Uppgiftsanalys Mattias Arvola
2 Idag Kontextuella undersökningar Uppgiftsanalys: Vad folk gör Begreppskartläggning: Hur folk tänker Brukskvalitets- eller UX-analys: Hur folk upplever det
3 Användarstudier Intervjuer (användare/kund/intressenter) Observation Kontextuell undersökning Probe/Dagbok (anteckningar, fotodagbok mm) Fokusgruppsintervjuer (O-fokusgruppsintervju) Enkäter, konkurrentanalys Artefaktgenomgång, kortsortering
4 Insikter och avsikter Analysera, syntetisera och modellera Bringa ordning Affinitetsdiagram, begreppskartor, brukskvalitetsanalys Studera arbetsflöden, uppgifter beslutsträd, hierarkier, flöden Sammanställ Personas, scenarios, storyboards, kundresor Formulera och prioritera mål effektmål, brukskvaliteter, resultatmål, produktmål målträd, målkartor
Producera designidéer och utvärdera 5 Generera många olika koncept och gestalta dem Brainstorm, 635,'divergensmetoder,'perspektivXval'... skissa (skissbok) Värdera koncepten och välja någon att arbeta vidare med värderingsmatris Bearbeta flöden, krav, moodboards scenarios, skisser, gränssnittsstoryboard, pappersprototyp Utvärdera med tänka-högt-protokoll, observation Detaljera Datorprototyp, designspec Utvärdera mot måttsatta mål
6 Kontextuell undersökning (Beyer & Holtzblatt, 1995) Bygger på deltagande observation Intervju och observation i någons vardags- eller arbetssituation Deltagaren är experten Forskaren är lärling eller praktikant Följ en deltagare för att förstå vad som är viktigt för denne i varje situation: drivkrafter och orosmoment mål handlingsstrategier
7 Kontextuell design (Beyer & Holtzblatt, 1998) En modell för användarnära designprocesser Inbegriper etnografiska metoder för att undersöka och rationalisera arbetsflöden och designa användargränssnitt Inbegriper modeller för att aggregera data från och information om kunder på det fält seder de lever och verkar och använda dem för att utforma en produkt eller tjänst
8 Fokus för undersökningen Halvstrukturerad: Vad som sker sätter fokus, men fokuspunkter är bra att ha Uppgiftsanalys: Att ta reda på hur folk gör sitt jobb Teoretisk lins: Distributed Cognition for Teamwork DiCoT Aktivitetsteori Activity Checklist Human-Artifact Model Mediated Action Sheets
Hollnagel (2015) http://functionalresonance.com/how-to-build-a-fram-model/finding-what-goes-right.html En uppgiftsanalys kan inkludera frågor som: 9 När börjar du en viss aktivitet? Vad startar upp aktiviteten? Anpassar du aktiviteten till situationen? Hur? Hur väljer du tillvägagångssätt? Vad gör du om något oväntat händer? Om du t.ex. blir avbruten eller något brådskande dyker upp eller om något saknas eller går fel. Hur stabila är arbetsförhållandena? Är det rutinarbete eller krävs improvisation? Hur förutsägbar är arbetssituationen? Hur mycket förbereder du för eventualiteter? Finns det något som du måste leva med eller vänja dig vid i vardagsarbetet? Vilka förutsättningar måste finnas på plats för att jobbet ska kunna göras? Gäller samma förutsättningar för alla som är med? Finns det något som du tar för givet i arbetet? Hur förbereder du arbetet (talar med kollegor, läser in dig, osv.)? Vilken sorts data behöver du? Vilken sorts utrustning måste du ha? Vilka tjänster förutsätter du finns tillgängliga när du behöver dem? Vad gör du om det blir ont om tid? Vad gör du om information saknas eller om du inte kan få tag på vissa personer? Vilka färdigheter behöver du för att kunna göra jobbet Vad är det optimala sätet att göra jobbet? Finns det ett bästa sätt? Hur ofta ändras ditt arbetssätt?
DiCoT Fysisk modell (Blandford & Furniss, 2005; Furness & Blandford, 2010) 10 1. Rumslighet: hur rummet används som stöd 2. Perpetuella principen: hur en representations layout överensstämmer med det som representeras 3. Naturlighetsprincipen: hur en representations form överensstämmer med det som representeras (stimulusresponskompatibilitet) 4. Kroppslighet: hur kroppen används som stöd 5. Situationsmedvetenhet: hur folk har koll på vad som pågår, har hänt och planeras 6. Observationshorisont: vad en person kan se och höra 7. Anordning: hur utrustningens placering ger tillgång till information
DiCoT Informationsflöde (Blandford & Furniss, 2005; Furness & Blandford, 2010) 11 8. Rörelse: mellan folk och artefakter genom text, grafiska repr., tal, ansiktstryck, telefon, epost, larm, osv. 9. Transformation: hur ändras och filtreras info när re-representeras? 10.Nav: Var samlas info? 11.Buffring: Var ansamlas information för tas hand om senare? 12.Bandbredd: Ansiktemot-ansikte är rikare än radio 13.Informell kom.: T.ex. om systemstatus och sedelärande berättelser 14.Triggers: Vad behöver individer veta för att de ska göra på ett visst sätt?
DiCoT Artefaktmodell (Blandford & Furniss, 2005; Furness & Blandford, 2010) 12 15.Medierande artefakter: Alla saker som används för att färdigställa en uppgift 16.Stödstrukturer: hur omgivningen används för att förenkla kognitiva uppgifter 17.Målparitet: representation av nuläge kontra målläge 18.Resurskoordination: koordination internt och externt för att stödja handling och kognition planer mål handlingsinviter historia handling effekt nuläge
13 Activity Checklist (Kaptelinin m.fl., 1999) Medel och mål: hur tekniken bidrar till eller begränsar motiverad verksamhet, målinriktad handling och betingad operation Omvärld: hur tekniken integreras med krav, andra verktyg, egna och delade resurser, arbetsmiljö och regelverk Lärande, kognition och artikulation: hur tekniken förändrar internalisering och externavisering för sig själv och andra Utveckling: hur tekniken bidrar till utveckling över tid, öppnar möjligheter, förändrar attityder, skapar målkonflikter, och förändrar omvärlden
Mediated Action Sheets (Arvola, 2013, 2014; Arvola & Walfridsson, 2014) http://www.ida.liu.se/~matar/tools.en.shtml 14 Bygger på Burkes pentad: Handling: Vad var det som gjordes? Agent: Vem gjorde det? Scen: Var och när gjordes det? Agens: Hur gjordes det? Syfte: Varför gjordes det? Agens inbegriper: Medel eller steg i handlingens utförande (quibus auxiliis) Attityd eller sätt som handlingen utförs på (quo modo)
15 Relationer mellan pentadens delar spelar roll Detta ger ett syfte: Danne (agent) tar sig en drink (handling). Han dricker långsamt ur ett glas (agens). Det är en kväll ute på en pub (scen), tillsammans med vänner (medverkande agenter). Detta ger ett annat syfte: Danne (agent) tar sig en drink (handling). Han dricker långsamt ur ett glas (agens). Det är en morgon innan jobbet (scen) och han är ensam (inga medverkande agenter)
Mål och drivkrafter Färdigheter och kunskaper Grund för personas Erfarenheter Citat Porträtt Familj och kontakter Gillar Namn: Beskrivning: Gillar inte Ålder: Roll: Kön: Vanor och ovanor Inkomst: Hemort: Bakgrund Projekt: Datum: Researcher: Persona- och scenarioformulär. Mattias Arvola 2014.
En vanlig dag för personan En vanlig dag börjar med att Projekt: Datum: Researcher: Persona- och scenarioformulär. Mattias Arvola 2014.
Grund för scenarios OBSERVATIONER OCH FAKTA VAD är det som görs? TOLKNINGAR Svagheter att åtgärda VARFÖR görs det (deltagares motivation och egen tolkning)? Styrkor att lyfta fram HUR görs det? Begränsningar att hantera VEM gör det och vilka är inblandade? NÄR och VAR görs det? Projekt: Datum: Researcher: Persona- och scenarioformulär. Mattias Arvola 2014.
19 Strukturera data med affinitetsdiagram (Raven & Flanders, 1996; Curtis m.fl., 1999) En form av kategorisering eller tematisering Sortera kort eller klisterlappar Ensam, i ett designteam, eller med intressenter
20 Läs alla anteckningar och markera viktiga delar Varje deltagare läser markerade delar högt och skriver ned dem på klisterlappar. Koda källan. Få upp dem på vägen Gruppera dem under tystnad utifrån likheter eller relationer. Flytta runt lappar tills ingen vill flytta någon mer Diskutera vad som binder samman grupperna: kärnmening Namnge grupperna på lappar i annan färg Det kan finnas teman som binder samman kategorier och underkategorier Rita linjer för att skapa en hierarki
Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé
Tema 1 Tema 2 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé Idé
23 Granskning av affinitetsdiagrammet Vad är överraskande? Vad förväntade vi oss se som inte dök upp? Vad säger oss data som vi inte visste sedan tidigare? Vad i våra data får oss att se annorlunda på saker och ting? Varför framträder ett visst mönster eller en viss anomali?
24 Uppgiftsanalys Aktiviteter kan beskrivas som mål och medel Mål: syftet eller önskvärt tillstånd att uppnå Medel: Hur målet kan uppnås genom funktioner eller aktiviteter Mål Medel VARFÖR VAD HUR Syftet eller önskvärt tillstånd att uppnå Aktiviteten eller funktionen i sig (fenomenet) Detaljer i hur det utförs (mekanismer)
25 Hierarchical Task Analysis (HTA) (Annett & Duncan, 1967) Bryt ned uppgiften i deluppgifter som du bryter ned i deluppgifter osv. Gruppera dem som planer och specificera hur de kan utföras i en faktisk situation Användarens mål är utgångspunkten
26 Beståndsdelar 1.Goal Målet med uppgiften 2.Sub-goals delmål man måste nå för att uppfylla Målet 3.Operations något man faktiskt gör 4.Plans planer för hur goals, sub-goals och operations hänger ihop
Plan 0: Gör 1 och 2 samtidigt, Därefter 3. 0. Tillaga en kanna te Plan 1: Om vattenkokaren innehåller gammalt vatten, gör 1.1. Gör 1.2 och sedan 1.3. 1. Koka vatten 2. Förbereda kannan 3. Tillreda te 1.1 Töm vattenkokaren 1.2 Fyll vattenkokaren med vatten 1.3 Starta vattenkokaren
29 HTA innebär Hierarki Sub-goals ligger under Goal Sub-sub-goals under sub-goals Sub-sub-sub-goals under sub-sub-goals Etc För att nå målet tillaga te måste man först nå målen koka vatten, överför vatten till mugg, och tillsätt te till vatten För att nå målet koka vatten måste man först nå målen fyll en vattenkokare med vatten, koppla in vattenkokare i eluttag, starta vattenkokare För att nå målet fyll en vattenkokare med vatten måste man kanske genomföra vissa operationer ( öppna vattenkokarens lock, tappa upp vatten etc.
30 Planer i HTA Planer är det som styr hur man läser en HTA Skillnaden mellan en lista av processer och en analys Olika grundläggande typer av planer Sekventiella (gör i ordning) Cykliska (repetera tills ) mfl Olika notationer för hur de skrivs Gör i ordning eller 1 > 2 > 3 eller 1 then 2 then 3 then 4
Plan: Type Notation Sequential plan Linear 1 > 2 > 3 > 4 1 then 2 then 3 then 4 Do in order Non-sequential plan Non-linear 1/2/3/4 Do in any order Concurrent plan Simultaneous 1+2+3+4 1 and 2 and 3 and 4 Do at the same time Choice plan Branching X? Y > 2 N > 3 If X, then 2 else 3 Do when required Repetitious plan Cyclical 1 > 2 > 3 > 4 > 1 1 then 2 then 3 then 4 then repeat from 1 until Repeat the following until Exclusive plan Selection 1:2:3:4 1 or 2 or 3 or 4 Choose one of the following
Plan 0: Gör 1 och 2 samtidigt, Därefter 3. 0. Tillaga en kanna te Plan 0: 1+2 > 3. Plan 1: Om vattenkokaren innehåller gammalt vatten, gör 1.1. Gör 1.2 och sedan 1.3. 1. Koka vatten 2. Förbereda kannan 3. Tillreda te Plan 0: Gammalt vatten? Y > 1.1 > 1.2 > 1.3 N > 1.2 > 1.3 1.1 Töm vattenkokaren 1.2 Fyll vattenkokaren med vatten 1.3 Starta vattenkokaren
33 Processen för att skapa en HTA 1.Definiera syftet med analysen varför gör du en HTA? 2.Definiera uppgiften du ska analysera (avgränsa systemet) 3.Samla in data om uppgiften 1.Försök få fram data från olika vinklar, med olika metoder 4.Bestäm det övergripande målet med uppgiften 5.Bestäm del-mål för det övergripande målet 6.Bryt ned del-mål i ytterligare del-mål och operationer 1.Försök hålla nere antalet direkta del-mål, ca 3-10 stycken 7.Lägg till planer (gör samtidigt som 4 och 5) 8.(Verifiera med experter) 9.(Revidera analysen)
START Bestäm Målet Bestäm delmål/operationer Välj nästa delmål Skapa plan för delmål/operationer Kontrollera om beskrivningen räcker Revidera beskrivningen Beskrivning ok? Nej Ja Ta det första/nästa delmål Behöver detta delmål utvecklas? Ja Ja Nej Avsluta arbetet på detta delmål Finns det ytterligare delmål/ operationer? Nej STOPP
35 Hur detaljerad ska en HTA vara? Plan 0: Gör 1 och 2 samtidigt, Därefter 3. 0. Tillaga en kanna te Plan 1: Om vattenkokaren innehåller gammalt vatten, gör 1.1. Gör 1.2 och sedan 1.3. 1. Koka vatten 2. Förbereda kannan 3. Tillreda te 1.1 Töm vattenkokaren 1.2 Fyll vattenkokaren med vatten 1.3 Starta vattenkokaren
36 Hur detaljerad ska en HTA vara? Plan 1: Gör i ordning. Plan 0: Gör 1 och 2 samtidigt, Därefter 3. 0. Tillaga en kanna te Plan 1.1: Gör 1.1.1 först och kontinuerligt, därefter 1.1.2 till dess att Body separerar från Power Base, Sedan 1.1.3 och 1.1.4 i ordning. 1.1 Förbered vattenkokaren 1. Koka vatten 2. Förbereda tekannan 3. Tillreda te 1.2 Fyll vattenkokaren med vatten 1.3 Starta vattenkokaren 1.1.1 Ta tag i Handle 1.1.2 Lyft VK 1.1.3 Bär VK till vask, motsv. 1.1.4 Töm VK Plan 1.1.4: Gör 1.1.4.1 Om WL>0, gör 1.1.4.2-1.1.4.4 i ordning, därefter 1.1.4.1 igen. Om WL=0, gå till 1.2 1.1.4.2 Positionera VK över vask 1.1.4.4 Räta upp VK 1.1.4.1 Kontrollera vatten-nivån i Water level window 1.1.4.3 Tippa VK med Spout nedåt
Plan 0: Do 1 and 2 simultaneously. Then do 3. 0. Stop hemorrhage Plan 1: Do 1.1. If necessary, do 1.2. 1. Asses wound Plan 2: If items block wound access, do 2.1. If thick clothing or clothing limits wound access, do 2.2. 2. Access wound Plan 3: If severe limb hemorrhage, do 3.4; Else do 3.1, or 3.2 as appropriate, and do 3.4 if not succesful. If severe non-limb hemorrhage, do 3.1, 3.2 or 3.3 as appropriate. 3. Apply control measure 2.1 Remove blocking items 2.2. Remove clothing 1.1 Visual examination of wound 1.2. Tactile examination of wound 3.1 Apply manual pressure 3.2. Apply compression bandage 3.3. Package wound 3.4. Apply tourniquet
Plan 3.4.1: Do...1. If patient is conscious, do...2 simoultaneously Plan 3.4: Do in order. 3.4 Apply tourniquet (TQ) 3.4.1 Prepare TQ application 3.4.2 Place TQ 3.4.3 Tighten TQ 3.4.4 Assess bleeding control 3.4.5 Secure TQ 3.4.6 Document time 3.4.7 Pain management Plan 3.4.1.1: Do...1.1. If limb is broken or stuck, do...1.2, else do 1.3 3.4.1.1 Prepare TQ 3.4.1.2 Inform patient of application and pain 3.4.1.1.1 Undo all velcro straps 3.4.1.1.2 Fully open the TQ 3.4.1.1.3 Loosen TQ
40 Hur detaljerad ska en HTA vara? Bestäm en stoppregel innan ni påbörjar analysen, t.ex.: PxC-regeln -> Probability of failure x Cost of failure Continue the analysis until the sub-goal is clear to both analyst and subject-matter expert(s) (Stanton, 2006; p. 58) När kostnaden övergår nyttan Fråga dig själv: vad är onödig detaljnivå? För vissa delar kanske hög detaljnivå behövs; för andra inte Gå tillbaka till syftet med varför du gör en HTA!
41 Fördelar och nackdelar med HTA Kräver minimalt med träning Väldigt användbar output Väldigt flexibel metod Kan användas för vilken typ av uppgift som helst i vilken typ av domän som helst(!) Ger användaren en inblick i uppgiften Oftast snabb och enkel att applicera Kan variera detaljgraden Har använts i tusentals analyser sedan 70-talet; välkänd och beprövad - Beskrivande snarare än analytisk output - Kan sällan användas direkt för designkrav/-lösningar - Ej kognitiva aspekter - Kan ta lång tid och bli komplicerad för större uppgifter - Data-insamlingen kan ta tid - Mer konst än vetenskap
HTA för att ta ut pengar ur en bankomat
43 HTA för att ta ut pengar ur en bankomat Ta ut pengar 0 plan 0: gör 1-2-3 Förbered transaktion plan 1: gör 1.1-1.2 om kort saknas gör 1.3 Slutför Skriv in belopp transaktion 1 2 3 plan 3: gör 3.1-3.2 om pengar saknas gör 3.3 Avbryt och Sätt in kort Skriv in PIN Ta kort hämta kort Ta pengar 1.1 1.3 1.3 3.1 3.2 Avbryt och sätt in pengar 3.3
HTA är början, inte slutet 44 Du har gjort en HTA now what? Beskrivning av uppgiften inte en analys i sig Vidare analyser: Tabular Task Analysis Task decomposition Human error analysis (SHERPA, TAFEI, etc) Heuristisk utvärdering Andra alternativ: GOMS Task Layer Diagrams Cognitive Task Analyses
45 Tabular Task Analysis (TTA) Väldigt enkelt utökning och nästa steg av HTA Steg 1: Gör en HTA Steg 2: Ta alla operations/bottom-level tasks och sätt in i en tabell Steg 3: Lägg till ytterligare kolumner för releventa kategorier Steg 4: Fyll i alla celler i tabellen
46 Exempel på TTA Tasks from HTA Ytterligare kategorier Task Description Controls/Displays used Required action Feedback Possible errors 3.2.1 Check current airspeed Captains primary flight display (CPFD) Speed/Mach window Visual check Misread Check wrong display Fail to check 3.2.2 Dial in 190 knots Speed/Mach selectorknob Speed/Mach window CPFD Rotate Speed/Mach knob to enter 190 Visual check of speed/mach window Speed change in speed/mach window and on CPFD Aircraft changes speed Dial in wrong speed Use the wrong knob 3.3.1 Check current flap setting Flap lever Flap display Visual check Misread Check wrong display Fail to check 3.3.2 Set flap lever to level 3 Flap lever Flap display Move flap lever to 3 setting Flap change Aircraft lifts and slows Set flaps to wrong setting (Källa: Marshall et al., 2003 i Stanton et al. 2005)
47 Exempel på TTA Tasks from HTA Ytterligare kategorier Task Description Controls/Displays used Required action Feedback Possible errors 3.2.1 Check current airspeed Captains primary flight display (CPFD) Speed/Mach window Visual check Misread Check wrong display Fail to check 3.2.2 Dial in 190 knots Speed/Mach selectorknob Speed/Mach window CPFD Rotate Speed/Mach knob to enter 190 Visual check of speed/mach window Speed change in speed/mach window and on CPFD Aircraft changes speed Dial in wrong speed Use the wrong knob 3.3.1 Check current flap setting Flap lever Flap display Visual check Misread Check wrong display Fail to check 3.3.2 Set flap lever to level 3 Flap lever Flap display Move flap lever to 3 setting Flap change Aircraft lifts and slows Set flaps to wrong setting (Källa: Marshall et al., 2003 i Stanton et al. 2005)
48 Task Layer Diagrams (Arnowitz, Fijma & Verlinden, 2000) HTA skalar inte och blir snabbt för komplex för att överblicka Task layer diagrams kan ge en bättre överblick och kan vara lättare för lekmän att begripa
49 Konstruera en uppgiftsmängd i ett flödesschema Open file Add record Input name Find Make call Check duplicates Create record Input telephone
50 Skala av uppgiftsmängden till lager 0 Open file 1 2 Add record Find Input name Input telephone 3 Create record 4 Make call 5 Check duplicates 6
Ta bort redundanta pilar 51
52 Begreppskartläggning Med begreppskartläggning kan du artikulera användarnas mentala modell: vad de vet.
hqp://cmap.ihmc.us/publicarons/researchpapers/theorycmaps/theoryunderlyingconceptmaps.htm
54 Begreppskartläggning: Steg för steg 1. Fokusfråga: Hur bildas åska? 2. Identifiera de 15-25 viktigaste begreppen i domänen och placera dem på parkeringsplatsen 3. Skriv ned dem på klisterlappar och flytta runt dem för att skapa en första karta 4. Sök efter korslänkar mellan begrepp i olika delar av kartan 5. Revidera kartan och säkerställ att begrepp-länkbegrepp skapar påståenden 6. Jobba på typografi och layout
OUTDOOR& EDUCATION has Requirements consists&of performed with by Ac=vi=es aims&to ini=ated&and&controlled&by Students manage&and& communicate&with Teachers choose Place is&focused&on contributes&to provides Context&and& Narra=ve Learning& Objec=ves communicate,& process&and&reflect affects Sensory& Experience corresponds&to creates Memories&and& Knowledge
Brukskvalitets- eller UX-analys 56 Hur upplever användarna användningen praktiskt, socialt, estetiskt, etiskt, tekniskt?
57 Method: Interpretative Phenomenological Analysis Bestäm vilka användare (3-5) som du ska gå in på djupet med Läs och läs igen. Noggrant. Gör första anteckningar: Vilka saker är viktiga för användarna (relationer, processer, platser, händelser, värden och principer)? Vad betyder de för användaren och hur upplevs de? Varför är de viktiga och varför upplevs de på detta sätt (hur talar de om det och vad är kontexten)? Vilka bakomliggande abstrakta begrepp kan användas för att förstå betydelsen av det som de säger?
58 Utveckla teman För varje deltagare, forma påstående om: Hur saker upplevs: Krångligt, Smidigt, Snabbt, Skrämmande Vad de upplevelserna betyder för deltagaren Ordna dem utifrån affinitet Vad är lika mellan deltagarna? Vad är olika? Varför?
59 Summa summarum Kontextuell undersökning Uppgiftsanalys: HTA eller task layer diagram Mentala modeller: Begreppskartläggning Brukskvalitetsanalys: IPA
mattias.arvola@liu.se @mattiasarvola www.liu.se