismen Europa. Ett tjugotal partners samverkar vid regelbundet återkommande workshops kring goda exempel samt genom utbyte av personal för erfarenhetsutbyte.

27 Sida 25(44) s särskilda ansvar är att utveckla kvalitetskriterier för kulturturism. CREA.RE har avslutats under 2012 och samverkan har till stor del handlat om utbyten av goda exempel. En gemensam policyhandbok har skrivits och tillsammans med liknande EUprojekt bildat ett informellt kluster som gemensamt lägger fram policyförslag till EUkommissionen. Flera aktiviteter har ägt rum under 2012, bland annat en konferens på Eriksberg med flera externa deltagare utöver projektparterna. Även treåriga projektet North Sea Screen Partner (NSSP) har avslutats under året. Under 2012 har man framför allt fokuserat på tre saker: att erbjuda kompetensutveckling för kvinnliga filmare, att utveckla filmturismen i Västra Götaland och att inleda ett forskningsarbete runt filmens klimatpåverkan. Flera aktiviteter har ägt rum under 2012, bland annat ett seminarium, Green screen i Göteborg och att stötta Västsvenska turistrådet och Film i Väst med att utveckla Fjällbacka som filmturistdestination. Arbetet med Historiens skuggor (att utveckla appar för olika turistdestinationer längs Göta älv) fortsatte likaså, och är ett samarbete mellan Västarvet, Kulturrådet och ett filmbolag. medfinansierar Teater Spiras deltagande i det femåriga projektet CARAVAN, som fått medel ur EU:s kulturprogram. Projektet är stort och Teater Spira liten, vilket gör att kultursekretariatet stöttar med råd och ekonomisk översyn. Ämnet är community theater. Det finns nu goda möjligheter till att Teater Spira går vidare i ett nytt EU-projekt om kultur och hälsa. 4.5 Miljömål har inga ytterligare miljömål förutom regionfullmäktiges prioriterade miljöområden. Resultatet visar kulturnämnden och sekretariatet de senaste åren har minskat på antalet resta mil i tjänsten både med bil och med flyg. Däremot har kultursekretariatet inte tagit fram något miljöledningssystem. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Kultursekretariatets verksamhetsmål följer regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet avseende att sjukfrånvaron ska minska, sträva efter en jämnare könsfördelning och att löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Kulturchefen ansvarar för verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, för att aktivt främja hälsa och motverka ohälsa. Kultursekretariatet har låg sjukfrånvaro, 1,8 % för 2012 och uppfyller därmed målet om sjukfrånvaro under 2,5 %. Sjukfrånvaron har dock ökat mellan 2011 och Kulturchefen har under året vidare prioriterat jämställdhet och mångfald vid rekrytering av nya medarbetare och vid lönesättning.

28 Sida 26(44) 5.3 Personalstruktur Det arbetar 21 personer på kultursekretariatet, varav 10 inom administration och 11 inom utbildning, kultur och fritid. Personalvolymen är oförändrad 2012 jämfört med Däremot har personalstrukturen förändrats något och en omförflyttning har skett från kategorin utbildning, kultur och fritid till administration. 5.4 Personalvolym Kultursekretariatet har anställda inom två personalgrupper, utbildning, kultur och fritid samt administration, vilket visas i tabellen nedan. Anställda per personalgrupp Sjuksköterskor, barnmorskor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Summa Av tabellen ovan framgår att det arbetar 21 personer på kultursekretariatet. Personalvolymen är oförändrad 2012 jämfört med 2011 och även personalstrukturen är i stort densamma. Kultursekretariatet har även haft två kvinnliga praktikanter under året. När det gäller sysselsättningsgrad är heltid norm och deltid en möjlighet. Det finns därmed ingen anställd som ofrivilligt arbetar deltid på kultursekretariatet.

29 Sida 27(44) 5.7 Jämställdhet och mångfald Det arbetar 21 personer på kultursekretariatet, varav 13 är kvinnor och 8 är män. Könsfördelningen har försämrats något 2012 jämfört med 2011, detta beror på att en manlig medarbetare har gått i pension och ersatts av en kvinnlig kollega. Kultursekretariatet har även arbetat aktivt med regionfullmäktiges prioriterade mål om att löneskillnader mellan kvinnor och män ska fortsätta minska. Resultatet är att kvinnors andel av mäns lön är 87,9% för Jämställdhet och mångfald prioriteras när nya medarbetare rekryteras. Resultatet är att kultursekretariatet 2012 har förstärkts med fler personer med annan etnisk bakgrund än svensk. 6. Övrigt 7. Ekonomiperspektivet Bra De tilldelande regionala medlen för 2012 uppgick till 935,3 mkr, statliga medel enligt kultursamverkansmodellen fördelades med sammanlagt 296,6 mkr. I de regionala medlen ligger bland annat riktade satsningar på Göteborgs Operan med 5 mkr, Göteborgs symfoniker med 10 mkr och ett tillskott till Folkteatern på 5,4 mkr. På den generella uppräkningen av s bidrag med 19,9 mkr har, förutom det allmänna effektiviseringskravet på 0,7 % (-6,3 mkr), en extra minskning med 10 mkr gjort att den uppräkningsfaktor av regionbidraget till verksamheterna som använts för 2012 stannar på 0,4 %. Resultatet för 2012 ligger på + 4,9 mkr vilket skall jämföras med ett budgeterat nollresultat uppgick resultatet till + 6,3 mkr. Avvikelserna mot respektive budgetpost är relativt små med + 4,9 mkr på intäktssidan och - 0,5 mkr på kostnadssidan. har under året haft en kontrollerad ekonomisk utveckling och väl följt budget. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet s regionala medel för 2012 ökade från 905,8 mkr till 935,3 mkr. Ökningen av medel har bland annat gått till prioriteringar av barn och ungas kultur, förbättrade förutsättningar för utbildning, bildkonst, kulturarvsobjekt och på att öka möjligheterna för kulturverksamheter att delta i EU-projekt. De fria kulturaktörerna har stärks genom att medlen

30 Sida 28(44) till de så kallade kulturstrategiska uppdragen ökats och ytterligare en miljon kronor avsattes till utvecklingsprojekt. har under året gjort vissa omdisponeringar i budgeten då medel frigjorts, dels genom att intäkter från återvunnen moms och fakturerade interkommunala ersättningar inte låg i budgeten, dels genom att en del budgeterade kostnader i budgeten inte utfallit ut som planerat. En mindre del av besluten har varit av nivåhöjande karaktär men de flesta besluten var av engångskaraktär. - De väsentligaste icke nivåhöjande besluten omfattade: - Åtgärder för ökad tillgänglighet tkr, underfinanserad verksamhet - Vidgat deltagande tkr, ökade resurser för tiigänglighetsarbetet - Läckö Viktoriahuset tkr, ej budgeterat enligt avtal - Västarvet tkr, ny utsällning Naturhistoriska - Göteborgs symfoniker tkr, stöd digital utveckling - Skaraborgs kommunalförb tkr, kartläggning kreativa näringar 7.2 Ekonomiskt resultat 723 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvik. Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. mot per t.o.m. t.o.m. mot Utfall samt budget budget helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr SR04 Sammanställning RR Tillväxt/Utveckling Statsbidrag 299,0 296,7 297,8 2,3 299,0 296,7 297,8 2,3 Övriga intäkter 2,7 0,7 16,0 2,0 2,7 0,7 16,0 2,0 Verksamhetens 301,7 297,4 313,8 4,3 301,7 297,4 313,8 4,3 intäkter Personalkostnader -17,3-18,1-18,6 0,8-17,3-18,1-18,6 0,8 Övriga kostnader , , ,9-1, , , ,9-1,3 Upplösning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

31 Sida 29(44) bidrag statlig infrastruktur Verksamhetens kostnader , , ,5-0, , , ,5-0,5 Regionbidrag 935,3 935,3 905,8 0,0 935,3 935,3 905,8 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,6 0,0 0,3 0,6 0,6 0,0 0,3 0,6 Resultat 4,4 0 6,3 4,4 4,4 0,0 6,3 4,4 Intäkter Intäkterna för året ligger ca 4 mkr över årets budget. Anledningen till detta är att fakturering för interkommunala ersättningar och momskompensation för utbildningskostnader inte ligger budgeterade som intäkter utan som minskade kostnader. Jämfört med 2011 ligger årets övriga intäkter 13,3 mkr lägre erhöll kulturnämnden övriga bidrag från regionstyrelsen för Folkteaterns rekonstruktion samt för interkommunala ersättningar och Göteborgs symfoniker med sammanlagt 10,9 mkr. mottog även 1,6 mkr från svenska filminstitutet gällande digitalisering Kostnader Kostnaderna för året ligger sammanlagt i nivå med budget med personalkostnader något lägre och övriga kostnader något högre än budgeterat. Personalkostnaderna minskning beror på lägre kostnader för resor och arvoden jämfört med föregående år. Jämfört med 2011 ligger är kostnaderna totalt sett högre då både regionbidrag och statliga medel höjts och därmed även kostnadsnivån. Resultat Resultatet på +4,4 mkr är bättre än det budgeterade nollresultatet. Överskottet ligger fördelat med mindre belopp på ett antal verksamheter. 1,5 mkr av överskottet beror på att beviljat bidrag till Göteborgs Operan inte kunde kostnadsföras på 2012 enligt beslut då Operan inte hade haft motsvarande kostnader Analys utfall/helårsprognos Se punkt 7.2

32 Sida 30(44) 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans s ekonomi är i balans vid utgången av Eget kapital Utgående Utgående Differens exkl balans balans årets resultat och Eget kapital ev bokslutsdisp Eget kapital, region Bokslutsdisposition Årets resultat Summa eget kapital Det utgående egna kapitalet för 2011 översteg de 2 % av regionbidraget som får behållas. En indragning med tkr till regionstyrelsen gjordes därför under april månad. Vid utgången av 2012 uppgår det egna kapitalet till tkr. Regionstyrelsen fattade i december beslut om att godkänna kulturnämndens ansökan om att använda 14 mkr av det egna kapitalet under Investeringar har inte genomför några investeringar under Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokumentation Noter /../userfiles/1/documents/1794_2518_164D.xls../../userfiles/1/documents/1794_2518_DF20A.doc

33 Sida 31(44) REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET V01 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka I visionen om "Det goda livet" understryks att kultur är en viktig faktor för att Västra Götalandregionen ska vara framgångsrik och bidrar till såväl god livskvalitet, som tillväxt och utveckling. De direkta effekterna av kulturpolitiken på det det psykiska välbefinnandet är svåra att mäta, även om Bra de genom forskningsresultat är påvisbara. En ambitiös och framgångsrik kulturpolitik kommer dock att påverka invånarnas psykiska välbefinnande positivt. har arbetat aktivt med frågor som rör kultur och hälsa under Representanter från kulturnämnden och sekretariatet har deltagit i arbetet med att ta fram en handlingsplan jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Kommittén för folkhälsofrågor har samordnat arbetet och antog handlingsplanen i december Under året har även en rad projekt inletts kring kultur och hälsa, där Centrum för kultur och hälsa spelat en viktig roll. Först ut är Playfulness, ett projekt där ett tjugotal personer med diagnosen nedstämdhet får möjlighet att pröva scenisk rörlighet och dans. Projektet är ett samarbete mellan Centrum för scenisk rörelse och Sotenäs vårdcentral. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet står för följeforskningen. har även tagit initiativ till ett rundabordssamtal om hur vi kan utveckla arbetet med kultur, vård och hälsa i Västra Götaland. Samtalet kretsade kring på vilket sätt kultur kan bidra till hälsa och välbefinnande och hur evidensbegreppet kan tolkas på olika sätt. Ted Hesselbom från Röhsska museet berättade om projekt Ubuntu. Projektet har vänt sig till vårdpersonalen, som genom en utställning fått vrida och vända på frågor om identitet, tid, sjukt/friskt och estetikens betydelse för hälsan. Aktörerna runt bordet, bland annat representanter från Skaraborgs sjukhus samt regionutvecklingssekretariatet, var överens om att just kulturella satsningar kring bemötande är den allra viktigaste frågan för vården framöver. Samtliga är positiva till ett förstärkt samarbete mellan kulturinstitutioner och

34 Sida 32(44) vården. V13 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland har 2012 bidragit till fler jobb i Västra Götaland bland annat genom följande insatser: Bra Fortsatt satsning på handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn tillsammans med regionutvecklingsnämnden. Målet med aktiviteterna är att skapa ökad sysselsättning samt stödja entreprenörskap och företagande inom kultursektorn. Inom ramen för handlinsprogrammet har branschen utvecklats inom fyra områden: Utveckla affärsstödsystem, stödja kultursystem, skapa nätverk och anordna tankesmedja. Ökat stöd till utförare för att kunna delta i EU-projekt, vilket på sikt förväntas få en positiv effekt på sysselsättningen. Långsiktigt uppdrag till Film i Väst. Genom Film i Västs verksamhet genereras arbetstillfällen med en uppväxlingsfaktor på mellan 3-4 kronor för varje satsad krona i filmproduktioner. Detta enligt en av kulturnämnden beställd, men oberoende utvärdering från Film i Väst samproducerar drygt hälften av all svensk långfilm och TV-drama. Detta innebär att de spelas in, produceras eller efterbearbetas i Västra Götaland. Det gör att det i princip råder brist på filmarbetare i Västra Götaland, och produktionerna lockar filmarbetare från hela landet (och Norden). Långsiktiga uppdrag till sju folkhögskolor och tretton estetiska eftergymnasiala utbildningar. Genom att stödja utbildningar av hög kvalité i Västra Götaland, blir regionen mer attraktiv och lockar till sig kreativa individer. Kulturstrategiskt uppdrag till Trappan, för att även behålla kreativa individer i Västra Götaland genom kompetenshöjande verksamhet inriktad mot scen-, ton-, film-, och TV-området. V15 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män har 2012 arbetat med att öka nyföretagandet bland annat genom handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn, i samarbete med regionutvecklingssekretariatet var sista året för

35 Sida 33(44) Bra handlingsprogrammet och branschen har utvecklats bland annat genom att utveckla affärsstödssystem. Konstnärer och konsthantverkare behöver tillgång till stöd, hela vägen från student till företagare. Under 2012 har 100 enskilda rådgivningskunder, varav 39 män och 61 kvinnor, från de kulturella och kreativa näringarna genomförts av nyföretagarcentren i Västra Götaland. Av dessa har lite mindre än hälften, 45 stycken, startat företag. Ett utbildningspaket om kulturföretag har tagits fram och flera aktörer från affärsstödssystemen i Västra Götaland har genomgått utbildningen. Dessutom har Genvag.nu, en webbportal för rådgivning har utvecklats och lanserats. Slutligen har en regional konferens för kulturföretagare, Ka-tziing, genomförts med över 250 deltagare = fullsatt. har även ökat nyföretagandet genom att stödja tretton estetiska eftergymnasiala utbildningar. I flera av de långsiktiga uppdragen betonas vikten av entreprenörskap. Detta eftersom kulturarbetsmarknaden har en låg andel fasta anställningar och består istället till stora delar av frilansande löntagare och egenföretagare. V16 Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Det finns en enorm potential för regional tillväxt i kulturnäringarna. har därmed genom sina insatser till, för, av och med kulturnäringar bidragit till ett breddat och hållbart näringsliv. Bra Fortsatt satsning på handlingsprogrammet för att näringsutveckla kultursektorn tillsammans med regionutvecklingsnämnden. Branchen har utvecklats inom flera områden. Stödja kultursystem Västra Götalandsregionen har under två år, , gett stöd till fem så kallade kultursystem. Kultursystemen var UR skog, Vallevägen världens vackraste väg, Hammarkullen 365, Falbygdens Mat & Kultur, Bottna/Gerlesborg. Syftet var att ta tillvara kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för kulturutövare att leva på sin kompetens. Kontigo har utvärderat satsningen på kultursystem. Rapporten identifierar hinder och framgångsfaktorer för projektens genomförande samt lärdomar för Västra Götalandsregionen att beakta inför det framtida arbetet med näringsutveckling av kultursektorn. Skapa nätverk och vidga marknader för kulturföretag De kulturella näringarna har mycket att vinna på nätverk som sträcker sig utanför kultursektorn. Västra Götalandsregionen har därför utvecklat fysiska

36 Sida 34(44) och virtuella mötesplatser där kulturnäringar kan utvecklas. Under 2012 har ett flertal projekt och seminarier genomförts. Långsiktigt uppdrag till Film i Väst. Under 2012 har Västra Götaland ytterligare stärkt sin position som Sveriges främsta filmregion. Långsiktiga uppdrag till sju folkhögskolor och tretton estetiska eftergymnasiala utbildningar. Genom att stödja utbildningar av hög kvalité i Västra Götaland, blir regionen mer attraktiv och lockar till sig kreativa individer. I flera av de långsiktiga uppdragen betonas vikten av entreprenörskap. V18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska och kultursekretariatet har de senaste åren stadigt minskat på antalet resta mil i tjänsten både med bil och flyg. Utfallet för 2012, i förhållande till måltalen, kan utläsas i tabellen nedan. Utmärkt Antal körda mil med bil per årsarbetare (summan av privat bil, förmånsbil, leasingbilar samt hyrbil) Måltal 2012 Utfall 2012 Minskning med minst 10 % jämfört med 2009 Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5 % jämfört med 2009 Minskning med 64% 2012 jämfört med 2009 Minskning med 57 % jämfört med reste kulturnämnden och sekretariatet mil i tjänsten med privata bilar, tjänstebilar, förmånsbilar samt regionägda bilar från gemensamma bilpooler restes det mil, 2011 restes det mil och 2012 restes det mil. Resorna med bil minskade således som mest mellan 2010 och Detta är troligen en effekt av att flera medarbetare blivit placerade i Göteborg istället för Uddevalla, vilket skapat förutsättningar för ökat kollektivt resande och minskat användandet av privata bilar. Flygresorna har också minskat rejält sedan År 2012 reste kultursekretariatet mil med flyg. Detta är nästan en halvering av flygresorna 2011, som uppgick till mil. Den totala minskningen 2012 jämfört med 2010 är, 57 %, då flygresandet uppgick till mil. V20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Måltal 2012 Utfall 2012

37 Sida 35(44) Dåligt Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem/miljödiplomering av totala antalet årsarbetare 75 % 0% Enligt det miljöpolitiska programmet för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete ska varje förvaltningsledning ha ett miljöledningssystem som tar hänsyn till programmets mål senast vid utgången av Kultursekretariatet har inte tagit fram något miljöredovisningssystem har präglats av chefsbyten och frågan har inte prioriterats. V25 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Västra Götalandsregionen vill vara en kraftfull kulturregion för barn och unga. s satsningar på barn och unga inkluderar bland annat följande: Varning Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i uppdrag till kulturverksamheter Arrangörsstödet för barn- och ungdomskultur kompletterar kulturnämndens satsningar på kulturinstitutionerna Utvecklingsprojekt bedrivs inom ramen för handlingsprogrammet Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid (beskrivs i medborgarperspektivet under rubriken rättighetsfrågor) Sammantaget visar resultaten att jämfört med 2011 minskar barn och ungdomspubliken vid scenkonstinstitutionerna, medan både antal och andel barn och unga vid museerna ökar. Antalet elever som berördes av arrangörsstödet minskar med 4 % 2012 jämfört med De högt uppställda målen för 2012 har därmed inte uppnåtts beträffande barn och ungas tillgång till kultur. s insatser har dock bidragit till den strategiska inriktningen om att möjliggöra aktivt deltagande i kulturlivet. Barn och ungdomar prioriteras i uppdrag till kulturverksamheter Följande avsnitt berör barn och ungdomsbesök till museer och scenkonstinstitutioner med långsiktigt stöd från kulturnämnden. Av tradition är målgruppen barn och unga viktig i museivärlden och är sedan länge ett utvecklingsområde. avsätter även medel i detaljbudget 2012, för fri entré till museerna. Tabellen nedan visar totalt antal besökare till museer 2011 och 2012 samt varav antal och andel barn och unga. Tabell: Besökare till museer

38 Sida 36(44) Museum besökare varav bou % bou besökare varav bou % bou Dalslands Konstmuseum % % Göteborgs museer % % Lokstallet % % Läckö Slott % % Nordiska Akvarellmuseet % % Skövde Kulturhus; Konstenheten % % Västarvet % % Totalt % % Det är fler som besöker museerna 2012 jämfört med 2011 och antalet barn och ungdomsbesök ökar med 5 %. Särskilt tydlig är ökningen för Göteborgs museer. Även andelen barn och ungdomsbesök av det totala antalet besökare ökar, men det högt uppställda målet på 35 % är inte uppfyllt. Frågan är om det var ett rimligt mål att museerna skulle öka andelen barn och ungdomsbesök med nio procentenheter på ett år. Om barn och unga är prioriterade vid museerna av tradition, så har det varit ett ökat fokus på målgruppen vid scenkonstinstitutionerna de senaste åren. Tabellen nedan visar total publik till scenkonstinstitutioner 2011 och 2012 samt varav antal och andel barn och unga. Tabell: Publik till scenkonstinstitutioner 2011 och 2012 Scenkonstinstitution publik varav bou %bou publik varav bou %bou Folkteatern % % GöteborgsOperan % % Göteborgs Stadsteater % % Göteborgs Symfoniker % % Göteborg Wind Orchestra % % Kultur i Väst % % Kultur Ungdom % % Regionteater Väst % % Vara Konserthus % % Totalt % % Kommentar: Tabellen visar publik till föreställningar både på hemarena och vid turné för Folkteatern, GöteborgsOperan, Göteborgs Stadsteater och Göteborg Wind Orchestra. För övriga inkluderas även deltagare i övriga arrangemang.

39 Sida 37(44) Av tabellen framgår att publiken minskar till scenkonstinstitutionerna mellan 2011 och Barn- och ungdomspubliken utgör 26 % av den totala publiken och det är således en bit kvar till att uppnå det högt ställda målet på 30 %. Arrangörsstöd för barn- och ungdomskultur Det regionala arrangörsstödet för barn- och ungdomskultur administreras av Kultur i Väst betalades totalt 10,6 miljoner kronor ut till alla 49 kommuner i Västra Götaland var det 9,8 miljoner kronor. Stödet ska ses som ett komplement till kommunernas egna kultursatsningar. Tabellen nedan visar arrangörsstödets utveckling 2011 och 2012 med avseende på antalet deltagare per arrangemang. Tabell: Arrangörsstöd fördelat på arrangemang och deltagare 2011 och 2012 Arrangemang aktiviteter deltagare aktiviteter deltagare Kulturpedagogiska timmar Filmvisningar Föreställningar Författarbesök i timmar Resor Totalt Av tabellen ovan framgår att antalet elever som berördes av arrangörsstödet 2012 var , vilket är en minskning med 4 % sedan Sammantaget ökar antalet föreställningar, författarbesök och resor inom ramen för arrangörsstödet. Antalet kulturpedagogiska timmar minskar dock något och når inte riktigt upp till målet om minst 4000 timmar. Däremot ökar antalet deltagande barn i kulturpedagogiska aktiviteter med 7 % mellan 2011 och Detta är i enlighet med regionfullmäktiges strategiska inriktning om aktivt deltagande i kulturlivet. V26 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året Bra Att Västra Götalandsregionen ska möjliggöra aktivt deltagande i kulturlivet är en strategisk inriktning. En förutsättning för ett aktivt deltagande, är att kulturlivet är tillgängligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett bakgrund eller funktionsförmåga. Ett av kulturnämndens främsta verktyg för

40 Sida 38(44) att öka tillgängligheten till kultur, är i uppdragen och i dialogen med utförarna. Resultaten visar att det finns flera goda exempel på hur kulturinstitutioner i Västra Götaland arbetar för att inkludera fler och ge tillgång till kulturupplevelser för alla. Läs mer i medborgarperspektivet under rubriken rättighetsfrågor. Följande avsnitt inkluderar en beskrivning av resultaten från 2012 avseende de styr- och måltal för regionfullmäktiges prioriterade mål om att tillgängligheten ska öka och omfatta fler perioder under året. Detta redovisas genom statistik från ett urval av fem museer och tre scenkonstinstitutioner: Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Naturhistoriska museet, Västergötlands museum, Göteborgs Operan, Göteborgs Symfoniker och Vara konserthus. Tillgänglighet är ett brett begrepp som kan inkludera många olika aspekter. Ett grundläggande krav är för det första att kulturinstitutioner är öppna för besökare och publik. Figuren nedan illustrerar antalet öppettimmar en genomsnittsvecka per månad på fem museer i Västra Götaland. Figur: Öppettimmar per månad på museer Kommentar: Figuren visar antalet öppettimmar en genomsnittsvecka per månad för fem museer 2010,2011 och Siffrorna i figuren avser medelvärdet Av figuren ovan framgår att tillgängligheten till museerna har återgått till samma nivå 2010 och minskar därmed något mellan 2012 och Måltalen berör vintern och antalet öppettimmar har minskat med 2 %, 2012 jämfört med Detta beror i hög utsträckning på att jul- och nyårshelgerna inföll på vardagar 2012, då museerna normalt har generösa öppettider. Ett annat mått på tillgängligheten är antalet besökare per månad och resultaten för museer i Västra Götaland 2010 och 2012 illustreras i figuren nedan. Figur: Besökare per månad till museer 2010 och 2012

41 Sida 39(44) Kommentar: Figuren visar antal besökare till fyra museer 2010 och Siffrorna avser besökare I figuren ovan kan utläsas att antalet besökare ökar under flera månader 2012 jämfört med Särskilt tydlig är ökningen av antalet besökare under vintern och under januari ökar antalet 28 % 2012 jämfört med Motsvarande siffror för februari är 17 % och för december 13 %. Målet om att öka 5 % under vintern är därmed uppnått. Resultaten är således inte entydiga beträffande museerna. Frågan är hur utvecklingen över tid är inom scenkonstområdet. Figuren nedan visar öppettider per månad i genomsnitt på tre scenkonstinstitutioner Figur: Öppettimmar per månad på scenkonstinstitutioner Kommentar: Figuren visar antalet öppettimmar i biljettkassan en genomsnittsvecka per månad för tre scenkonstinstitutioner 2010,2011 och Siffrorna i figuren avseer medelvärdet Figuren ovan synliggör att måltalet att öka antalet öppettimmar med 10 % under sommaren är uppnått. Antalet öppettimmar ökar successivt från 2010 och ökningen från 2011 motsvarar 7 % i juni, hela 25% i juli och 15 % i augusti. Resultaten avseende öppettider vår, höst och vinter är inte entydiga.

42 Sida 40(44) Frågan är om den ökade tillgängligheten också får genomslag i att publiken ökar till föreställningar? Resultatet illustreras i figuren nedan. Figur: Publik per månad till föreställningar Kommentar: Figuren visar totalt antal i publiken till föreställningar vid tre scenkonstinstitutioner 2011 och Siffrorna avser total publik Av figuren ovan framgår att publiken till föreställningar ökar och minskar ungefär varannan månad mellan 2011 och Slutsatsen är således att generösare öppettider troligen inte har samband med hur många som går på föreställningar. Däremot kanske generösa öppettider lockar besökare att gå en rundvandring i huset eller att äta mat i restaurangen. Måltalet är att öka 10 % under sommaren och detta uppnås i hög grad både i juni och i augusti. Ökningen är 63 % i juni och 26 % i augusti 2012 jämfört med I juli är det ungefär lika få som besöker föreställningar 2011, som 2012, vilket givetvis hänger samman utbudet. Ett annat mått på tillgänglighet är antalet språk i informationsmaterial om kulturinstitutioner. Antalet språk i informationsbroschyrer har successivt ökat från 2009 och är i genomsnitt 2,25. Måltalet är 1,38 och är därmed uppfyllt. Beträffande antalet språk på hemsidor är de i genomsnitt 8,4 år 2012, vilket överstiger måltalet 1,63. Detta är dock en minskning jämfört med 2011 och en starkt bidragande orsak är att färre kulturinstitutioner använder google translate. V27 De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter En strategisk inriktning är att Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för kultur med bredd och spets i hela Västra Götaland. uppfyller detta bland annat genom att ge uppdrag till hundratalet utförare i form av kulturinstitutioner, det fria kulturlivet och till

43 Sida 41(44) Bra kulturens ideella sektor. Att stödja det fria kulturlivet ligger därför inom ramen för den strategiska inriktningen och är också ett av regionfullmäktiges prioriterade mål. Det fria kulturlivet betyder mycket för den konstnärliga dynamiken. s utgångspunkt för stöd till det fria kulturlivet är att låta nya aktörer vara med och uppfylla den kulturpolitiska strategin om att vidga deltagandet till ett dynamiskt, gränsöverskridande och konstnärligt nyskapande kulturliv i hela Västra Götaland. stödjer det fria kulturlivet på flera sätt. Det har under året varit ett intensivt arbete med ansökningar, beredning och beslut av 43 kulturstrategiska uppdrag , 118 utvecklingsprojekt, 23 frispel och 17 stipendier. Detta avsnitt inkluderar beskrivning av måluppfyllelse genom styrtalen som berör geografisk spridning av projektmedel, arrangemang av centrumbildningar samt aktiviteter inom ramen för arrangörsstödet för barnoch ungdomskultur. Läs mer om kulturnämndens övriga satsningar på det fria kulturlivet i medborgarperspektivet under rubriken gynna nyskapande. Geografisk spridning av utvecklingsprojekt 2012 har kulturnämnden av 270 ansökningar, beviljat 118 utvecklingsprojekt till ett totalt värde av 15,9 miljoner kronor. Tabellen nedan visar geografisk spridning av projekten 2011 och Tabell: Projekt per delregion 2011 och Delregion Beslut Ansökningar Beslut Antal Procent Antal Procent Antal Procent Fyrbodal 27 20% 46 18% 23 19% GR 51 39% % 59 50% Sjuhärad 11 8% 19 7% 7 6% Skaraborg 26 20% 27 10% 16 13% Västra Götaland 17 13% 29 11% 14 12% Summa % % % Kommentar: beviljade medel till totalt 123 projekt 2011 och till 118 projekt Flera projekt genomfördes dock i flera delregioner och därför blir summan av antalet beviljade projekt 132, 2011 och Av tabellen ovan framgår att den geografiska spridningen i de projekt kulturnämnden beviljat medel, försämrats något 2012 jämfört med Detta beror på att andelen beviljade projekt i Göteborgsregionen ökar från 39

44 Sida 42(44) % till 50 %. Orsaken är att ansökningstrycket från Göteborgsregionen har ökat och uppgår till hela 54 % av samtliga ansökningar. Målet är att varje delregion ska beviljas minst 12 % av projekten. Målet är därmed nästan uppnått, då det enbart är Sjuhärad som inte når upp 12 %. Centrumbildningar i Västra Götaland Centrumbildningarna samlar de fria professionella kulturutövarna i Sverige och de förmedlar och producerar kultur i hela landet. Flera centrumbildningar i Västra Götaland har kulturstrategiska uppdrag av kulturnämnden. I uppdragen är det regionala perspektivet prioriterat. Figuren nedan visar aktiviteter i Västra Götaland av centrumbildningar 2011 och Figur: Centrumbildningar aktiviteter i Västra Götaland 2011 och 2012 Kommentar: Figuren visar aktiviteter av följande centrumbildningar i Västra Götaland: Filmcentrum, Författarcentrum, Konstnärscentrum och Musikcentrum. För Danscentrum och Teatercentrum inkluderas även medlemmarnas aktiviteter. Figuren ovan synliggör att antalet aktiviteter av centrumbildningar kontinuerligt har ökat sedan Den största ökningen berör Göteborg, men antalet aktiviteter har även ökat i övriga Västra Götaland. Målet är att antalet aktiviteter utanför Göteborg genom centrumbildningar ska öka med minst 4 % jämfört med Detta mål är med råge uppnått, då resultatet är 26 %. Arrangörsstöd för barn och ungdomskultur till alla kommuner i Västra Götaland Det regionala arrangörsstödet för barn- och ungdomskultur administreras av Kultur i Väst och ges till alla kommuner i Västra Götaland som engagerar professionella kulturutövare. Figuren nedan visar antalet aktiviteter per delregion inom ramen för arrangörsstödet

45 Sida 43(44) Figur: Aktiviteter i Västra Götaland inom ramen för arrangörsstödet Figuren ovan illustrerar utvecklingen över tid avseende antalet aktiviteter per delregion inom ramen för arrangörsstödet för barn och ungdomskultur. Resultatet visar att den geografiska spridningen av kulturaktiviteter är bäst Målet om att antalet aktiviteter i Sjuhärad och Skaraborg ska öka med minst 5 % jämfört med 2010 är i hög grad uppnått. I Sjuhärad ökar antalet aktiviteter med 27 % och Skaraborg 13 %. Eftersom antalet aktiviteter är något lägre 2011 jämfört med 2010 är den procentuella ökningen mellan 2011 och 2012 ännu högre. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET M02 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Kultursekretariatet har under 2012 arbetat aktivt med målet om att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska fortsätta minska. Måltalet för 2012 är att kvinnors andel av mäns lön är 82 %. Kultursekretariatet har uppnått målet, då kvinnors andel av mäns lön är 87,9 % för Bra M03 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Kultursekretariatet har under 2012 arbetat aktivt med målet om att åtgärda oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. BAS har under året varit ett verktyg för befattningsvärdering. Bra

46 Sida 44(44) M04 Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning OK Det arbetar 21 personer på kultursekretariatet, varav 62 % är kvinnor och 38 % är män. Målet om en könsfördelning inom intervallet om procent är därmed inte uppnått. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I EKONOMIPERSPEKTIVET E01 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Då resultatet för 2012 är positivt, + 4,4 mkr. s ekonomi kan därför anses vara i balans. Utmärkt E02 Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Kulturnämden har inte använt eget kapital under Utmärkt E03 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet s verksamhet kan inte på ett meningsfullt sätt beskrivas i termer av produktivitet då verksamheten till övervägande del innebär medelsfördelning till utförare. Vissa av utförarna rapporterar själva produktivitetstal men dessa kan inte aggregeras meningsfullt. Bra

47

48