Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2013 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2013... 1 BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar... 10 Lager... 12 Utrikeshandel... 13 Näringslivets produktion... 15 Sysselsättning... 17 Produktivitet... 19 Inkomster och sparande... 22... 26 Revideringar... 29 Statistiska centralbyrån 1
2 Statistiska centralbyrån
BNP-utvecklingen BNP-utvecklingen andra kvartalet 2013 Efter den djupa nedgången år 2009 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämningsfas som varade till och med tredje kvartalet 2011. Därefter visar BNP mer modesta ökningstal, med knappt 1 procent i årstakt. Andra kvartalet 2013 blev BNP-utvecklingen 0,6 procent i faktiska tal. En arbetsdag mer än andra kvartalet 2012 gav en effekt på 0,5 procentenheter, så den kalenderjusterade utvecklingen hamnade på 0,1 procent. Den säsongrensade utvecklingen blev -0,2 procent jämfört med första kvartalet 2013. De uppgifter som har sammanställts för EU28 visar på en stillastående ekonomi årstakt i jämförelse med motsvarande kvartal förra året och en uppgång med 0,4 procent i jämförelse med föregående kvartal. Det är den högsta tillväxten mellan två kvartal sen början av 2011. Tyskland och Storbritannien redovisar uppgångar med 0,7 procent och Frankrike 0,5 procent, säsongrensat och från kvartalet innan. I Sverige gav hushållskonsumtion och offentlig konsumtion de största bidragen till utvecklingen med 0,9 respektive 0,5 procentenheter. Lagerbidraget blev 0,4 procentenheter. Investeringar och export drog ner utvecklingen med 0,5 respektive 1,1 procentenheter. Exportnettot hade en negativ inverkan med 0,7 procentenheter. Kalenderkorrigerad produktion i näringslivet gick ner med 0,5 procent medan arbetade timmar ökade med 1,4 procent. Det ger en reducerad arbetsproduktivitet med 1,9 procent. Inom offentliga myndigheter ökade timmarna med 0,7 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,8 procent och faktiskt arbetade timmar ökade med 2,4 procent. Den kalenderkorrigerade timutvecklingen för hela ekonomin ökade med 1,2 procent. Säsongrensad och jämförd med föregående kvartal hamnade timutvecklingen på 0,9 procent. År 2011 har nu beräknats med detaljerade årsuppgifter och det medförde en nedrevidering av årsutvecklingen med 0,8 procen tenheter. Kvartalsutvecklingen har reviderats enligt nedan. Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 2011 Faktisk tillväxt, årsberäkning 5,4 3,0 3,7 0,0 2,9 Faktiskt tillväxt, tidigare kvartalsberäkning 6,2 3,8 4,4 0,8 3,7 Statistiska centralbyrån 3
BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP 4 Statistiska centralbyrån
Hushållskonsumtionen Högsta bidraget till BNP-utvecklingen Ökade inkomster och låg inflation har gett hushållen gynnsamma förutsättningar för att konsumera de senaste åren. Tendensen höll i sig även andra kvartalet då de egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 2,1 procent, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,9 procentenheter. Utlägg för livsmedel och alkohol minskade däremot, vilket sannolikt var en effekt av att påsken i år inföll under första kvartalet. Hushållskonsumtionen växte med 2,1 procent andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det var en något snabbare ökningstakt än den genomsnittliga tillväxten mätt över fyra kvartal de senaste två åren. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,9 procentenheter vilket var det högsta bland alla komponenter på användningssidan. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent 8 6 4 2 0-2 -4-6 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Den post som hade störst positiv inverkan på den totala hushållskonsumtionen var utgifter för boende, där även uppvärmningskostnader ingår. Utlägg för boende steg med 1,7 procent och bidrog med 0,4 procentenheter till den totala uppgången för hushållskonsumtionen. 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5
Utgifter för övriga varor och tjänster steg med 3,0 procent från motsvarande kvartal året innan. Posten innefattar bland annat utgifter för personlig service och omsorgstjänster som båda bidrog positivt. Utgifter för fritid och underhållning ökade med 2,4 procent, där framförallt utläggen för hemelektronik samt rekreation och kultur drog upp, med ökningar på 8,9 respektive 4,6 procent. Hushållen ökade även inköpen av kläder och skor med 3,6 procent från samma kvartal året innan, medan u tlägg för hotell- och restaurangutgifter steg med 4,0 procent. Det var framförallt utgifter för livsmedel samt alkohol och tobak som höll tillbaka konsumtionstillväxten andra kvartalet. Utgifter för livsmedel samt alkohol och tobak minskade med 0,8 respektive 1,9 procent och drog ned hushållskonsumtionen med 0,1 procentenhet vardera. En starkt bidragande orsak till nedgången kan dock vara den så kallade påskeffekten. Handeln under påskhelgen spelar stor roll för dagligvaruhandeln och att påsken inföll första kvartalet i år medan den låg under andra kvartalet i fjol kan således ha dragit ned utvecklingen något andra kvartalet. Eftersom påsken kan infalla vid olika kvartal från år till år kan det vara svårt att fullt ut kompensera för detta i kalender- och säsongrensning. Hushållen drog även in på transportutgifterna som minskade med 0,9 procent. Det var främst nybilsinköpen som minskade med en nedgång på 6,5 procent medan inköpen av begagnade bilar ökade med 7,5 procent. Hushållens utgifter för drivmedel minskade med 4,0 procent. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 andra kvartalet 2013, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel -0,1-0,8 02 Alkohol och tobak -0,1-1,9 03 Kläder och skor 0,2 3,6 04 Bostad 0,4 1,7 05 Möbler 0,2 3,5 06 Hälso- och sjukvård 0,1 2,5 07 Transporter -0,1-0,9 08 Kommunikation 0,1 3,7 09 Fritid och Underhållning 0,3 2,4 10 Utbildning 0,0 3,1 11 Hotell och restaurang 0,2 4,0 12 Övriga varor och tjänster 0,3 3,0 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,5 1,5 15 Svensk konsumtion utomlands 0,5 11,2 16 Utländsk konsumtion i Sverige 0,0 0,2 TOTALT 2,1 2,1 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) 6 Statistiska centralbyrån
Offentlig konsumtion Staten drog upp konsumtionen Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 2,0 procent andra kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. Kvartalet innehöll i år en arbetsdag mer än 2012, vilket bidrog till att utvecklingen av arbetade timmar var positiv för samtliga delsektorer. Förbrukningen var hög inom samtliga delsektorer och summerade till 2,8 procent. Sociala naturaförmåner ökade med 3,6 procent, där kommunerna och staten stod för ökningen. Kommunernas totala konsumtion ökade med 1,3 procent, medan landstingen och staten steg med 1,2 respektive 3,7 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade konsumtionen med 1,3 procent. Beräkningarna av kommunernas konsumtionsutveckling påverkas i hög grad av den faktiska utvecklingen av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade beroende på att elevunderlaget minskade. Äldreomsorgen påverkade också konsumtionen negativt, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att särskilt boende minskade till förmån för hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi. Antalet barn inom kommunala förskolan ökar under 2013 och bidrar därmed positivt till konsumtionen. Även grundskolan påverkar kommunernas konsumtion positivt, beroende på att antalet elever inom kommunala grundskolan ökade. Statistiska centralbyrån 7
En stor post inom kommunernas konsumtionsutgifter är sociala naturaförmåner 3, vilka ökade med 3,9 procent. Det beror dels på en fortsatt ökning av privata vårdboenden, men det blir även allt vanligare med privat hemtjänst. Kommunernas försäljning under kvartalet ökade med 1,1 procent. Eftersom försäljning är en intäkt för kommunerna, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Högre försäljningsintäkter reducerar därmed ökningen av konsumtionen. Andra kvartalet 2013 ökade landstingens konsumtion med 1,2 procent. Förbrukningen inom landstingen ökade med 4,4 procent. Antalet anställda ökade med 0,9 procent medan medelarbetstiden minskade. Tillsammans innebar det att arbetade timmar ökade med 0,8 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år har dessa vårdavtal ökat kraftigt inom landstingen men sedan 2011 har ökningstakten dämpats. Vårdavtalen minskade 0,4 procent detta kvartal och läkemedelsförmånen minskade med 0,1 procent. Landstingens totala sociala naturaförmåner minskade med 0,3 procent. Landstingens försäljning ökade med 5,3 procent, vilket främst avsåg försäljning av tjänster, bl.a. laboratorie- och röntgentjänster. Även försäljning av verksamhet och patientavgifter ökade. Statens konsumtion ökade andra kvartalet med hela 3,7 procent. Försvarets varaktiga varor 4 ökade med 3,2 procent i volym. Statens förbrukning ökade med 2,6 procent i volym. Bland de större ökningarna fanns Migrationsverket som ökade sina kostnader med 50 procent. Det beror till stor del på ett ökat antal asylsökande i anläggningsboende. Även Statens skolverk ökade sina kostnader med nästan 50 procent vilket avser bland annat fortbildning av lärare och förskolepersonal. Hyrorna fortsatte att öka, i volym med 1,1 procent. Även här står Migrationsverket för en stor del av ökningen, beroende på generell brist på och därmed dyrare bostäder. Statens arbetade timmar ökade med 3,3 procent under andra kvartalet. Antalet anställda ökade med 2,2 procent och medelarbetstiden ökade med 1,1 procent. Delvis berodde det på att kvartalet innehöll en arbetsdag mer än motsvarande kvartal föregående år. Statens försäljningsvolym minskade med 0,2 procent, främst p.g.a. Riksgäldens bankgarantiavgifter som fortsätter att minska varje kvartal. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med hela 20 procent, vilket beror på att två av Arbetsförmedlingens anslag ökade; Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare samt framförallt Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. 3 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 4 Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. 8 Statistiska centralbyrån
Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Statistiska centralbyrån 9
Investeringar Fasta bruttoinvesteringar övervägande svaga De fasta bruttoinvesteringarna sjönk med 2,6 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Transportmedelsinvesteringarna ledde nedgången, medan bostadsinvesteringarna som utvecklats svagt de senaste sex kvartalen vände uppåt. De totala fasta bruttoinvesteringarna drog ned BNPtillväxten med 0,5 procentenheter. De fasta bruttoinvesteringarna backade med 2,6 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det är 0,1 procentenhet högre än den preliminära sammanställningen som publicerades i juli. Revideringen förklaras i huvudsak av att ny statistik för offentliga investeringar och bostadsinvesteringar har inkommit, men även följdeffekter av att helåret 2011 har reviderats, vilket lett till att maskinindex ändrats och följaktligen maskininvesteringarna. Säsongrensade och jämförda med första kvartalet steg de fasta bruttoinvesteringarna med 0,2 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden mätt i fasta priser. 10,0 180 170 5,0 160 0,0 150 140-5,0 130-10,0 120 110-15,0 123412341234123412341234123412341234123412341234123412 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20122013 100 Procentuell f örändring Miljarder kronor Dämpad investeringsnedgång De olika investeringstyperna utvecklades relativt likt det svaga första kvartalet. En skillnad är dock att nedgången mätt i årstakt inte var lika kraftig andra kvartalet. Dessutom uppvisade bostadsinvesteringarna en positiv utveckling med en ökning på 4,6 procent jämfört med andra kvartalet i fjol. Fler nybyggda småhus- och flerbostadshus än 10 Statistiska centralbyrån
jämförelsekvartalet förklarade hela uppgången. Om- och tillbyggnadsinvesteringarna minskade svagt för både småhus och flerbostadshus. Transportmedelsinvesteringarna utvecklades fortsatt svagt och tappade 11,5 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol och drog ned de totala fasta bruttoinvesteringarna med 1,1 procentenheter. Maskininvesteringarna sjönk med 3,2 procent. Övriga bygg- och anläggningsinvesteringar sjönk med 2,5 procent i volym och höll tillbaka investeringsutvecklingen med 0,7 procentenheter. Kräftgång inom tillverkningsindustrin Näringslivets investeringar sjönk med 2,8 procent andra kvartalet från motsvarande kvartal året innan. Bland de varuproducerande branscherna ökade investeringarna inom el, gas och värme samt vatten och återvinning medan de minskade inom gruv- och mineralindustri. Kräftgången inom tillverkningsindustrins investeringar fortsatte, vilka sjönk med 8,1 procent Sammantaget minskade de varuproducerande branscherna sina investeringar med 4,1 procent. Nedgången var något mindre, 2,1 procent, för tjänsteproducenterna. Däribland var investeringarna inom företagstjänster det största sänket, vilket motverkades av uppgångar för transport- och transporttjänster samt fastighetsbranschen. Bidrag samt volymutveckling andra kvartalet 2013 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher -4,1-1,2 därav: tillverkningsindustrin C10-C33-8,1-0,9 Tjänstebranscher -2,1-1,2 därav tjänstebranscher exkl. bostäder -4,9-1,9 därav: bostäder 4,6 0,7 Näringslivet -2,8-2,4 Offentliga myndigheter -1,4-0,2 Totalt -2,6-2,6 Offentliga investeringar backade De offentliga myndigheternas investeringar minskade med 1,4 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. I likhet med föregående kvartal drog delsektorerna åt olika håll. Kommunernas investeringar ökade med 1,9 procent, medan statens och landstingens investeringar sjönk med 3,5 respektive 2,3 procent. Bland kommunerna stod Malmö, som bygger ett nytt kongress- och konferenscenter, för den största ökningen. Även Nyköping som investerar i ny förskola och skola samt Haninge som bygger en ny stadsdel bidrog till uppgången. Samtidigt låg minskade väg- och järnvägsinvesteringar bakom nedgången inom de statliga investeringarna. Statistiska centralbyrån 11
Lager Lager bidrog positivt till BNP För andra kvartalet i rad gav lagerinvesteringarna ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen. Bidraget under andra kvartalet var 0,4 procentenheter, vilket följde ett bidrag med 0,7 procentenheter första kvartalet. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. I en normal årscykel sker en lageravveckling under andra kvartalet och så var fallet även i år. Däremot var lageravvecklingen under årets andra kvartal mindre än andra kvartalet i fjol, vilket resulterade i en positiv BNPpåverkan. Inom tillverkningsindustrin skedde en uppbyggnad av produkter i arbete, medan det skedde en lageravveckling av insatsvaror. Handelslagren visade sammantaget en lageravveckling. Den största lageravvecklingen noterades inom partihandelns lager av maskiner och verktyg. Liksom motsvarande kvartal i fjol stod även detaljhandelns lager av beklädnadsvaror för en stor del av avvecklingen. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20122013 12 Statistiska centralbyrån
Utrikeshandel Svag handel med omvärlden Handelsvolymerna med utlandet visade en fortsatt svag trend under andra kvartalet 2013. Exporten minskade mer än importen och det var varuhandeln som drog ned handelsvolymerna. Tjänstehandeln ökade däremot i omfattning i jämförelse med motsvarande kvartal i fjol. Som en följd av den klena utvecklingen för varuexporten gav exportnettot ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på 0,7 procentenheter. I likhet med föregående kvartal sjönk handeln med omvärlden under andra kvartalet 2013. I jämförelse med motsvarande kvartal i fjol minskade exporten av varor och tjänster med 2,3 procent och importen av varor och tjänster med 1,1 procent. Exportnettot uppgick till 49,8 miljarder och var uppdelad på en varuhandelsbalans med 21 miljarder och en tjänstebalans med 28,8 miljarder kronor i 2012 års priser. Export och import, mkr i 2012 års priser Export Import 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tjänsteexporten tappade fart Trots en dämpad utveckling var det återigen tjänstexporten som gick bättre än varuexporten. Andra kvartalet steg tjänsteexporten med 1,3 procent, en utveckling som är klart lägre än fjolårets tjänsteexportökning på 4,7 procent för motsvarande kvartal. Den positiva utvecklingen inom tjänsteexporten drevs främst av de för tjänstehandeln relativt betydelsefulla posterna för merchanting och sjötransportstjänster, som ökade med 14,5 respektive 27,9 procent. Statistiska centralbyrån 13
Varuexporten fortsatte i likhet med hela varuhandeln att följa en negativ utveckling och sjönk med 3,9 procent. Det var tredje kvartalet i rad som varuexporten minskade mätt i årstakt. De stora produktgrupperna metaller och raffinerade petroleumprodukter sjönk kraftigt. Nedgången för varuexporten medförde att den totala exporten minskade. Tjänsteimporten växte återigen snabbare än varuimporten Andra kvartalet var det återigen tjänsteimporten som utvecklades starkare än varuimporten. Importen av tjänster ökade med 3,7 procent medan importen av varor minskade med 2,8 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Uppgången för tjänsteimporten förklaras främst av tvåsiffriga tillväxttal inom de stora produktgrupperna resevaluta, datortjänster och uthyrningsoch leasingtjänster. Varuimporten minskade även andra kvartalet i årstakt men nedgången var inte lika brett förankrad som i det föregående. Importen av övriga maskiner, metaller och råpetroleum och naturgas minskade medan raffinerade petroleumprodukter, kemikalier och kläder utvecklades positivt. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv2 2012 Kv3 2012 Kv4 2012 Kv1 2013 Kv2 2013 Export 2,0-1,6 0,2-2,2-2,3 Export varor 0,9-3,3-1,4-4,6-3,9 Export tjänster 4,7 2,2 3,5 3,8 1,3 Import -0,3-1,0-1,6-3,7-1,1 Import varor -2,4-1,8-2,8-5,4-2,8 Import tjänster 6,1 1,2 1,9 1,0 3,7 Merchanting lyfte tjänsteexporten I produktions- och exportvärdet ingår så kallad merchanting. Den utgörs av svenska företags köp och försäljning av produkter som tillverkats och sedan sålts utomlands utan att ha importerats till Sverige. Merchanting som är en del av utrikeshandeln har de senaste åren ökat i betydelse. Andra kvartalet var merchanting den produktgrupp inom tjänsteexporten som gav det största positiva bidraget till tjänsteexportens utveckling. Dess bidrag till tjänsteexportens utveckling var andra kvartalet 1,9 procentenheter och till BNP-utvecklingen bidrog merchanting med 0,3 procentenheter. I jämförelse med motsvarande kvartal föregåend e år ökade merchanting med 14,5 procent. 14 Statistiska centralbyrån
Näringslivets produktion Knapp produktionsminskning i näringslivet Näringslivets produktion sjönk med 0,5 procent kalenderkorrigerat och jämförd med motsvarande kvartal i fjol. Även jämförd med föregående kvartal minskade produktionen med 0,5 procent i säsongrensade värden. Än en gång var det tjänsteproducenterna som bidrog till BNP-tillväxten, samtidigt som varuproducenterna drog ner utvecklingen. Andra kvartalet uppvisade produktionen i näringslivet kalenderkorrigerat en minskning med 0,5 procent jämförd med andra kvartalet 2012. De tjänsteproducerande branscherna steg med 0,8 procent vilket innebar ett BNP-bidrag på 0,4 procentenheter. De varuproducerande branscherna minskade samtidigt med 2,9 procent, vilket höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Korrigerad för säsongvariationer och jämförda med första kvartalet minskade både tjänste- och varuproduktionen. Tjänsteproducenterna minskade produktionen med 0,2 procent medan varuproduktionen sjönk med 1,0 procent. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2012, säsongrensade värden, första kvartalet 2005=100 150 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 140 130 120 110 100 90 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Allt mörkare för varuproducenterna I nedgången bland varuproducenterna backade framförallt tillverkningsindustrin på bred front och sjönk med 4,5 procent, jämförd med samma kvartal året innan. De branscher som sjönk mest var sågning och hyvling, stål- och metallframställning, stenkolsraffinaderier, tillverkning av övriga maskiner samt tillverkning av möbler. Nedgången motverkades dock av produktionsökningar inom vissa branscher d är Statistiska centralbyrån 15
exempelvis textil- och kläder, papper- och pappvaror, samt hushållsmaskiner steg. I övrigt redovisade branscherna skogsbruk samt avfallshantering och återvinning stora produktionsökningar andra kvartalet jämförda med motsvarande kvartal 2012. Det berodde bland annat på att låg avverkning ledde till hög nettotillväxt av skog medan den långa återvinningstrenden fortsätter. Samtidigt minskade produktionen inom fisket och för energibranschen, där den senare noterade minskade fjärrvärmeleveranser och en minskad vattentillrinning andra kvartalet. Varierande tillväxt hos tjänsteproducenterna Tjänsteproducenterna uppvisade en större spridning i storleken på utvecklingstalen mellan branscherna andra kvartalet jämförda med kvartalet innan. Produktionsuppgången inom tjänstebranscherna leddes av utbildning och av förvärvsarbete i hushållen. Inom både förlagsverksamhet och reklambranschen minskade dock produktionen betydligt. Produktionen inom handeln steg under årets andra kvartal med en ökning på 0,5 procent, vilket befäster en tillväxttakt på omkring 1 procent per kvartal. Även transport- och kommunikationsbranscherna låg nära nollutveckling och visade utvecklingstakter på ± 1 procent. Det enda egentliga undantaget var taxibranschen som utvecklades någon enstaka procentenhet starkare. I övrigt fortsatte både hotell och restaurang samt utbildning- och sjukvårdsbranscherna att stiga. Samtidigt var bankernas provisionsintäkter i stort sett oförändrade andra kvartalet jämförda med motsvarande kvartal 2012. Detta bidrog till att produktionen för kreditinstituten och försäkringsbolagen minskade andra kvartalet. Den offentliga produktionen ökade med 0,1 procent. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) 16 Statistiska centralbyrån
Sysselsättning Tjänstebranscherna håller uppe sysselsättningen Sysselsättningen ökade även andra kvartalet 2013 med 0,8 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det motsvarar drygt 37 000 personer. För de offentliga myndigheterna var ökningen 1,4 procent. I näringslivet ökade antalet sysselsatta med 0,6 procent. I likhet med de senaste årens utveckling var det tjänstebranscherna som stod för ökningen av antalet sysselsatta i näringslivet andra kvartalet som ökade med 1,8 procent. Branschen kultur, nöje och fritid utmärkte sig med en ökning på cirka 10 procent. Men det var företagstjänster som bidrog mest i antal med en ökning på cirka 9000 anställda. Sysselsättningen inom tjänstebranscherna har ökat samtliga kvartal sedan mitten av 2005, med undantag av 2009 då efterdyningarna av finanskrisen ledde till en nedgång även i tjänstenäringarna. I tillverkningsindustrin fortsatte sysselsättningen att minska för sjätte kvartalet i rad. Andra kvartalet var nedgången 3,3 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Nedgången gälld e i princip samtliga delbranscher. Tillverkningsindustrin har haft en svag sysselsättningsutveckling som varit m estad els negativ und er hela 2000- talet. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år För de offentliga myndigheterna fortsatte antalet sysselsatta däremot att öka, nu med 1,4 procent. Ökningen har pågått sedan slutet av 2010. I staten var ökningen 2,2 procent och inom primärkommunerna, som har den Statistiska centralbyrån 17
största delen av de offentliganställda, var öknin gen 1,4 procent. I landstingen var uppgången 0,9 procent. Arbetskraftsinsatsen 5 Den kalenderkorrigerade arbetsinsatsen (arbetade timmar) ökade med 1,2 procent. Andra kvartalet 2013 innehöll en arbetsdag mer än det andra kvartalet 2012. Den faktiska arbetsinsatsen var 2,4 procent. Antalet arbetade timmar inom offentliga myndigheter ökade kalenderkorrigerat med 0,7 procent. Den främsta orsaken var en stigande arbetskraftsinsats inom primärkommunerna. Arbetade timmar inom näringslivet steg med 1,4 procent. De branscher i näringslivet vars ökning märktes mest var handel som ökade med 4,0 procent, hotell och restaurang med 5,0 procent och bygg och anläggning med 2,2 procent. Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden för hela ekonomin steg med 0,4 procent i årstakt. Inom näringslivet ökade medelarbetstiden med 0,9 procent och för de offentliga myndigheterna minskade med 0,7 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal ökade de sysselsattas arbetsinsats andra kvartalet efter att ha minskat första kvartalet. Antalet arbetstimmar ökade med 0,9 procent. Den stora skillnaden mellan kvartalen var att arbetsinsatsen inom varuproduktionen åter ökade. Kvartal 2 2013. Säsongrensade och jämfört med kvartal 1 2013. Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 5 Totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av de europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS95) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 18 Statistiska centralbyrån
Produktivitet Näringslivets arbetsproduktivitet sjönk med 1,8 procent andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Både de varu- och tjänsteproducerande branscherna minskade. Trots en ökad arbetsinsats i näringslivet steg inte produktionen, istället minskade produktionen för både de varu - och tjänsteproducerande branscherna, vilket resulterade i en försämrad arbetsproduktivitet andra kvartalet. I motsats till föregående kvartal sjönk arbetsproduktiviteten både inom varu- och de tjänsteproducerade branscherna. Mest sjönk arbetsproduktiviteten inom de varuproducerande branscherna där produktiviteten minskade med 4,1 procent medan nedgången bland de tjänsteproducerande branscherna var 0,6 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Den försämrade produktiviteten inom de varuproducerade branscherna, berodde på en ökad arbetsinsats och en lägre produktionsvolym. Det kan indikera ett bekymmersamt läge med tanke på industrins ständiga behov av effektivisering på grund av hög internationell konkurrens. Efter en längre period av produktivitetsförbättringar under 2009-2010 har arbetsproduktiviteten i näringslivet sedan början av 2011 uppvisat en utveckling som pendlat kring nollstrecket. Multifaktorproduktivitet Näringslivets multifaktorproduktivitet växte med 1,0 procent under 2012 och med 2,1 procent året innan. De senaste tre årens ökning följde ett par år av krympande nivåer i samband med finanskrisen. Två år i rad efter krisåren har en ny, troligen tillfällig, trend kunnat skönjas där tillväxten i multifaktorproduktivitet för tjänstesektorn överstigit motsvarande för de varuproducerande branscherna. Utvecklingen 1994-2012 Förädlingsvärdet i näringslivet har sedan 1994 växt med i genomsnitt 4.2 procent per år. Insatserna av kapital och arbete förklarar en del av tillväxten men multifaktorproduktiviteten eller den tekniska utvecklingen förklarar väsentligt mer än hälften av tillväxten i förädlingsvärdet. Aggregerat för hela näringslivet var tillväxten i multifaktorproduktiviteten 1,0 procent år 2012 och 2,1 procent 2011. I och med att det nu finns definitiva data för 2011 som skiljer sig betydligt från den preliminära beräkningen har det preliminära utfallet för 2011 reviderats ner med 1,8 procentenheter, medan 2012 har reviderats upp med 0,1 procentenhet jämfört med föregående publicering av multifaktorproduktiviteten. Statistiska centralbyrån 19
8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Varu- och tjänstebranscher Tillväxten i multifaktorproduktivitet i det svenska näringslivet har varit relativt stabil från 1994 med endast tillfälliga stagnationer under denna period som har begränsats till bara ett år per konjunkturcykel fram till finanskrisen. Förklaringen kan hittas i det svenska näringslivets flexibilitet, där företagen är skickliga på att ställa om verksamheten utefter rådande konjunkturläge. Normalfallet är annars att variationer i kapacitetsutnyttjandet av produktionsfaktorerna över konjunkturcykeln leder till variationer i multifaktorproduktiviteten s utveckling. Det enda riktigt tydliga sådana fallet i Sverige under denna tidsperiod utgörs av krisåren 2008-2009. Den förlorade tillväxten under dessa år återhämtades först under 2012. Utvecklingen från och med krisen har varit betydligt mer volatil. Huruvida stabiliteten återkommer när krisens följdverkningar är över återstår att se. Delas multifaktorproduktiviteten istället upp på samtliga varu - respektive tjänstebranscher kan ett liknande mönster med stabil tillväxt fram till krisåren 2008-2009 skönjas. Samtidigt var tillväxten för varubranscherna signifikant högre än för tjänstebranscherna. Detta beror på att teknikutvecklingen inom industrin har påverkat produktionen positivt. Emellertid har trenden vänt och tillväxten för multifaktorproduktiviteten har varit starkare för tjänstebranscherna de två senare åren. För helåret 2012 minskade tillväxten av förädlingsvärdet inom de varuproducerande branscherna samtidigt som tjänstebranscherna steg. För 2011 berodde däremot förädlingstillväxten inom varubranscherna främst på att den starka tillväxten för insatsförbrukningen av material sedan krisen höll i sig även 2011 och signifikant påverkade förädlingsvärdestillväxten. Den kraftiga multifaktorproduktivitetstillväxten 2010 dämpades samtidigt till en betydligt beskedligare nivå efter toppnoteringen 2010. Den svaga internationella efterfrågan har självklart även dämpat möjligheterna till effektiviseringar inom industrin som dominerar varuproduktionen. 20 Statistiska centralbyrån
Procent per år 20 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde 15 10 5 0-5 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012-10 -15 Varubranscher Tjänstebranscher Vad menas med multifaktorproduktivitet? Förändringar i multifaktorproduktiviteten är ett mått som beskriver hur mycket produktionen förändras när man tar hänsyn till ökade insatser inte bara av arbetskraften utan också av andra produktionsfaktorer som kapital. Det är dock inte bara arbetsinsatsens kvantitet som mäts som i fallet för arbetsproduktivitet, det vill säga förändringen i antalet arbetade timm ar, utan också dess kvalitet. Kvalitetsmåttet är baserat på strukturella förändringar i arbetskraften avseende främst utbildning och ålder. De olika kategorierna värderas sedan efter vad marknaden betalar för respektive grupp, det vill säga deras medellön. Kapitalinsatsen mäts som kapitaltjänst, inte som kapitalstock, vilket innebär att det är den årliga kostnaden att utnyttja ett visst kapitalföremål som värderas. Kapitaltjänsterna delas upp i IT-kapitaltjänster och övriga kapitaltjänster. Insatsen av dessa två produktionsfaktorer värderas av hur produktionsresultatet har fördelats mellan kapital och arbete i respektive bransch. Skillnaden i tillväxt mellan förädlingsvärdet och den viktade summan av tillväxten i produktionsfaktorerna utgör tillväxten i multifaktorproduktiviteten och kan ses som ett mått på effektiviteten i produktionen eller den tekniska utvecklingen. I allmänhet förändras produktionsnivån mest över konjunkturcykeln och kapitalinsatsen minst, samtidigt som arbetskraftsinsatsens förändringar ligger någonstans däremellan. Det innebär att multifaktorproduktiviteten kommer att variera över konjunkturcykeln i takt med kapacitetsutnyttjandet. Statistiska centralbyrån 21
Inkomster och sparande Hushållen ökade det individuella sparandet Hushållens disponibla inkomster 6 uppgick till 539 mdkr andra kvartalet 2013, vilket var en ökning med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Jämfört med rekordsparandet andra kvartalet 2012 minskade sparandet med 1,1 procent till 125 mdkr. Det individuella sparandet, dvs. justerat för avsättningar i premie- och tjänstepensioner, ökade dock andra kvartalet. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Ökade löne- och transfereringsinkomster bidrog positivt till ökningen i hushållens disponibla inkomster under årets andra kvartal. Löneinkomsterna ökade med 2,3 procent till 385 miljarder kronor. Sammansatt förvärvsinkomst, dvs. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 3,1 procent till 26 mdkr andra kvartalet 2013. Transfereringsinkomsterna ökade med 5,0 procent till 198 mdkr, framförallt till följd av ökade pensioner från offentlig sektor. Transfereringsutgifterna ökade med 0,6 procent till 302 mdkr. Inkomstskatterna ökade under andra kvartalet samtidigt som anställdas egenavgifter minskade. Kapitalinkomstnettot minskade med 1,5 procent till 107 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. 6 Alla uppgifter avser den konsoliderade hushållssektorn, dvs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 22 Statistiska centralbyrån
Studeras enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till -21 mdkr andra kvartalet 2013. Minskade räntor mot monetära finansinstitut bidrog till både hushållens ränteutgifter och intäkter minskade under andra kvartalet 2013. Ränteutgifterna minskade med 3,7 mdkr till 25 mdkr medan intäkterna minskade med 1,5 mdkr till 3,9 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv2 2013 Förändring mot kv 2 2012 Egentliga löner 385 2,3% Sociala avgifter 109-1,1% Driftsöverskott egna hem 15-6,0% Sammansatt förvärvsinkomst 26 3,1% Kapitalinkomster 120-7,3% Kapitalutgifter 12-39% Primärinkomstsaldo 643 0,9% Transfereringsinkomster 198 5,0% Sociala förmåner 159 4,6% Andra löpande transfereringar 39 6,6% Transfereringsutgifter 302 0,6% Inkomst- och övr. löpande skatter 147 3,3% Sociala avgifter 126-3,7% Sociala förmåner, användning 3,7 10,4% Andra löpande transfereringar 25 6,9% Disponibel inkomst 539 2,5% Disponibel inkomst uppgick till 539 mdkr vilket var en ökning med 2,5 procent nominellt och 2,0 procent realt under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2012. Den reala ökningen var något lägre än motsvarande ökning andra kvartalet 2011 och 2012. Hushållens konsumtionsutgifter ökade i en lägre takt än de disponibla inkomsterna, med en ökning på 2,4 procent till 451 mdkr andra kvartalet 2013. Den individuella sparkvoten ökade med 0,1 procentenheter till 16,4 procent och var den högsta under 2000-talet. Justeringen för sparandet i tjänste- och premiepensionen, som är en del av hushållens sparande, minskade under perioden. Sparandet minskade 1,4 miljarder kronor till 125 mdkr och sparkvoten minskade med 0,6 procentenheter till 21,8 procent. Det finansiella sparandet blev 109 mdkr, oförändrat jämfört med motsvarande kvartal 2013. Statistiska centralbyrån 23
Hushållens sparkvot, procent 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sparkvot Sparkvot, individuell Förväntat överskott i offentlig sektor Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn totalt visade ett överskott på 23,2 miljarder kronor under andra kvartalet 2013. Det var en förbättring med 0,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Att årets andra kvartal visar överskott är normalt då huvuddelen av utdelningar från bolag sker under den perioden. Överskottet under årets andra kvartal förklaras av utdelningar från bolag, ökade skatteinkomster samt lägre ränteutgifter, medan konsumtionsutgifterna fortsatte att öka. Däremot minskade de offentliga investeringsutgifterna både första och andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Staten visade ett överskott under andra kvartalet på 16,9 miljarder kronor. Överskottet förklaras av fortsatt ökade skatteinkomster plus att utdelningar från bolag var högre i år jämfört med året innan. Att ränteutgifterna var lägre under andra kvartalet i år jämfört med andra kvartalet i fjol bidrog också till ett förbättrat sparande och motverkade därmed till viss del fortsatt höga utbetalda statsbidrag samt ökade konsumtionsutgifter. Ålderspensionssystemet visade också ett överskott, men dock mindre än normalt för ett andra kvartal. Överskottet blev 1,5 miljarder kronor. Minskningen med 4,5 miljarder kronor jämfört med förra året beror på att utgifterna ökade relativt mycket. Det var pensionsutbetalningar som fortsatt öka vilket de även gjorde under hela 2012 då balanseringen, den så kallade bromsen, inte längre var aktiverad. På inkomstsidan tog några mindre förändringar ut varandra och inkomsterna blev i princip oförändrade. Finansiellt sparande för kommunerna uppgick under samma period till 2,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,4 miljarder kronor jämfört m ed and ra kvartalet 2012. Bland utgifterna var det främ st konsum tions- 24 Statistiska centralbyrån
utgifter som ökade. Bland inkomsterna var det skatteinkomster och löpande transfereringar samt utdelningar från bolag som ökade mest. Landstingen visade återigen ett bättre finansiellt sparande efter att flera kvartal i rad visat underskott eller blygsamma överskott. Landstingens finansiella sparande visade ett överskott på 1,9 miljarder kronor under årets andra kvartal. Det är en ökning med 2,1 miljarder kronor jämfört med förra året. På samma sätt som för kommunerna var det inkomstskatter och statsbidrag som ökat mest. Samtidigt minskade investeringsutgifterna medan konsumtionsutgifterna fortsatte att öka. Finansiellt sparande inom offentlig sektor, miljarder kronor 2013 Kv1 2013 Kv2 2013 Kv3 2013 Kv4 2013 Helår Offentlig sektor -6,5 23,2 Statlig sektor Exkl. SFS -8,9 16,9 Socialförsäkringssektorn (SFS)/Ålderspensionssystemet -0,9 1,5 Primärkommuner 3,1 2,9 Landsting 0,2 1,9 I samband med andra kvartalets beräkning har även år 2011 och 2012 uppdaterats. År 2011 reviderades i huvudsak till följd av införandet av utfall för skatter och sociala avgifter. Totala offentliga sektorns finansiella sparande 2011 har reviderats ner med 1,5 m iljarder kronor till att visa ett litet underskott på 0,4 miljarder kronor. År 2012 har reviderats beroende på att årskällan Räkenskapssammandraget ersatt kvartalsuppgifter för kommuner och landsting. År 2012 har reviderats upp med 8,0 m iljarder kronor, till ett underskott på 14,3 miljarder kronor, varav huvuddelen av revideringen återfinns hos kommunerna som reviderat upp sparandet med 7,4 miljarder kronor. Första kvartalet 2013 har reviderats upp med 1,2 miljarder kronor till ett underskott på 6,5 miljarder kronor. Statistiska centralbyrån 25
andra kvartalet 2013 Beräkningarna av andra kvartalet 2013 visade i utgångsläget relativt små skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 0,4 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 0,7 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 2,7 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser var produktionen 0,4 miljarder högre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdena i näringslivet ned med sammanlagt 1,1 miljarder i föregående års prisnivå men ingenting i löpande priser. På användningssidan gjordes sammanlagda justeringar på 1,6 miljarder i föregående års prisnivå och 0,4 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på lagerinvesteringarna. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samm a BNP. 26 Statistiska centralbyrån
andra kvartalet 2013, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 1,9 1,9 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,0 2,0 0,0 Fast bruttoinvestering -2,6-2,6 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,2 0,4 0,2 1,6 0,4 Export varor -3,9-3,9 0,0 Export tjänster 1,3 1,3 0,0 Import varor -2,8-2,8 0,0 Import tjänster 3,7 3,7 0,0 BNP från användningssidan 0,4 0,6 0,2 1,6 0,4 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -3,7-3,7 0,0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 0,1 0,1 0,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 1,2 1,1-0,1-0,6 0,0 Förädlingsvärde off. myndigheter 1,1 1,1 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 4,5 4,0-0,5-0,5 0,0 BNP från produktionssidan 0,7 0,6-0,1-1,1 0,0 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2009:1 2013:2 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal 1 2009 Kvartal 1 2010 Kvartal 1 2011 Extremvärde för: BNP till marknadspris Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål Export av varor Produktskatter Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärdet i utvinning av mineral Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Export av varor Förädlingsvärdet i transport och magasinering Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Arbetade timmar i hushållens icke vinstdrivande organisationer Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i statliga myndigheter o socialförsäkringssektorn Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här : Statistiska centralbyrån 27
http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublObjI d=1960 http://www.scb.se/pages/standard 320654.aspx 28 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Revideringar I samband med denna publicering redovisas även årsberäkningen för år 2011. Det har fått till följd att samtliga kvartal under år 2012 och 2013 uppdaterats med de nya nivåer som fastställts i årsberäkningen. Ny information i form av primärdata har också tagits in för kvartalsberäkningar avseende 2012 och 2013 i de fall där sådan funnits tillgänglig. Revideringar 2011 och 2012 Totalt sett reviderades BNP-utvecklingen för 2011 ned med 0,8 procentenheter till +2,9 procent. För enskilda delområden har dock större revideringar ägt rum till följd av att ny årsstatistik förts in. BNP-utvecklingen för helåret 2012 har reviderats upp 0,3 procentenheter till + 1,0 procent. De största förändringarna på delområdena är att bidraget från exportnettot reviderats upp 0,2 procentenheter medan hushållskonsum tionens och lagerinvesteringarnas bid rag till BN P- utvecklingen reviderats upp respektive ned med en tiondel vardera. Höjningen av exportnettot var i huvudsak en följd av att importen sänktes. Ytterligare information om revideringar av 2011 finns i Statistiskt meddelande för årsräkenskaperna 2011 på SCB:s hemsida, www.scb.se. Den 29 augusti redovisades betalningsbalansen med reviderade uppgifter tillbaka till 2006. Hur detta har tagits hänsyn till i nationalräkenskaperna finns också kommenterat på hemsidan. Översikt av revideringar 2013 Vid den ordinarie beräkningen av andra kvartalet togs nya och reviderade statistikuppgifter på alla områden in för både första och andra kvartalet 2013. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalet 2013. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. Jäm fört med publiceringen i juli så har BN P- utvecklingen reviderats ned både första och andra kvartalet. BNP-bidrag kvartal 1-2 2013 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 jul-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 sept-13 0,7 0,0-1,4 0,7 0,5 0,4 Kv 2 jul-13 0,8 0,5-0,5 0,6-0,3 1,1 Kv 2 sept-13 0,9 0,5-0,5 0,4-0,7 0,6
Kommentarer *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. Revideringar av första kvartalet 2013 BNP-utvecklingen för första kvartalet reviderades ned från 0,8 procent till 0,4 procent. Nedrevideringen var i huvudsak en följd av uppdaterad statistik för fasta bruttoinvesteringar och utrikeshandel med tjänster. Även utrikeshandeln med varor har reviderats något. Totalt sett har bidraget från exporten höjts från -1,4 procentenheter till -1,1 procentenheter. Även importen reviderades upp, och mer än exporten, vilket innebar att bidraget från nettoexporten sänktes. För fasta bruttoinvesteringar har både näringslivets investeringar och de offentliga myndigheternas investeringar reviderats ned. Även på produktionssidan visade resultaten i de statistiska underlagen för beräkningarna en svagare produktionsutveckling jämfört med publiceringen i maj. Nedrevidering har skett för industrins förädlingsvärde, tjänstebranschernas förädlingsvärden såväl som övriga varuproducenters förädlingsvärde. Inför avstämning visade BNP enligt användningssidan en utveckling p å 0,7 procent och produktionssidan -0,7 procent. Vid beräkningen i m aj var m otsvarande uppgifter 1,4 procent och - 0,3 procent. Revideringar av andra kvartalet 2013 Den preliminära sammanställningen av BNP andra kvartalet som publicerades i juli bygger på ett mer ofullständigt underlag än ordinarie kvartalsberäkningar. Till den ordinarie beräkningen av andra kvartalet kompletteras samtliga underlag för beräkningarna i större eller mindre utsträckning. Vid årets ordinarie beräkning av andra kvartalet reviderades BNP-utvecklingen ned med 0,5 procentenhet i faktiska tal, från +1,1 procent till +0,6 procent. Flera områden bidrog till sänkningen, men framförallt en höjd import drog ner. Exportnettots bidrag var i denna beräkning 0,4 procentenheter lägre än vid den preliminära. Lagerbidraget reviderades ned från 0,6 procentenheter till 0,4 procentenheter, främst till följd av att underlagen för handelslagren visade att lageravvecklingen var större än vad som redovisades vid tidpunkten för snabberäkningen. Beräkningarna av andra kvartalet 2013 visade, precis som vid den preliminära beräkningen en relativt samstämmig bild av användning respektive tillförsel i ekonomin. I snabberäkningen justerades produktionssidan upp i avstämningsprocessen och användningssidan ned. I avstämningarna vid denna beräkning var dock förhållandet det motsatta och användningssidan upp och produktionssidan ned något. I tabellen nedan visas revideringarna mellan snabben och det efterföljande ordinarie andra kvartalet: 30 Statistiska centralbyrån