Radiofysikavdelningen

Relevanta dokument
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

De nya dosgränserna för ögats lins

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Radiofysikavdelningen

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Radiofysikavdelningen

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg.

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Ragnar Neubeck Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

Användningsparametrar för mobil genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utrustning för radiografering;

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Aneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Visualisering av osynliga risker

Medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska sjukhuset Enheten för röntgen och radioaktiva ämnen, SSI

Skärmningsberäkning vid strålbehandling - räkneexempel

Strålning Radioaktivitet och strålskydd

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/

Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat

Strålskyddskommittén Region Östergötland

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Strålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter som bedriver öppen radiografering

Konventionell röntgen - teori och fall

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen; 1

Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 2005:6) om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande

Röntgen och nuklearmedicin

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

1. Mätning av gammaspektra

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Referensnivåer för patienters strålningsexponering gällande konventionella röntgenundersökningar av barn

2013:11. Forskning. Mätmetoder för bestämning av stråldoser till ögats lins. Författare: Viktor Sandblom Charlotta Lundh Anja Almén

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik;

Stråldoser vid olika skoliosundersökningar

Strålskärmningsbehov för intraoral röntgen: enkel beräkningsmetod på distans

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

2008 Patientstråldoser vi CT undersökning

Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Strålsäkerhet i samband med Interventionella Radiologi undersökningar

Joniserande strålning

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp

Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Observera att det även finns en praktisk handhavandedel vilken krävs för att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) kompetenskrav.

Transkript:

Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen i Östergötland Rapport Radfys-2009-10 2009-10-07 Ansvarig utgivare Michael Sandborg Radiofysikavdelningen

Övningen omfattar 7 moment: 1. Hur stor dos registreras på persondosimetern till följd av övningen? 2. Hur varierar stråldosen med avståndet till patienten pga. spridd strålning från patienten? 3. Hur effektivt är blyförklädet? 4. Hur skiljer sig stråldosen till personalen vid bildförstärkaren jämfört med vid röntgenröret? 5. Hur påverkas stråldosen av strålfältets storlek och patientens tjocklek? 6. Hur påverkas stråldosen av elektronisk förstoring? 7. Hur påverkas stråldosen av pulsad genomlysning och andra dospåverkande tekniker? Målet med övningen är att öka förståelsen för strålningsnivåer runt en C-båge (röntgenbildförstärkare), att studera hur man kan reducera stråldosen till personal och patient. Utrustning 20 cm plexiglasfantom (alt. bäckenfantomet) placeras mellan röntgenröret och bildförstärkaren. Plexiglaset genererar spridd strålning i liknade mängd som en patient. Bäckenfantomet ( Beckenbauer ) med skelett kan användas för bildkvalitetsstudier eller som ersättare av plexiglasfantomet för att göra avbildningssituationen mer patientlik. C-bågen orienteras så att röntgenröret placeras vid golvet. Ett direktvisande strålskyddsmätintrument användes för mätning av stråldosnivåer i rummet (Viktoreen 450B-DE-SI). Instrumentet visar μsv/h (10-6 Sv/h) eller om dosen är högre msv/h (10-3 Sv/h). Detta instrument visar dosen till dig. KAP-meter som mäter ytdosen i cgycm 2 dvs. 10-2 Gycm 2. Detta instrument visar ytdosen vid patienten. Bildförstärkar Plexiglasfanto Röntgenrör Blyförkläde ska bäras under hela övningen.

1. Hur stor dos registreras på persondosimetern till följd av övningen? Placera den direktvisande dosimetern på ett avstånd från patienten, dvs. fantomet, som speglar er strålningsmiljö under röntgenundersökningen/operationen. Notera dosvärdet på dosimetern då denna inte kan nollställas. Normalt placeras persondosimetrar bakom (dvs. under) blyförklädet, men här korrigerar vi för detta manuellt. Återkom i slutet av övningen och läs dosvärdet. Genomlysningstid: min Dosvärde vid övningens början: μsv Dosvärde vid övningens slut: μsv Differensen blir: μsv Blyförklädet reducerade dosen med % Dosen till personen blev: μsv Vanlig årlig extra stråldos (yrkesexponering) till op-personal är normalt mellan 0.1-1 msv, dvs. 100-1000 μsv. Normal bakgrundstrålning motsvarar 0.1-0.2 μsv/h dvs. 1-2 msv/år. Hur många övningar motsvarar normal yrkesexponering för op-personal under ett år? Hur många övningar motsvarar normal bakgrundsstrålning under ett år?

2. Hur varierar stråldosen med avståndet från patienten pga. spridd strålning? Genomlys med största field-of-view på bildförstärkaren och avläs dosnivåerna från cirka 20 cm till 200 cm från mitten av fantomet. Notera kv och ma och ändra inte dessa värden under denna mätning. kv, ma. Avstånd från fantomet (cm) Doshastighet (μsv/h) Doshastighet (μsv/h) 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 Avstånd från mitten av strålfältet (cm) Slutsatser:

3. Hur effektivt är blyförklädet? Placera mätinstrumentet ca 50 cm från fantomet. Genomlys och avläs doshastigheten. Placera blyförklädet mellan fantomet och mätinstrumentet och genomlys på nytt och avläs. Ta reda på hur mycket bly som blyförklädet innehåller. Notera kv och ma på generatorn. kv, ma. Blyförklädet innehåller motsvarande mm Bly Doshastighet utan blyförkläde: μsv/h Doshastighet med blyförkläde: μsv/h Blyförklädet reducerar stråldosen med cirka % På föregående moment såg vi att stråldosen reducerades med kvadraten på avståndet från patienten. Du befinner dig kanske på cirka 50 cm från patienten. Hur långt måste man backa från patienten för att avståndet ska reducera stråldosen lika mycket som ett blyförkläde? Om du har tid så upprepa mätningen för de andra blyförklädestjocklekar som ni ev. använder. Andra frågor man kan försöka besvara är hur blyförklädet fungerar vid andra rörspänningar. Slutsatser:

4. Hur skiljer sig stråldosen vid bildförstärkaren jämfört med vid röntgenröret? Placera plexiglasfantomet så att det hamnar mitt emellan röntgenröret och bildförstärkaren. Håll mätinstrumentet 30 cm ut från röntgenröret i jämnhöjd med övre delen av röntgenröret. Genomlys och notera doshastigheten. Doshastighet vid röntgenröret: μsv/h Håll mätinstrumentet 30 cm ut från bildförstärkaren i jämnhöjd med bildförstärkarens ingångsyta. Genomlys och notera doshastigheten. Doshastighet vid bildförstärkaren: μsv/h Slutsatser: Vid en höftledsoperation kan C-bågen placeras på olika sätt. Vilket av sätten nedan är bäst ur personalstrålskyddssynpunkt? Jämför med över - respektive underrör. Metod A B. F. Metod B Röntgen rör Du Röntgenrör Du B. F.

5. Hur påverkas stråldosen av strålfältets storlek och patientens tjocklek? Placera bildförstärkarens ingångsyta ca 10 cm ifrån fantomet. Genomlys med olika bländarstorlekar och notera doshastigheten på ett bestämt avstånd från fantomet. Placera KAP-metern på bländaren och slå på instrumentet och studera hur patientdosen beror på bländarstorleken. Bländaröppning Doshastighet (μsv/h) KAP (cgycm 2 /s) Plocka bort 5 cm av plexiglasfantomet och studera hur dosen till dig (handinstrumentet) och till patienten (KAP-metern) påverkas av att patient nu bantat 5 cm. Detta motsvarar en kraftigt komprimerad patient. Bländaröppning Doshastighet (μsv/h) KAP (cgycm 2 /s) Slutsatser:

6. Hur påverkas stråldosen av elektronisk förstoring? Placera bildförstärkarens ingångsyta ca 10 cm ifrån plexiglasfantomet. Genomlys med olika val av elektronisk förstoring dvs. med olika bildförstärkarstorlekar. Placera mätinstrumentet på ett bestämt ställe ca 50 cm från fantomet och notera doshastigheten för de bildförstärkarstorlekar som din utrustning har t.ex. stor, mellan och liten bildförstärkare. Notera även kv och ma på generatorn. Mät även huddosen till patienten med Solidoseinstumentet placerad på patientens ingångsyta. Notera även KAP-värdet.. Doshastighet KAP Huddos (μsv/h) (cgycm 2 /s) (μgy/s) Stor bildförstärkare kv, ma Mellan bildförstärkare kv, ma Liten bildförstärkare kv, ma Minsta bildförstärkare kv, ma Slutsatser:

7. Hur påverkas patientstråldosen av pulsad genomlysning och andra dospåverkande tekniker? Placera bildförstärkarens ingångsyta ca 10 cm ifrån plexiglasfantomet. Blända ut så att strålfältet täcker hela bildförstärkaren. Behåll KAP-metern på bländaren. Ändra instrumentet så att den summerar dosen under en viss genomlysningstid. Genomlys dels med kontinuerlig genomlysning och med de möjligheter till pulsad genomlysning som utrustningen medger. Pröva vid mån av tid även andra dospåverkande metoder som utrustningen har (t.ex. låg- eller högdosläge, ytterligare filtrering). Genomlys under 20 sekunder och notera patientdosen (KAP-värdet och huddosen) för de olika dosreduktionsmetoderna som din utrustning är beskaffad med. Dosreduktionsmetod Doshastighet KAP Huddos (μsv/h) (cgycm 2 /s) (μgy/s) Slutsatser: Av det vi gått igenom vad har mest betydelse för dosen till patienten? Nu är det klart. Glöm inte att läsa av persondosimetern och skriva in värdet på sidan 2!