Projekt Vindbruk i Västerbottens län. slutrapport

Projekt Vindbruk i Västerbottens län slutrapport

Projekt Vindbruk i Västerbottens län SLUTRAPPORT

Länsstyrelsen Västerbotten, Samhällsutvecklingsenheten Text och layout: Marita Alatalo Omslaget: Delar av Bleikevare vindkraftanläggning, Dorotea kommun. Foto: Marita Alatalo. Länsstyrelsen Västerbotten, 2011

Förord I föreliggande rapport redogörs för den verksamhet projekt Vindbruk i Västerbottens län har genomfört under perioden oktober 2009 augusti 2011. Projektets övergripande syfte och mål har varit att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i länet så att en utbyggnad kan underlättas till gagn för regional utveckling och snabbare energiomställning. Arbetet har finansierats av Boverket och Länsstyrelsen Västerbotten. Projektverksamheten har engagerat oräkneliga och många har också aktivt deltagit i arbetsgrupper och möten. Till alla riktas ett stort tack! Umeå i november 2011 Marita Alatalo Projektledare, projekt Vindbruk i Västerbottens län Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen Västerbotten

SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte och mål 1.3 Målgrupp 1.4 Projektorganisation 1.5 Projektets genomförande 2. VINDKRAFT, EN FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA 2.1 Internationella och nationella mål 2.2 Produktion av vindenergi 2.3 Utbyggnad av vindkraft i Västerbottens län 3. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 3.1 Vindförhållanden, vindkartering och områden av riksintresse för vindbruk 3.2 Planeringsberedskap i länets kommuner 3.3 Landskapet 3.4 Kulturmiljövärden 3.5 Känsliga naturmiljöer för naturvården och friluftslivet 3.6 Örn 3.7 Rennäringen 4. INFORMATION OCH SAMRÅD 4.1 Vad kännetecknar ett bra samråd 4.2 Information till allmänheten 4.3 Mellankommunal samverkan REFERENSER BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1. Att etablera vindkraftverk. Bilaga 2 Konferensprogram Korsdrag Bilaga 3 Landskapskaraktärisering Västerbottens län Bilaga 4 Landskapsanalys av sex fallstudieområden Bilaga 5 Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län Bilaga 6 Strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer i Västerbottens län Bilaga 7 Vindbruk och örn i Västerbottens län en kunskapssammanställning Bilaga 8 Vindbruk och örn i Västerbottens län, förslag till strategi Bilaga 9 Vindbruk och rennäring om kumulativa effekter Bilaga 10 Vad kännetecknar ett samråd? Slutsatser från en undersökning Bilaga 11 Informationsfolder. Checklista vad kännetecknar ett bra samråd? Bilaga 12 Informationsfolder. Vill du påverka utbyggnaden av vindkraften?

SAMMANFATTNING Inledning Projektets övergripande syfte har varit att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i Västerbottens län, för att effektivisera den tillståndsprocess som föregår etableringen av en anläggning. Målet är att det kunskapsunderlag som tagits fram ska bidra till regional utveckling och snabbare energiomställning. Projektverksamheten har på ett tillfredställande sätt uppnått formulerat syfte. Huruvida projektverksamheten kommer att bidra till måluppfyllelse går ännu inte att uttala sig om. Projektet har pågått under perioden september 2009 augusti 2011 och har finansierats av Boverket och Länsstyrelsen Västerbotten. Projektverksamhet Inom ramen för projektverksamheten har omvärlds-, landskaps- och konfliktanalyser genomförts: Omvärldsanalysen genomfördes för att få en uppfattning om och kunna sprida information om länets roll och betydelse i sammanhanget och hur nationella och internationella mål är styrande för en vindkraftsutbyggnad. Två landskapsanalyser har genomförts. Först gjordes en länsövergripande där länet indelades i olika landskapstyper. Med utgångspunkt från denna valdes sex fallstudieområden ut för fördjupade analyser. De områden som valdes var sådana där det, dels finns intresse bland projektörer att bygga anläggningar, dels finns andra motstående intressen som t.ex. naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Efter en översiktlig konfliktanalys bedömdes det som angeläget att fokusera på vindbruk i förhållande till kulturmiljövärden, känsliga naturmiljöer och friluftsliv, örn och rennäring. Strategier för vindbruk och kulturmiljövård samt vindbruk och känsliga naturmiljöer har tagits fram. Ett förslag till strategi för vindbruk och örn har också tagits fram. I arbetet med vindbruk och rennäring har kumulativa effekter behandlats. Information, samråd och samverkan har varit viktiga inslag i projektverksamheten. Inom projektet har det därför tagits fram informationsfoldrar, skapats en hemsida, arrangerats fältmöten och en konferens. Informationsfoldrarna behandlar kännetecken för bra samråd mellan vindkraftprojektörer och en allmänhet samt tillståndsprocessen för en stor anläggning på land och när en allmänhet kan göra sin röst hörd. Initialt i projektet skapades en hemsida där bl.a. minnesanteckningar och dokument framtagna inom projektet har visats. Denna kommer efter det att projektet är avslutat att 1

permanentas för att på ett bra sätt tillgängliggöra information om vindbruk, framförallt till länets kommuner. Två fältbesök har arrangerats. Det ena gick till Gabrielsberget där Svevind påbörjat uppbyggandet av en anläggning om 40 vindkraftverk och till Hörnefors där Umeå Energi driver en anläggning bestående av 11 verk. Det andra besöket gick till området kring Stöttingfjället där en projektör skulle vilja bygga en anläggning på 200 verk. Projektets operativa verksamhet avslutades den 25 augusti 2011, med konferensen Korsdrag. Konferensens främsta syfte var att ge information och skapa ett tillfälle till diskussion, nätverksbyggande och mellankommunal samverkan. Samtliga kommuner i länet utom en var representerade och totalt 60 personer deltog. Intressanta frågor kring en utbyggnad av vindkraften togs upp i diskussioner och panelsamtal. Projektredovisning Resultatet av projektverksamheten avspeglas tydligast i föreliggande slutrapports bilagor. 2

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Nationella långsiktiga mål för landets energiförsörjning är att 50 procent av den energi vi använder år 2020 ska komma från förnybara energikällor. I sammanhanget spelar vindkraften en stor roll. I början av 2000-talet satte Riksdagen som planeringsmål att el producerad av vindkraft skulle uppgå till omkring 10 TWh år 2015. Vindbruket i Västerbottens län skulle enligt denna målbeskrivning producera motsvarande drygt 300 GWh av denna energi. I juni 2009 beslutade Riksdagen om en ny planeringsram på 30 TWh till år 2020 (20 TWh på land och 10 TWh till havs). Beslutet togs med utgångspunkt från regeringspropositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 1. Nuvarande planeringsram har dock inte regionaliserats på samma sätt som det tidigare målet. Planeringsramen omräknat i antal vindkraftverk betyder att det måste byggas tusental vindkraftverk. År 2007 producerades i runda siffror enbart 1,4 TWh av omkring 900 vindkraftverk runt om i landet. År 2010 fanns omkring 1 650 vindkraftverk uppförda, vilka producerade i runda tal omkring 3-4 TWh tillsammans 2. Tre av totalt 18 vindkraftverk vid anläggningen på Bleikevare, Dorotea kommun. Foto: Marita Alatalo Länsstyrelsernas roll i sammanhanget är bl.a. att främja en utbyggnad av vindkraften. I Västerbottens län är grundförutsättningarna bra för vindbruk och trycket på att få bygga vindkraftanläggningar är också mycket stort. 1 Prop. 2008/9 09: 162 2 www.energimyndigheten.se 3

Innan en vindkraftanläggning, oavsett storlek, kan etableras krävs ett omfattande och noggrant förarbete. Varje etablering föregås av en planerings- och tillståndsprocess som berör en mängd aktörer (t.ex. verksamhetsutövare, myndigheter, lokala och regionala utvecklingsstrateger och markägare) som företräder skilda intressen. Komplicerade diskussioner, krav på kunskap och samarbete påvisar behovet av väl genomtänkta planeringsinsatser. I slutet av 2009 ansökte Länsstyrelsen och Samhällsutvecklingsenheten om särskilda medel hos Boverket för att kunna bemöta ett ökat behov av kunskapsunderlag kring vindbruk. Länsstyrelsen bedömde att projekt Vindbruk i Västerbottens län skulle kunna genomföras med en budget på 1 990 000 kronor och Boverket beviljade motsvarande 75 procent av ansökta belopp. För att finansiera resterande beräknade kostnader ansöktes om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Ansökan beviljades i slutet av september 2009 och projektet kunde startas. 1.2 Syfte och mål Projektets övergripande syfte har varit att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i Västerbottens län, för att effektivisera den tillståndsprocess som föregår etableringen av en anläggning. Målet med projektet är att det kunskapsunderlag som tagits fram ska bidra till regional utveckling och snabbare energiomställning. Projektverksamheten har på ett tillfredställande sätt uppnått formulerat syfte. Huruvida projektverksamheten kommer att bidra till måluppfyllelse går ännu inte att uttala sig om. 1.3 Målgrupp Projektets målgrupper har främst varit berörda tjänstemän vid länets kommuner, berörda handläggare vid Länsstyrelsen samt verksamhetsutövare och konsulter som de anlitar för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningar. 1.4 Projektorganisation Samhällsutvecklingsenheten vid Länsstyrelsen Västerbotten har varit projektägare. Projektet har haft en styrgrupp och en referensgrupp. I styrgruppen ingick: Eila Eriksson, chef Samhällsutvecklingsenheten Percy Gustavsson, tf länsråd Kajsa Berggren, bitr. chef Naturvårdsenheten, Lennart Mattsson, chef Miljöenheten Styrgruppens främsta uppgift har varit att ansvara för att genomförd projektverksamhet följt projektplan och styrdokument samt vara till stöd för projektledaren. På våren 2011 4

gick Percy Gustavsson i pension och han ersattes inte då projektverksamheten fortlöpa bra och projektet började gå mot avslut. Marita Alatalo, Samhällsutvecklingsenheten har verkat som projektledare under hela projektperioden. Projektet har haft både en Länsstyrelseintern och en extern referensgrupp. I den interna ingick: Ingemar Helgesson, Näringslivsenheten Patrik Sällström, Livsmiljöenheten Christer Papmehl, Livsmiljöenheten Ulla Grönlund, Ledningskansliet Eva Mikaelsson, Miljöanalysenheten Katrine Nygren, Samhällsutvecklingsenheten Henrik Sporrong, Naturvårdsenheten Lena Lundevaller, Naturvårdsenheten Erik Olausson, Miljöenheten Åsa Laurell, Miljöenheten Johan Lindberg, Miljöenheten Birgitta Norberg, Samhällsutvecklingsenheten Margareta Pihlgren, Kommunikationssekretariatet. I den externa referensgruppen ingick: Lars-Erik Sundqvist, Storuman kommun Ingela Forsberg, Lycksele kommun Royne Söderström, Umeå kommun Roland Lundqvist, projekt MedVind och Region Västerbotten Hans-Erik Forsell, Region Västerbotten Maria Bergsten, projekt VindRen och Enetjärn Natur AB Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution. Referensgruppen funktion har varit att finnas tillgänglig som kompetensbas, diskussions- och samarbetspartners. Under våren 2011 tappade projektet ett antal personer ur referensgruppen. Patrik Sällström, Ingela Forsberg och Ulla Grönlund gick till annat arbete. I slutet av 2011 gick Ingemar Helgesson i pension. 1.5 Projektets genomförande Projektet startade i september 2009. Inledningsvis upprättades projektplan, preliminär tids- och aktivitetsplan och projektorganisationen formerades. Projektets operativa verksamhet startade med ett möte den 22 oktober 2009. Under projektperioden har 11 styrgruppsmöten och 4 referensgruppmöten hållits. En hemsida 3 skapades i början av 2010 och denna har kontinuerligt uppdaterats med 3 http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/vindkraft/projekt-vindbruk-i-vasterbottens-lan/pages/default.aspx 5

minnesanteckningar från möten och dokument som tagits fram inom ramen för projektet. För att få en uppfattning om västerbottningars attityd till vindbruk genomfördes en intervjuundersökning under april och maj 2010. Delar av undersökningsresultatet redovisas i avsnitt 2.3 och i sin helhet i bilaga 1. Resultatet bidrog bland annat till att ytterligare en intervjuundersökning genomfördes och att två informationsfoldrar tog fram, se vidare avsnitt 4.1 och 4.2. Inom ramen för projektverksamheten har omvärlds-, landskaps- och konfliktanalyser genomförts: Omvärldsanalysen var viktig bl.a. för att få en uppfattning om och kunna sprida information om länets roll och betydelse i ett vindbrukssammanhang och hur nationella och internationella mål är styrande för en vindkraftsutbyggnad. Delar av den presenteras i avsnitt 2.1 och 2.2. Då en utbyggnad av vindkraften påverkar landskapet var det angeläget att behandla landskapsanalysers betydelse vid planering och prövning av vindkraftanläggningar. Det arbete som har genomförts presenteras i avsnitt 3.3. Inte sällan uppkommer intressemotsättningar vid etableringen av en vindkraftanläggning. Projektverksamheten har fokuserat på att öka kunskapen om kulturmiljövärden, känsliga naturmiljöer för naturvården och friluftslivet, örn och rennäring i länet i förhållande till vindbruk se avsnitt 3.4, 3.5, 3.6 resp. 3.7. Projektet har också ordnat två fältbesök. Projektets styr- och referensgrupp samt berörda tjänstemän vid länets kommuner inbjöds att delta. Den 3 juni 2010 besöktes två vindkraftsparker en byggd och en under uppförande. Den 13 oktober 2010 besöktes ett område där tre kommuner möts och där en projektör vill bygga en anläggning på 200 vindkraftverk, se avsnitt 4.3. Fältbesöken har varit mycket uppskattade. Vid fältbesöket på Gabrielsberget fick vi bl.a. se när torndelar till vindkraftverk lyftes av från biltransporterna. Här ses en tysk långtradare som färdats genom hela Sverige till Gabrielberget, Nordmaling kommun. Foto Marita Alatalo 6

Genom projektet har projektledaren och andra särskilt berörda kunnat delta på konferenser och informationstillfällen om vindbruk till exempel: Noliavind, Wintervind och Vindkraftsdialogen samt diskussionsmöten kring utpekandet av riksintressen. Projektets operativa verksamhet avslutades den 25 augusti 2011, med konferensen Korsdrag, se bilaga 2. Konferensens främsta syfte var att ge information och skapa ett tillfälle till diskussion, nätverksbyggande och mellankommunal samverkan. Totalt 60 personer deltog. Samtliga kommuner i länet utom en var representerade. Intressanta frågor som tog upp vid konferensen redovisas i avsnitt 2.3 och 4.3. Konferensdeltagare på Korsdrag. Foto: Anders Esselin Här kan tilläggas att projektets projektledare under delar av projektperioden, under en tid också har suttit med i styrgruppen för Region Västerbottens projekt MedVind. 7

2.VINDKRAFT, EN FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA Här redovisas delar av den omvärldsanalys eller omvärldsspaning som har genomförts inom projekt Vindbruk i Västerbottens län. Denna har varit viktig för att få en uppfattning om och kunna sprida information om länets roll och betydelse i ett vindbrukssammanhang samt hur nationella och internationella mål är styrande för en utbyggnad av vindkraften. 2.1 Internationella och nationella mål Både i Sverige och internationellt pågår ett intensivt arbete med att minska beroendet av fossila bränslen som starkt bidrar till vår klimatförändring. Klimatförändringen är en av vår tids största utmaning och den högst prioriterade miljöfrågan i ett europeiskt perspektiv. Sveriges Riksdag och regering menar att en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik krävs för att klara klimatutmaningarna och främja en hållbar utveckling 4. Svensk energipolitik är starkt kopplad till den energipolitik som förs inom EU. Det övergripande målet för EU: s klimatpolitik utgår från IPCC: s 5 bedömning att medeltemperaturen inte får öka mer än max. 2 grader jämfört med förindustriell nivå. Vägen för att nå ställda mål ska gå via det beslutade klimat- och energipaktet som består av fyra direktiv däribland - Direktivet om främjande av användningen av förnybar energi 6. Med utgångspunkt bl.a. från detta är Sveriges långsiktiga mål för landets energiförsörjning, som tidigare nämnt, att 50 procent av den energi vi använder år 2020 ska komma från förnybara energikällor. I juni 2009 beslutade Riksdagen om en planeringsram för utbyggnaden av vindkraften i Sverige vilket innebär att det i samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för produktion av el från vindkraft upp till 30 TWh (20 TWh på land och 10 TWh till havs) till år 2020 7. En stor utmaning! 2.2 Produktion av vindenergi År 2007 producerades i runda siffror enbart 1,4 TWh av omkring 900 vindkraftverk runt om i landet 8. År 2010 fanns omkring 1 650 vindkraftverk uppförda och dessa producerade i runda tal omkring 3,5 TWh tillsammans 9. Utbyggnadstakten i år har varit hög och enligt Energimyndigheterna producerades i Sverige vindenergi motsvarande 5,1 TWh i september 2011 10. Svensk Vindenergi tror att elproduktionen från vindbruket 4 www.regeringskanlsiet.se 5 IPCC Intergovermental Panel on Climate Change 6 www.regeringskansliet.se 7 Prop. 2008/9 09: 162 8 Vindkraftsverks kapacitet varierar. I dag byggs mest 2 till 3 MW verk. I Europa finns verk i drift med effekter på 5-6 MW. Ett 1 MW verk på land beräknas kunna producera omkring 2 500 MWh. 9 www.energimyndigheten.se 10 Det kan jämföras med att produktionen i de tio svenska kärnkraftsreaktorerna i genomsnitt uppgick till 5,8 TWh vardera under samma period. 8

nästa år, 2012, kommer att ligga på ca.8 TWh 11. Om en fortsatt utbyggnad ska möjliggöras bedömer Svenska Kraftnät att kraftledningsnätet måste förstärkas och byggas ut. En kritisk nivå ligger vid en överföringskapacitet på 10 TWh 12. I dag antas att det byggs ungefär ett vindkraftverk per dag i Sverige och det är svårt att ha en bra kontroll på hur många verk som är i drift, hur mycket effekt som installeras och hur mycket energi som produceras. Det är bra att projekt Vindbrukskollen 13 kommer i gång som ska bygga upp en webbaserad nationell databas över läget i landet, även om Energimyndigheten genom elcertifikatsystemet har bra kontroll och kan upprätta bra och ändamålsenlig statistik. Trots att utbyggnaden av vindkraften upplevs som stor produceras det förhållandevis lite vindenergi i Sverige. Enligt The european wind energy association (EWEA) har fortfarande Tyskland mest installerad effekt. Efter Tyskland kommer Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien 14. I ett nordiskt perspektiv kommer Sverige på andra plats. EWEA beräknar att Danmark har omkring 50 procent mer installerad effekt än Sverige, men Sverige har dock mer än 10 gånger mer installerad effekt än Finland och nästan 5 gånger mer än Norge. Utvecklingen av vindbruket i Sverige och utomlands visar på att anläggningarna blir större och större och att verken blir högre och högre. Under den period som projektet har pågått har många berörda intressenter och aktörer hört av sig och uttryckt förhoppningar om att forskningen kring utformningen och materialanvändningen till verken borde öka. Energytower, en typ av vindgenerator visas i Umeå. Foto: Jens Backman 11 http://www.vindkraftsbranschen.se/start/om-vindkraft/ Svensk Vindenergi 12 För samverkan kring denna fråga arbetar projekt VindEl. För mer information se www.regionvasterbotten.se 13 Drivs från Länsstyrelsen Västra Götaland och finansieras av Nätverket för vindbruk, se http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/om-lansstyrelsen/vartuppdrag/projekt/vindbrukskollen/pages/vindbrukskollen.aspx. 14 EWEA, 2011. 9

I början av 2010 restes Sveriges största vertikalaxlande vindkraftverk i Falkenberg. Tornet är tillverkat i träkomposit (limträbalkar och glasfiber). Principen bakom ett vertikalaxlat vindkraftverk är densamma som får ett flygplan att lyfta. Den stora fördelen är framför allt att det är billigare att driva och har en tystare gång. Detta tack vare att tekniken finns på marknivå. Tornet är 40 m. Foto: Marita Alatalo 2.3 Utbyggnad av vindkraft i Västerbottens län Trycket på att få bygga vindkraftanläggningar i Västerbottens län är stort. Utvecklingstrenden är som tidigare nämnt att de enskilda vindkraftanläggningarna blir större och större, både vad gäller omfattning av antal verk och storleken på den mark som tas i anspråk, samtidigt som verken blir högre och högre. Det finns i dag inga tecken på att intresset för en utbyggnad ska avta. Västerbottningars attityder Under våren 2010 initierade projekt Vindbruk i Västerbottens län en liten intervjuundersökning av västerbottningars attityder till vindbruk. Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer av Amanda Näsström 15 och undersökningsresultatet redovisades som examensarbete, se bilaga 1. Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om vilken inställning västerbottningar kan ha till en utbyggnad av vindkraften och varför de tycker som de gör. 60 15 Student vid Miljö- och Hälsoskyddsprogrammet Umeå Universitet. 10

personer valdes slumpmässigt ut från telefonkatalogen, hälften boende i områden nära vindkraftanläggningar och hälften boende i områden utan någon anläggning. Svarspopulationen kom att utgöras av 48 personer (24 kvinnor och 24 män), 26 boende i områden med vindkraftanläggningar och 22 boende i områden utan vindkraftanläggningar. På frågan Är du positiv eller negativ till en utbyggnad av vindkraft i Västerbottens län?, svarade 42 av 48 att de är positiva. Resultatet visar att kvinnorna i svarsgruppen är något mer positiva än männen. På frågan Är du positiv eller negativ till en utbyggnad av vindkraft i närheten av där du bor?, svarade 36 av 48 att de är positiva. Svaren fördelade mellan de som bor i närheten av vindkraftanläggningar resp. i områden utan anläggningar, visar att de som bor i områden med anläggningar är mer positiv till en utbyggnad i länet än de som bor i områden utan anläggningar. När de gäller deras inställning till en utbyggnad i närheten av där de bor, är de som bor i områden med anläggningar och de som bor i områden utan anläggningar lika positiva, se tabell 1. Tabell 1. Intervjupersonernas inställning till en utbyggnad av vindkraften i Västerbottens län och till en utbyggnad i deras närområde, beroende på om de bor i områden med vindkraftanläggning eller i områden utan vindkraftanläggningar. Område Med vindkraftanläggning Utan vindkraftanläggning Västerbottens län Närområde Negativ Positiv Negativ Positiv 3 23 8 18 3 19 4 18 De allra flesta av dem som ställer sig positiva till en utbyggnad anger att de tycker så för att vindbruk är en förnyelsebar energikälla och ett miljövänligt alternativ. Vid undersökningstillfället tillfrågades också intervjupersonerna: Finns det någonting som kan få dig att förändra din inställning till en utbyggnad av vindkraften?. Merparten uppgav oavsett om de var positiva eller negativa till en utbyggnad, att ny forskning och information som pekade på fördelar eller nackdelar med vindbruk skulle kunna få dem att ändra inställning. Undersökningspopulationen var inte så stor och man måste vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser. Den har ändå varit betydelsefull för projektets fortsatta arbete, inte minst beroende på de svar intervjupersonerna gav på den sista intervjufrågan. Den sista frågan som ställdes till intervjupersonerna handlade om samråd. Av svaren framkom bl.a. att det var enbart några få som varit på ett samråd som en vindkraftprojektör hållit. Det framkom också att intervjupersonerna generellt sett har svårt att förstå vad samråd är och hur de kan påverka vid samrådstillfällena. Intervjupersonernas uttalande bidrog till att ytterligare en undersökning genomfördes som syftade till att identifiera vilka faktorer och förhållanden som kännetecknar ett bra 11

samråd. Resultatet från den redovisas i avsnitt 4.1. Svaren bidrog också till att det togs fram en informationsfolder som åskådliggör tillståndsprocessen för en stor vindkraftanläggning på land och när i processen en allmänhet har chans att påverka. För mer information se avsnitt 4.2. Två av 11 vindkraftverk vid Hörnefors vindkraftanläggning. Foto: Marita Alatalo Stort och ökande intresse bland projektörer Utbyggnadstakten av vindbruket är stor i länet. Under de senaste 5 åren har det hänt otroligt mycket. År 2007 fanns 14 verk uppförda och i september 2011, fanns drygt 110 i drift på 12 olika platser i länet, se tabell 2. År 2007 fanns tillstånd för anläggningar omfattande 12 verk och nu är motsvarande antal omkring 220 på 10 andra platser. År 2007 fanns projekt i startgroparna som omfattade 270 verk och i år finns visat intresse bland projektörer att få bygga omkring 800 verk på omkring 40 andra platser. Enligt Energimyndighetens statistik var det vid 2010 års slut enbart tre andra län 16 i Sverige som har fler antal verk byggda inom sin länsgräns. 16 Skåne, Västra Götaland och Jämtland. 12

I tabell 2 redovisas byggda vindkraftanläggningar i länet. När de togs i drift, hur många verk resp. anläggning har samt installerad effekt per anläggning. I tabell 3 redovisas tillståndsgivna anläggningar, anläggningar som projektörer håller på att söka tillstånd för, anläggningar som projektörer har börjat samråda om och anläggningar som är mindre och som kommunerna handlägger enligt miljöbalken. Tabell 2. Vindkraftanläggningar i drift i Västerbottens län, september 2011. Anläggning Kommun Togs i drift Totalhöjd Antal verk Installerad effekt MW Holmsund Umeå 1998 72 1 0,6 Järnäs Nordmaling 1999 78,5 1 0,66 Klimpfjäll Vilhelmina 2001 75 3 2,7 Bureå Skellefteå 2003 87 3 2,55 Hornberget Malå 2007 135 5 10 Holmsund Umeå 2007 123 1 2 Holmsund Umeå 2008 130 1 3 Bliekevare Dorotea 2008 125 18 36 Skarvsjöby Storuman 2008 119 1 2 Hörnefors Umeå 2009 150 11 22 Granberget Robertsfors 2009 150 6 9 Stor-Rotliden Åsele 2010 150 40 77,8 Latikberg Vilhelmina 2011 50 1 0,8 Gabrielsberget Nordmaling 2011 150 20 40 Summa 112 209,11 Två generationers vindkraftverk i Holmsund byggde 1998 resp. 2007. Foto: Jens Backman 13

Teckenförklaring!( Projekt i samrådsfas eller under prövning # Tillståndsgivna projekt Byggda vindkraftsanläggningar Kommungränser Läget i Västerbottens län i september 2011. De svarta fyrkanterna markerar platser där vindkraftanläggningar finns uppförda, de blå trianglarna visar var projektörer har fått tillstånd att bygga (vissa är redan under uppförande) och de röda punkterna markerar var projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd att få bygga vindkraftanläggningar. Fyra av 18 verk på Bleikevare, Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell 14

Tabell 2. Förteckning över tillståndsgivna anläggningar (de som markerats gula), anläggningar som projektörer håller på att ansöka om att få bygga (de som markerats cerise), anläggning som projektörer håller på att samråda om (de som markerats gröna) Anläggningar markerade med lila är kommunala ärenden enl. MB Anläggning Kommun Sökande/tillståndsinnehavare Ant. Fjällboheden Skellefteå Kraftö AB 8 Holmsund 2:65 Umeå Umeå Sol, Vind och Vatten AB 1 Jokkmokksliden Malå Skellefteå Kraft AB, 10 verk 10 Nordansjö Vilhelmina 1 Noret Skellefteå GiroVind Energi AB 2 Norra Gardfjället Storuman NordanVind, 6 verk 6 Risträsk Vilhelmina Lokala intressenter, 1 verk 1 Storberget Åsele Åsele kkraft AB 4 Storliden Malå Skellefteå Kraft AB, 8 verk 8 Yttre Verkanliden Storuman Fred Olsen Renewables 8 Storbergkullen Åsele Åsele kkraft AB 6 Kokträskliden Malå Nordex 5 Aldermyrberget Skellefteå WPD 6 Storblaiken Storuman Skellefteå kraft 100 Nådagubbliden /Ytterberg Malå Nordisk Vindkraft AB 22 Åmliden 1 Malå Nordisk Vindkraft AB 23 Gabrielsberget Nordmaling Gabrielsberget Vind AB (dotterbolag till Svevind AB) 20 Granberget Robertsfors Stefan Widén 5 Vargträsk Lycksele/Åsele NV Nordisk Vindkraft AB 21 Åmliden 2 Malå RenVind AB 11 Blaiksjön Sorsele Vattenfall AB 9 Fäbodliden Vindeln Fred Olsen Renewables 30 Kvällåliden Åsele TCC AB 39 Ava Nordmaling Kraftö Vind AB 20 Blakliden och Granliden Åsele Vattenfall Vindkraft 45 Botsmark Umeå European Wind Farms 30 Bränt-Kullsjöliden Vindeln Ferd. Olsen Renewables 16 Fäbodberget och Flakaträsk Åsele och Lycksele Vattenfall Vindkraft 35 Gabrielsberget Väst Nordmaling Svevind 6 Gråtanliden Vilhelmina och Storuman GHG Bostäder AB 12 Hemberget/Stöttingfjället Vilhelmina och Storuman Hemberget Energi AB 200 Holmön Umeå Holmövind 7 Holmön Umeå Slite Vind 35 Hornberget etapp 2 Malå Fred Brännström Byggkonsult 4 Ivarsboda Robertsfors och Umeå VindIn AB 20 Ljusvattnet Skellefteå Fred Brännström byggkonsult AB 38 Sikeå /Granberget etapp 3 Robertsfors Stefan Widén 31 Skallberget Åsele TCC AB 70 Skallön Skellefteå NordanVind 16 Täfteå Umeå Kraftö AB 20 (Solberg) 38 varav 3 i AC Åsele / Örnsköldsviks kommuner Solberg Vindkraft AB / Ownpower Projekts AB och Kraftö AB 3 Högaliden Umeå/Robertsfors Fred Olsen Renewables 34 Nordanbäck/Nyåker Nordmaling Stenberg Vindkraft AB / Kraftö AB 44 Vinliden Lycksele kommun Vinliden Vindkraft AB 27 Fjälbyn Skellefteå E.ON 11 Petlandskär Umeå Petlandskär Vind AB / Nordanvind Vindkraft AB 30 Hornmyran Lycksele Nordisk Vindkraft AB 10 Storfall Nordmaling Balticgruppen 20 15

Hur mycket vindenergi som produceras är dock svårt att exakt ange. Elproduktionen per anläggning beror naturligtvis på i vilken omfattning verken arbetar. Vindkraftparken på Bleikevare består av 18 verk med en installerad effekt på totalt 36 MW. Anläggningen beräknas kunna producera 94 000 MWh/år (94 GWh) el till 10 000 villor eller hushållsel till 20 000 lägenheter 17. Produktionen vid anläggningen kan jämföras med Stornorrfors vattenkraftverk i Umeälven, Sveriges näst största vattenkraftverk. Enbart kraftverket i Harsprånget är större. Kraftverket har en installerad effekt på 590 MW och producerar i genomsnitt ungefär 2 300 GWh per år. Stornorrfors togs i drift 1958 18. Om man antar att de 112 befintliga vindkraftverken i länet har en genomsnittlig installerad effekt på 1,85 MW och att 1 MW producerar 2 500 MWh borde vindkraftverk i länet tillsammans producera omkring 520 000 MWh/år (520 GWh/år). Vindkraftanläggningen på Stor-Rotliden i byggnadsfasen. Foto: Marita Alatalo 17 Källa Vindkompaniet Q2. 18 Källa Vattenfall 16

Viktiga frågeställningar Den proportion utbyggnaden har tagit, skapar frågor av olika slag och vindkraftutbyggnaden i länet berörs nästan varje dag i lokaltidningarna. Vid den konferens projektet ordnade i Lycksele för att skapa ett tillfälle att ge information, samverka och diskutera, se bilaga 2, deltog kommunpolitiker, kommunala tjänstemän, handläggare vid Länsstyrelsen och vid en programpunkt diskuterades vilka de viktigaste frågeställningarna är när det gäller utbyggnaden av vindkraften i länet. Det som framkom i diskussionerna kan sammanfattats till följande 5 teman: 1. Mer forskning behövs om vindkraftutbyggnadens effekter, både som energikälla och vilka effekter som en utbyggnad skapar på människor och djur samt vårt landskap. 2. Tänk efter före! Utbyggnaden går för fort. Misstag görs som kanske hade kunnat undvikas om det fanns framförhållning och ett mer långsiktigt tänk kring utbyggnaden. 3. Utbyggnaden av ledningsnät och kraftöverföring från vindkraftsanläggningar 4. Ersättning till kommuner och formen för detta 5. Behovet av att skapa lokala arbetstillfällen 1. Mer forskning behövs om vindkraftutbyggnadens effekter, både som energikälla och vilka effekter som en utbyggnad skapar på människor och djur samt vårt landskap. Behov finns att öka kunskapen om vindkraften som energikälla t.ex. om påverkan på elpriset, klimat och miljö. Utbyggnad av vindkraft bör ha en tydlig koppling till hushållning med resurser. Utbyggnad bör leda till att produktion av annan mindre miljövänlig el minskas. Forskning vad gäller utformning av alternativa vindkraftverk behöver utvecklas. Frågor kring säkerhet, iskastning, avisningsutrustning är viktiga att besvara. Säkerhet/arbetsmiljöfrågor för t.ex. skogsarbetare bör klarläggas. De och andra som arbetar i vindkraftverkens närhet kan drabbas, kanske främst vintertid då det är risk för iskastning. Mer och rättvisande information till närboende etc. och klarläggande om vad det innebär att bo och leva vid en anläggning. Problematiken kring återställande av mark när verken monteras ned bör klargöras och projektörerna ta sitt ansvar. Kommunernas och markägares roll i sammanhanget bör förtydligas. Kan EU: s maskindirektiv innebär att verken ska inhägnas om oklarheten i tolkningen av maskindirektivet. Vad kommer en utbyggnad (i den skala som förväntas) att ha för effekter på t.ex. älgjakten och jägare, friluftsliv, skoteråkning. Aktiviteter som är viktiga för västerbottningarna. Vem tar ansvar för att bevara och värdera landskapet och landsbygden eller de värden landskapet skapar. 2. Tänk efter före! Utbyggnaden går för fort. Misstag görs som kanske hade kunnat undvikas om det fanns framförhållning och ett mer långsiktigt tänk kring utbyggnaden. 17

Utbyggnaden går för fort. Kommunerna/myndigheterna hinner inte med. Utbyggnaden kan jämföras med vattenkraftutbyggnaden eller gruvetableringar och vi måste ta lärdom av detta. Vindkraftsbranschen är omogen. På många håll upplevs projektörer som omogna exploatörer. Deras framfart kan påminna om Baggböleriet. Processen måste få ta tid, inte bra med snabba kortsiktiga lösningar. Omsorgsfull planering när val av lokaliseringsplats görs. Ett översiktligt synsätt och samhällsbyggnadsperspektiv när etableringsområde fastställs. Noggrannare tänk kring de återställningsarbeten som ska göras när verken tjänat ut. Vem ska betala och vem är ansvarig om avsatta pengar inte räcker till eller projektören inte längre finns på marknaden etc. Kommunerna i behov av externa medel för uppdatering av sina tematiska tillägg till översiktsplanerna nu när riksintresseområdena revideras. Hur kan man göra tillståndsprocessen snabbare för alla inblandade parter? Både från projektörs - och myndighets håll. Viktigt att exploatören håller sig informerad och engagerad i planeringsprocessen och förstå betydelsen av kommunernas planer och det kommunala vetot. Det ska vara tydligt hur nationella strategier ska hanteras och implementeras på lokal/regional nivå. Oklart hur tankar kring en utbyggnad överensstämmer med och kan kopplas till regionala tillväxtprogram, lokala utvecklingsplaner, RUS, LUS etc. Det är nödvändigt med en bredare syn än kommunperspektivet vid planeringen av utbyggnaden. Anläggningar ska etableras och elproduktion ska ske där förbrukningen är störts. Varför bygga i norr när konsumtionen är störst söderut. Hur ska man lösa mellankommunal samverkan i hela vindkraftområdet med många aktörer och intressen? Kan man finna någon form av medlare för utpekade områden där konflikter är stora? 3. Utbyggnad av ledningsnät och kraftöverföring från vindkraftanläggningar Stamnätets utbyggnad en fråga som ska hanteras på regeringsnivå. Vad händer? Räcker kapaciteten i ledningsnätet för en utbyggnad av vindkraft i Norra Sverige? Lång framförhållning krävs vid utbyggnad av infrastrukturen. Stort behov av en utbyggnad av kraftledningsnätets. Vad kommer det att innebära? Samordning behövs vid dragning av ledningsnätet från vindkraftverken. I nuläget kan ledningarna komma att dras parallellt med befintliga kraftledningar. Vem ska ta kostnaderna för att koppla på verken? Ska staten eller projektörerna betala? Regler för ersättning till markägare som blir drabbade av kraftsledningsgator från vindkraftsparken är hopplöst omoderna. 4. Ersättning till kommuner och formen för detta Återbäring och kompensation till kommuner en nödvändighet. Utformandet av nationella regler är ett måste. Regler som innebär att inte varje kommun behöver förhandla. 18

Förändringar som innebär att energiskatt och fastighetskatt kan tillfalla lokalsamhället där energin utvinns. Ersättning till kommunerna typ bygdepeng/fastighetskatt, energiskatt. Kommuner behöver tillsammans utforma gemensamma strategier för hur medel från produktionen ska tillfalla lokalt. Lägre pris där produktion sker. Kompensation för intrånget. Etableringar påverka inte enbart de som är direkt berörda utan spiller över på byar och bygder. Förbättrade möjligheter för kommunerna att köpa vindkraft/vindkraftsandelar. Medvetenheten om vad ersättningar kan åstadkomma t.ex. missförstånd och konflikter mellan byar och i byar samt mellan markägare och markägare och mellan markägare och icke markägare. 6. Behovet av att skapa lokala arbetstillfällen Längre framförhållning innan vindkraftbolagen är på plats, för att möjliggöra ökad lokal nytta för företag på orten. Ex lokala entreprenörer vid transporter, viss service och logi/mathållning. Lokal arbetskraft (egna initiativ från kommunerna) Hur göra arbetstillfällena mer långvariga. Frågeställningarna har redan överlämnats till projekt Vindfyr vars syfte bland annat är att fånga upp kommunernas frågor runt vindkraft och bistå dem 19. Projektledaren för Vindfyr Norrland, Jens Sperens, deltog förövrigt vid konferensen. När vindkraftanläggningen på Stor-Rotliden byggdes, inrättade projektören en förläggning till personalen med boende, restaurang, gym etc. Om den närbelägna orten Fredrika inte hade möjlighet att t.ex. härbärgera arbeta står oklart, men det hade förstås varit värdefullt om lokala entreprenörer hade varit mer delaktiga i infrastrukturen kring byggandet av anläggningen. Foto: Marita Alatalo 19 http://www.vindfyr.se/about/ 19

3. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN Det finns en mängd lokaliseringsförutsättningar för att det ska vara möjligt att etablera vindkraftanläggningar. De förutsättningar som har tagits upp inom ramen för projektverksamheten är vindförhållanden, riksintresseområden för vindbruk samt planberedskapen i länets kommuner. Landskapets betydelse som lokaliseringsförutsättning har behandlats i landskapsanalyser, dels en övergripande, dels i sex fallstudieområden. Det finns motstående intressen som begränsar lokaliseringsförutsättningarna för vindbruket. Projektet har fokuserat på vindbruk i förhållande till kulturmiljövärden, känsliga naturmiljöer, örn och rennäringen. Här redogörs översiktligt för det arbete som har genomförts. 3.1 Vindförhållanden, vindkartering och områden av riksintresse för vindbruk Ett vindkraftverk börjar producera el vid 3-4 m/sek och kan fortsätta att producera el upp till vindstyrkor på ca 30 m/sek, då de av säkerhetsskäl stängs av. Den maximala effekten uppnås vanligtvis vid vindhastigheter på 12-14 m/sek 20. De bästa vindförhållanden finns till havs, i fjällområdet, längs kusterna och i öppna landskap. Verk i bra lägen kan utvinna energi under mer än 6000 7000 timmar av årets 8 760. För att bestämma vindenergitillgången eller medelvinden på olika platser görs kartering av vindresursen. Den första vindkarteringen för Sverige genomfördes 2007 och uppdaterades i delar av Sverige under 2009-2010. Uppsala universitet har i år gjort en ny och mer detaljerad kartering. Framtaget dataunderlag består av medelvindar på sju för vindbruket intressanta höjder, 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meter ovan mark och har en rumslig upplösning på 0,25 km 21. Redan vid den första vindkarteringen framgick att vindförhållandena är gynnsamma för en utbyggnad av vindkraft i Västerbottens län 22. Vindkarteringarna har varit viktigt underlagsmaterial till den översyn av riksintresseområden för energiproduktion som genomfördes 2008. I denna kom Västerbottens län att ha största ytan av landets alla län, klassad som riksintresse för vindbruk. Bra precis 20 procent av all den yta som utpekades som riksintresseområde på land i Sverige återfanns i Västerbottens län. Totalt 74 områden om 1 578 km² utpekades i länet som områden av riksintresse för vindbruk. Näst därefter kom Gävleborg län med 44 områden om 922 km². 20 Svensk Vindenergi (2009) 21 Se vidare http://energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-avvindkraft1/vindkartering1/ 22 Innan en projektör ansöker om att få bygga en anläggning, undersöks vindförhållandena mer i detalj med hjälp av vindmätningsmaster. 20

Under projekt Vindbruk i Västerbottens län verksamhetsperiod har det klart framkommit, både från kommunerna i länet och från Länsstyrelsehåll hur viktigt det är med en ny översyn av riksintresseområdena. Detta bland annat på grund av att de förutsättningar som gavs vid utpekandet 2007 inte var bra och att utgångspunkterna för utpekandet då var olika i landet. Det är naturligtvis av största vikt att de kriterier som ligger som underlag för utpekandet är lika över landet. Det arbete som Energimyndigheten nu har påbörjat med revideringen av riksintresseområden under 2011-2012 välkomnas 23. Förhoppningsvis kommer det kunskapsunderlag som projektet har tagit fram till användning vid revideringen. Översiktskarta Västerbottens län med gällande områden av riksintresse för vindbruk 2011, markerade i blått. 23 Se vidare http://energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-avvindkraft1/riksintresse-vindbruk-/ 21

3.2 Planeringsberedskap i länets kommuner Det finns många lagar att ta hänsyn till inför och vid uppförandet av vindkraftanläggningar. Miljöbalken 24 och Plan- och bygglagen 25 är de mest centrala. Enligt miljöbalkens 16 kap. 4 kan tillstånd till en vindkraftanläggning endast ges om den kommun där anläggningen ska byggas har tillstyrkt det. Detta kallas i vardagligt tal kommunalt veto. Detta tillsammans med att kommunen har planmonopol enlig planoch bygglagen anger det viktiga med att kommunerna har en bra planberedskap för den fysiska planeringen. I Västerbottens län har 14 av 15 kommuner upprättat vindbruksplaner i form av tematiska tillägg till sina översiktsplaner. Västerbottens läns kommuner är generellt sett ytstora och glest befolkade med svag ekonomi, med undantag för Umeå och Skellefteå kommuner. De särskilt avsatta medel som de har kunnat söka hos Boverket har varit direkt avgörande för att de har kunnat genomföra sin planering. Flera av kommunerna har samverkat vid framtagandet av planerna. Vid framtagandet har kommunerna i generaliserande ordalag främst utgått fån vindkarteringarna och utpekade riksintresseområden. De områden som kommunerna utpekat som utredningsområden som vid närmare undersökning kan bli lämpliga för en utbyggnad av vindkraft sammanfaller i stor utsträckning med riksintresseområdena. De planmässiga förutsättningarna för en utbyggnad kan anses vara goda. För en sammanställning av kommunernas vindbruksplaner, se tabell 4. Tabell 4. Sammanställning av Västerbottens läns kommuners vindbruksplaner avseende utpekade lämpliga utredningsområden för vindbruk, samt översiktliga beräkningar av hur många vindkraftverk som där skulle kunna byggas samt uppskattad elproduktion. Antal områden Antal vindkraftverk Beräknad elproduktion, GWh/år* Lycksele (15 000 ha) 200 ca. 1000 Malå/Norsjö 24 200 ca. 1000 Sorsele/ Storuman 19 (278 km²) 835 ca. 4000 Södra Lappland 22 600 ca. 3000 Umeåregionen 31 (42 000 ha) 1000 ca. 6000 Skellefteå Totalt 2835 ca. 14000 GWh (eller 15 TWh) *Beräkningarna utgår från att ett 1 MW verk antas kunna producera ca 2 500 MWh. 24 SFS 1998: 808 25 SFS 2010: 900 22

Alla kommuner i Västerbottens län utom Skellefteå kommun 26 har i dag antagna vindbruksplaner. Lycksele kommun var först. Sorsele och Storuman har tagit fram en tillsammans. Åsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner har också gått samman och det har också Malå och Norsjö. De sex kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Vännäs, Vindeln Robertsfors och Umeå har tagit fram en plan för Umeregionen. 3.3 Landskapet Utbyggnaden av vindkraften förändrar landskapet på ett påtagligt sätt. Stora anläggningar kan generellt sett antas påverka landskapet mer än mindre anläggningar. Av tabell 3 framgår vad som är på gång i länet. Om man jämför tabell 2 och 3 ser man klart och tydligt tendenserna till ökning av anläggningarnas storlek. I slutet av 1990- talet och början av 2000-talet byggdes mest anläggningar med 1-5 vindkraftverk. I dag byggs anläggningar om 20-40 verk och en med 100 verk håller också på att iordningsställas på Stor Blaiken i Storumans kommun. För att rätt kunna förstå och värdera landskapet är det nödvändigt att utgå från en helhetssyn på landskapet som en helhet med faktorer och förhållanden som påverkar landskapet till förändring. Det är mycket fördelaktigt att vid planering och prövning utgå eller anta samma breda synsätt på landskapet som anges i Europarådets landskapskonvention 27. 26 Skellefteå kommun har påbörjat arbetet. 27 http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/heritage/landscape/default_en.asp 23

Landskapsanalysen kan användas som ett verktyg och en metod i det konkreta planeringsarbetet och inom projektet har sex områden i länet valts ut att analysera. För att kunna välja ut dessa områden genomfördes först en översiktlig landskapskaraktärisering av länet. Landskapskaraktäriseringen genomfördes av konsultföretaget Ramböll 28. Uppdraget redovisades i en rapport Landskapskaraktärisering Västerbottens län, se bilaga 3. Landskapskaraktäriseringen syftade, dels till öka förståelsen för den mängd olika landskapstyper som Västerbottens län består av och vilka element som ger de olika typerna dess karaktär, dels ge vägledning för kommande mer riktade landskapsanalyser av särskilt utpekade områden. Landskapskaraktäriseringen resulterade i sex olika övergripande landskapstyper: Kustbandet Kustnära kulturbygd Skogslandet Fjällnära skogsmarker Fjällvärlden Älvdalar och dalgångar. Länet indelat i olika övergripande landskapstyper. 28 Tjänsten upphandlades och förfrågningsunderlag gick till totalt fem konsultföretag. 24

En arbetsgrupp tillsattes att diskutera vilka områden i länet som skulle väljas ut att studeras närmare. Det antogs vara lämpligt att välja ut ett område per övergripande landskapstyp där det fanns intresse av att bygga anläggningar och där det fanns andra motstående intressen vad gäller naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. De områden som ansågs vara lämpliga var följande: 1. Område kring Stor-Björkvattnet, Gäuta och Gardicken i fjällvärlden. 2. Fjällnära skogsmarker kring Stöttingfjället 3. Skogsbygd kring Malå 4. Kullig skogsbygd söder om Åsele med Björnlandets nationalpark 5. Kustnära kulturbygd nordost om Umeå 6. Kustbandet kring Bjuröklubb. Fallstudieområden markerade där landskapsanalyser genomförts. Landskapsanalyserna kom att genomföras av SWECO 29. Uppdraget redovisades i rapporten Landskapsanalys av sex fallstudieområden i Västerbottens län, se bilaga 4. 29 Uppdraget upphandlades och förfrågningsunderlag gick till totalt fem konsultföretag. 25

Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om hur vindkraftanläggningar kan påverka olika typer av landskap och målet var att analyserna skulle kunna utgöra en grund för generella rekommendationer och vägledning vid lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar. I analyserna redogörs för landskapstypernas struktur, skala och form samt landskapstypernas bruks-, upplevelse- och kunskapsvärde. Sedan diskuteras landskapstypens tålighet för vindkraftanläggningar, dels med utgångspunkt från landskapets struktur, skala och form och karaktär, dels dess tålighet utifrån landskapets värde. I slutet av rapporten ges synpunkter på åtgärder som kan minimera påverkan på landskapet. Genomförda analyser kommer med all säkerhet också att kunna användas av projektets målgrupper som underlag när lokaliseringar av nya vindkraftanläggningar är aktuella. Vid kustbandet i Västerbottens län. Foto: Marita Alatalo 3.4 Kulturmiljövärden Pågående och förväntad utveckling av vindbruket i länet har kommit att bli en viktig fråga i Länsstyrelsens arbete med bland annat kulturmiljöfrågor. Detta inte minst beroende på vindkraftprojektörers hitintills knappa behandling av kulturmiljöfrågor i de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas inför etableringen av en vindkraftanläggning. I dessa saknas generellt sett bra beskrivningar av de kulturmiljöer som kan komma att beröras, på vilket sätt de kan komma att påverkas och hur man har kommit fram till detta. Arbetet inom projektet med denna problematik resulterade i framtagandet av en strategi för vindbruk och kulturmiljövård, se bilaga 5. Syftet med strategin är att påvisa hur kulturmiljövärdena i länet ska beaktas vid lokaliseringar av vindkraftanläggningar. 26

De kulturmiljöer som berörs i strategin är: fornlämningar byggnadsminnen kyrkliga kulturminnen kulturreservat kulturmiljöer av riksintresse. Vy över kulturreservatet Aatoklimpoe/Atoklimpen, Storumans kommun. Foto: Lars Bygdemark Länsstyrelsens övergripande förhållningssätt formuleras i strategin på följande sätt: Lokaliseringar av vindkraftanläggningar vid fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, kulturreservat och kulturmiljöer av riksintresse, förorsakar skada. En bedömning måste göras från fall till fall om det genom olika åtgärder är möjligt att reducera skadan till acceptabel nivå. 27

Utpekade kulturmiljöer av mer lokalt bevarandevärde i kommunala kulturmiljöprogram och planer (översikts-, områdes- eller detaljplaner) ska också beaktas vid lokaliseringar av vindkraftanläggningar. Utgångspunkter till förhållningssätt är: gällande lagstiftning, främst kulturminneslagen 30 och miljöbalken 31 den kunskap som finns om länets kulturmiljöer den skada som en anläggning kan komma att förorsaka en kulturmiljö. I strategin ges också vägledning för lämplighetsbedömningar med avseende på, kulturmiljöers behandling i miljökonsekvensbeskrivningar, om bedömning av påtaglig skada, hur tids- och egenskapssamband mellan anläggning och kulturmiljö kan värderas, hur anläggningens gestaltning påverkar och vilken roll avståndet mellan anläggning och kulturmiljö spelar. I arbetet gjordes också en översiktlig analys av länets kulturmiljöer av riksintresse. 3.5 Känsliga naturmiljöer viktiga för naturvården och friluftslivet Pågående och förväntad utveckling av vindbruket i länet har också kommit att bli en viktig fråga i Länsstyrelsens arbete med bl.a. naturvårdsfrågor. På grund av förmodad utveckling av vindbruket har framtagandet av en strategi för vindbruk och naturvård bedömts vara nödvändigt, se bilaga 6. Strategi syftar till att påvisa hur naturmiljöer med betydande naturvärden för naturvården och friluftslivet ska beaktas vid lokaliseringar av vindkraftsanläggningar. Länsstyrelsens övergripande förhållningssätt tar utgångspunkt i gällande lagstiftning, främst miljöbalken och den kunskap som finns om länets naturmiljöer. I strategin bedömer Länsstyrelsen att följande naturmiljöer i länets är de mest skyddsvärda: Miljöer som omfattas av områdesskydd och bestämmelser för mark och vatten enligt miljöbalken 32. Miljöer (värdekärnor och värdetrakter) med särskilt bevarandevärde i skogslandet i enlighet med befintlig strategi Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län 33. Miljöer med särskilt bevarandevärde i kustbandet i enlighet med befintlig strategi Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i Västerbottens län 34. Inom dessa miljöer anser Länsstyrelsens att etableringar av vindkraftanläggningar kan orsaka påtaglig skada på områdenas värden för naturvården och friluftslivet. 30 SFS 1988: 950 31 SFS 1998: 808 32 T.ex. nationalpark, naturreservat, natura 2000 och riksintressen. 33 Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skogsstyrelsen i Västerbottens län, 2006. 34 Länsstyrelsen Västerbotten, 2008 c. 28