Psykologiska institutionen Psykologprogrammet termin 8 VT 2019 Kursanvisningar Arbete, organisation och grupp, 2: Konsultativt arbete i teori och praktik (PSPR26) 15 hp Kursansvarig Jacobus Pienaar 1
Arbete, organisation och grupp, 2: Konsultativt arbete i teori och praktik (PSPR26) 15 hp Kursen har både teoretiska och praktiska komponenter. En betydande del av kursen består av ett projektarbete som genomförs i team om tre personer och projektarbetet pågår under hela terminen. Kursanvisningen är utförlig för att den ska kunna ligga till grund för planering och samordning av arbetet med andra kurser. Du får svar på de flesta av dina frågor kring arbetet genom att läsa anvisningen noga. Kurstid Kursen introduceras i vecka 4 (obligatorisk närvaro) och löper under hela terminen. Följande dagar är avsatta för kursen under terminen: hela måndagen, torsdag förmiddag, och hela fredagen (Terminsplanering: Charlotta Björklind), dvs. ca 20 timmar per vecka. Undvik att planera olika aktiviteter stegvis, dvs. planera istället samtidigt samtliga aktiviteter så långt möjligt, sätt av tid, och boka tid för alla aktiviteter redan vid kursens början. Kursmedlemmarna måste avsätta tid för kontakter med företag/organisationer för att planera projektarbetet redan tidigt under kursen. Kursansvarig rekommenderar studenterna att kontakta företag/organisationer och boka tid för ett första studiebesök så snart som möjligt. För aktuellt schema: se Athena Kursernas innehåll Kursen ären fortsättning på tidigare kurser i arbets- och organisationspsykologi, genom fördjupning i teori och applicerande av kunskaper i en praktisk kontext. Kursen bygger på att studenten skall lära sig en modell för konsultations- och projektmetodik och applicera denna i arbetet med de arbets- och organisationspsykologiska frågor man som psykolog kan ställas inför inom offentligt eller privat verksamhet. Kursen ger en introduktion till praktiskt organisationspsykologiskt arbete genom att studenterna i små team under ett studiebesök och i samarbete med företrädare för ett företag, en organisation inom offentligt näringsliv eller myndighet, identifierar ett problem av organisatorisk art. Detta problemskall därefter belysas teoretiskt av teamet. Studenterna genomför därefter en mindre empirisk undersökning för att analysera problemet och tänkbara orsaker till detta. Studenterna skall därefter återkoppla resultaten till uppdragsgivaren och i ett senare led ge förslag till en intervention till uppdragsgivaren. Genom kursen får studenterna träna på att dokumentera processen i alla dess delar och redovisa detta skriftligen i rapportform. Kursernas upplägg I kursens början ligger tyngdpunkten i litteraturstudier och teoretiska aspekter. Syftet är att de studerande skall få en rekapitulation av tidigare kunskaper och fördjupad kunskap om centrala teorier och nyare utvecklingar inom organisationspsykologin, vilka därefter kan appliceras i det praktiska arbetet ute på ett företag eller i en organisation. Undervisande lärare förutsätter att litteraturen är inläst till föreläsningar. Schemat är lagt så att det finns tid för inläsning av litteraturen mellan undervisningstillfällena. 2
Projektarbetet Under kursens första veckor genomför studenterna i team ett studiebesök med åtföljande datainsamling i form av intervju(-er) med uppdragsgivaren och fokusgrupp med berörd personal för att: skapa intresse för att få genomföra ett mindre projekt vars syfte är att ta fram förslag på hur ett organisatoriskt problem kan lösas, eller hur en organisation kan utvecklas till gagn för medarbetarna ur ett organisationspsykologiskt perspektiv. identifiera intressanta problem/möjligheter/aspekter som skulle kunna belysas i ett projekt. Inför studiebesöket kan det vara lämpligt att samla skriftligt material i form av verksamhetsplaner, organisations- eller verksamhetsbeskrivningar, måldokument, verksamhetsredovisningar etc. De flesta verksamheter har också en hemsida från vilken information kan hämtas. I samband med studiebesöket och intervjun är det lämpligt att diskutera om det finns någon fråga eller företeelse som organisationens företrädare är särskilt intresserade av att få belyst. Studenterna kan redan vid den första kontakten och under studiebesöket muntligen beskriva vilket arbete de önskar göra på företaget och under vilken tidsperiod. Det underlättar det fortsatta arbetet om teamen redan vid de första kontakterna bokar in tider för datainsamling och för återrapportering. För att underlätta kontakten med organisationer och företag finns ett introduktionsbrev, se Athena Resurser : Introduktionsbrev. På Athena Resurser finns ett dokument Vägledning inför studiebesök med en modell för en ytlig s.k. screening av hur organisationen fungerar sett ur ledningens synvinkel och som kan ge ledning till vad som bör belysas under studiebesöket. I läroboken (Woods & West, 2010/2014) beskrivs Burkes & Litwins modell för s.k. organisationsanalys och denna bör ligga till grund för datainsamlingen vid studiebesöket. Observera att det inte är möjligt att belysa alla de aspekter som kan ha relevans för företaget eller för ett problem. Arbetet måste avgränsas och vid det första handledningstillfället diskuteras problem, avgränsningar och de teoretiska utgångspunkterna för hur ett avgränsat problem kan belysas. Avgränsningar måste också speglas i hemtentan, som är examineringstillfälle av teori. Organisationen bör vara tillräckligt stor för att det skall vara meningsfullt att belysa de dimensioner som en organisationskonsultation vanligen täcker. En tumregel är att den skall vara tillräckligt stor för att det skall finna en arbetsorganisation med olika funktioner, grupper eller avdelningar som behöver samordnas och ledas. Det finns ingen tumregel för et absolut antal, men det brukar innebära minst ca 20 anställda. Det är möjligt att genomföra projektet inom en del av en större organisation, exempelvis en produktionsenhet inom ett större företag eller en avdelning på ett sjukhus. Projektet skall ha både praktisk och teoretisk relevans. Fokus ligger på att under handledning integrera och tillämpa teorier på ett problem av organisatorisk art inom ett projekt som syftar till att identifiera alternativa lösningar på problemet och att föreslå en intervention för att lösa problemet. Projektarbetet bör/ska genomföras som en empirisk undersökning ute i ett företag eller i en organisation för att ge förslag på hur ett praktiskt problem kan lösas. 3
Projektarbetet redovisas i en uppsats som består dels av en teoretisk belysning av det problem som identifierats under studiebesöket och dels en mindre datainsamling baserad på intervjuer om en kvalitativ undersökning väljs. Studenterna avgränsar problemet och genomför en större litteratursökning för att finna relevant litteratur i form av vetenskapliga artiklar. Via litteraturstudier undersöks (redovisas, jämförs och diskuteras) olika teoretiska förklaringsansatser samt i forskningen redovisad empiri avseende det valda temat. Studenterna har därigenom skapat en teoretisk referensram för att därefter belysa frågeställningen empiriskt. Det praktiska arbetet med att samla data för att belysa de problem/möjligheter/aspekter som ingår i projektet kan ske med hjälp av intervjuer som kan kompletteras med fokusgrupper (kvalitativt). Motivering och rational för valda metod krävs. Intervjuer är relativt tidskrävande och varje intervju torde ta minst en timme i anspråk. En och en halv timme per intervju är en realistisk bedömning. Studenterna genomför intervjuer (diskuteras med handledare utifrån frågeställning och vad som är praktiskt möjligt) med medarbetare för att samla data kring hur medarbetarnas syn på problemet. Det finns inget absolut antal intervjuer, och 12-15 intervjuer är ett riktvärde. Skulle det av olika skäl inte vara möjligt att genomföra dessa intervjuer så ska datainsamlingen kompletteras med andra metoder. Vilka som ingår i de empiriska arbetena bestäms i samråd med handledare, organisationens ledning, eller av denna utsedd kontaktperson. Principen för urval är att personerna bedöms kunna ge väsentlig information utifrån frågeställningarna. Efter datainsamling och analys av data (redovisas i uppsatsens metod respektive resultatdel) presenteras resultaten för uppdragsgivaren. För att kunna ge förslag på intervention bör resultaten om orsakerna till uppdragsgivarens problem vara förankrade hos uppdragsgivaren. Därefter kan projektet gå vidare och man kan börja diskutera lösningar på problemet och forma interventioner. Studenterna ger förslag på interventioner för att lösa det ursrpungliga problemet.. De förslag som slutligen ges ska vara välunderbyggda och vara skarpa i meningen att de ska ge konkret vägledning i vad som behöver göras för att utveckla verksamheten eller lösa det identifierade problemet. Arbetet ska ha en praktisk nytta och kommer att bedömas utifrån detta kriterium på kvalitet. Rekommenderade interventioner ska också vara med i slutrapporten, och därefter presenteras till uppdragsgivaren. Teamet sammanställer en presentation av hela projekt arbetet och genomför på ett seminarium en generalrepetition inför slutlig återkopplingen till organisationen. Presentationen bör vara en powerpoint-presentation på ca 20 25 minuter och därefter finns ca 20-25 minuters tid (45 minuter totalt) för frågor vilka besvaras avteamet.. Presentationen ska vara utformad så att den riktar sig till företaget (inte till kurskamraterna) och fokusera på resultat och förslag till förändringsarbete. Feed-back ges på innehåll och framförande. De studerande genomför slutligen en konsultativ insats i form av en längre och kvalificerad återkoppling av resultaten för organisationen. Tanken är att denna ska påbörja arbetet med att utveckla eller förändra relevanta aspekter av arbete och organisation, med hjälp av föreslagna interventioner.. Uppsatsen bör omfatta minst tio sidor och maximalt 15 sidor (enkelt radavstånd, (1 1,5 punkter, och 12 punkters text). Antalet förstahandsreferenser till vetenskapliga artiklar som presenteras utförligt bör vara minst 10. 4
Undervisningsformer Under kursen ges en föreläsningsserie vars syfte är att förklara komplexa teorier och begrepp och att vidga förståelsen av litteraturen genom att anknyta till annan aktuell forskning och praktik inom området. Föreläsningarna löper parallellt med självstudierna.praktiskt verksamma psykologer illustrerar vanligt förekommande metoder och arbetssätt inom organisationspsykologiskt arbete. Syftet är att de studerande skall få kunskap om projektmetodik, god sed i konsultrollen och få kunskaper om hur organisationspsykologer arbetar. Projektarbetet under kurs genomförs under handledning. Under handledningen kommer samarbetet att vara föremål för diskussion i syftet att effektivisera arbetet, stärka motivationen och arbetsglädjen. Teamen bokar tid för fyra redan nu tidsbestämda obligatoriska handledningstillfällen med handledaren. Inför varje handledningstillfälle lämnas utkast till rapportens olika delar och utförlig återkoppling ges via e-mail direkt före handledningstillfället. Studenterna förväntas ha tagit del av denna före handledningen. Teamen kommer att ha tillgång till mera handledning som bokas via e-mail till handledaren. Erfarenheten ger att teamen behöver stöd under arbetet och handledaren står till förfogande 14 klocktimmar per team för hela projektarbetet. Kurskrav För godkänt resultat krävs dels att kurskraven är uppfyllda, se nedan, och dels godkänt resultat på examinationen. Ersättningsuppgifter ligger på Athena. Rationalen bakom och förklaringar till kurskrav samt anvisningar ges i dokumentet Rationalen för Kurskrav/Assignments som ligger på Athena. Du får svar på de flesta av dina frågor kring arbetet genom att läsa detta dokument noga. För godkänt resultat krävs: aktivt deltagande i introduktions- och arbetsplaneringsdagen och i examinerande och alla obligatoriska föreläsningarna (se aktuellt schema). planering och genomförande av studiebesök och intervju (se ovan) på ett företag eller organisation aktivt deltagande i genomförande av projektarbetet och inlämning av rapport inför de obligatoriska handledningstillfällena, aktivt deltagande vid utformningen av och uppföljningen av teamkontrakt, tidplan, processutvärdering och projektplanering eventuellt i form av s.k. Gantt-chart. aktivt deltagande i den obligatoriska handledningen. aktivt deltagande i generalrepetitionen av föredragningen för uppdragsgivaren aktiv del i rapporteringen av uppsatsarbetet till företaget aktiv del i facilitering av teamets samspel Examination Kursen examineras både individuellt och av teamarbetet. Teamarbetet examineras med skriftlig rapport (slutrapport) och muntlig redovisning (genrep) av teamarbetet. Därtill kommer ett individuellt muntligt examination och ett skriftligt prov (tenta). För samtliga prov, utom det individuella skriftliga provet, ges betygen godkänt/icke godkänt. På det individuella skriftliga provet ges betyg med den sjugradiga betygsskalan A till F, vilket även kommer att 5
utgöra slutbetyg förutsatt att samtliga andra delar erhållit betyget godkänt. För studerande som inte blivit godkänd vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare prov i nära anslutning till det förra. En student som underkänts två gånger i prov på kursen eller del av kursen har rätt att begära att annan lärare skall utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom kan göras till institutionsstyrelsen eller den tjänsteman styrelsen utser. Individuellt examination: skriftlig Examinationen sker i form av en individuell skriftlig tentamen, s.k. hemtentamen om maximalt åtta sidor med normalt radavstånd (1,5 pt). För sent inlämnade arbeten (absolut deadline gäller) bedöms inte. Omtentamen ges i form av skriftlig examination. Tentamen bedöms efter graden av självständig problematisering och fördjupning. Tentamen behandlar de teoretiska aspekterna av kursen. Resultat på denna hemtentamen ger underlag för betyg på en sjugradig målrelaterad skala enligt följande kriterier: Betyg Kriterier A. Utmärkt Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller till fallet. Alternativa modeller och teorier för att förklara olika organisatoriska strukturer och processer (struktur, strategi, arbetsutformning, ledarskap, team, performance management, kultur och klimat m fl. se Burke & Litwins modell) beskrivs, jämförs och diskuteras. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen samt integrerar på ett förtjänstfullt sätt relevanta principer och problematiseringar på ett övergripande teoretiskt plan. Begrepp definieras och avgränsningar motiveras teoretiskt och praktiskt utifrån fallet. Studenten redogör för samband mellan olika variabler och de psykologiska orsakerna till varför dessa samband finns. En rad samband mellan förhållanden på micro meso och macronivå beskrivs. B. Mycket bra Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans, tillkortakommanden och giltighet i anslutning till fallet. Alternativa modeller och teorier för att förklara olika organisatoriska strukturer och processer (struktur, strategi, arbetsutformning, ledarskap, team, performance management, kultur och klimat m fl. se Burke & Litwins modell) beskrivs, jämförs och diskuteras. Begrepp definieras och avgränsningar motiveras teoretiskt eller praktiskt utifrån fallet. Studenten redogör för samband och tydliggör i allmänna termer varför sambanden finns. Några samband mellan förhållanden på micro-meso och macronivå beskrivs. C. Bra Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicera centrala begrepp på delaspekter av fallet. Flertalet 6
alternativa modeller och teorier för att förklara olika organisatoriska strukturer och processer (struktur, strategi, arbetsutformning, ledarskap, team, performance management, kultur och klimat m fl. se Burke & Litwins modell) beskrivs, jämförs och diskuteras. Begrepp definieras och avgränsningar motiveras teoretiskt. Studenten redogör för samband mellan väsentliga variabler och i något fall också till samband mellan förhållanden mellan micro meso och macronivå. D. Tillfredsställande Studenten kan redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller med koppling till några aspekter av fallet. Flertalet alternativa modeller och teorier för att förklara olika organisatoriska strukturer och processer (struktur, strategi, arbetsutformning, ledarskap, team, performance management, kultur och klimat m fl. se Burke & Litwins modell) beskrivs i sina huvuddrag och avgränsningar motiveras. Begrepp definieras. Studenten kan beskriva vissa samband mellan variabler. E. Tillräckligt Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta teorier och modeller med koppling till några aspekter av fallet. Flertalet alternativa modeller och teorier för att förklara olika organisatoriska strukturer och processer (struktur, strategi, arbetsutformning, ledarskap, team, performance management, kultur och klimat m fl. se Burke & Litwins modell) beskrivs i sina huvuddrag och avgränsningar motiveras. Begrepp definieras. Studenten kan beskriva vissa samband. Fx. Komplettering Komplettering krävs i någon delaspekt för att de förväntade krävs studieresultaten ska ha uppnåtts. Övriga aspekter möter kraven för minst betyg E. F. Otillräckligt De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts. Individuellt examination: muntlig Varje student behöver också boka en individuell muntlig examination med examinator (kursansvarig). Detta presenterar en individuell examination av de artiklar som omfattas av kurslitteraturen (se nedan). Detta inkluderar i) artiklar om interventioner, och ii) artiklar som används för projektet. Denna undersökning utvärderas endast godkänd /icke godkänd. Examination av projektarbetet På uppsatsen ställs samma krav på innehåll och form som på en sedvanlig akademisk rapport inom psykologin, dvs. APA-formatet tillämpas. Bedömningen av uppsatsen baseras på följande aspekter: Studenternas insatser inom områdena Teoretisk förståelse och analys, Metodkunskaper och metodologisk skicklighet, Rapportskrivning samt Självständighet bedöms var för sig på en sexgradig skala (0=ej godtagbar, 1=vissa brister måste åtgärdas, 2=godtagbar trots vissa brister, 3=godtagbar, 4=bra, 5=mycket bra). 7
Teoretisk förståelse och analys, demonstrerad genom att teoretiska resonemang är koherenta, fokuserade och relevanta och klargör den aktuella frågeställningens relation och bidrag till kunskapsuppbyggnaden. De förslag som ges till organisationen är välmotiverade och bedöms ha stor praktisk relevans. Bedöms av examinator. Metodkunskaper och skicklighet i att välja och tillämpa undersökningsmetoder som kan besvara forskningsfrågan, inklusive val av design, urval, typ av data, beskrivning av data och analys. Framgångsriktillämpning av mer avancerade undersökningsmetoder har förutsättningar att rendera ett högre betyg, vare sig ansatsen är huvudsakligen kvalitativ, kvantitativ eller teoretisk. Förmåga till kritisk reflektion kring den valda metodikens styrkor och begränsningar. För ett högre betyg krävs en analys av data som skiljer sig från deskriptiva data. Bedöms av examinator. Rapportskrivning bedöms av examinator på grundval av om uppsatsen är logiskt uppbyggd och välstrukturerad, med genomgående och tydligt fokus på undersökningens syfte och frågeställning(ar). Språket bör vara så lättläst som ämnet tillåter. Regler om formalia skall tillämpas konsekvent och korrekt, särskilt viktigt avseende referenser och citeringar. Självständighet bedöms av handledare i samråd med examinator. Studentens egna idéer, initiativ, ansvarstagande, förberedelse inför handledning, kreativitet, kritiska reflektion och formuleringsförmåga. Förmåga att följa uppgjord tidplan och att hålla deadlines. Självständigheten bedöms individuellt och ligger till grund för den individuella betygsättningen. Presentationen av uppsatsen bedöms av examinator hos general repetitionen på en tregradig skala (0=ej godtagbar, 1=godtagbar, 2=bra). För högsta poäng krävs en noggrann, engagerad och intresseväckande presentation av uppsatsen, att frågor från examinator och kurskamrater besvaras adekvat och att konstruktiv kritik bemöts väl. Maximalt antal poäng på det självständiga arbetet är 22 poäng, 20 för det egna uppsatsarbetet, och 2 för presentationen. Betygsskala: Betyg A Utmärkt B Mycket bra C Bra D Tillfredställande Lärandemål har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst bra och summerats till minst 20. Lärandemål har uppfyllts i mycket högutsträckning. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst bra och summerats till minst 18. Lärandemål har uppfyllts i hög utsträckning. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst godtagbar och summerats till minst 15. Lärandemål har uppfyllts helt godtagbart. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst godtagbar och summerats till minst 13. 8
E Tillräckligt Fx Komplettering krävs F Otillräckligt Lärandemålen har uppfyllts, trots vissa brister. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst godtagbar med vissa brister och summerats till minst 9. Lärandemål har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns vissa brister som måste åtgärdas, men inget område har bedömts som ej godtagbart. Lärandemål har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla inom ramen för handledarledd tid. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ej godtagbart. Plagiat, fusk och otillåtet samarbete Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på institutionens och Stockholms universitets hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet samarbete. Lärare på kurserna Jacobus Pienaar, Psykologiska institutionen, SU Annika Lantz, Psykologiska institutionen, SU Sara Henrysson Eidvall, Psykologiska institutionen, SU Magnus Sverke, Psykologiska institutionen, SU Ulf Åkerström, Psykologiska institutionen, SU Helena Tronner, Knowit AB Joakim Jonassen, Knowit AB Maria Åkerlund, Henrysson, Åkerlund & Sjöberg AB Litteratur Woods, S. A., & West, M. A. (2010). The psychology of work and organizations. Hampshire, UK: Cengage Learning. Vetenskapliga artiklar relevanta för projektarbete som väljs i samrad med handledare (minst 10 artiklar). Gillberg, G., & Lindgren, H. Distribution av förändringsintentioner: om styrning och handlingsutrymme i fyra förändringsarbeten. Arbetsliv i omvandling, 2017; 1. Sid 1-40. Den går att ladda ner på följande adress. http://journals.lub.lu.se/index.php/aio/article/view/16465 Kelloway, Hurrell & Day. Workplace interventions for occupational stress. Kapitel 20 i Näswall, K., Hellgren, J., & Sverke, M. (Eds.). (2008). The individual in the changing working life. Cambridge. Boken finns som e-bok. 9
Oeij P. R.A., Dhondt S., Žiauberytė-Jakštienė R., Corral A., & Totterdill P. (2016). Implementing Workplace Innovation across Europe; why, how and what? Economic and Social Changes: Facts, Trends, Forecast, 5(47), 195-218, 2016 https://www.researchgate.net/publication/311844267_implementing_workplace_innovati on_across_europe_why_how_and_what OBS! Annan litteratur från kurs 24 på termin 7, och litteratur som har lästs under tidigare kurser utgör förkunskaper. Lärare ger också förslag på litteratur i samband med föreläsningar (om du är intresserad): Genus Wahl, Holgersson, Höök, & Linghag (2011). Det ordnar sig. Studentlitteratur. Arbete, motivation och arbetsrelaterade attityder Kanfer, R., Frese, M., & Johnson, R. E. (2017). Motivation related to work: A century of progress. Journal of Applied Psychology, 102(3), 338 355. Styrning och performance management Burke, W. W., & Litwin, G. H. (1992). A causal model of organizational performance and change. Journal of Management, 18(3), 523 545. DeNisi, A. S., & Murphy, K. R. (2017). Performance appraisal and performance management: 100 years of progress? Journal of Applied Psychology, 102(3), 421 433. Latham, G. P. (2017). What am I supposed to do in my job? Set goals and appraise your people. In Chmiel, N., Fraccaroli, F., & Sverke, M. (Eds). An introduction to work and organizational psychology (pp. 64 80). Chichester, UK: Wiley Blackwell. Kursansvarig Jacobus ( Jaco ) Pienaar Jacobus.Pienaar@psychology.su.se Kontor telefon: (+46) 816 3931 Rum 329, Hus 14 Psykologiska institutionen Stockholms universitet 10