A Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/

A Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 Kl. 13.00-14.27 TRIM 2017-0012 36-46 Sammanträde med tillväxt- och regionplanenämnden Datum för justering: 2017-04-25 Jens Sjöström Plats Gjörwellsalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Gustav Hemming (C) ordförande (tom 45) Nikolina Bucht (M) i:e vice ordförande Mikael Igelström (M) Christina Eklund (M) Mattias Lönnqvist (L) Jens Sjöström (S) 2:e vice ordförande Johnny Nadérus (S) Emma Lidell (S) Tomas Eriksson (MP) Anna Sehlin (V) (tom 45) Ej närvarande ledamöter Pehr Granfalk (M) Lennart Nilsson (KD) Carina Paulsson (S) Politiska tjänstemän Alfred Askeljung Patrik Lind Yasmin Farid Moghaddam Therese Rosén Michaela Hollis Närvarande ersättare Kjell Jansson (M) Tobias Davidsson (L) Mia Franzén (L) Jan Valeskog (S) Freddie Lundqvist (S) Karl-Olov Jansson (S) Malin Fijen Pacsay (MP) (tom 45) Ej närvarande ersättare Carl Johan Schiller (KD) Bosse Andersson (C) Jan Holmberg (M) Lisa Rasmussen (V) Meeri Wasberg (S) Tjänstemän Hanna Wiik Inger Starheim Lagerquist Jessica Andersson Lena Wohlin Ann Lundell Evert Kroes Karin Styrenius Ulrika Palm Roland Enkvist Björn Sax Kaijser Agneta Marmestrand Ruud Sekreterare

Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 2 TRN 2017-0012 Meddelande Protokoll för sammanträde den 2017-04-25 med tillväxt- och regionplanenämnden har justerats Bevis/Anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla Datum för justering 2017-04-25 Datum för justering 40,41,42 Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet 2017-04-26 2017-05-18 Landstingshuset, Hantverkargatan Underskrift Bevis om anslag Underskrift

Stockholms läns landsting 3 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 Innehåll 36 Justerare och justeringsdag 4 37 Förteckning över inkomna ärenden till tillväxt- och regionplaneförvaltningen 5 38 Samverkan mellan tillväxt- och regionplaneförvaltningen och lärosäten6 39 Månadsrapport per februari 2017 7 40 Målmodell för TRN budgetåret 2018 8 41 Yttrande över remiss av landstingsdirektörens planeringsunderlag inför budget 2018 med plan för åren 2019-2020 10 42 Yttrande över Boverkets rapport 2016:32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet 11 43 Yttrande över förslag Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 12 44 Direktörens rapport 13 45 Information RUFS 14 46 Information om det regionala cykelkansliet 15

Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 4 TRN 2017-0012 36 Justerare och justeringsdag Ordförande och Jens Sjöström utses att justera protokollet. Justering sker den 25 april. Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 5 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 37 Förteckning över inkomna ärenden till tillväxt- och regionplaneförvaltningen Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar aft lägga anmälan till handlingarna. Beslutsexpediering: Akt Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 6 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 38 Samverkan mellan tillväxt- och regionplaneförvaltningen och lärosäten TRN 2017-0030 Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Beslutsexpediering: Akt Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 7 TRN 2017-0012 39 Månadsrapport per februari 2017 TRN 2016-0135 Ärendebeskrivning Ekonomisk månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per februari 2017. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-04-03 Tillväxt- och regionplaneförvaltningens månadsrapport februari 2017 Yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per februari 2017. Beslutsexpediering: SLL Styrning och ekonomi Akt Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 8 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 40 Målmodell för TRN budgetåret 2018 TRN 2016-0104 Ärendebeskrivning I Tillväxt och regionplaneförvaltningens (förvaltningen) arbete med att utveckla styrningen har Ekan Management fått i uppdrag att i dialog med förvaltningen och Tillväxt- och regionplanenämnden (nämnden) ta fram en målmodell. Arbetet med framtagande av modell för målstyrning och uppföljning har skett genom djupintervjuer med ett urval av representanter från förvaltningen, nämnden, och landstingets centrala verksamheter samt en workshop med nämnden och avstämningsmöten med förvaltningen och nämndens presidium. Ärendet har beretts i samarbete med SLL Ekonomi och styrning i samband med revideringen av landstingets övergripande målmodell. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-16 Rapport Modell för målstyrning och uppföljning, Ekan Management, 2017. Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag: Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-16, MP-ledamotens förslag till beslut, bilaga 1. Ordföranden m.fl. yrkar att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande. MP-ledamoten yrkar att nämnden beslutar i enlighet med bilaga 1. Proposition Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner sitt yrkande med övervägande ja besvarad. Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 9 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att godkänna nämndens modell för målstyrning och uppföljning enligt förvaltningens förslag. att ge förvaltningen i uppdrag att med utgångspunkt i bifogad rapport inleda implementeringen av nämndens modell för målstyrning och uppföljning enligt förvaltningens förslag. att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Reservation MP-ledamoten reserverar sig till förmån för sitt yrkande. V-ledamoten anmäler att hon inte deltar i beslutet. Särskilt uttalande S-ledamöter anmäler särskilt uttalande, bilaga 2. Beslutsexpediering: SLL Styrning och ekonomi Akt Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 10 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 41 Yttrande över remiss av landstingsdirektörens planeringsunderlag inför budget 2018 med plan för åren 2019-2020 TRN 2017-0037 Ärendebeskrivning Tillväxt- och regionplanenämnden yttrar sig över Landstingsdirektörens planeringsunderlag för år 2018 med plan för åren 2019-2021 samt förslag till investeringsutrymme och investeringsplan för 2018-2027. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-04-05 Förslag till yttrande, 2017-04-05 Yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att avge yttrande över landstingsdirektörens planeringsunderlag 2018 med plan för åren 2019-2021 samt förslag till investeringsutrymme och investeringsplan för 2018-2027 i enlighet med förvaltningens förslag, att överlämna nämndens yttrande för fortsatt beredning inför beslut i landstingsstyrelse/landstingsfullmäktige, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad S-ledamöterna anmäler att de inte deltar i beslutet. V-ledamoten anmäler att hon inte deltar i beslutet. Särskilt uttalande Ordförande m.fl. anmäler särskilt uttalande, bilaga 3. MP-ledamoten anmäler särskilt uttalande, bilaga 4. Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 11 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 42 Yttrande över Boverkets rapport 2016:32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet TRN 2017-0015 Ärendebeskrivning Landstinget har fått Boverkets rapport 2016:32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet på remiss. Synpunkter ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast 14 april 2017, landstinget har fått möjlighet att inkomma med synpunkter senast 19 april 2017. Ärendet har beretts utifrån landstingets roll som regionplaneorgan, och dess långa erfarenhet av att i dialog med länets kommuner arbeta med underlag för bostadsbehov och bostadstillskott. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-20 Förslag till yttrande, 2017-03-20 Länk till rapporten som finns på Boverkets hemsida; http: //www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2qi6/enmetod-for-bedomning-av-bostadsbvggnadsbehovet.pdf Yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att avge yttrande över Boverkets rapport 2016:32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet i enlighet med bilagt förslag till yttrande, bilaga 5- att paragrafen förklaras omedelbart justerad Särskilt uttalande S-ledamöter, med stöd av MP-ledamoten, anmäler särskilt uttalande, bilaga 6 Beslutsexpediering: Näringsdepartementet Akt Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 12 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 43 Yttrande över förslag Regional utvecklingsstrategi för Örebro län TRN 2017-0021 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har av Region Örebro län beretts möjlighet att yttra sig över remiss på Regional utvecklingsstrategi för Örebro län (RUS). Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafimörvaltning som inte avger eget yttrande. Det här yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecldingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan och ansvarig för kollektivtrafik i länet. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 22 mars 2017 Förslag till yttrande den 22 mars 2017 Sammanfattning av samrådshandling den 22 mars 2017 Remissversionen finns på https://www.regionorebrolan.se/rus Yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att godkänna förslaget till yttrande enligt bifogat förslag, bilaga 7 Beslutsexpediering: Region Örebro Akt Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 13 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 44 Direktörens rapport Som en del i effektiviseringen av ärendehanteringen kommer förvaltningen från och med nästkommande nämndmötet inte längre ha underskrivna tjänsteutlåtanden. Det finns inga lagkrav på att tjänsteutlåtande ska vara underskrivna. Den regionala miljödagen ägde rum den 6 april. I år var det Länsstyrelsen och Stockholms stad som ansvarade för programmet. Temat var hållbara transporter och såväl gods som mobilitet som cykel togs upp. Bland annat medverkade cykelsamordnaren Björn Sax Kaijser. Förvaltningens chefer deltog den 6 april på Trafikförvaltningens kommunchefsdag. I år var temat genomförande, bland annat med fokus på landstingets stomnätsstrategi och kommunexempel om samverkan med Trafikverket och Trafikförvaltningen presenterades. Förvaltningen medverkade och presenterade utvecklingsarbetet som gjorts inom ramen för rufs2050-arbetet med kollektivtrafik på landsbygden i länet. Den regionala Mimatveckan genomfördes 31 mars - 7 april. Cirka 90 experter har medverkat i åtta workshopar. Workshoparna fokuserade på hur länets olika sektorer kan minska sin Mimatpåverkan med målet att nå netto-noll utsläpp 2045. Resultaten från Mimatveckan innebär ett konkret inspel till Mimatfärdplanen. Klimatveckan avslutades med ett offentligt seminarium (60 deltagare) med en uppsummering av Mimatveckan och talare från landstinget, kommuner, statliga myndigheter och näringsliv gav sin syn på länets nuvarande och framtida Mimatarbete. Förvaltningen har lämnat in en ansökan om bidrag inom EUprogrammet Central Baltic för projektet Morgondagens skärgårdskvinnor. Förvaltningen är tilltänkt projektägare och söker tillsammans med Högskolan Novia i Åbo och Nordiska Skärgårdssamarbetet är associerad. Budget är ca 2,6 mkr varav 2,0 mkr söks inom Central Baltic programmet. Förvaltningen söker sin del av medfinansieringen genom en ansökan på 300 tkr, från Skärgårdsanslaget. Projektet planeras pågå mellan september 2017 till december 2018. Fokus i projektet är att undersöka varför kvinnor flyttar från, flyttar till eller väljer att bo kvar i skärgården. Målet är att ta fram en verktygslåda för kommuner, näringsliv och övriga aktörer i skärgården för att bättre kunna attrahera kvinnor till ett liv i skärgården. Justerare Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 14 TRN 2017-0012 45 Information RUFS Ulrika Palm informerar om förvaltningens arbete med utställningsförslaget till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2050. Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 15 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2017 TRN 2017-0012 46 Information om det regionala cykelkansliet Gustav Hemming (C) lämnar mötet och Nikolina Bucht (M) tar över som ordförande. Björn Sax Kaijser, regional cykelsamordnare, informerar om arbetet med det regionala cykelkansliet. Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 1 (2) TILLVÄXT & REGIONPLANENÄMNDEN FÖRSLAG TILL BESLUT Ärende 5 miljöpartiet de gröna Förslag till beslut från Miljöpartiet de Gröna Avseende ärende 5 Miljöpartiet föreslår Tillväxt- och regionplaneringsnämnden besluta att godkänna nämndens modell för målstyrning och uppföljning enligt förvaltningens förslag att ge förvaltningen i uppdrag att med utgångspunkt i bifogad rapport samt förslag till beslut nedan inleda implementeringen av nämndens modell för målstyrning och uppföljning enligt förvaltningens förslag att föreslå som mätetal för andelen bebyggelse inom den centrala stadskärnan 90 procent inom regional kärna att komplettera beslutet om mål för delmål 2 om Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft med två ytterligare huvudindikatorer om minskad regional klimatpåverkan och minskat antal arbetslösa samt mätetal enligt beskrivning nedan. att i övrigt anföra Stockholms län är Sveriges utvecklings och tillväxtmotor och har som mål att vara Europas mest attraktiva storstadsregion 2050. Förvaltningen föreslår att nämnden ska ha i huvudsak två övergripande mål, dels en regionplanering i framkant och dels mål om Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Båda dessa mål är rimliga utifrån övergången från landsting och region tyvärr ser vi dock flera brister i förslagen till huvudindikatorer och mätetal. För huvudindikatorn om bebyggelsens lokalisering bör mätetalet höjas till 90% samtidigt som mätetalet baseras på existerande bebyggelse och anpassas kommun för kommun. Vissa kommuner som har vidsträckt villabebyggelse bör ha en målsättning som avsevärt överstiger 80% inom den centrala regionkärnan. Att en viss procent av föreslagen nybebyggelse ska vara inom den centrala regionkärnan är ett mått på hållbarhet i den utsträckningen att en tät bebyggelsestruktur till exempel ger större möjlighet att öka andel transporter med kollektivtrafik. Mätetalet bör därför ligga på 90% eller högre för att garantera tät bebyggelse. Här kan man göra jämförelsen mellan en villa och flerbostadshus där båda utnyttjar 200 kvm på marken men den ena innehåller 1 bostad och den andra 20+ bostäder. Antalet bostäder och dess täthet är ett nyckeltal som stärker

Fel! Hittar inte referenskälla. 2(2) hållbar tillväxt. Vi utnyttjar marken bättre och vi bygger för färre och effektivare transporter. Huvudindikator för målet om en regionplanering i framkant bör förutom andelen nya bostäder och arbetsplatser i centrala regionkärnan även kompletteras med ett mål om antalet nya bostäder. För det målet bör mätetalet anges till 20 000 bostäder per år. Ekonomisk tillväxt är viktigt för regionen utveckling dock är enbart ekonomisk tillväxt är inte tillräckligt bra. För att vara hållbar krävs att tillväxten är både ekonomisk, social och miljömässigt hållbar i enlighet med formuleringen i RUFS 2050. Att vi fortsätter arbetet med att genomföra omställningen till att bli en klimatneutral storstadsregion samt att vi klarar av att dra nytta av vår höga befolkningsökning baserat på migration och höga födelsetal är nödvändigt för att vi ska klara av att uppnå detta mål. Samtidigt skapar både övergången till klimatneutralitet och den nya demografin utmaningar. En fortsatt positiv utveckling av skatteunderlaget samt är en förutsättning för att klara av utbyggnaden av kollektivtrafiken och övriga investeringar i nivå med vad som krävs. Antalet nystartade företag i Stockholmsregionen är naturligtvis en viktig indikator på att Stockholmsregionen är dynamisk och ekonomiskt nyskapande. Samtidigt är detta knappast tillräckligt som indikator på en hållbar tillväxt. För att påvisa att tillväxten är socialt hållbar bör antalet sysselsatta, antalet arbetslösa samt antalet anställda intressanta mätetal. Här bör inriktningen för mätetalet vara att andel av arbetskraften som arbetar ska öka. Miljöpartiet

JHL Stockholms läns landsting TILLVÄXT- OCH REGIONPLANENÄMNDEN SARSKILLT UTTALANDE Bilaga 2 1 (1) ÄRENDE 5 FRAMTIDSPARTIET Målmodell för TRN budgetåret 2018 Det är glädjande att det nu finns en målmodell för TRN. Vi menar dock att modellen har en del utvecklingsmöjligheter. Vi anser att delmålen med fördel kan brytas ner till egna nämndmål som i sin tur kan följas upp av indikatorer. Det skulle göra modellen tydligare och möjliggöra att fånga upp områden som idag saknas. Målmodellen som den ser ut idag fångar tillexempel inte upp frågor om social hållbarhet, sysselsättningsgrad, vikten av bostadsbyggnadsmål som svarar mot det prognostiserade behovet eller miljö och ldimat på ett tydligt sätt. Vi hoppas därför att modellen kommer att utvecklas och revideras. Naturlig tillfällen för det är till exempel när den nya RUFS 2050 finns på plats och när landstinget bildar region 2019.

Moderaterna Liberalerna Kristdem okratern a Centerpartiet Bilaga 3 Särskilt uttalande Landstingsdirektören har presenterat ett planeringsunderlag med förutsättningar inför budgetprocessen och landstingets fortsatta arbete för att utveckla och investera i sina kärnverksamheter med bibehållet höga ambitioner. Stockholms läns landsting har en välskött ekonomi men påverkas självklart av den avmattade konjunktur som för närvarande råder i Sverige. Till följd av detta snävare budgetutrymme påvisar planeringsunderlaget ett behov av effektiviseringar och översyn av både verksamheter och investeringar. I remissvaret belyses förvaltningens bedömningar av vilka åtgärder som krävs för att följa planeringsunderlagets rekommendationer. Alliansen återkommer under maj månad med ett eget samlat budgetförslag där verksamheter, investeringar och framtidssatsningar inom landstingets olika verksamheter har prioriterats och vägts samman. Det är först när vårt samlade budgetförslag har presenterats som vi tar slutlig ställning till planeringsunderlagets olika lösningsförslag.

JIL Stockholms läns landsting 1 ^ TILLVÄXT & REGIONPLANENÄMNDEN SÄRSKILLT UTTALANDE ÄRENDE 6 miljöpartiet de gröna (jjs) Bilaga 4 Särskilt uttalande från Miljöpartiet de Gröna Avseende punkt 6 - Direktörens planeringsunderlag Alliansen har styrt Stockholms läns landsting under de senaste 10 åren. Tyvärr ser vi nu resultatet i form av en sviktande styrning som riskerar att påverka inte bara nämnden utan hela landstinget verksamheter. Landstinget har under flera års tid slösat med sina ekonomiska resurser, felaktiga och dåligt genomförda upphandlingar, kraftigt överdrivet konsultanvändande samt bristande ekonomisk kontroll över investeringar har blivit vardag. TRN är en av landstingets minsta verksamheter sett till pengar. Däremot är den strategiskt viktig för regionens utveckling. Förvaltningsdirektören beskriver klokt vilka effekter en minska uppräkning skulle få för förvaltningen. Framförallt ser vi allvarligt på att det med denna budget uppstår osäkerheter kring flera viktiga verksamheter där TRN är bidragsgivare. Mest allvarligt är naturligtvis osäkerheten kring Skärgårdsstiftelsen, men även att cykelkansliet eller miljöanslaget skulle försvinna är oroväckande. Därför är det viktigt att TRN får de ekonomiska resurser som krävs för att klara sitt uppdrag. I budget 2017 föreslog MP utökad budget till TRN. Med en rimlig styrning av resurserna ser vi att det ska vara möjligt att åtminstone åstadkomma normal uppräkning för nämnden under de kommande åren. Samtidigt måste naturligtvis förvaltningen prioritera bland uppdragen. Att se över medlemsavgift och konsultanvändande är rimligt utifrån det ekonomiska läget. Här framstår det som tämligen galet om nämnden skulle välja att prioritera avtalet med Connect Sweden framför att permanenta cykelkansliet. I övrigt hänvisar vi till egen budget. Miljöpartiet De Gröna

JUL Tillväxt- och regionplanenämnden S&r*6 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING YTTRANDE 2017-03-20 2017-0015 N2016/08167/PBB n.reqistrator@reqerinqskansliet.se elvira.shakirova(5) reqerinqskanliet.se Bilaga 5 En metod för bedömning av bostadsbyggnads-behovet Inledning Landstingets yttrande utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan. I Stockholmsregionen har regionplanering bedrivits i drygt 6o år. I landet har tre regionplaner enligt plan- och bygglagen från 1987 (PBL 1987:10) upprättats - alla i Stockholmsregionen. Bedömningar om framtida bostadsbehov och bostadstillskott är ett av flera underlag i den regionala planeringen. Eftersom ett arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholms län pågår har landstinget haft anledning att, gemensamt med länen i östra Mellansverige, ta fram nya befolknings- och sysselsättningsframslaivningar och även analyserat vad det innebär för regionens framtida bostadsbehov. Synpunkter Landstinget är väl insatt i problematiken med att göra bedömningar av framtida bostadsbehov och vill framhålla att Boverkets rapport är välskriven och att resonemang och antaganden tillsammans med rapporten 2015:18, överlag motiveras väl. Landstinget konstaterar också att i en del fall använder landstinget andra begrepp och definitioner än de Boverket använder sig av, desto viktigare blir det - som Boverket påpekar - att i sammanhanget definiera de begrepp som används. Landstinget gör beräkningar av det demografiska bostadsbehovet på regional nivå och gör sedan en kommunal fördelning av vilket bostadstillskott som krävs för att möta det regionala demografiska bostadsbehovet. Det Boverket valt att kalla bostadsbyggnadsbehov är att likställa med det landstinget valt att kalla bostadsbehov.

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden ZSJXSi STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(6) YTTRANDE 2017-03-20 2017-0015 Landstinget menar att det är avgörande vad Boverkets bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet ska användas till, då detta beror på i vilken kontext metoden ska tolkas. En särskild utredare har tillsatts som ska lämna förslag på hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet enligt Boverkets modell ska fördelas på kommunerna. Denna utredning har betydelse för landstingets yttrande då detta bidrar till att tydliggöra statens, genom Boverkets, syfte med framtagande av bostadsbyggnadsbehov. Bedömning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet Hushållsförändringar Landstinget delar Boverkets uppfattning att ett bedömt behov av bostäder bör grundas på analyser av en demografisk utveckling. Landstinget utgår i egna bedömningar från den demografiska utvecklingen. Befolkning Landstinget vill här lyfta syftet med att ta fram bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet. Om syftet är att utgöra underlag för nationell planering har landstinget inget att invända mot att Boverkets förslag till metod för att ta fram befolkningsprognoser. Men om syftet är att bedömningarna ska fördelas på kommuner och utgöra användbara underlag till den fysiska planeringen, skulle landstinget välkomna att Boverket i framtagandet av befolkningsprognoserna antingen utgår från samma grundantaganden som Stockholms läns landsting, alternativt använder regional nivå i denna del av arbetet. Landstinget anser att kopplingen mellan de mål och den planeringsinriktning som regionen, tillsammans med länets kommuner arbetar för, är central och avgörande för nyttan med det bedömda bostadsbyggnadsbehovet. En viktig förutsättning i den regionala planeringen är framskrivningar av befolknings- och sysselsättningsutveckling. Som grund för de aktuella framskrivningarna används SCB:s riksprognos över befolkningsutvecklingen där födelsetal, dödstal- samt migrationsrisker anges. Utöver de demografiska antagandena inkluderas även antaganden kring Sveriges ekonomiska utveckling för att bättre uppskatta var i landet en beräknad befolloiingsökning kan tillkomma. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen är hämtade från den av Regeringen beställda Långtidsutredningen 2015. Tre olika scenarier beräknas fram, där skillnaden ligger i vilken riksprognos från SCB som används. Antaganden om migrationsnettot är den största skillnaden. Framskrivningarna tas fram i samverkan med länen i östra Mellansverige (ÖMS). Landstinget har idag en upparbetad och etablerad samverkan med

Jill Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3(6) YTTRANDE 2017-03-20 2017-0015 de omkringliggande länen Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Södermanland och Östergötland. De sju länen utgör tillsammans östra Mellansverige och bildar en i flera avseenden sammanlänkad enhet, med en ledande roll för hela landets utveckling och internationella konkurrenskraft. Samverkan i östra Mellansverige syftar till att skapa samsyn för en samordnad planering i östra Mellansverige, där de storregionala utgångspunkterna för de regionala utvecklingsprocesserna är desamma för hela östra Mellansverige. I detta ingår bland annat samplanering och analyser av demografi, tillgänglighet och bostadsbehov i ett såväl regionalt som storregionalt sammanhang. Framslaivningarna skiljer sig från de prognoser som Boverket föreslår på så sätt att de utöver de demografiska antagandena även inkluderar den beräknade framtida ekonomiska utvecklingen samt en planeringsinriktning som bygger på hantering av regionens långsiktiga utmaningar i Stockholms län och länen i östra Mellansverige. Hushållskvoter Landstinget har inga synpunkter på vilken metod som används för att prognostisera framtida antalet hushåll. Landstinget ser dock problem med att använda lägenhetsregistret för att beräkna hushållskvoter, då detta endast finns tillgängligt sedan år 2012.1 Stockholms län fanns i flertalet kommuner sannolikt en bostadsbrist år 2012. Att skatta hushållskvoter med detta som utgångspunkt riskerar att leda till en modell som vid framtida beräkningar underskattar framtida bostadsbehov. Beståndets påverkan på behovet Landstinget har inga synpunkter på Boverkets modell i denna del. För Stockholms län har rivningar och lediga lägenheter mycket liten inverkan på analysen. I Stockholms län utgörs dock en del av bostadstillskottet varje år av ombyggnad och permanentning av fritidshus. Bostadsbuffert Landstinget anser att behovet av en bostadsbuffert är otydligt redovisat och ser att Boverket behöver utveckla resonemangen i denna del. Landstinget vill framhålla att under mitten av 1970-talet uppstod ett ca en (1) procents stort utbud av outhyrda lägenheter på Stockholms bostadsmarknad. Dessa lediga lägenheter var koncentrerade till vissa mindre attraktiva bostadsområden och till vissa fastighetsägare, framförallt allmännyttiga bostadsföretag. Konsekvenserna var starkt negativa både för de områden och för de fastighetsägare som drabbades. De drabbade bostadsområdena stigmatiserades och de drabbade bostadsföretagen fick ekonomiska svårigheter på

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden VSS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4(6) YTTRANDE 2017-03-20 2017-0015 grund av hyresförlusterna. 1 Landstinget anser även att resonemangen kring bostadsbuffert behöver kopplas till faktisk genomförbarhet. Det är med dagens finansieringssystem troligtvis inte möjligt att bygga bostäder som ska vara tomma. Vidare behöver konsekvenser av en sådan situation belysas. Byggbehovetpåverkas av detinitiala läget Landstinget har i egna bedömningar konstaterat att det inte finns någon vedertagen metod för att beräkna ett uppdämt behov och ser gärna att Boverket utvecklar resonemangen om hur en initial brist eller uppdämt behov hanteras i modellen och hur detta ska hanteras i praktiken. Landstinget ser positivt på ett tydligare ställningstagande från Boverket kring detta. Landstinget vill lyfta att statistiken gällande bostadsbeståndet och nybyggnadsstatistiken är viktig i detta sammanhang och det finns idag brister i statistiken gällande färdigställda bostäder. Tillförlitlig statistik är viktig både för att veta hur bostadsbeståndet ser ut idag, men också för att följa upp hur utvecklingen går. Geografisk indelning Landstinget instämmer i Boverkets bedömning att det är viktigt att definiera en bostadsmarknad och är i grunden positivt inställd till en funktionell avgränsning av en bostadsmarknad som inte följer kommun- eller länsgräns. Landstinget har i tidigare studier analyserat de lokala bostadsmarknaderna i länet och konstaterat dels att mönstret är relativt stabilt, dels att länet kan indelas i flera tydligt lokala bostadsmarknader. I regionens ytterområden sträcker sig de lokala bostadsmarknaderna också över länsgränsen. Landstinget har i sina studier av de lokala bostadsmarknaderna utgått ifrån flyttmönster och inte pendlingsmönster. Landstinget vill i detta hänseende återkomma till syftet med att göra analyser av bostadsbyggnadsbehovet. Boverket anser att en bedömning av det framtida bostadsbehovet bör utgå från en bostadsmarknad som avgränsats på ett för ändamålet relevant sätt. Landstinget instämmer i detta och vill starkt lyfta fram att landstinget tar fram bedömningar av framtida bostadsbyggnadsbehov som ett underlag i den regionala planeringen och därigenom också som planeringsunderlag för länets kommuner. Landstinget hävdar att länsgränsen är en rimlig avgränsning då det är inom denna landstinget enligt lag (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska bedriva regionplanering. Landstinget ifrågasätter Boverkets bedömning att en FA-region är en lämplig approximation av en bostadsmarknad och anser att Boverket måste förhålla sig till de administrativa 1 Framtidens bostäder i Stockholmsregionen. Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret, rapport 7:2008.

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden S^ NS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 5(6) YTTRANDE 2017-03-20 2017-0015 gränser som faktiskt existerar samt de lokala bostadsmarknaderna som kan finnas inom de administrativa gränserna, om syftet i förläningen är att byggbehovsprognosen ska fördelas ner på kommuner. Periodicitet och tidshorisont Regionplaneringen är långsiktig, ofta med 20-30 års perspektiv. Boverket anser att bostadsbyggnadsbehovet ska bedömas årligen och prognoshorisonten bör vara tio år. Om statens intentioner är att detta ska användas som underlag i den fysiska planeringen i regioner och kommuner är prognoshorisonten på 10 år för kort. Landstinget förstår Boverkets avsikter med att till följd av osäkerheterna göra årligt återkommande bedömningar men är inte övertygad om att nya siffror årligen bidrar till ökat genomslag. Landstinget ser problem i ett årligt uppdaterat bostadsbyggnadsbehov om detta kan få konsekvenser för regionplaners och översiktsplaners aktualitet, samt leda till osäkerheter på lokal nivå om vilken siffra som bör användas. Landstinget anser att Boverket bör, om det inte är gjort, se över möjligheten att ta fram bostadsbyggnadsbehov utifrån olika scenarier och presentera behovet i ett intervall med längre tidshorisont. Då skulle det också vara möjligt att, istället för att årligen göra nya bedömningar, med en viss periodicitet aktualitetspröva bostadsbyggnadsbehovet. Landstinget har länge arbetat på detta sätt just eftersom osäkerheterna är så stora. Statistikbehov Landstinget instämmer i att statistiken som rör bostadsbeståndet och planerat bostadsbyggande påtagligt behöver förbättras och vill i sammanhanget också komplettera med att statistiken kring färdigställda bostäder behöver förbättras. En samlad analys Landstinget instämmer i Boverkets bedömning att det inte går att enbart förlita sig till en mekaniskt beräknad siffra utan att detta behöver kompletteras med en samlad analys. Det är dock delvis oklart vilka delar som Boverket anser behöver analyseras men landstinget instämmer i Boverkets bedömning att inldudera olika gruppers behov av olika typer av bostäder på bostadsmarknaden i analysen. Landstinget anser inte att det som utgångspunkt ska vara Boverket som gör den samlade analysen. Om syftet med bostadsbyggnadsprognoser är att utgöra planeringsunderlag för regional och kommunal planering anser landstinget att lokalkännedom är avgörande och att regionerna i många avseenden är bättre lämpade att analysera förhållanden kopplade till fysisk planering. Dessutom har Boverket i sin metod inte alls tagit hänsyn till att det finns regionala och kommunala planeringsorgan och inriktning för planeringen.

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 6 (6) YTTRANDE 2017-03-20 2017-0015

Stockholms läns landsting TILLVÄXT- OCH REGIONPLANENÄMNDEN SÄRSKILLT UTTALANDE ÄRENDE 7 ^jjjji Socialdemokraterna Bilaga 6 FRAMTIDSPARTIET Yttrande över Boverkets rapport 2016:32 En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet Vi instämmer i Tillväxt- och regionplaneförvaltningens synpunkter på Boverkets rapport 2016:32. Vi vill samtidigt framföra att det inte hör råda någon oklarhet kring i vilket syfte bedömningen av bostadsbyggnadsbehovet ska göras. Uppdraget är en del av det 22 punkt program för ökat bostadsbyggande som regeringen nu genomför. I 22- punktsprogrammet står det: "Kraven skärps på att kommunerna ska planera för ett bostadsbyggande som möter behoven. Boverket får i uppdrag att löpande ta fram uppgifter om bostadsbyggnadsbehov på regional nivå. Detta bostadsbyggnadsbehov förvandlas till kommunala planering stal genom en process i kommunal regi, eller av länsstyrelserna på uppdrag av regeringen. Kommunerna redovisar genom bostadsförsörjningsprogram och översiktsplan hur de möter planeringstalen. Kraven ska följ as upp, men ska inte vara kopplade till sanktioner. Ansvaret för att utforma och anpassa bebyggelsen till den lokala befolkningens behov ligger kvar på kommunen". Vi ser positivt på att bostadsbyggnadsbehovet tas fram för landet samtliga kommuner så det blir tydligt vad varje kommun bör bidra med om vi tillsammans ska motverka bostadsbristen. Det är viktigt att alla kommuner bidrar, detta gäller inte minst i Stockholmsregionen.

Jill Tillväxt-och regionplanenämnden m r**sm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING YTTRANDE 2017-03-22 Region Örebro län Regional utveckling Box 1613 701 16 Örebro Bilaga 7 Yttrande över förslag till Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Inledning Tillväxt- och regionplanenämnden har fått Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Örebro län på remiss. Svaret har beretts utifrån landstingets uppdrag som regionplaneorgan och kollektivtrafikansvarig myndighet i Stockholms län. Synpunkter Tillväxt- och regionplanenämnden anser att utvecklingsplanen är tydlig från vision till övergripande mål och prioriterade områden för samhandling. Det finns betydande likheter mellan RUS och Samrådsförslag RUFS 2050 vad gäller utmaningar, mål, rumslig struktur och synen på hållbar utveckling. Tillväxt- och regionplanenämnden bedömer att de likheter som fmns underlättar det regionala samarbetet mellan våra län. Tillväxt- och regionplanenämnden noterar att den rumsliga strukturbilden RUS bygger på den regionala strukturbild som finns i Samrådsförslag för RUFS 2050 och Samverkan och planering i östra Mellansverige ÖMS 2050. RUS understryker vikten av att knyta samman arbets-, studie- och bostadsmarknaderna i Stockholm-Mälarregionen för att hela regionen ska kunna dra nytta av huvudstaden som motor i den framtida utvecklingen. Tillväxt- och regionplanenämnden ser mycket positivt på att RUS påtalar vikten av ÖMS-samarbetet. Det storregionala perspektivet kommer särskilt till uttryck i avsnitten om förutsättningar för gods och logistik och strukturbilden (sid. 42 fig. 4) som visar på godstransporter. Örebroregionen är en av landets starkaste logistikregioner och genomkorsas av Sveriges största transportleder, både på väg och på järnväg. Strategiska terminallägen i östra Mellansverige (inldusive Stockholms län) bör betraktas som ett system av noder där

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden S3r VS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(2) YTTRANDE 2017-03-22 TRN 2017-0021 kombiterminaler, flygplatser och hamnar knyts samman med infrastruktur. Tillväxt- och regionplanenämnden tycker också att det är intressant att se Örebro läns andra strukturbilder som beskriver kopplingen mellan fysisk infrastruktur och utvecldingsplanering, tex Bebyggelsestruktur & Pendling (s. 40, figur 2). Genom att förlägga framtida bebyggelse i framförallt de orange, men även de blåa utvecklingsområden borde det finnas goda möjligheter att höja såväl kollektivtrafik- som cykelandelen. Utifrån detta resonemang anser landstinget att Region Örebro län möjligen sätter en lite för försiktig målsättning gällande kollektivtrafikandelen av motoriserade resor. Tillväxt- och regionplanenämnden ser positivt på kvantifierbara effektmål. Detta stämmer väl överens med delmålen i Samrådsförslaget RUFS 2050 och Uppföljningen av RUFS 2010. Vad gäller effektmålen menar Tillväxtoch regionplanenämnden att det med fördel kan tydliggöras hur de jämförande länen valts ut och hur väl jämförelsen med de länen visar hur det går för Region Örebro län. Tillväxt- och regionplanenämnden konstaterar att RUS ger en tydlig bild av Örebro läns styrkor och svagheter och att strategin också har tagit fram flera förslag till samhandling som väl täcker in de behov som finns inom olika områden. Strategin tillsammans med de handlingsplaner som ska tas fram i partnerskap med berörda aktörer kommer att göra det tydligare vad som ska göras och vem som ansvarar för att uppnå de olika effektmålen. Sammanfattningsvis ser Tillväxt- och regionplanenämnden mycket positivt på RUS och den höga graden av samstämmighet i inriktning avseende utmaningar, mål, rumslig struktur och synen på hållbar utveckling med Samrådsförslag RUFS 2050 och Samverkan och planering i östra Mellansverige ÖMS 2050. Strategin stärker väsentligt förutsättningarna för fördjupat samarbete mellan våra län. En ökad integration i Östra Mellansverige bidrar till att stärka den internationella konkurrens- och attraktionskraften.