WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009



Relevanta dokument
OYJ ABP 2010 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP 2009 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP 2006 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP 2008 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2010 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2007 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2011 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ UNDER 2010: Omsättning 4,6 miljarder euro Ca anställda 160 enheter i 70 länder Aktier noterade på NASDAQ OMX i Helsingfors, Finland

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2008 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2010 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2008 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2008 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2011 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-mars 2006 Koncernchef Ole Johansson Wärtsilä

WÄRTSILÄ CORPORATION

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2009 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2009 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2011 BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2009 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2007 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

Wärtsilä Koncernchef Ole Johansson Wärtsilä

Kansi pitää vielä tehdä nätiksi. Wärtsilä Oyj Abp. Resultatpresentation 2015, Jaakko Eskola, koncernchef

Koncernchefens hälsning År 2010 i korthet - stabil utveckling på alla nivåer Affärsverksamheten i korthet Verksamhetsomgivning...

WÄRTSILÄ OYJ ABP RESULTATPRESENTATION Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Resultatpresentation 2017

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-september 2005 Koncernchef Ole Johansson Wärtsilä

WÄRTSILÄ OYJ ABP HALVÅRSRAPPORT Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Halvårsrapport 2018

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Q3 resultatpresentation 2017

Wärtsilä Koncernchef Ole Johansson. Den 5 februari Wärtsilä

WÄRTSILÄ OYJ ABP HALVÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Halvårsrapport 2017

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Q1 resultatpresentation

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Q1 resultatpresentation

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER Björn Rosengren, Koncernchef. Wärtsilä

DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2013

06 Koncernchefens hälsning 09 Detta är Wärtsilä 10 Affärsverksamheten i korthet 11 Verksamhetsomgivning 12 Koncernstrategi. Hållbar utveckling

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Q3 resultatpresentation

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-mars 2005 Koncernchef Ole Johansson Wärtsilä

DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2013

Wär W tsil ärtsilä CO O rpor YJ ABPAtiON årsredovisning 2011 CENTRALT

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS Björn Rosengren, Koncernchef. Wärtsilä

DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2012 BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Q2 Resultatpresentation

WÄRTSILÄ OYJ ABP 2011 RESULTATPRESENTATION BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP RESULTATPRESENTATION Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Resultatpresentation 2016

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS Jaakko Eskola, koncernchef. Wärtsilä PUBLIC Q1 Resultatpresentation

DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2013

RESULTATPRESENTATION 2012 BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS Björn Rosengren, Koncernchef. Wärtsilä

WÄRTSILÄ CORPORATION KONCERNPRESENTATION Wärtsilä 28 May 2008 WÄRTSILÄ OYJ ABP

Vår omgivning är utmanande. WÄRTSILÄ årsredovisning 2007

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-september 2004 Koncernchef Ole Johansson Wärtsilä

BOLAGSSTÄMMA 2007 Ole Johansson

RESULTATPRESENTATION 2013

WÄRTSILÄ OYJ ABP KONCERNPRESENTATION Wärtsilä

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER Björn Rosengren, Koncernchef. Wärtsilä

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI Björn Rosengren, Koncernchef. Wärtsilä

Presentation av Addtech

WÄRTSILÄ OYJ ABP RESULTATPRESENTATION Björn Rosengren, Koncernchef. Wärtsilä

DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2012 BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF

The engine of industry

Presentation av Addtech

KONCERNPRESENTATION Wärtsilä

Gunnar Brock ett mycket bra år. VD och koncernchef Årsstämma Årsstämma

Presentation av Addtech

Delårsrapport januari-mars (sammandrag)

WÄRTSILÄ OYJ ABP KONCERNPRESENTATION 2009 WÄRTSILÄ OYJ ABP

Presentation av Addtech

Wärtsilä Oyj Abp 2005

SOM TÄCKER LO GLOKALA BALA BEHOV LÖSNINGAR

Fiskars Oyj Abp. Ordinarie bolagsstämma

WÄRTSILÄ OYJ ABP HALVÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2019

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2019

Koncernchefens hälsning År 2010 i korthet - stabil utveckling på alla nivåer Affärsverksamheten i korthet Verksamhetsomgivning...

Presentation av Addtech

Presentation av Addtech

Wärtsiläs årsredovisning 2008

WÄRTSILÄ OYJ ABP KONCERNPRESENTATION 2013

Caverion Lönsam tillväxt från livscykellösningar

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-mars 2003 Koncernchef Ole Johansson Wärtsilä

Ren energi för framtida generationer

WÄRTSILÄ OYJ ABP KONCERNPRESENTATION

Presentation av Addtech

Bokslutskommuniké Jan Dec februari 2014

Skillnaden ligger i detaljerna. Främsta konkurrensfördelar med LG Solar

Våra affärsprinciper

VD:s anförande. 3 maj Per Lindberg VD & koncernchef

DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2012 BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP KONCERNPRESENTATION Wärtsilä

Presentation - Andra Kvartalet

Presentation av Addtech

Wärtsiläs delårsrapport januari-juni 2008 THE ENGINE OF INDUSTRY

Presentation av Addtech. September 2012

Mycronic Årsstämma maj 2016

Händelser som präglade året

DELÅRSRAPPORT JANUARI - MARS 2004

Presentation av Addtech

Presentation av Addtech. Juli 2012

Wärtsilä Oyj Abp Årsredovisning En stark gemensam målsättning styr Wärtsiläs verksamhet år 2014.

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

Transkript:

WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009

Innehåll Affärsverksamhet Bokslut 1 Koncernchefens hälsning 2 Detta är Wärtsilä 7 Strategi 11 Marknadsomgivning 18 Ship Power-översikt 22 Power Plants-översikt 25 Services-översikt 28 Wärtsilä Industrial Operations Corporate Governance 30 Corporate Governance (Bolagsstyrning) 50 Risker och riskhantering 59 Aktier och aktieägare 64 Information till aktieägarna 65 Wärtsilä på kapitalmarknaden 2009 Hållbar utveckling 68 Wärtsilä och hållbar utveckling 82 Ekonomiskt ansvar 89 Miljöansvar 121 Personal och socialt ansvar 135 Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 137 Oberoende bestyrkanderapport 140 GRI-innehållsindex 146 Femårsöversikt 147 Formler för nyckeltal 148 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009 165 Koncernens bokslut 165 Resultaträkning 166 Balansräkning 168 Kassaflödesanalys 170 Sammanställning över förändringar i eget kapital 172 Redovisningsprinciper för koncernredovisningen 179 Noter till koncernbokslutet 211 Moderbolagets bokslut 211 Resultaträkning 212 Balansräkning 214 Kassaflödesanalys 215 Redovisningsprinciper för moderbolaget 216 Noter till moderbolagets bokslut 223 Styrelsens förslag 224 Revisionsberättelse 226 Nyckeltal för kvartalen 2008 2009

WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009 Affärsverksamhet 1 Koncernchefens hälsning 2 Detta är Wärtsilä 7 Strategi 11 Marknadsomgivning 18 Ship Power-översikt 22 Power Plants-översikt 25 Services-översikt 28 Wärtsilä Industrial Operations

Koncernchefens hälsning Ärade aktieägare, Hösten 2008 kom att utgöra en brytningspunkt i Wärtsiläs affärsmiljö. När de första signalerna av det som skulle visa sig vara den djupaste finanskrisen i vår närhistoria nådde Wärtsilä, hade vi förmånen av en rekordstor orderstock. Även om en del av orderstocken har återkallats var 2009 ett framgångsrikt leveransår. Omsättningen, 5.260 miljoner euro ökade med 14 procent jämfört med 2008. Rörelseresultatet var rekordhögt, 638 miljoner euro (525) motsvarande 12,1 procent (11,4) av omsättningen. Vår Serviceverksamhet, som strukturellt arbetar med korta leveranstider, kunde upprätthålla samma volym som året innan trots att ett stort antal fartyg låg upplagda. Koncernens orderingång påverkades dock av den svaga efterfrågan speciellt på fartygsutrustning. Under 1990-talet beställdes i genomsnitt 1.500 fartyg per år och under högkonjunkturen 2003-2008 4.500 fartyg per år. År 2009 var beställningarnas antal 400. Detta påverkade givetvis vår Ship Power-affärsområde. Orderingången var endast 317 miljoner euro (1.826) och samtidigt återkallades beställningar till ett värde av 410 miljoner euro. Efterfrågan på kraftverk var fortsatt sund. Orsakerna är klara: en stor del av världen har i åratal försummat kraftverksinvesteringarna. Miljöhänsyn gynnar investeringar i förnyelsebara energikällor som vindkraft och sökandet och utvinnandet av naturresurser särskilt i Afrika kräver energi. Wärtsiläs teknologi är väl skickad att svara mot dessa behov. Även om den ekonomiska osäkerheten ledde till att orderingången var svagare i början av året kunde man skönja en klar återhämtning mot slutet av året. Serviceverksamheten som utgjorde 35 procent av omsättningen (40 procent) har visat sin styrka också i en vikande ekonomi. Ett omfattande, globalt nätverk, nya serviceprodukter och -koncept i kombination med en betydande servicebas stödde verksamheten, och omsättningen låg på samma goda nivå som året innan. Under de senaste två, tre åren har den goda efterfrågan från de flesta industrisektorerna blivit en utmaning för våra leverantörer vilket utmynnat i högre priser, förseningar och tidvis även kvalitetsstörningar. Systematiska investeringar och kvalitetsutveckling tillsammans med en gradvis avtagande efterfrågan har normaliserat situationen och komponentpriserna började sjunka år 2009. Vi förväntar oss att denna trend fortsätter. Den låga aktiviteten beträffande fartygsbeställningar förväntas hålla i sig även under de kommande två åren. Man kan skönja signaler som vittnar om en svag återhämtning i Offshore-segmentet och i vissa specialfartygssegment. Koncentrationen av skeppsbyggnadsaktiviteten till Asien, speciellt Kina, förväntas fortsätta. Mot denna bakgrund inledde vi kapacitetsnedskärningar inom divisionerna Ship Power och Industrial Operations under 2009. I början av år 2010 informerade vi om åtgärder vilka kommer att stärka vår position som tillverkare av propellrar och generatoraggregat i Kina. Vår försäljningsorganisation inom Ship Power har anpassats till marknadens behov. Dessa åtgärder har haft och kommer att ha en effekt på sysselsättningen i koncernen. Detta är förstås beklagligt samtidigt som det är oundvikligt för att bibehålla konkurrenskraften i det förändrade marknadsläget. Jag är övertygad om att Wärtsilä efter dessa åtgärder kommer att 1

framstå som en ännu starkare leverantör inom skeppsbyggnadsindustrin, utan att vi för den skull behöver ge avkall på våra värderingar: Energi, Förträfflighet och Entusiasm. Wärtsilä är ett teknologiföretag och därför har vi bibehållit nivån på vår forsknings- och utvecklingsbudget, som år 2009 motsvarade 2,7 procent av omsättningen (2,6). Vi ser det som vår skyldighet att fortlöpande utveckla nya produkter och serviceformer som radikalt minskar skadliga utsläpp i luft och vatten. Bättre fartygsdesign, motorer och propellrar med högre verkningsgrad, gasdrift och flexibla, rätt dimensionerade kraftverkslösningar kan alla bidra till en renare miljö. Vår strategi är att bevara och utveckla detta kunnande samtidigt som vi bygger upp vårt serviceutbud runt det och förstärker vår tillverkningsplattform nära våra kunder. På grund av den låga efterfrågan på fartygsutrustning förväntas vår omsättning sjunka med 10-20 procent år 2010. Den stabila utvecklingen av serviceverksamheten, en god efterfrågan på kraftverk samt åtgärderna för att anpassa kapaciteten bidrar till att lönsamhen kan hållas på en 9-10 procents nivå, vilket ligger vid övre gränsen av vår långsiktiga lönsamhetsmålsättning. I detta sammanhang vill jag tacka våra aktieägare för ert engagemang i vårt bolag, våra kunder för det förtroende ni visat våra produkter och tjänster samt sist men inte minst, våra anställda för det odelade intresset och den lojalitet ni visat Wärtsilä. Ole Johansson Koncernchef Detta är Wärtsilä Wärtsilä är en världsledande leverantör av kompletta kraftlösningar för marin- och energimarknaderna. Lösningarna stöder kunden under produktens hela livscykel. Med betoning på teknisk innovation och total verkningsgrad maximerar Wärtsilä både den miljömässiga och den ekonomiska prestandan för sina kunders fartyg och kraftverk. Under 2009 uppgick Wärtsiläs omsättning till 5,3 miljarder euro med över 18.000 anställda. Företaget har verksamhet i 160 enheter i 70 länder runt om i världen. Wärtsiläs aktier är noterade på NASDAQ OMX i Helsingfors, Finland. Ship Power Wärtsilä är en ledande leverantör av kraftlösningar för fartyg inklusive fartygsdesign, motorer, generatorset, reduktionsväxlar, propulsionsutrustning, automation och kraftöverföringssystem samt tätningslösningar för marinindustrin. Våra kunder är globala eller lokala ledande företag inom segmenten handelsfartyg, offshore, kryssningsfartyg och färjor, marinen samt specialfartyg. Vi har en stark ställning inom alla huvudsakliga marinsegment som en leverantör av högt uppskattade fartygsmaskinerier och -system. 2

Power Plants Wärtsilä är en ledande leverantör av flexibel kraftgenerering på marknaden för decentraliserade kraftverk. Vi erbjuder lösningar för baskraft, stabilisering av elnät och toppbelastning, industriell självgenerering samt för olje- och gasindustrin. Vi erbjuder överlägset mervärde för våra kunder med våra decentraliserade, flexibla, effektiva och avancerat miljöanpassade energilösningar, som möjliggör en global övergång till en mer hållbar och modern energiinfrastruktur. Services Wärtsilä stöder sina kunder under installationernas hela livscykel genom att optimera deras verkningsgrad och prestanda. Vi har den bredaste och bästa serviceportföljen inom branschen både vad gäller fartygsmaskinerier och kraftverk. Vi erbjuder professionella, närliggande och tillgängliga tjänster för alla kunder oberoende av deras utrustning på ett miljöanpassat sätt. År 2009 i korthet ett starkt år i utmanande omgivning År 2009 var på många sätt ett mycket framgångsrikt år för Wärtsilä. Omsättningen, 5.260 miljoner euro ökade med 14 procent jämfört med 2008. Rörelseresultatet var rekordhögt, 638 miljoner euro (525) motsvarande 12,1 procent (11,4) av omsättningen. Rörelseverksamhetens kassaflöde var starkt, 349 miljoner euro (278). På samma gång försämrades orderingången betydligt. Detta berodde främst på den svaga efterfrågan speciellt på fartygsutrustning. Marknaden för nya fartygsbeställningar fortsatte stå stilla under den första hälften av året och hela året präglades av överutbud inom de viktigaste fartygssegmenten. Under den senare hälften av året ökade aktiviteten på marknaden något och man kan skönja signaler som vittnar om en svag återhämtning i Offshore-segmentet och i vissa specialfartygssegment. På kraftverksmarknaden hämmades orderaktiviteten av finansieringsproblem under år 2009 trots att efterfrågan på kraftverk låg på en god nivå och anbudsaktiviteten var hög. Orderaktiviteten förbättrades under fjärde kvartalet tack vare det förbättrade läget på finansmarknaden. En stor del av världen har i åratal försummat kraftverksinvesteringarna. Miljöhänsyn gynnar investeringar i förnyelsebara energikällor som vindkraft och sökandet och utvinnandet av naturresurser särskilt i Afrika kräver energi. Wärtsiläs teknologi är väl skickad att svara mot dessa behov. Situationen på servicemarknaden förblev relativt stabil. Även om ca 10% av den totala flottan är upplagd och det aktiva motorbeståndet är underutnyttjat, har de planerade servicetidtabellerna för medelvarviga motorer hållit i det stora hela. Inom vissa marknadssegment har bränslekonverteringar, efterinstallationer och andra större investeringar skjutits upp medan kunderna fokuserar på nödvändiga reparationer och underhåll. Efterfrågan på kraftverksunderhåll förblev stabil. Wärtsiläs orderingång under rapportperioden uppgick till 3.291 miljoner euro (5.573), en minskning med 41%. Under året inleddes anpassningen av Ship Power-verksamheten och tillverkningen till den klart försämrade situationen på skeppsbyggnadsmarknaden. Periodens orderingång minskade 41% till 3.291 milj. euro (5.573) Orderboken minskade 35% till 4.491 milj. euro (6.883) Omsättningen ökade 14% till 5.260 milj. euro (4.612). Ship Power stod för 34%, Power Plants för 31% och Services för 35% av den totala omsättningen. Lönsamheten rekordhög, 12,1% av omsättningen (11,4). Rörelseresultatet (före engångsposter) 638 milj. euro (525) Resultatet per aktie (före engångsposter) 4,30 (3,88) Wärtsilä fortsatte att fullfölja sin strategi för expansionen av nätverket genom nya serviceverkstäder i bl.a. Ukraina, Kamerun, Ungern, Chile, Dubai, Ryssland och Sverige. 3

WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009 Koncentreringen av varvsindustrin till Asien, i synnerhet till Kina, väntas fortsätta. Detta utgör grunden för de Nyckeltal kapacitetsjusteringar inom Wärtsilä Ship Power och Industrial operations som inleddes under 2009 och i början av 2010. Nyckeltal MEUR Nyckeltal 2009 Q4 / 2009 Q3 / 2009 Q2 / 2009 Q1 / 2009 2008 2007 Omsättning 5 260 1 519 1 167 1 333 1 241 4 612 3 763 Ship Power 1 767 538 378 479 373 1 531 1 320 MEUR Power Plants 12009 645 Q4 / 2009 476 Q3 / 2009 360 Q2 / 2009 379 Q1 / 2009 431 12008 261 2007 882 MEUR Omsättning Services 15 2009 830 260 Q4 / 12009 519 504 Q3 / 12009 167 424 Q2 / 12009 333 469 Q1 / 12009 241 434 14 2008 830 612 13 2007 550 763 Avskrivningar Omsättning Ship Power och nedskrivningar 51-165 260 767 1 519 538-73 1 167 378-31 1 333 479-30 1 241 373-30 41 612 531-99 31 763 320-78 Rörelseresultat Ship Power Power Plants 1 638 767 645 1 219 538 476 1 378 360 133 155 479 379 1 373 431 1 531 261 130 525 1 320 882 380 Rörelseresultat, Power Services Plants % 1 645 830 476 504 360 424 379 469 431 434 1 12,1 14,4 11,4 11,7 10,5 11,4 261 830 1 550 10,1 882 Avskrivningar Resultat Services och nedskrivningar före skatter 1-165 830 558 170 504-73 125 424-31 141 469-30 123 434-30 1 830-99 516 1 550-78 372 Avskrivningar Resultat/aktie, Rörelseresultat och nedskrivningar EUR 638-165 219-73 3,94 1,17 0,87 133-31 1,01 149-30 0,89 130-30 3,88 525-99 2 2,74 380-78 Balansomslutning Rörelseresultat, % 638 12,1 4 655 219 14,4 4 655 11,4 4 935 133 155 11,2 4 998 10,5 4 782 130 11,4 4 743 525 10,1 3 749 380 Räntebärande Rörelseresultat, Resultat före skatter främmande % kapital, brutto 12,1 558 664 14,4 170 664 11,4 125 852 11,7 141 890 10,5 123 774 11,4 516 664 10,1 372 283 Kassa Resultat/aktie, och före bank skatter EUR 3,94 558 170 125 141 123 244 1,17 244 0,87 262 1,01 118 0,89 149 3,88 197 516 2,74 296 372 ROI, Resultat/aktie, Balansomslutning % EUR 429,9 3,94 655 41,17 655-40,87 935-41,01 998-40,89 782-3,88 432,4 743 2 326,0 2,74 749 Nettoskuldsättningsgrad Balansomslutning Räntebärande främmande kapital, brutto 40,28 655 664 40,28 655 664 40,43 935 852 40,61 998 890 40,55 782 774 40,39 743 664 3-0,01 749 283 Orderstock Räntebärande Kassa och bank i slutet främmande av perioden kapital, brutto 4 491 664 244 4 491 664 244 5 351 852 262 5 829 890 118 6 477 774 149 6 883 664 197 6 308 283 296 Orderingång Kassa ROI, % och bank 329,9 291 244 823 244-725 262-785 118-958 149-532,4 573 197 526,0 633 296 Personal ROI, Nettoskuldsättningsgrad % i slutet av perioden 1829,9 0,28 541 180,28 541-180,43 806-190,61 016-180,55 844-1832,4 0,39 812 16-0,01 26,0 336 Nettoskuldsättningsgrad Orderstock i slutet av perioden 40,28 491 40,28 491 50,43 351 50,61 829 60,55 477 60,39 883 6-0,01 308 Orderstock Orderingångi slutet av perioden 43 491 291 4 491 823 5 351 725 5 829 785 6 477 958 65 883 573 65 308 633 Aktiestockens marknadsvärde i slutet av perioden 2 768 2 768 2 700 2 262 1 567 2 072 023 Orderingång Personal i slutet av perioden 18 3 291 541 18 541 823 18 806 725 19 016 785 18 844 958 18 5 573 812 16 5 633 336 Personal i slutet av perioden 1 Före omstruktureringsposter av engångskaraktär. 18 541 18 541 18 806 19 016 18 844 18 812 16 336 Aktiestockens marknadsvärde i slutet av perioden 2 2 768 2 768 2 700 2 262 1 567 2 072 5 023 3,96 utan effekten av kombinationen av Wärtsiläs aktieserier. Aktiestockens marknadsvärde i slutet av perioden 2 768 2 768 2 700 2 262 1 567 2 072 5 023 1 Före omstruktureringsposter av engångskaraktär. 12 3,96 Före utan omstruktureringsposter effekten av kombinationen av engångskaraktär. av Wärtsiläs aktieserier. 2 3,96 utan effekten av kombinationen av Wärtsiläs aktieserier. 4

5

6

Strategi Wärtsilä stärker sina kunders affärsverksamhet genom att erbjuda dem kompletta kraftlösningar under hela livscykeln. Genom att skapa bättre och miljömässigt kompatibla teknologier fokuserar Wärtsilä på marin- och energimarknaden med produkter, lösningar och tjänster. Wärtsiläs strategiska målsättning är att förstärka bolagets ledande ställning på dess marknader och garantera en fortsatt tillväxt genom att erbjuda kunderna tillförlitlighet och den bästa verkningsgraden under produkternas livscykel. Detta möjliggörs av ett integrerat utbud av utrustning och tjänster som motsvarar kundernas behov runt om i världen. Grunden för Wärtsiläs konkurrenskraft är bolagets kontinuerliga fokus på innovation och FoU och dess mål att vara den teknologiska ledaren inom sina affärsområden. Wärtsiläs förmåga att fokusera på långsiktiga efterfrågefaktorer, dess starka finansiella grund och snabbhet i att anpassa sig till föränderliga marknadsförhållanden ger bolaget en stark grund för förverkligandet av strategin. Affärsområdenas strategier Ship Power Wärtsilä Ship Powers strategi är att vara en uppskattad partner för alla kunder under hela applikationens livscykel. Vårt mål är att vara den största leverantören av lösningar med det mest omfattande produktutbudet inom branschen. Vårt omfattande produktutbud gör det möjligt för oss att kombinera produkter till större system och lösningar och därigenom upprätthålla vår unika konkurrensposition. Vi utforskar kontinuerligt möjligheterna att utvidga vårt produktutbud och våra tjänster som vi tillhandahåller genom organisk tillväxt, företagsförvärv och partnerskap. Vi fortsätter att stärka vår geografiska närvaro på våra nyckelmarknader, i synnerhet i Asien. I framtiden kommer integrerade servicetjänster att spela en allt viktigare roll i vår affärsverksamhet. Power Plants Wärtsilä Power Plants strategiska mål är att vara marknadsledare inom dess målsegment: flexibel baskraft, industriell självgenerering, stabila elnät och toppbelastning samt kraftlösningar för olje- och gasindustrin. Våra produkter baserar sig på beprövade och testade koncept och erbjuder konkurrenskraftiga kostnader, hög verkningsgrad, operativ flexibilitet, små miljöverkningar samt en exceptionell och kontinuerligt utvidgande bränsleflexibilitet. I en värld där bränsletillgången och - säkerheten är stora frågor ger detta starka tillväxtmöjligheter, i synnerhet inom gas- och biooljedrivna tillämpningar. 7

Oberoende av bränsle och marknad maximerar Wärtsiläs lösningar kraftverkets totala verkningsgrad. Vi fokuserar på produkter och projekt som erbjuder odisputabla miljöfördelar och som är ekonomiskt fördelaktiga. Wärtsilä möjliggör användningen av olika teknologier. Services Wärtsilä Services strategi är att stärka sin ledande position på marin- och kraftverksmarknaden samt att utvidga sitt utbud för att bättre stöda sina kunder. Vi erbjuder våra kunder 24/7-stöd inom logistik, tekniskt stöd och fälttjänster. Vår konkurrensposition stärks betydligt av att vi är den enda aktören på marknaden som kan tillhandahålla ett så brett utbud av lösningar från en enda källa. Affärsområdet Services storlek och omfattning skapar stabilitet i en föränderlig marknadsomgivning och erbjuder en plattform för framtida tillväxt. Förutom fortsatt fokus på tillväxt fästs uppmärksamhet också vid utvecklingen och konsolideringen av förvärvade företag för att ytterligare optimera kundverksamheten. FoU och tillverkning Forskning och utveckling Wärtsilä utvecklar, planerar och tillverkar konkurrenskraftiga motor-, propulsions- samt utsläppsminskande produkter och automationsprodukter samt på dem baserade system och lösningar. Målsättningen för vår forsknings- och utvecklingsverksamhet är att uppnå en ledande ställning inom produktteknologi, i synnerhet på områdena för miljöteknologi, tillförlitlighet, verkningsgrad och operativa kostnader. Wärtsiläs mål är att skapa innovationer proaktivt. Produktportföljen baserar sig både på vår egen kärnkompetens inom planering och på långsiktigt samarbete med strategiska partners. Tillverkning Wärtsilä upprätthåller en effektiv och flexibel tillverkningsstruktur som kan svara på varierande efterfrågan genom att utnyttja både intern och extern kapacitet. Vår tillverkning är processinriktad och den styrs av vår leveranscenterorganisation vars ansvar sträcker sig från orderingång till produktteknologi, operativa anskaffningar, montering och leverans av produkterna. Vi har nära samarbete med partners och leverantörer för att garantera en utmärkt fungerande leveranskedja. En nyckelfråga i detta sammanhang är att garantera tillgången på komponenter, kvaliteten och leveransnoggrannheten. Hållbar utveckling Miljömålsättningar Wärtsiläs övergripande löfte är att leverera kraftlösningar med hög verkningsgrad och låg miljöbelastning. Vår målsättning är att kontinuerligt förbättra våra produkters och tjänsters miljöprestanda och att bevara vårt teknologiska ledarskap genom utnyttjande av nya teknologier och samarbete med våra kunder och andra intressenter. Därigenom gör vi det möjligt att införa strängare internationella miljönormer och riktlinjer. Målsättningar för socialt ansvar Wärtsilä är en god samhällsmedborgare överallt där vi är aktiva. Vår verksamhet och våra relationer till intressenterna styrs av våra Verksamhetsprinciper (Code of Conduct). Wärtsilä är en ansvarsfull arbetsgivare, och vi vill erbjuda vår personal en intressant och spännande arbetsplats som präglas av öppenhet, respekt, förtroende, lika möjligheter och utrymme för personlig utveckling. Vidare är vår målsättning att erbjuda en säker arbetsmiljö för vår personal och våra leverantörer samt 8

att minimera de hälso- och säkerhetsrisker som anknyter till användningen av våra produkter och tjänster. Hanteringen och utvecklingen av leveranskedjan utgör en väsentlig del av vår verksamhet. Finansiella målsättningar Långsiktiga finansiella målsättningar Vår målsättning är en genomsnittlig omsättningstillväxt på 6-7% över konjunkturcykeln. Affärsområdena Ship Power och Power Plants har ett tillväxtmål på 4% och affärsområdet Services har ett tillväxtmål på 10-15%. Vår målsättning för rörelsevinstmarginalen (EBIT%) är 8-10% av omsättningen över konjunkturcykeln +/- 2%. Vår soliditetsmålsättning är 35-40%. Dividendpolitik Vår målsättning är att dividenden skall utgöra 50% av det operativa resultatet per aktie. Utsikter för 2010 På grund av den svaga skeppsbyggnadssektorn förväntar vi oss att omsättningen kommer att minska med 10-20 procent under 2010. Tack vare den stabila serviceverksamheten, den goda efterfrågan på kraftverk och anpassningen av kapaciteten förväntas lönsamheten (EBIT% före kostnader av engångskaraktär) vara ca 9-10%, vilket ligger vid övre gränsen av vår långsiktiga lönsamhetsmålsättning. Dividend/aktie, resultat/aktie 2009 2008 2007 2006 2005 Dividend/aktie 1,75 1 1,50 2,25 1,75 0,90 Extra dividend - - 2,00-2,10 Resultat/aktie 4,30 2 3,88 2,74 3,72 3 1,80 1 Styrelsens förslag 2 Exklusive engångsposter 3 Inkluderar intäkter av engångsnatur: Assa Abloy & Ovako 9

10

Marknadsomgivning Wärtsiläs marknadsområden 11

Ship Power-marknaden Utvecklingen på sjöfarts- och skeppsbyggnadsmarknaden Det största uppsvinget någonsin på både sjöfarts- och skeppsbyggnadsmarknaden började år 2005. Men när effekterna av finanskrisen började synas år 2008, ökade osäkerheten i den globala ekonomin och i slutet av 2008 blev finanskrisens omfattning och följder för den globala ekonomin klara. Följaktligen slog krisen hårt mot investeringarna i nya fartyg och nya skeppsvarv. Detta ledde till en fullständig härdsmälta i nya fartygsorder, och hela år 2009 präglades av överutbud inom de viktigaste fartygssegmenten. I dag råder det överkapacitet inom shippingbranschen då ytterligare nya fartyg levereras och fraktpriserna är låga samtidigt som de huvudsakliga ekonomiska efterfrågefaktorerna är utan klar riktning. Trots tecknen på en gradvis återhämtning, fortsätter det övergripande läget att vara utmanande och det är sannolikt att efterfrågan på vissa fartygstyper förblir låg åtminstone under de två följande åren. Wärtsiläs aktivitet i ett flertal olika sjöfartssegment är värdefull, eftersom svagheten i vissa segment kan kompenseras av en tidigare återhämtning inom andra segment. Miljöfrågornas betydelse, i synnerhet minskningen av utsläpp och bränsleförbrukning, har ökat inom sjöfarten till följd av införandet av miljöbestämmelser på både det globala och lokala planet. Detta sätter press på marinindustrin att fortlöpande söka efter nya sätt att reducera fartygens miljökonsekvenser. Allmänna efterfrågefaktorer på skeppsbyggnads- och sjöfartsmarknaden Efterfrågan inom skeppsbyggnads- och sjöfartsbranschen är beroende av den globala ekonomins utveckling och dess inverkan på handeln och behovet av transportkapacitet. Den globala ekonomin påverkar även oljeprisets nivå, som i sin tur påverkar shipping och offshore-industrin både direkt och indirekt. Andra faktorer såsom skeppsvarvens kapacitet, priset på nybyggen, nedmontering och skrotning, räntenivån och fraktpriserna samt miljöfrågorna påverkar också dessa branscher. Den viktigaste marknadsdrivfaktorn för affärsområdet Ship Power är den globala efterfrågan på nya fartyg, i synnerhet lastfartyg, oljeprospekterings- och stödfartyg inom offshore, kryssningsfartyg och färjor samt marinens fartyg. Geografiskt är skeppsbyggnadsindustrin koncentrerad till Asien med Kina och Korea i spetsen. De europeiska skeppsvarven fokuserar främst på specialfartyg, passagerarfärjor och kryssningsfartyg. Asien förväntas spela en större roll även inom dessa fartygssegment när en mer omfattande återhämtning börjar på marknaden. Konkurrenter och marknadsposition Wärtsilä Ship Power har fortlöpande utvidgat sin portfölj som idag sträcker sig från motorer och propulsionsutrustning till elutrustning, automation och fartygsdesign. Vår konkurrensfördel är att vi har branschens bredaste sortiment som stöds av förmågan att tillverka miljövänliga lösningar och det bästa servicestödet under produktens hela livscykel. Våra största konkurrenter inom medelvarviga motorer är de andra stora tillverkarna av medelvarviga dieselmotorer, MAN Diesel och Caterpillar (MAK). Tillverkningskapaciteten hos dessa leverantörer av medelvarviga motorer är huvudsakligen koncentrerad till Europa. Inom lågvarviga motorer är MAN Diesel den ledande designern efterföljd av Wärtsilä och Mitsubishi Heavy Industries. På grund av storleken och därtill relaterade transportfrågor tillverkas lågvarviga motorer främst med licens i Asien i närheten av skeppsvarven där större fartyg byggs. Marknaden för hjälpmotorer är fragmenterad och konkurrensen på den är intensiv. På grund av denna konkurrens bildade vi ett samföretag i Kina år 2006 som fokuserar på hjälpmotorer. Våra konkurrenter inom segmentet för hjälpmotorer är främst MAN Diesel och dess licenstillverkare, HiMSEN-motorn som konstruerats och tillverkas av Hyundai Heavy Industries och tillverkare av högvarviga motorer. Konkurrensomgivningen inom propulsionsutrustning varierar mellan de olika applikationerna. Rolls-Royce och Schottel är de främsta konkurrenterna inom propellrar med vridbara blad och styrpropellrar. Inom propellrar med fasta blad kommer 12

konkurrensen främst från Asien där Hyundai Heavy Industries och Mitsubishi Heavy Industries är de viktigaste aktörerna tillsammans med den tyska tillverkaren Mecklenburger Metallguss. Inom styrpropellrar är konkurrensen mycket splittrad. Inom elutrustning och automation är Wärtsilä främst närvarande inom utvalda segment med utrustning designad specifikt för marina tillämpningar. Konkurrensen inom dessa områden består främst av företag som är aktiva också inom andra industrier än marinindustrin och konkurrensen är mycket fragmenterad. Wärtsilä har etablerat en betydande ställning inom ship design vad gäller såväl kompetenser som global närvaro. Konkurrensen består främst av lokala aktörer och skeppsvarvens egna designenheter. Wärtsiläs kompetens ligger främst i offshorefartyg och -applikationer samt i specialfartyg. 13

Power Plants-marknaden Utvecklingen på kraftverksmarknaden Investeringarna i energiinfrastruktur har varit låga under en längre tid, och behovet av investeringar i kraftgenereringsutrustning för att bemöta den ökade energikonsumtionen har kraftigt ökat efterfrågan på kraftverksmarknaden under de senaste åren. Behovet att öka verkningsgraden och smidigheten inom kraftgenereringen på grund av höga bränslepriser och miljöaspekter har ökat efterfrågan på Wärtsiläs kraftgenereringslösningar. Under de senaste åren har länder med stora olje- och mineraltillgångar investerat kraftigt i ny kraftgenereringsinfrastruktur. Eftersom efterfrågan på el korrelerar med den ekonomiska tillväxten har finanskrisen som började år 2008 även inverkat på kraftverksmarknaden. Efterfrågan och orderaktiviteten ligger fortfarande på de föregående årens goda nivå och de 14

ovannämnda efterfrågefaktorerna gäller fortfarande, men krisen har inverkat på finansieringen i synnerhet av större projekt. På grund av detta minskade Wärtsiläs målmarknader med 45% år 2009. Orderaktiviteten förbättrades under fjärde kvartalet tack vare det förbättrade läget på finansmarknaden. Allmänna efterfrågefaktorer inom affärsområdet Power Plants Efterfrågan på kraftgenerering beror främst på den ekonomiska utvecklingen. När energiförbrukningen stiger ökar behovet av ny kraftgenereringsutrustning liksom också efterfrågan på utrustning som ersätter äldre kapacitet. Klimatförändringen och de strängare miljöbestämmelserna sporrar investeringar i förnybara lösningar. Förnybara energilösningar såsom vindkraft leder till oförutsedda utmaningar för nätstabiliteten vilket leder till reservkraftsbehov. Användning av förnybar kraft i stor skala ökar behovet av en sådan flexibel, tillförlitlig och effektiv kraftgenerering som Wärtsiläs lösningar erbjuder. I utvecklingsländer liksom i perifera områden beror efterfrågan på tjockoljedrivna kraftverk på tillväxten i elförbrukningen och oljepriset. Efterfrågan på kraftverk som drivs med förnybara bränslen påverkas fortfarande av strukturerna för statsunderstöd. Efterfrågan på gasdrivna kraftverk ökar i takt med utbyggnaden av gasnätet i u-länderna. De införda systemen för utsläppshandel gör traditionella bränslen som till exempel kol mindre konkurrenskraftiga och ökar efterfrågan på gasdrivna lösningar. Konkurrensen på kraftverksmarknaden Kraftverksmarknaden är mycket fragmenterad, vilket återspeglas i konkurrenssituationen. Vad gäller stora kraftverk som drivs med flytande bränslen eller gas konkurrerar Wärtsilä ofta med gasturbinteknik, kolkraftverk och andra tillverkare av kolvmotorer. Lösningar med en optimal ekonomisk profil och riskprofil har en fördel på dessa marknader. På marknaden för tjockoljedrivna kraftverk konkurrerar Wärtsilä främst med andra motorleverantörer. Vi har en ledande position på denna marknad och vår konkurrensfördel är vår förmåga att leverera kompletta nyckelfärdiga kraftverk med flexibla bränsle- och driftsalternativ. På marknaden för gasdrivna kraftverk är våra konkurrenter leverantörer av både gasmotorer och gasturbiner. 15

Services-marknaden Services-affärsområdets marknadsutveckling År 2009 ledde obalansen mellan fartygskapaciteten och efterfrågan på fartyg inom sjöfartsbranschen till justeringar bland redare såsom sänkningar av driftsfrekvensen och hastigheten för vissa fartyg samt uppläggningar av delar av deras flotta. Inom servicesektorn för kraftverk var marknadsaktiviteten fortsatt hög och flera projekt för miljöuppgraderingar och bränslekonversioner utvecklades. Wärtsiläs installerade motorbestånd inom Ship Power och Power Plants uppgår till över 16

160.000 MW och består av tusentals installationer runt om i världen. På båda slutmarknaderna har Services flera kundsegment, och Wärtsiläs serviceportfölj är den bredaste på marknaden. Dessa faktorer begränsar effekterna av fluktuationerna på enskilda marknader eller kundsegment. Allmänna efterfrågefaktorer inom Services-affärsområdet Den främsta efterfrågefaktorn inom affärsområdet Services är livscykeleffektivitet, där tillgänglighet, tillförlitlighet och ekonomisk genomförbarhet är mycket viktiga faktorer. Verksamheten inom marinservice påverkas i hög grad av existerande och nya miljöbestämmelser. Andra viktiga faktorer är behovet av att sänka driftskostnaderna, förbättra säkerheten och lägga ut driften och underhållet av kraftverk på entreprenad. För dessa behov erbjuder Wärtsilä lösningar för effektivitet och monitoring. Konkurrenter och marknadsposition Det finns ingen enskild konkurrent med ett lika omfattande globalt 24/7-utbud från en enda leverantör. Varje serviceprodukt har således sina egna konkurrenter och utmaningar. Det finns endast få globala aktörer, och således är konkurrensen främst lokal. 17

Ship Power-översikt Vi är den ledande leverantören av kraftlösningar för fartyg. Vi har en stark ställning inom alla huvudsegment inom shipping med våra högt uppskattade fartygsmaskinerilösningar och -system. Vår djupa förståelse av våra kunders affärsverksamhet i kombination med vårt omfattande nätverk och vår breda produktportfölj gör det möjligt för oss att stöda våra kunder under installationernas hela livscykel. Vårt utbud täcker alla centrala kundsegment Handelsfartyg inkluderar alla slags fartyg för sjötransporter såsom containerfartyg, tankfartyg, bulklastfartyg, LNGfartyg, RoRo- och andra lastfartyg. Offshore inkluderar fartyg och plattformar som används vid olje- och gasutvinning och -produktion samt stödfartyg: oljeborrningsriggar och -fartyg, ankarhanteringsfartyg, forskningsfartyg, flytande produktionsenheter, förbindelsefartyg för plattformar etc. Passagerarfartyg inkluderar kryssningsfartyg, passagerarfärjor, passagerar-/lastfärjor, snabba färjor och yachts. Fartyg för marinen inkluderar olika slags marinfartyg och ubåtar. Specialfartyg inkluderar ett brett spektrum av olika slags fartyg där huvudkategorierna utgörs av bogserbåtar, fiskefartyg, mudderverk, insjöfartyg och specialservicefartyg. Genom våra fartygsdesigntjänster kan vi erbjuda våra kunder optimerade, högeffektiva lösningar som skapar tillväxtmöjligheter inom livscykeltjänster och mervärde för våra kunder. Genom att delta i planerings- och designprocessen får Wärtsilä en bättre förståelse av kundernas behov, vilket möjliggör en starkare konkurrensposition. Dubbel kundstruktur Ship Powers kunder utgörs av både skeppsvarv och rederier, och deras behov avviker betydligt från varandra. Skeppsvarvens beslut påverkas främst av produktpriser, leveranstider och leveranssäkerhet, projekthantering och installationslätthet. Andra faktorer som är direkt relaterade till skeppsbyggnadsprocessen kan också ha betydelse. Rederierna kräver å sin sida tillförlitliga motorer, driftsekonomi och -stöd samt tillgång till service. Andra faktorer som påverkar beslutsfattandet utgörs av fraktpriser, räntenivå och fartygets kostnader. Vi har förbundit oss att bemöta behoven och kraven hos bägge kundgrupper. Detta uppnås genom en djup förståelse av deras affärsverksamhet och krav. Därför kan vi erbjuda lösningar som bäst gynnar deras affärsmål. Vi har den mest omfattande produktportföljen inom branschen Wärtsilä Ship Powers lösningar är tillförlitliga, ekonomiska och miljövänliga. Vår konstruktionskapacitet, våra traditioner och vårt teknologiska ledarskap utgör grunden för vårt rykte. Vi har det bredaste utbudet inom branschen: Medelvarviga diesel- och gasmotorer Lågvarviga motorer Propulsorer, propulsionspaket Tätningar och lager Automationssystem Helhetslösningar Fartygsdesign Nya optimerade fartygskoncept och andra lösningar 18

Vårt omfattande produktutbud stöder vår strategi att vara den enda leverantören av Ship Power-produkter för våra kunder. Denna strategi erbjuder bägge våra kundgrupper mervärde trots deras avvikande prioriteringar. Skeppsvarvskunderna kan koncentrera sig på sin expertis och dra nytta av en mindre risk för kompatibilitetsproblem medan redarna får fördelar i relation till drift och underhåll. Ship Power och hållbar utveckling Den ekonomiska lågkonjunkturen har i kombination med den ökande oron för miljön framhävt effektivitetens betydelse inom marinsektorn. Både den globala fokuseringen på bränsleekonomi och de strängare miljöbestämmelserna framhäver behovet att optimera fartygens prestanda från fartygsdesign till drift och underhåll. Wärtsiläs lösningar garanterar maximal verkningsgrad, tillförlitlighet och miljöprestanda under installationens hela livscykel. Wärtsilä har utvecklat ett antal koncept som förbättrar fartygets totala verkningsgrad och möjliggör drift med naturgas. Vi strävar efter att stå i främsta ledet i fråga om initiativ för miljön och hållbar utveckling. De viktigaste drivkrafterna för utvecklingen av lösningar är den framtida lagstiftningen gällande utsläpp, tillgången till bränslen och fluktuationer i bränslepriserna samt kundernas behov av mer kompletta lösningar i stället för separata produkter. Därför fokuserar vi i vår teknologiska utveckling på att förbättra verkningsgraden på en bred front som omfattar flerbränslelösningar och systemintegration. Iakttagande av bestämmelser är en naturlig utgångspunkt i hela vår produktutveckling. Wärtsiläs huvudansvar är att stöda en hållbar sjöfart. Detta förutsätter att vi fortlöpande utvecklar och förbättrar våra lösningar så att de i ännu högre grad uppfyller de framtida kraven och efterfrågan på miljövänliga lösningar. Detta förutsätter också att Wärtsilä bedriver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Iakttagande av bestämmelser De framtida kraven i Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) MARPOL Annex VI-bestämmelser om fartygsutsläpp och den framtida US EPA-lagstiftningen är de viktigaste bestämmelserna ur Wärtsiläs perspektiv. De framtida gränserna för kvävedioxidutsläpp (NOx) introduceras i två etapper: Tier II representerar på en global reduktion av NO x -utsläpp med 20% från den nuvarande Tier I-nivån och träder i kraft 2011, medan Tier III-nivån, som träder i kraft 2016, innebär en reduktion av NO x -utsläppen med hela 80% när det tillämpas på specifika NO x -utsläppskontrollområden (ECA). Vad gäller de kommande kraven på NO x -utsläpp uppfyller alla Wärtsiläs produkter IMO Tier II (2011) med en konkurrenskraftig bränsleförbrukningsprestanda. Huvudfokus ligger på utvecklingen av lösningar som uppfyller IMO Tier III (2016) med så små livscykelkostnader som möjligt. Flera faktorer inverkar på livscykelkostnaderna, till exempel den tid man vistas i ECA-zoner jämfört med total driftstid, driftsprofilen och variationer i relativa bränslekostnader. Wärtsilä utvecklar ett brett sortiment av lösningar som uppfyller olika gränsvillkor. IMO och andra reglerande myndigheter har också uppställt gränser för svavelhalten i bränslen. Wärtsiläs motorer är konstruerade så att de kan drivas med vilken svavelhalt som helst. Avgasrening är en alternativ lösning för reduktion av SO x -utsläpp. Wärtsiläs svaveloxid (SO x ) skrubber har beviljats Sulphur Emission Control Area (SECA) Compliance Certificate av klassificeringssällskapen Det Norske Veritas och Germanischer Lloyd. IMO håller också på att fastställa förfaranden för reduktionen av utsläpp av växthusgaser från fartyg. Ett eventuellt utsläppshandelssystem för växthusgaser eller andra ekonomiska förfaranden kommer att inverka på driftskostnaderna och leda till ändringar i driften av fartyg. Förbättrad verkningsgrad Förbättringar av fartygets totala verkningsgrad minskar livscykelkostnaderna och utsläppen. CO 2-, SO x - och 19

partikelutsläppen är direkt kopplade till bränsleförbrukningen. Wärtsilä har alla nödvändiga lösningar i sin portfölj: automation, maskineri, propulsion och fartygsdesign. Genom att kombinera dessa med en gedigen kunskap om kundernas verksamhet och genom att hantera dem som en integrerad lösning kan man uppnå en genuint effektiv drift av fartyg. Vi strävar fortlöpande efter att utveckla produkter och lösningar som är mer operativt effektiva och kostnadseffektiva för hela fartygskonceptet. Exempel på detta är den nya W46F motorn för kryssningsfartyg som erbjuder den bästa bränsleförbrukningen i sin kategori och konceptet Low Loss för elektrisk propulsion som minskar svinnet i den elektriska kraftöverföringen med 30 50%. Konceptet minskar också betydligt det utrymme som krävs och förbättrar redundansen. Motroterande propellrar förbättrar verkningsgraden ytterligare. Vad gäller mindre fartyg har jämförbara besparingar redan rapporterats i den dagliga driften endast genom optimeringen av skrovets design. Värmeåtervinningsteknik gör det också möjligt att reducera utsläppen och bränsleförbrukningen samtidigt. Utsläppsreduktion Föroreningar är en av de främsta miljökonsekvenserna inom sjöfartsbranschen, och under de senaste åren har vi lagt märke till en kraftig efterfrågan på lösningar med låga utsläpp. Wärtsilä tillämpar följande utsläppsreducerande metoder för att minska utsläppen i luften: Primära metoder för NO x och partiklar, t.ex. förbränningsrelaterade metoder Sekundära metoder för NO x och SO x, t.ex. SCR eller skrubbers Metoder relaterade till en förbättrad verkningsgrad för CO 2, SO x och partiklar Metoder relaterade till alternativa bränslen för CO 2, NO x, SO x och partiklar, t.ex. gasdrift. Våra tätningssystem erbjuder miljövänliga alternativ för att minska oljeutsläpp från fartyg i vattnet. Vi erbjuder också effektiva hanteringssystem för bottensatser och slagvatten. Wärtsilä har den mest omfattande värdepropositionen inom braschen 20

Wärtsilä har en unik roll som integrerare i ett banbrytande teknologiprojekt År 2009 tilldelades Wärtsilä det övergripande ansvaret för systemintegrationen i det banbrytande projektet FellowSHIP. Wärtsiläs specialdesignade utrustning används för att integrera och skapa synergier mellan ledande marinteknologier och toppmodern bränslecellteknologi. Utrustningen har installerats ombord på stödfartyget Viking Lady och kommer att utsättas för omfattande test till sjöss. Den innovativa lösningen anses vara ett viktigt bidrag till utvecklingen av miljömässigt hållbara propulsionssystem. Projektet FellowSHIP är ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan företag inom branschen och leds av Det Norske Veritas. Det syftar till att utveckla och demonstrera hybridbränslecellspaket, särskilt för marin- och offshorebruk. Kraftpaketet kommer att användas som en kraftkälla på Viking Lady, som ägs av Eidesvik Offshore från Norge. Fartyget har designats av Wärtsilä Ship Design, och även dess huvudmotorer och kraftöverföring har levererats av Wärtsilä. Wärtsiläs enhet för el- och automation i Norge har skräddarsytt den kraftelektronik som behövs för att koppla bränslecellen till fartygets elnät, och därför har Wärtsilä en viktig roll som systemintegrerare i FellowSHIP-projektet. Partnerna i FellowSHIP projektet är Wärtsilä, Eidesvik, Det Norske Veritas och MTU Onsite Energy GmbH. Projektet stöds av Norges forskningsråd, Innovation Norway och Tysklands ministerium för ekonomi och teknologi. 21

Power Plants-översikt Wärtsilä Power Plants erbjuder överlägset värde för sina kunder genom decentraliserade, flexibla, effektiva och miljömässigt avancerade kraftverkslösningar. Wärtsiläs teknologi möjliggör en global övergång till en mer hållbar och modern energiinfrastruktur. Våra lösningar är modulbaserade, beprövade och testade kraftverk med en hög verkningsgrad. Våra lösningar är flexibla, effektiva och miljömässigt avancerade Wärtsiläs utbud av kraftverk möjliggör en unik kombination av hög elektrisk verkningsgrad, bränsleflexibilitet, driftsflexibilitet och dynamiska driftssätt. Våra motorer kan drivas med flytande bränslen, flera olika gaser och förnybara bränslen. De flesta av våra produkter har flerbränsleegenskaper och alla produkter kan konverteras från drift med ett bränsle till ett annat. Därtill möjliggör våra produkters operativa flexibilitet en hög systemeffektivitet, flexibel drift med varierande belastning, låg vattenförbrukning och möjlighet att konstruera produkterna i faser enligt kundens behov. Dessa centrala drag i kombination med vårt kompletta livscykelstöd placerar Wärtsilä i en fördelaktig position på kraftverksmarknaden. Vårt affärsområde är indelat i fyra kundsegment Flexibel baskraft Wärtsiläs kraftverk för flexibel baskraft levereras främst till u-länder, öar och avlägsna regioner. Eftersom elkonsumtionen ökar i dessa regioner växer också efterfrågan på ny genereringskapacitet stadigt. Wärtsiläs kunder inom detta segment utgörs främst av elverk och självständiga kraftproducenter (IPP). De typiska kundbehoven inom detta segment är konkurrenskraftiga livscykelkostnader, tillförlitlighet, produktkvalitet av världsklass, bränsle- och driftsflexibilitet samt drifts- och underhållstjänster. Wärtsilä har en stark position som gör det möjligt att bemöta dessa behov. Kraftverk för flexibel baskraft drivs med både flytande bränslen och gas. Lösningar för stabilisering av elnät och toppbelastning Wärtsiläs kraftverk för stabilisering av elnät möjliggör en tillväxt bland energilösningar som bygger på vind-, sol- och vattenkraft. Vi tillhandahåller dynamiska lösningar för systemstöd, reservkraft, toppbelastning och för regioner där vindkraftskapaciteten växer kraftigt. Kunderna inom detta segment utgörs främst av elverk och självständiga kraftproducenter. Styrkan hos Wärtsiläs produkter omfattar snabba starter, snabbt uppnående av full belastning, förmåga att operera effektivt på varierande belastningsnivåer, konkurrenskraftig elgenerering och konkurrenskraftiga kapacitetskostnader samt 24/7-service. Kraftverken för stabilisering av elnät och toppbelastning drivs huvudsakligen med gas och den främsta konkurrensen kommer från gasturbintillverkare. Industriell självgenerering Wärtsilä erbjuder kraftverk för självgenerering till industrikunder till exempel inom cement-, gruv- och textilindustrin. Kunderna består främst av privata företag som betraktar tillförlitlighet, sänkta energikostnader och självständighet från elnätet som viktiga faktorer. Beroende på tillgången till bränsle drivs kraftverken inom detta segment oftast med gas eller flytande bränslen. Lösningar för olje- och gasindustrin Wärtsilä erbjuder motorer för mekanisk drift, gaskompressorstationer, fältkraft och pumpstationer för olje- och gasdrivna kraftverk. Typiska kundbehov är maximal driftstid, tillförlitlighet, långsiktigt tekniskt stöd och 24/7-service. De lösningar som vi tillhandahåller drivs med naturgas, gaser från oljeproduktion (s.k. associated gases) eller råolja. 22

Kraftverk och hållbar utveckling Traditionella energikällor håller på att ersättas av alternativa lösningar som till exempel förnybara bränslen. Wärtsiläs energilösningar har hög verkningsgrad och kan drivas med många olika förnybara bränslen och således bidra till minskningen av växthusgaser. Vi söker aktivt efter, utvecklar och levererar bättre, modernare och hållbarare lösningar. Vi stöder våra kunder genom att ge dem råd för hur de ska utveckla sina system och kraftverk för att uppfylla framtida krav och normer. Iakttagande av bestämmelser En kärnprincip vid utvecklingen av Wärtsiläs kraftverk är att de uppfyller Världsbankens riktlinjer. Dessa riktlinjer har fått större spridning bland kärnkraftsprojekt runt om i världen eftersom allt fler finansiella institutioner och exportkreditinstanser har förbundit sig att följa dem. Wärtsiläs kraftverk är konstruerade så att de har lägre utsläppsnivåer än vad normerna för luftkvaliteten, nationella bestämmelser och projektspecifika aspekter kräver. Utveckling av effektiviteten Vi söker kontinuerligt efter nya motorkoncept och utvecklar vår kraftverksdesign enligt dem. Vi erbjuder endast lösningar med en hög verkningsgrad och fokuserar på att förbättra den ytterligare. Sådana lösningar minskar både behovet av naturresurser, såsom vatten, och utsläpp per energienhet och erbjuder således betydande miljönytta. Flexibilitet Flexibilitet är en huvudegenskap hos Wärtsiläs kraftverkslösningar. Leveransomfattningen kan variera från kompletta nyckelfärdiga kraftverk till leveranser av utrustning. Eftersom våra produkter i hög grad är modulbaserade är det lätt för kunderna att bygga ut eller modifiera sina kraftverk för att uppfylla framtida behov. Bränsleflexibilitet erbjuder flera fördelar för våra kunder genom att optimera energiproduktionskostnaderna med hjälp av billiga bränslen, tillgängliga bränslen och möjligheten till byte av bränsle. Vi har utvecklat en kraftverksteknologi som kan utnyttja ett stort antal gaser och flytande bränslen, inklusive växtoljor. Reduktion av utsläpp Wärtsilä fäster stor vikt vid utvecklingen av olika flexibla utsläppsreduktionstekniker. Eftersom utsläppskraven och de använda bränslena varierar mycket behövs ett omfattande produktsortiment som grund för konkurrenskraftiga lösningar. Lindrandet av klimatförändringen kräver en betydande minskning i användningen av växthusgaser. Det betydande offentliga och politiska trycket för att minska växthusutsläppen har resulterat i bestämmelser om utsläppshandel och stigande kostnader för CO 2 -utsläpp. Användningen av vindkraft har ökat kraftigt, och det finns ett tydligt behov av produkter som möjliggör en omfattande utbyggnad av kapaciteten utan att minska elnätets stabilitet. Wärtsilä befinner sig i en god ställning för att bemöta detta behov eftersom den operativa flexibiliteten hos våra produkter gör det möjligt att lätt anpassa dem till elnätets behov. Vi tror att naturgas kommer att få en större betydelse i framtiden. Därför blir flerbränsleegenskapen hos våra kraftverk en allt viktigare konkurrensfördel, eftersom den möjliggör drift med alla flytande och gasformiga biobränslen som kan bli tillgängliga i större omfattning. Wärtsilä fokuserar på utvecklingen av decentraliserade energilösningar med lägre växthusgasutsläpp. 23

24

STEC På grund av de föränderliga förhållandena på elmarknaden i Texas hade South Texas Electric Cooperative (STEC) ett behov av alternativ för utvecklingen av konkurrenskraftiga resurser. Som ett resultat av utvärderingen av alternativen valde man Wärtsiläs installationer för att stöda STEC:s existerande genereringskapacitet. Förmågan hos Wärtsiläs installationer att anpassa sig till föränderliga marknadsförhållanden och marknadstillväxt hörde till de viktigaste motiveringarna bakom beslutet. Konkurrenskraftig verkningsgrad, snabb respons, möjligheten att installera och ta i bruk enheterna inom en rimlig tid samt möjligheten att utnyttja ett existerande industriområde hade också stor vikt i valet. Eftersom South Texas Electric Cooperative är ett innovativt bolag borde det inte ha varit en överraskning att vi valde Wärtsiläs elproduktionslösning. Wärtsilä erbjöd en effektiv, kostnadseffektiv och innovativ installation som kan anpassa sig till den föränderliga energimarknaden. Det var inte bara våra kooperativmedlemmar som var nöjda utan lösningen ser även ut att förbättra ERCOT-stamnätet och i sista hand gynna konsumenterna i Texas, säger Michael Packard, direktör vid STEC. Services-översikt Wärtsilä Services stöder sina kunder genom att erbjuda dem de bästa tjänsterna inom branschen och därigenom optimera deras verksamhet under produkternas hela livscykel. Vårt servicenätverk har över 11.000 serviceproffs på över 160 verksamhetsställen i över 70 länder runt om i världen. Services utbud Affärsområdet Services täcker affärsområdena Ship Power och Power Plants i sin helhet. Även om servicemarknaden främst domineras av våra egna installationer utvidgar vi vårt utbud allt mer genom att erbjuda tjänster för andra varumärken och flera tjänster som inte är relaterade till motorer. Även i framtiden fokuserar vi strategiskt på att utvidga vårt utbud genom att förnya och utveckla vår portfölj genom strategiska företagsförvärv och innovationer. 25

Våra tjänster Motortjänster Vi erbjuder kompletta motortjänster för Wärtsiläs och andra motortillverkares märken. Dessa tjänster omfattar allt från basservice till underhållsstöd och prestationsoptimeringspaket. El- och automationstjänster Inkluderingen av automationstjänster i Wärtsiläs serviceportfölj stärker vår strategi att bli en totalleverantör av tjänster. Automationstjänsterna omfattar design och tillverkning av kontrollsystem, kraftenheter och kontrollpaneler för alla industrier. Vi erbjuder tjänster från instrumentering till nyckelfärdiga konstruktionspaket och konversionsprojekt. Propulsionstjänster Vi erbjuder kompletta tjänster för propulsionssystem under installationens hela livscykel. Vi servar både Wärtsiläs och andra tillverkares installationer. Panntjänster Wärtsiläs panntjänster stärker vår position som en ledande totalleverantör av tjänster. Vi erbjuder inspektionstjänster, konditionsbaserade tjänster och reservdelar till alla slags ångpannor, underkylare och kontrollsystem för dem. Drifts- och underhållstjänster Drifts- och underhållstjänster genom vilka Wärtsilä övertar full kontroll över den erbjudna lösningen garanterar en optimal prestanda för installationen. Vi ansvarar för att installationerna uppnår de uppställda prestandamålen och livscykelkriterierna, så att ägarna kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Drifts- och förvaltningsavtal är vanligare bland våra kraftverkskunder. Utbildningstjänster Våra utbildningstjänster garanterar att investeringarna i personalutveckling resulterar i en solid affärstillväxt. Utbildningsprogrammen skräddarsys enligt våra kunders krav och sträcker sig från traditionell praktisk utbildning i drift, underhåll och säkerhet samt kontrollsystem till avancerade distansutbildningssystem och möjligheter till e-inlärning. Services och hållbar utveckling Klimatförändringar, tillgången till flytande bränslen och gas samt strängare miljökrav skapar möjligheter för affärsområdet Services. Wärtsilä Services viktigaste roll i hållbar utveckling är att tillhandahålla olika tjänster som säkerställer en operativ och miljömässig prestanda för de levererade produkterna och lösningarna. Vi utvecklar och tillhandahåller även tjänster såsom uppgraderingar, rekonditionering, bränslekonversioner och efterinstallationer som förbättrar miljöprestandan, uppfyller stränga lagstiftningskrav och förlänger applikationens operativa livslängd. Wärtsilä Services sköter sin affärsverksamhet på ett ansvarsfullt sätt och skapar mervärde genom att tillhandahålla tjänster i närheten av kunderna och genom att erbjuda lokala samhällen sysselsättningsmöjligheter. 26

Efterinstallerad ny teknik Wärtsilä Services erbjuder miljövänliga efterinstallationer som bygger på primär och sekundär teknik. Förändrade bestämmelser kräver uppgraderingar av utrustningen för att uppfylla de nya lagstiftningskraven. Efterinstallationer förbättrar existerande installationers ekonomiska och miljömässiga prestanda och tryggar deras säkerhet och tillförlitlighet under produktens hela livscykel. Konditionsbaserat underhåll CBM-tjänster bygger på en unik kombination av lokala inspektioner och fjärrövervakning av anläggningens mekaniska skick och driftsdata. Systemet möjliggör förebyggande underhåll, vilket i sin tur minimerar driftsstörningarna, ökar säkerheten och optimerar anläggningens prestanda. Dessutom möjliggör det mätning och uppföljning av utsläpp. Enheter som är länkade till CBM-systemet underhålls inte regelbundet utan enligt det reella servicebehovet. Miljöteknik Vi utvecklar och erbjuder ett brett sortiment av lösningar genom vilka kunden kan uppfylla de rådande miljökrav som ställs på installationen. Vi erbjuder lösningar som reducerar utsläppen av CO 2, NO x och SO x. Våra lösningar gör det dessutom möjligt att modifiera eller reglera de flesta motorer så att de uppfyller de striktaste miljönormer. Dessa omfattar uppgraderingar av anläggningar med sekundära utsläppskontrollteknologier, såsom SCR, för kraftverks- eller marintillämpningar. Metoder som förbättrar miljöprestanda 27

Lösningar för hållbar sjöfart Wärtsiläs relationer med A.P. Moller-Maersk sträcker sig flera år bakåt i tiden. I dag har vi en ömsesidig förståelse som gör det möjligt för oss att på ett proaktivt sätt fokusera på genomförandet av RT-flex-lösningar, operativa optimeringsåtgärder och miljölösningar. Denna långvariga relation stärktes märkbart nyligen genom ett projekt där Moller-Maersks flotta utrustades med Wärtsiläs RT-Flex-motorer och värmeåtervinningssystem. Samarbetet mellan Wärtsiläs Services och A.P. Moller-Maersk har resulterat i betydande mervärde, såsom lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Dessa åtgärder stöder Maersks miljömål som går ut på att minska utsläppen med 20% på tio år. Fördelar i form av kostnadsbesparingar realiserades också. Vårt samarbete med Wärtsilä i installationen av värmeåtervinningssystem (WHRS) på våra fartyg har lett till mycket goda resultat, säger Eivind Kolding, partner och verkställande direktör för A.P. Moller-Maersk Container-affärsområdet. Med hjälp av WHRS har vi uppnått besparingar på rentav 10% i bränslekostnader på våra fartyg i klass E. Wärtsilä Industrial Operations Wärtsiläs tillverkning fokuserar huvudsakligen på montering, testkörning och slutförande av produkterna. Kapacitetsflexibiliteten säkerställs genom utlagd affärsmodell med ett brett nätverk av underleverantörer. Flexibiliteten och närheten till kunderna är viktig i synnerhet i det nuvarande marknadsläget. Wärtsiläs omfattande leverantörsnätverk stöder en flexibel tillverkning Flexibiliteten i vår tillverkning stöds av vårt omfattande nätverk av underleverantörer. Samarbetet bygger på utmärkta relationer och informationsförmedling för att säkerställa utbudet av komponenter och korta ledtider. Wärtsilä har ca 300 huvudleverantörer i världen och nätverket utvecklas fortlöpande. Vår sourcingstrategi går ut på att fokusera på omsorgsfullt utvalda leverantörer med hög prestationsnivå. Detta innebär att leverantörsbasen optimeras med fokus på prestanda och närhet till våra tillverkningsenheter. Tillverkningscenter i Europa och Asien Tillverkningen av våra medelvarviga huvudmotorer är förlagd till leveranscentren i Vasa, Finland, och Trieste, Italien. Våra hjälpmotorer tillverkas i Vasa, Trieste, och i Shanghai, Kina. Propulsionskomponenterna tillverkas i Nederländerna, Norge, 28

Storbritannien, Kina, Indien, och Japan. Lågvarviga motorer är mycket stora och således svåra att transportera. Därför konstrueras de med licens i närheten av skeppsvarven på olika håll i världen. För närvarande har vi 17 licenstillverkare av lågvarviga motorer i Asien, Europa och Sydamerika. Eftersom skeppsbyggnadsindustrin i allt högre grad flyttas till Asien, har utbyggnad av ny kapacitet inletts i Asien så att man kan vara närmare kunden. Denna utvidgade kapacitet möjliggör en bättre utforskning av tillväxtmarknader, och besparingar kan uppnås i kostnaderna för både arbetskraft och transporter. Den nuvarande tillverkningsstrukturen Wärtsilä Industrial Operations designar och tillverkar motorer, generatorset, el & automation, integrerade miljö- och effektivitetsprodukter och system, propellrar, växellådor, tätningar och lager i form av integrerade leveranser. Wärtsilä planerar att minska sin tillverkning och flytta en del av produktionen till Kina Under år 2009 analyserade Wärtsilä sin tillverkningsstruktur och i början av år 2010 meddelade bolaget om sina planer att anpassa sin tillverkningskapacitet till de grundläggande förändringarna på marknaden. Wärtsilä planerar även att flytta största delen av sin propeller- och hjälpmotortillverkning till Kina där de huvudsakliga marina marknaderna ligger. Den nuvarande propellertillverkningen i Drunen och komponenttillverkningen DTS i Zwolle, båda i Nederländerna, planeras läggas ned. Tillverkningen av Wärtsilä 20 generatoraggregat i Vasa i Finland planeras läggas ned och flyttas till Kina för att bibehålla konkurrenskraften på denna marknad. 29

WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009 Corporate Governance 30 Corporate Governance (Bolagsstyrning) 50 Risker och riskhantering 59 Aktier och aktieägare 64 Information till aktieägarna 65 Wärtsilä på kapitalmarknaden 2009

Corporate Governance (Bolagsstyrning) Wärtsilä Oyj Abp följer de i bolagsordningen, Finlands aktiebolagslag samt av NASDAQ OMX Helsingfors Börs givna reglerna och föreskrifterna för publika aktiebolag. Wärtsilä tillämpar också den finska koden för bolagsstyrning 2008 för noterade bolag. Koden finns på adressen www.cgfinland.fi. Verkställande organ Wärtsiläkoncernen leds av bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Deras uppgifter definieras i huvuddrag i Finlands aktiebolagslag. Bolagsstämman Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Den fattar beslut i de ärenden som tillkommer stämman enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen, såsom fastställande av bokslut, dividendutdelning, beviljande av ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, samt val av styrelse och revisorer och fastställande av deras arvoden. Wärtsilä Oyj Abp:s bolagsstämma sammanträder minst en gång per år. Den ordinarie bolagsstämman ska hållas senast före utgången av juni. Enligt bolagsordningen ska kallelse till bolagsstämman publiceras i minst två av styrelsen utsedda allmänna dagstidningar i Finland, tidigast två månader före bolagsstämman och senast tre veckor före bolagsstämman. Wärtsilä publicerar också kallelsen som börsanmälan och på sin hemsida på internet. En aktieägare har enligt lagen rätt att få ett ärende som ska behandlas av bolagsstämman, behandlat på bolagsstämman, om han eller hon skriftligen meddelar styrelsen detta i så god tid att ärendet kan inkluderas i möteskallelsen. Bolagsstämman 2009 Bolagsstämman den 11 mars 2009 fastställde bokslutet samt beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2008. Alla relaterade dokument finns på bolagets webbplats www.wartsila.com. Styrelsen Styrelsen består av 5-8 ordinarie ledamöter, och den svarar för bolagets förvaltning och för att verksamheten är ändamålsenligt anordnad. Mandatperioden för styrelseledamöterna är ett år, och de väljs av bolagsstämman. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende av bolaget, och minst två av de ledamöter som representerar denna majoritet ska vara oberoende av betydande aktieägare i bolaget. Information om styrelsens sammansättning, styrelseledamöter och deras oavhängighet finns i avsnittet Styrelseledamöters CV:er och i den fullständiga bolagsstyrningsrapporten. Förslag till styrelsens sammansättning ska publiceras i kallelsen till bolagsstämma. Detsamma gäller förslag till styrelsens sammansättning, om förslaget understöds av minst 10% av det röstetal som bolagets aktier medför och om de föreslagna kandidaterna har gett sitt samtycke till uppdraget och om bolaget har fått information om förslaget i så god tid att det kan inkluderas i kallelsen. Kandidater som uppställs därefter ska publiceras separat i motsvarande ordningsföljd. Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Styrelsen styr och övervakar bolagets verksamhet, besluter om viktiga verksamhetsprinciper, mål och strategier. Principerna för det praktiska styrelsearbetet har fastställts i en arbetsordning som godkänts av styrelsen. Styrelsen har även godkänt arbetsordningen för de av styrelsen tillsatta kommittéerna. I arbetsordningen för respektive kommitté definieras kommitténs viktigaste uppgifter och verksamhetsprinciper. 30

Förutom beslutsärenden får styrelsen vid sina möten aktuella uppgifter om koncernens verksamhet, ekonomi och risker. Styrelsen utvärderar årligen sin verksamhet och sina arbetsmetoder. Syftet med utvärderingen är att utreda hur styrelsens verksamhet utfallit under året. Dessutom ligger utvärderingen till grund för en bedömning av styrelsens verksamhetssätt. Styrelsen sammanträder enligt en på förhand överenskommen tidtabell 7-10 gånger per år. Därtill sammanträder styrelsen vid behov. Alla möten protokollförs. Styrelsen 2009 År 2009 hade styrelsen 6 medlemmar: Maarit Aarni-Sirviö, Kaj-Gustaf Bergh, Kari Kauniskangas, Antti Lagerroos (ordförande), Bertel Langenskiöld och Matti Vuoria (vice ordförande). Under 2009 sammanträdde Wärtsiläs styrelse 9 gånger. Ledamöternas deltagandegrad var i genomsnitt 98%. Styrelsens ansvar Styrelsen behandlar alla de ärenden som styrelsen uttryckligen ansvarar för i enlighet med lagar, övriga författningar och bolagsordningen. Viktigast bland dessa är: bokslut och delårsrapporter, ärenden som ska föredras för bolagsstämman, utnämning av verkställande direktör, vice verkställande direktör och ställföreträdare för verkställande direktören om en sådan utnämns, och organisering av den ekonomiska kontrollen. Styrelsen har även i uppgift att behandla sådana ärenden som med tanke på koncernverksamhetens resultat är så omfattande att de inte kan anses höra till koncernens löpande förvaltning. Sådana ärenden är exempelvis att: fastställa koncernens strategiska plan och långsiktiga målsättningar, godkänna koncernens årliga affärsplan och budget, besluta om investeringar, företagsförvärv samt överlåtelse av egendom, som är betydande eller som avviker från koncernens strategi, godkänna produktutvecklingsprojekt och utvecklingsprogram av strategisk betydelse, uppta lån och ställa borgen eller ingå andra motsvarande förbindelser, om ansvarsbeloppet är avsevärt, fastställa principer för riskhanteringen, fastställa koncernens organisationsstruktur, utnämna direktionsmedlemmarna och godkänna lön och pensionsförmåner, följa upp och utvärdera verkställande direktörens arbete, godkänna förvaltningsprinciper och styrsystem, tillsätta styrelsens kommittéer, samt bevilja bidrag till allmännyttiga syften. Styrelsens kommittéer Vid sitt konstituerande möte tillsätter styrelsen årligen en revisionskommitté, en utnämningskommitté och en 31

premieringskommitté samt vid behov andra kommittéer. Styrelsen utser kommittéernas medlemmar och ordförande. Styrelsen har också rätt att avskeda kommittémedlemmar. Kommittéernas medlemmar utses för styrelsens mandatperiod. Utöver kommittémedlemmarna kan andra styrelseledamöter delta i kommittéernas möten. Kommittéerna har i uppgift att bereda ärenden som kommer upp för beslut vid styrelsemötena. Kommittéerna har inte egen självständig beslutsrätt. Revisionskommittén Styrelsen tillsätter en revisionskommitté som har i uppgift att assistera styrelsen med de kontrolluppgifter som tillkommer styrelsen. Styrelsen utnämner inom sig minst tre ledamöter till kommittén. Ledamöterna ska ha tillräcklig kompetens som krävs för att sköta revisionskommitténs uppgifter. Styrelsen fastställer revisionskommitténs uppgifter i arbetsordningen för kommittén. Revisionskommittén ska följa upp rapporteringsprocessen för bokslut, övervaka den finansiella rapporteringsprocessen, följa upp den interna kontrollens effektivitet samt systemen för intern revision och riskhantering. Därtill utvärderar kommittén beskrivningen av de allmänna dragen hos systemen för intern kontroll och riskhantering i anslutning till den finansiella rapporteringsprocessen, övervakar den lagstadgade revisionen av bokslutet och det konsoliderade bokslutet, utvärderar revisionsbolagets oavhängighet och bereder förslaget till valet av revisor. Revisionskommittén 2009 Ordförande Antti Lagerroos, medlemmar Maarit Aarni-Sirviö och Bertel Langenskiöld. Alla medlemmar är oberoende av bolaget och oberoende av bolagets betydande aktieägare. Revisionskommittén sammanträdde 4 gånger under 2009. Kommittémedlemmarnas deltagandegrad var i genomsnitt 92%. En kommittémedlem deltog inte i ett möte. Utnämningskommittén Styrelsen ska tillsätta en utnämningskommitté med uppgift att assistera styrelsen. Styrelsen ska bland sina ledamöter tillsätta minst tre medlemmar till kommittén. Majoriteten av kommittémedlemmarna ska vara oberoende av bolaget. Styrelsen fastställer utnämningskommitténs uppgifter i arbetsordningen för kommittén. Kommittén kommunicerar vid behov med viktiga aktieägare om ärenden i anslutning till valet av styrelsen. Vid behov bereder utnämningskommittén även ärenden i anslutning till utnämningen av styrelseledamöter för bolagsstämman. Utnämningskommittén bereder ärenden gällande belöningar till styrelseledamöter. Ordföranden för utnämningskommittén sammankallar kommittén vid behov. Ordföranden avlägger också rapport till styrelsen om kommitténs förslag samt rapporterar vid behov om kommitténs möten. Utnämningskommittén 2009 Ordförande Antti Lagerroos, medlemmar Matti Vuoria och Kaj-Gustaf Bergh. Två medlemmar är oberoende av bolaget och två medlemmar är oberoende av bolagets betydande aktieägare. Utnämningskommittén sammanträdde 2 gånger under 2009. Kommittémedlemmarnas deltagandegrad var 100%. Premieringskommittén Styrelsen ska tillsätta en premieringskommitté med uppgift att assistera styrelsen. Styrelsen ska bland sina ledamöter tillsätta minst tre medlemmar till kommittén. Majoriteten av medlemmarna i kommittén ska vara oberoende av bolaget. Styrelsen fastställer premieringskommitténs uppgifter i arbetsordningen för kommittén. Premieringskommittén ska bereda utnämningen av verkställande direktören, vice verkställande direktören, verkställande direktörens ställföreträdare och andra styrelseledamöter för styrelsen. Kommittén ska bereda belöningssystem för verkställande direktören och högsta ledningen samt förslag till premiering av dessa personer innan styrelsen tar ärendena till behandling. 32

Ordföranden för kommittén sammankallar kommittén vid behov. Ordföranden avlägger också rapport till styrelsen om kommitténs förslag samt rapporterar vid behov om kommitténs möten. Premieringskommittén 2009 Ordförande Antti Lagerroos, medlemmar Matti Vuoria och Bertel Langenskiöld. Två medlemmar är oberoende av bolaget och alla medlemmar är oberoende av bolagets betydande aktieägare. Premieringskommittén sammanträdde en gång under 2009. Kommittémedlemmarnas deltagandegrad var i genomsnitt 100%. Styrelsens CVer Antti Lagerroos Matti Vuoria Maarit Aarni-Sirviö Kaj-Gustaf Bergh Kari Kauniskangas Bertel Langenskiöld 33

Antti Lagerroos Oberoende i förhållande till bolaget och till bolagets större aktieägare. Styrelseordförande. Född 1945, jur.lic., sjöfartsråd. Styrelseledamot i Wärtsilä Oyj Abp sedan 2002. Central arbetserfarenhet: Åbo universitet, t.f. assistent i process- och straffrätt samt assistent i offentlig rätt 1971 78; Vasa handelshögskola, t.f. biträdande professor i skatterätt 1973 79; Hollming Oy, direktör, juridik- och finansärenden 1979 81; Salora Oy, verkställande direktör 1981 84; Salora-Luxor-industrigruppen, verkställande direktör 1984 86; Nokiakoncernen, direktionsmedlem 1984 86; Nokiakoncernen, styrelsemedlem 1986 90; Nokia Mobiltelefoner, verkställande direktör 1989 90; verkställande direktör för och styrelseledamot i Finnlines Oyj Abp 1990 2007. Förtroendeuppdrag: Cargotec Oyj Abp, styrelsemedlem. Matti Vuoria Ej-oberoende i förhållande till bolaget och oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelsens vice ordförande. Född 1951, vicehäradshövding, hum.kand. Verkställande direktör för Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma. Styrelseledamot i Wärtsilä Oyj Abp sedan 2005. Central arbetserfarenhet: Handels- och industriministeriet, kanslichef 1992 98; Fortum Abp, heltidsanställd styrelseordförande 1998 2003. Förtroendeuppdrag: Sampo Abp, vice ordförande i styrelsen; Stora Enso Abp, styrelsemedlem; Finansbranschens Centralförbund r.f. och Arbetspensionsförsäkrarna TELA, styrelsemedlem; Värdepappersmarknadsföreningen och Finsk- Ryska handelskammarföreningen, styrelseordförande. Maarit Aarni-Sirviö Oberoende i förhållande till bolaget och till bolagets större aktieägare. Född 1953, dipl.ing., MBA. Myntverket i Finland, verkställande direktör. Styrelseledamot i Wärtsilä Oyj Abp sedan 2007. Central arbetserfarenhet: Flertal olika direktörsbefattningar i Borealiskoncernen 1994 2008, senast som direktör för Fenoliaffärsenheten; och i Neste Oyj 1977 94. Förtroendeuppdrag: Oy Nordic Moneta Ab och Det Norske Myntverket, styrelseordförande; Rautaruukki Oyj och Ponsse Oyj, styrelsemedlem. Kaj-Gustaf Bergh Oberoende i förhållande till bolaget och ej-oberoende till bolagets större aktieägare. Född 1955. Diplomekonom, juris kandidat. Verkställande direktör för Föreningen Konstsamfundet r.f. Styrelseledamot i Wärtsilä Oyj Abp sedan 2008. Central arbetserfarenhet: Ky von Konow & Co, administrativ chef 1982 83; Ane Gyllenberg Ab, administrativ chef 1984 85; Oy Bensow Ab, direktör, vice verkställande direktör 1985 86; Ane Gyllenberg Ab, verkställande direktör 1986 98; SEB Asset Management, direktör 1998 2000; Skandinaviska Enskilda Banken, medlem av ledningsgruppen 2000 9/2001; Föreningen Konstsamfundet, verkställande direktör 5/2006. Förtroendeuppdrag: Styrelseordförandeskap: Aktia Bank Abp; Finaref Group Ab; Fiskars Oyj Abp och KSF Media Holding Ab. Styrelsemedlem: Ab Forum Capita Oy; Julius Tallberg Oy Ab; Ramirent Abp och Stockmann Oyj Abp. 34

Kari Kauniskangas Oberoende i förhållande till bolaget och ej-oberoende till bolagets större aktieägare. Född 1962. Ekonomie magister. Verkställande direktör för Fiskars Oyj Abp. Styrelseledamot i Wärtsilä Oyj Abp sedan 2008. Central arbetserfarenhet: Flera olika ansvarsområden inom Amer Sports Abp från år 1984; verkställande direktör för det tyska dotterbolaget Amer Sports Europe GmbH 1999 2004; försäljnings- och distributionsdirektör 2004 07; direktör för enheten Vinter & friluftsliv, 2007. Bertel Langenskiöld Oberoende i förhållande till bolaget och till bolagets större aktieägare. Född 1950, dipl.ing. Verkställande direktör för Metso Paper Ab. Styrelseledamot i Wärtsilä Oyj Abp sedan 2002. Central arbetserfarenhet: Tampella Power Oy/Kvaerner Pulping, Powerdivisionen, verkställande direktör 1994 2000; Fiskars Oyj Abp, verkställande direktör 2001 03; Metso Minerals Ab, verkställande direktör 2003 06; Metso Paper Ab, Fiber Business Line, verkställande direktör 8/2006 3/2007. Förtroendeuppdrag: Luvatakoncernen, styrelsemedlem. Direktionen Bolagets direktion utgörs av verkställande direktören, direktörerna för affärsområdena Ship Power, Power Plants, Services och divisionen Wärtsilä Industrial Operations, ekonomi- och finansdirektören, koncernens vice verkställande direktör, direktören för juridiska ärenden och personalfrågor samt kommunikationsdirektören. Bolagets styrelse utser medlemmarna i direktionen och fastställer deras löne- och andra anställningsvillkor. Direktionen sammanträder under ledning av verkställande direktören för att behandla koncernens och affärsområdenas strategi, investeringar, produktpolicy, koncernens struktur och styrsystem. Dessutom övervakar direktionen bolagets verksamhet. Affärsområdesdirektörerna, som ingår i direktionen, svarar för försäljningsvolymen och lönsamheten inom sina respektive globala affärsområden med hjälp av koncernens dotterbolag i olika länder. Uppgifter om direktionsmedlemmarna samt deras ansvarsområden och innehav finns i avsnittet om direktionens cv:n och i den fullständiga bolagsstyrningsrapporten. Direktionen 2009 Under 2009 sammanträdde direktionen 13 gånger. Huvudfrågorna som behandlades av direktionen anknöt till marknadsutvecklingen, företagets tillväxt och lönsamhet, personalutvecklingen, affärsstrategin samt frågor i anslutning till konkurrenskraftens och kostnadernas utveckling. Den fortsatta utvecklingen av marknaden, orderingången och produktionskapaciteten och -fotavtrycket samt relationerna till nyckelleverantörer i en svår global ekonomisk omgivning hörde också till de viktiga frågor som behandlades av direktionen. Andra viktiga ärenden var utvecklingen av bolagets personal och förvaltningsresurser på ett globalt plan samt utvecklingen av interna globala processer och rutiner. 35

Verkställande direktören och vice verkställande direktören Bolagets styrelse utnämner bolagets verkställande direktör som samtidigt är koncernchef. Verkställande direktören leder koncernens dagliga affärsverksamhet och förvaltning i enlighet med bolagsordningen, Finlands aktiebolagslag och styrelsens anvisningar. Direktionen stöder verkställande direktören i ledningen av koncernen. Bolagets verkställande direktör är bergsrådet, diplomekonom Ole Johansson. Styrelsen utser vid behov en eller flera vice verkställande direktörer. Bolagets ekonomi- och finansdirektör, ekonomie magister Raimo Lind är vice verkställande direktör. Lind är även verkställande direktörens ställföreträdare. Direktionens CVer Ole Johansson Raimo Lind Jaakko Eskola Lars Hellberg Kari Hietanen Atte Palomäki Vesa Riihimäki Christoph Vitzthum 36

Ole Johansson Koncernchef sedan 2000. Född 1951, dipl.ekon., bergsråd. Anställd i företaget sedan 1981 samt 1975 79. Central arbetserfarenhet: Wärtsiläkoncernen 1975 79 och fr.o.m. 1981; Wärtsilä Diesel Inc., direktör 1984 86; Wärtsilä Dieselgruppen, ekonomidirektör 1986 94; Metra Oyj Abp, ekonomi- och finansdirektör 1994 96; Metra Oyj Abp, VVD och ekonomi- och finansdirektör 1996 98; Wärtsilä NSD Oy Ab, verkställande direktör 1998 2000. Förtroendeuppdrag: Outokumpu Oyj, ordförande i styrelsen; Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, vice ordförande i styrelsen; Teknologiindustrin r.f., styrelsemedlem; Näringslivets Delegation EVA, medlem av förvaltningsrådet. Raimo Lind Vice verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare sedan 2005. Ekonomi- och finansdirektör sedan 1998. Född 1953, ekon.mag. Anställd i företaget sedan 1998 samt 1976 89. Central arbetserfarenhet: Wärtsiläkoncernen, ekonomi-, finans-, utvecklings- och internationaliseringsuppgifter 1976 80; Wärtsilä Dieselgruppen, ekonomidirektör 1980 84; Wärtsilä Singapore, VD & distriktsdirektör 1984 88; Wärtsilä Serviceverksamhet, biträdande direktör 1988 89; Scantrailer Ajoneuvoteollisuus Oy, VD 1990 92; Tamrock Oy, ekonomioch finansdirektör 1992 93; Tamrock Serviceverksamhet, direktör 1994 96; Tamrock Coal-verksamhet, direktör 1996 97. Förtroendeuppdrag: Sato Oyj, vice ordförande i styrelsen; Elisa Abp, styrelsemedlem 2009. Jaakko Eskola Direktör, Ship Power sedan 2006. Född 1958, dipl. ing. Anställd i företaget sedan 1998. Central arbetserfarenhet: VTT, forskare 1983 84; Industrialiseringsfonden, företagsanalytiker1984 86; Kansallis-Osake Pankki, ledningsuppgifter inom internationell finansiering 1986 97; PCA Corporate Finance, direktör 1997 98; Wärtsilä Development & Financial Services Oy, verkställande direktör 1998 2005; Wärtsilä Oyj Abp, Kraftverk, försäljnings- och marknadsföringsdirektör 2005 06. Förtroendeuppdrag: EMEC, ordförande; Finpro ry, medlem i förvaltningsrådet. Lars Hellberg Direktör, Industrial Operations sedan 2004. Född 1959, ingenjör inom mekanik. Anställd i företaget sedan 2004. Central arbetserfarenhet: Volvo Personvagnar AB, utvecklingsingenjör i motorutvecklingsprogram; projektchef inom bilutvecklingsprogram; Vice President, Industrial Operations; direktör för divisionen Global Affär & Volym Optimering samt VD för Volvo Car Operations BV 1979 2001; Saab Automotive AB, direktör för enheten Kundtillfredsställelse och Kvalitet samt direktionsmedlem 2001 04. 37

Kari Hietanen Direktör, juridiska ärenden och personal sedan 2002. Styrelsens sekreterare. Född 1963, jur.kand. Anställd i företaget sedan 1989. Central arbetserfarenhet: Metra Oyj Abp och Wärtsilä Dieselgruppen, jurist 1989 94; Wärtsilä Dieselgruppen, chefsjurist 1994 99; Wärtsilä Power-divisioner, chefsjurist 2000 01; Wärtsilä Oyj Abp, direktör, juridiska ärenden 2002. Förtroendeuppdrag: Tysk-finska handelskammaren, vice ordförande i styrelsen. Atte Palomäki Kommunikationsdirektör sedan 2008. Född 1965, pol.mag. Anställd i företaget sedan 2008. Central arbetserfarenhet: MTV3, nyhetsredaktör/nyhetsuppläsare 1993 95; nyhetschef 1995 2000; ekonomiredaktör 2000 02; Kauppalehti, ekonomiredaktör 2002 05; Nordea Bank AB (publ.), informationsdirektör, Finland 2005 06; informationsdirektör, 2007 08. Förtroendeuppdrag: Talentum Oyj, styrelsemedlem; Finnfacts, styrelsemedlem. Vesa Riihimäki Direktör, Power Plants sedan augusti 2009. Född 1966, dipl. ing. Anställd i företaget sedan 1992. Central arbetserfarenhet: Wärtsilä Diesel Oy, planeringsingenjör, projekt 1992 1993; huvudplaneringsingenjör, projekt 1993 1997; Wärtsilä NSD Finland Oy, planeringschef, elektriska system 1997 2000; Wärtsilä Finland Oy, planeringschef, kraftgenereringssystem 2000 2002; Direktör, el- och automationssystem 2002 2003, Vice President, Power Plant Technology 2004 2009. Christoph Vitzthum Direktör, Services sedan augusti 2009. Född 1969, ekon.mag. Anställd i företaget sedan 1995. Central arbetserfarenhet: Metra Finance, valutadealer 1995 97; Wärtsilä NSD Corporation, Power Plants, ekonomichef 1997 99; Wärtsilä Oyj Abp, Ship Power, ekonomi- och finansdirektör 1999 2002; Wärtsilä Propulsion, verkställande direktör 2002 06; Wärtsilä Oyj Abp, Affärsområdets direktör Power Plants 2006 2009. Förtroendeuppdrag: CLEEN Oy, styrelsemedlem; Tamfelt Oyj Abp, styrelsemedlem; WADE (World Alliance for Decentralized Energy), ordförande. 38

Övrig ledning Koncernledning Wärtsiläs koncernledning består av direktionen och av följande direktörer som ansvarar för olika koncernledningsfunktioner: Yngve Bärgård Inköpsdirektör. Född 1958, dipl.ing. Päivi Castrén Personaldirektör. Född 1958, psykologie magister. Maj-Len Ek Ekonomidirektör. Född 1948, dipl.ekon. Per Hansson Direktör, koncernutveckling. Född 1967, dipl.ing. Johan Jägerroos Direktör, intern revision. Född 1965, ekon.mag. Esa Kivineva IT-direktör (CIO). Född 1961, tekn.dr. Markus Pietikäinen Finansdirektör (fr.o.m. 1.1.2010) Född 1975, ekon.mag. Affärsområdenas ledningsgrupper Varje affärsområdes direktör stöds av en ledningsgrupp som behandlar olika ärenden inklusive affärsstrategier och - verksamheter. Ship Power Jaakko Eskola Direktör för Ship Power. Född 1958, dipl.ing. Lars Anderson Direktör, handelsfartyg. Född 1968, maskiningenjör. 39

Arne Birkeland Direktör, Ship Design. Född 1966, ekon.mag. Carl-Henrik Björk Direktör, specialfartyg. Född 1947, sjöingenjör. Juhani Hupli Direktör, teknologi. Född 1966, dipl.ing. Timo Koponen Ekonomi- och finansdirektör. Född 1969, ekon.mag. Magnus Miemois Direktör, offshore. Född 1970, dipl.ing. Henrik Wilhelms Direktör, affärsutveckling. Född 1965, maskiningenjör. Power Plants Vesa Riihimäki Direktör för Power Plants. Född 1966, dipl.ing. Tore Björkman Försäljningsdirektör, Europa och Afrika. Född 1957, ingenjör. Frank Donnelly Försäljningsdirektör, Amerika. Född 1953, ingenjör. Thomas Hägglund Direktör, kraftverksteknologi. Född 1962, dipl.ing. Osmo Härkönen Direktör för projektleveranser. Född 1949, dipl.ing. Caj Malmsten Ekonomi- och finansdirektör. Född 1972, ekon.mag. 40

Markus Pietikäinen Direktör, Development & Financial Services (fr.o.m. 1.1.2010 även Finansdirektör). Född 1975, ekon.mag. Rakesh Sarin Försäljningsdirektör, Mellanöstern och Asien. Född 1955, ingenjör. Services (fr.o.m. 1.2.2010) Christoph Vitzthum Direktör för Services. Född 1969, ekon.mag. Pierpaolo Barbone Direktör, Mellanöstern och Asien. Född 1957, gruvingenjör. Fred van Beers Direktör, Nordeuropa. Född 1962, ingenjör. Stefan Fant Direktör, Sydeuropa och Afrika. Född 1955, ingenjör. Tomas Hakala Direktör, Amerika. Född 1968, ingenjör Roger Holm Direktör, Service produkter. Född 1972, ekon.mag. Stefan Nysjö Direktör, Service leveranser. Född 1970, ingenjör. Mikko Ruohisto Personaldirektör. Född 1954, dipl.ing. Eva-Stina Rönnholm Ekonomi- och finansdirektör. Född 1967, ekon.mag. Industrial Operations Lars Hellberg Direktör, Industrial Operations. Född 1959, ingenjör inom mekanik. 41

Stefan Damlin Ekonomidirektör, Business & Finance Centre. Född 1968, ekon.mag. Klaus Heim Direktör, Forskning & Utveckling. Född 1962, dipl.ing. Juha Kytölä Direktör, Product Centre Ecotech. Verkställande direktör för Wärtsilä Finland Oy. Född 1964, dipl.ing. Erik Pettersson Direktör för strategiska projekt. Född 1953, ingenjör. Sergio Razeto Direktör, leveransenhet 4-taktsmotorer. Verkställande direktör för Wärtsilä Italia S.p.A. Född 1950, dipl.ing. Arto Lehtinen Direktör, leveransenhet propulsionsprodukter. Född 1971, dipl.ing. Paolo Tonon Direktör, Automation. Född 1970, dipl.ing. Martin Wernli Direktör, leveransenhet 2-taktsmotorer. Verkställande direktör för Wärtsilä Switzerland Ltd. Född 1960, JD.. Dotterbolagens verkställande direktörer Dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för att de lokala service-, försäljnings- och produktionsresurserna är rätt dimensionerade i förhållande till affärsområdenas behov, för personalutveckling och för att verksamheten uppfyller normerna i koncernens kvalitetssystem, för att verksamheten följer gällande lag och affärspraxis i respektive land samt att kommunikationen i dotterbolagen sköts i enlighet med koncernens målsättningar. Insiderförvaltning Förutom insiderbestämmelserna på lagstiftningsnivå följer Wärtsilä de insiderregler för börsnoterade bolag som godkänts av NASDAQ OMX Helsingfors Börs samt Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. 42

Till Wärtsiläs permanenta insiderkrets hör de personer som i lag definieras såsom personer i insynsställning, dvs. styrelsen, verkställande direktören, vice verkställande direktören och den huvudansvariga revisorn samt direktionen. Till det företagsspecifika, icke-offentliga insiderregistret hör en del av den övriga ledningen och andra arbetstagare i enlighet med befattningsbeskrivningen. Vid beredningen av betydande projekt upprättas ett projektspecifikt insiderregister. Vederbörande personer får ett skriftligt meddelande om att de ingår i den inre kretsen samt anvisningar om skyldigheter för personer med insynsställning. De som hör till bolagets inre krets får inte bedriva handel med bolagets aktier under 14 dagar (Wärtsilä rekommenderar 30 dagar) innan delårsrapporter och bokslutsmeddelanden publiceras. Bolagets insiderregister upprätthålls av moderbolagets juridiska avdelning som ansvarar för uppdateringen av uppgifterna. Uppgifter om aktieinnehav hos personer i permanent insynsställning samt deras närmaste krets fås genom Finlands Värdepapperscentrals SIRE-system. Uppgifterna finns även på Wärtsiläs webbplats. Revision Intern revision Koncernens interna revision handhas av bolagets enhet för intern revision, som avlägger rapport till verkställande direktören. Den interna revisionen har i uppgift att analysera affärsverksamheten och dess processer samt kontrollens effektivitet och kvalitet. Dessutom deltar den interna revisionen vid behov i revisioner i samband med företagsförvärv samt sköter de specialuppgifter som direktionen tilldelat den. Den interna revisionen omfattar alla organisationsnivåer och dotterbolag. I de viktigaste dotterbolagen utförs intern revision med 1 års och i nätverksföretagen med 3 års intervall. Den interna revisionen gör upp en årlig plan inom vars ramar den självständigt utför revisioner runt om i koncernen. Den kan också utföra specialrevisioner. Den årliga planen godkänns av revisionskommittén, för vilken den interna revisionen även avlägger rapport regelbundet. Det är även möjligt för den interna revisionen att, vid behov, ta direkt kontakt med revisionskommittén eller styrelseledamöterna. Extern revision Bolaget har en revisor som ska vara godkänd av Centralhandelskammaren. Revisorn, som väljs av bolagsstämman, ska revidera innevarande års räkenskaper. Revisorns mandat upphör vid därpå följande ordinarie bolagsstämma. Revisorn utför revisionen av koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets förvaltning. Bolagets revisor ger bolagets aktieägare en revisionsberättelse i enlighet med lagstiftningen i samband med bolagets årsbokslut samt avlägger regelbundet rapport om sina observationer till styrelsens revisionskommitté. Förutom allmänna behörighetskrav ska revisorn uppfylla vissa lagenliga ojävighetskrav för att garantera genomförandet av en oavhängig och tillförlitlig revision. Revisor 2009 År 2009 valde bolagsstämman CGR-samfundet KPMG Oy Ab som revisor för Wärtsilä. Till alla koncernbolagens revisorer har i arvoden betalats 2,0 milj. euro år 2009. I konsultarvoden som inte anknyter till revisionen har sammanlagt 2,0 milj. euro betalats. Dessa arvoden gäller företagsförvärv och skattekonsultation. 43

Intern kontroll Huvudkomponenterna i Wärtsiläs interna kontrollstruktur Wärtsilä har fastställt målsättningarna för den interna kontrollen enligt det internationella COSO-ramverket. Enligt Wärtsiläs definition är intern kontroll en process som handhas av Wärtsiläs styrelse, ledning, koncernbolagens styrelser och annan personal och som syftar till att ge en tillräckligt rättvisande bild av uppnåendet av målsättningarna. Den interna kontrollen omfattar alla de policyn, processer, procedurer och organisatoriska strukturer inom Wärtsilä som hjälper ledningen och i sista hand styrelsen att försäkra sig om att Wärtsilä uppnår sina målsättningar, att verksamheten är etisk och förenlig med alla tillämpliga lagar och bestämmelser och att bolagets tillgångar, inklusive dess varumärke, är säkrade och att den finansiella rapporteringen är korrekt. Den interna kontrollen är inte en separat process eller ett antal åtgärder, utan den är införlivad med Wärtsiläs verksamhet. Systemet för intern kontroll fungerar på alla nivåer inom Wärtsilä. Wärtsilä upprätthåller och utvecklar sitt system för intern kontroll, och dess yttersta målsättning är att förbättra bolagets affärsverksamhet och samtidigt vara förenlig med lagar och bestämmelser i de länder där bolaget har verksamhet. Värden och kontrollmiljö Grunden för Wärtsiläs interna kontrollsystem är bolagets värden: Energi, Excellens och Engagemang. Wärtsiläs värden återspeglas i bolagets dagliga relationer med leverantörer, kunder och investerare samt också i Wärtsiläs interna riktlinjer, policyn, handböcker, processer och rutiner. Kontrollmiljön anger tonen för den interna kontrollen inom Wärtsilä och påverkar medarbetarnas medvetenhet om kontrollen. Den erbjuder en disciplin och en struktur för alla övriga delområden inom den interna kontrollen. Elementen i Wärtsiläs kontrollmiljö inkluderar företagskulturen, dvs. integriteten, de etiska värdena och kompetensen hos Wärtsiläs personal samt också den uppmärksamhet och de riktlinjer som personalen får av Wärtsiläs styrelse. Wärtsiläs värden och kontrollmiljö erbjuder Wärtsiläs styrelse och ledning den grund som krävs för att i tillräcklig grad säkerställa att Wärtsilä uppfyller målsättningarna för den interna kontrollen. Verkställande direktören och direktionen definierar Wärtsiläs värden och etiska principer (som återspeglas i verksamhetsprinciperna, Code of Conduct) och tjänar som exempel för företagskulturen, som utgör grunden för kontrollmiljön. Samma parter tillsammans med ledningen för affärsområdena Ship Power, Power Plants och Services (hädanefter affärsområdena) och Wärtsilä Industrial Operations (hädanefter WIO) ansvarar för att Wärtsiläs värden kommuniceras till organisationen. Prestationsstyrning Planering och uppställning av mål är en integrerad del av prestationsstyrningen inom Wärtsilä och hör till den normala ledningsverksamheten, dvs. är inte en del av Wärtsiläs interna kontrollsystem. Målsättningar är emellertid en viktig förutsättning för den interna kontrollen. Genom prestationsstyrningsprocessen uppställs årliga finansiella och icke-finansiella mål för Wärtsilä på koncernnivå. Målsättningarna på koncernnivån översätts därefter till målsättningar för affärsområdena och WIO, koncernbolagen och slutligen till enskilda anställda. Uppnåendet av de årliga målsättningarna följs upp genom en månatlig ledningsrapportering. Affärsområdenas och WIO:s prestationer samt uppnåendet av de årliga målsättningarna utvärderas på månadsbasis vid respektive ledningsgrupps möten. Koncernens, de olika affärsområdenas och WIO:s prestationer och uppnåendet av målen utvärderas på månadsbasis av direktionen. Respektive ledningsgrupp och direktionen bedömer också tillförlitligheten i Wärtsiläs finansiella rapportering. Wärtsiläs finansiella rapportering utförs på ett harmoniserat sätt i alla centrala koncernföretag genom ett centraliserat ERPsystem och en gemensam kontoplan. De internationella finansiella rapporteringsstandarderna (IFRS) tillämpas i hela koncernen. Wärtsiläs finans- och kontrollprocess är central med tanke på den interna kontrollens funktion. Adekvata kontroller i ekonomistyrningen och bokföringsprocesserna behövs för att garantera den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. 44

Styrelsen utvärderar regelbundet att Wärtsiläs interna kontroll och riskhantering är ändamålsenlig och effektiv. Den ansvarar också för att den interna kontrollen av redovisningen och ekonomiförvaltningen är ändamålsenligt anordnad. Styrelsens revisionskommitté ansvarar för övervakningen av den finansiella rapporteringsprocessen. Koncernens ekonomioch kontrollfunktion ska informera relevanta ledningsnivåer om avvikelser från planer, analysera de underliggande orsakerna och föreslå korrigerande åtgärder. Koncernens ekonomi- och kontrollfunktion stöder affärsområdena och WIO i beslutsfattandet och analyserna för att säkerställa att de finansiella målen uppnås. Den ansvarar också för upprätthållandet och utvecklingen av bolagets prestationsstyrningsprocesser så att ledningen på olika organisationsnivåer kan få aktuell, tillförlitlig och ändamålsenlig information om uppnåendet av organisationens målsättningar samt för utvecklingen av de finansiella rapporteringsprocesserna och respektive kontrollfunktioner. Personalstyrning Rutiner och processer inom personalstyrningen spelar en nyckelroll i Wärtsiläs system för intern kontroll. Personalstyrningens mekanismer är det primära sättet genom vilka personalens kontrollattityder påverkas, till exempel till att anamma de kontrollmekanismer vars syfte är att upprätthålla en tillförlitlig finansiell rapportering och kontrollmedvetenhet, dvs. kunskap om de kontrollmekanismer som Wärtsilä använder. Wärtsiläs centrala HR-processer med tanke på den interna kontrollen är kompensation och förmåner, HR-utveckling, rekryterings- och resurshantering samt individuell prestationsstyrning och personalens feedbackprocesser. Dessa processer bidrar för egen del till att säkerställa den interna kontrollens effektivitet inom Wärtsilä. HR-funktionen ansvarar för upprätthållandet och utvecklingen av Wärtsiläs HR-processer för att möjliggöra en effektiv intern kontroll också på individnivå. Andra ledningssystem Direktionen ansvarar för utvecklingen och implementeringen av Wärtsiläs ledningssystem, för en fortlöpande förbättring av dess effektivitet och för säkerställandet av dess funktion. Wärtsiläs ledningssystem omfattar alla globala processer och förvaltningsrutiner inom Wärtsilä som anknyter till uppfyllandet av kundernas krav. Om de nedanstående aspekterna av ledningssystemet fungerar korrekt säkerställer det att Wärtsiläs målsättningar för den interna kontrollen uppnås. Kvalitet Att Wärtsiläs lösningar är av hög kvalitet är av högsta vikt för Wärtsilä och således är också kvalitetsstyrning det. Det är obligatoriskt att iaktta Wärtsiläs kvalitetsledningssystem ISO 9001:2000 inom hela koncernen, och att systemets krav uppfylls övervakas noggrant. Hållbar utveckling Wärtsilä är starkt engagerat i frågor om hållbar utveckling. Wärtsiläs vision, mission och värden, i kombination med en stabil finansiell prestanda utgör grunden för hållbar utveckling inom Wärtsilä. En central del av Wärtsiläs hållbara utveckling är iakttagandet av alla tillämpliga lagar och bestämmelser, också vad gäller finansiell rapportering, i alla de länder där Wärtsilä har verksamhet. Riskhantering Den interna kontrollen inom Wärtsilä är utformad för att stöda bolaget i att uppnå sina målsättningar. De risker som hänför sig till uppnåendet av målsättningarna måste identifieras och utvärderas för att man ska kunna hantera dem. Därför är identifieringen och utvärderingen av risker en förutsättning för den interna kontrollen inom Wärtsilä. Wärtsiläs interna kontrollmekanismer och -procedurer säkerställer att riskhanteringsåtgärderna vidtas planenligt. Wärtsilä har definierat och implementerat kontrollpunkter på enhets- och processnivå samt för informationssystem. Kontrollaktiviteterna på de olika nivåerna behövs för att direkt minska riskerna på respektive nivå. Wärtsiläs 45

riskhanteringsprocess består av utvärderings- och ledningsprocesser som omfattar hela koncernen samt projektspecifika riskbedömningar och hantering av projektrisker. Riskbedömningsprocessen för hela koncernen resulterar i åtgärdsplaner för de identifierade och prioriterade riskerna. Varje affärsområde och WIO rapporterar sina största risker till Wärtsiläs direktion som regelbundet följer upp verkställandet av de definierade åtgärdsplanerna inom riskhanteringen. Wärtsiläs styrelse ansvarar för fastställandet av den totala risktoleransnivån för koncernen och för säkerställandet av att Wärtsilä har ändamålsenliga verktyg och resurser för hanteringen av riskerna. Med assistens av direktionen ansvarar verkställande direktören för organiseringen och säkerställandet av riskhanteringen i all verksamhet inom Wärtsilä. Ledningen för affärsområdena och WIO ansvarar för fastställandet av verksamhetsplaner för hanteringen av de mest betydande riskerna. Wärtsiläs viktigaste strategiska, operativa och finansiella risker behandlas i avsnittet Risker och riskhantering. Informationshantering Informationshanteringen spelar en nyckelroll i Wärtsiläs interna kontrollsystem. Informationssystem är ytterst viktiga för en effektiv intern kontroll eftersom flera kontrollåtgärder är programmerade kontroller. Affärsprocesser De kontrollmekanismer som är införlivade med Wärtsiläs affärsprocesser spelar en nyckelroll i säkerställandet av en effektiv intern kontroll inom Wärtsilä. Kontrollerna i affärsprocesserna säkerställer att alla målsättningar för den interna kontrollen uppnås, i synnerhet de som är relaterade till verksamhetens effektivitet samt till tryggandet av Wärtsiläs lönsamhet och rykte. Ledningen för affärsområdena och WIO ansvarar för säkerställandet av att processerna och kontrollerna på koncernnivå implementeras och iakttas inom deras ansvarsområden. I de fall där inga processer eller kontroller finns på koncernnivå ansvarar ledningen för affärsområdena och WIO för beskrivningen och implementeringen av effektiva processer och ändamålsenliga kontroller för respektive affärsområde och WIO. Riktlinjer och handböcker Elementen i Wärtsiläs interna kontrollsystem, till exempel corporate governance, ledningssystemet, prestationsstyrningsprocessen samt affärs- och andra processer, har beskrivits i olika riktlinjer och handböcker. De viktigaste principerna och riktlinjerna på koncernnivån har sammanställts i Wärtsiläs koncernhandbok. Wärtsiläs handbok om koncernredovisningen innehåller anvisningar och råd för redovisning och finansiell rapportering som ska tillämpas i alla företag som hör till Wärtsiläkoncernen. Handboken stöder att de uppställda målen för den finansiella rapporteringens tillförlitlighet uppnås. Wärtsiläs direktion godkänner policyn och ändringar av dem på koncernnivån. Utöver riktlinjerna och handböckerna på koncernnivån har affärsområdena och WIO utarbetat därmed relaterade direktiv och anvisningar för sina egna specifika syften. Direktiven och handböckerna på affärsområdes- och WIO-nivån överensstämmer med riktlinjerna och handböckerna på koncernnivån. Information och kommunikation Ett effektivt internt kontrollsystem kräver tillräcklig, aktuell och tillförlitlig information för att ledningen ska kunna följa upp huruvida företagets målsättningar uppnås. Det behövs både finansiell och icke-finansiell information om interna och externa händelser och aktiviteter. Arbetstagarna kan fortlöpande utnyttja informella kanaler för respons till ledningen och anmäla misstänkta fall av missbruk (till exempel direkt till funktionen för intern revision). All extern kommunikation sker i överensstämmelse med koncernens kommunikationspolicy. Uppföljning Uppföljning är en process genom vilken kvaliteten hos Wärtsiläs system för intern kontroll och dess effektivitet utvärderas 46

på lång sikt. Inom Wärtsilä genomförs uppföljningen både fortlöpande och genom separata utvärderingar som omfattar interna, externa och kvalitativa revisioner. Ledningen för affärsområdena och WIO ansvarar för säkerställandet av att de relevanta lagarna och bestämmelserna efterföljs inom deras respektive ansvarsområden. Wärtsiläs ledning följer den interna kontrollen som en del av den normala ledningsverksamheten. Styrelsens revisionskommitté utvärderar och säkerställer ändamålsenligheten och effektiviteten hos Wärtsiläs interna kontroll och riskhantering. Funktionen för intern revision assisterar revisionskommittén i utvärderingen och säkerställandet av ändamålsenligheten och effektiviteten hos Wärtsiläs interna kontroll och riskhantering genom att genomföra regelbundna revisioner av koncernens juridiska enheter och stödfunktioner enligt en årlig plan. Wärtsiläs externa revisor och andra kontrollinstanser såsom kvalitetsrevisorer utvärderar Wärtsiläs interna kontrollmekanismer. Koncernens ekonomi- och kontrollfunktion övervakar att de finansiella rapporteringsprocesserna och kontrollerna efterföljs. Den övervakar också riktigheten hos den externa och interna finansiella rapporteringen. De externa revisorerna verifierar riktigheten hos de externa årliga finansiella rapporterna. Rapport om löner och belöningar 2009 Styrelsens arvoden Ordinarie bolagsstämman ska årligen besluta om styrelseledamöternas arvoden för en verksamhetsperiod åt gången. Ordinarie bolagsstämman godkände följande arvoden till styrelseledamöterna för år 2009: ordinarie ledamöter 55.000 euro/år vice ordförande 82.500 euro/år ordförande 110.000 euro/år Därtill betalas ett mötesarvode på 400 euro/möte till ledamöter och 800 euro/möte till ordföranden. Cirka 40% av årsarvodet betalas som aktier i Wärtsilä. 47

De sex ledamöterna i Wärtsiläs styrelse, av vilka ingen är anställd av bolaget, erhöll sammanlagt 454.580 euro för räkenskapsperioden som slutade den 31 december 2009. Styrelseledamöterna omfattas varken av bolagets options- eller bonusprogram. Verkställande direktörens och direktionens löner och arvoden Styrelsen besluter om belöningar för verkställande direktören och direktionsmedlemmarna samt om grunderna för dessa. Verkställande direktörens och direktionsmedlemmarnas lön består av månadslön och bonus. Styrelsen besluter om villkoren för bonusarvodet. Verkställande direktörens och direktionens bonusarvoden betalas enligt uppnådda resultatmål. Uppdaterade uppgifter om verkställande direktörens och direktionsmedlemmarnas innehav av aktier i Wärtsilä finns på vår webbplats www.wartsila.com. Verkställande direktörens pensionsålder är 60 år, och pensionen är 60% av pensionslönen (ArPL). I fall av uppsägning från bolagets sida betalas en ersättning som motsvarar 24 månaders lön samt sex månaders uppsägningslön. Pensionsåldern för en del av direktionsmedlemmarna är 60 år. Verkställande direktör Ole Johanssons ekonomiska förmåner Lön 2009: 649 tusen euro Bonus 2009: 177 tusen euro * ) Aktier och aktierelaterade rättigheter som beviljats som belöning: - Pensionsålder: 60 Uppsägningstid: 6 månader Ersättning i fall av uppsägning från bolagets sida: 24 månaders lön + 6 månaders uppsägningslön. *) Ytterligare har reserverats 396 tusen euro för långfristiga bonus program, vilka baseras på aktiens kursutveckling. Koncernbokslutets not 29: Transaktioner med närkretsen Ledningens belöningssystem Bolagets styrelse besluter om belöningssystemen och deras grunder för verkställande direktören och direktionen. Styrelsen besluter även om eventuella andra långsiktiga belöningssystem för högsta ledningen, såvida beslut om dessa inte ska fattas av bolagsstämman enligt lagstiftningen. Direktionen besluter om bonussystemet för övriga direktörer och chefer. Koncernen har ett bonussystem, som tillämpas globalt i alla affärsenheter. Bonusen baserar sig på koncernens lönsamhet och på överenskomna individuella mål. Bonussystemet omfattar cirka 1.700 direktörer och chefer. Styrelsen har fattat beslut om ett långsiktigt bonusprogram för högsta ledningen, bundet till kursutvecklingen av företagets aktie. Bonusprogrammet berör cirka 50 direktörer. Koncernens tjänstemän och industriarbetare omfattas av olika bonus- eller resultatbaserade belöningsprogram. Dessa tillämpas enligt respektive lands lagstiftning eller enligt överenskommelser gällande vinstutdelningsprogram. Totalt omfattas cirka 60% av företagets anställda av koncernens bonusprogram och andra varierande resultatbaserade belöningsprogram. Koncernbokslutets not 6: Kostnader för ersättningar till anställda 48

Arvoden betalda i Wärtsiläs aktier år 2009 Styrelse Aktier, st. Styrelseordförande Antti Lagerroos 1 652 Vice ordförande Matti Vuoria 1 239 Maarit Aarni-Sirviö 827 Kaj-Gustaf Bergh 827 Kari Kauniskangas 827 Bertel Langenskiöld 827 Styrelseledamöternas innehav av Wärtsilä-aktier 31.12.2009 Styrelse Aktier, st. Antti Lagerroos 26 951 Förändring 2009 +11 652 Matti Vuoria 3 301 Förändring 2009 +1 239 Maarit Aarni-Sirviö 2 001 Förändring 2009 +827 Kaj-Gustaf Bergh 1 297 Förändring 2009 +827 Kari Kauniskangas 2 297 Förändring 2009 +827 Bertel Langenskiöld 5 822 Förändring 2009 +827 Direktionsmedlemmarnas innehav av Wärtsilä-aktier 31.12.2009 Direktion Aktier, st. Ole Johansson 24 533 Förändring 2009 - Raimo Lind 3 383 Förändring 2009 - Jaakko Eskola 5 Förändring 2009 - Lars Hellberg 0 Förändring 2009 - Kari Hietanen 72 Förändring 2009 - Atte Palomäki 300 Förändring 2009 - Vesa Riihimäki 0 Förändring 2009 - Christoph Vitzthum 466 Förändring 2009-49

Risker och riskhantering Riskhanteringens principer Riskhanteringens uppgift är att fortlöpande bedöma och hantera alla de möjligheter, hot och risker som förekommer i företagsverksamheten, så att de uppställda målen kan nås och verksamhetens kontinuitet tryggas. Riskhanteringen bygger på den höga livscykelkvaliteten hos Wärtsiläs verksamhet och produkter samt på ett kontinuerligt och systematiskt arbete för att förebygga skador på alla nivåer i organisationen, enligt principen alla är ansvariga. På lång sikt är detta det enda sättet att sänka de totala riskkostnaderna. De relevanta riskerna för Wärtsilä har klassificerats under fyra kategorier: strategiska, operativa, skade- och finansiella risker. Risk definieras som resultatet av händelsens sannolikhet och därpå sannolikt medföljande förlust. De potentiella förlusterna är störst inom strategiska risker, operativa risker och minst inom skaderisker och finansiella risker. Riskstyrningsprocess Styrelsen och direktionen beslutar om och ger riktlinjer i strategiska frågor. Affärsområdena ansvarar för att nå sina strategiska målsättningar samt för minskandet och täckandet av alla sina risker. Riskhanteringsfunktionen är en del av finansfunktionen som rapporterar till ekonomi- och finansdirektören. Den följer upp affärsområdenas riskprofiler, planerar riskhanteringspolicyn, samarbetar med affärsområdena i implementeringen av riskhanteringen och utvecklar globala och lokala försäkringsprogram med försäkringsbolag och -mäklare. Revisionskommittén utvärderar och bedömer riskhanteringens ändamålsenlighet. Styrelsen godkänner riskhanteringspolicyn. Riskrapportering Wärtsilä har förstärkt sin riskrapportering under 2009. Vid sina möten utför direktionen årliga översikter av varje affärsområde, inklusive dess risker och åtgärderna för att minska dem. Koncernens och alla affärsområdenas riskkarta presenteras därefter i den finansiella översikten på hösten före budgetrundan. Riskerna kvantifieras i euro, sannolikheterna för dem estimeras och beslut om riskförebyggande åtgärder, inklusive potentiella investeringar, fattas enligt normala affärsrutiner. Därefter presenteras koncernens riskrapport för styrelsen. Ledningsgrupperna för affärsområdena har riskhantering som ett separat område på sin agenda. Affärsområdena ansvarar för organiseringen, uppföljningen och rapporteringen av riskhanteringen från de underliggande affärsenheterna. Förutom riskrapportering per division har Wärtsilä fyra affärsområdenas gränser överskridande riskgrupper (produktion, leveranskedja, kvalitet och produktansvar). Dessa fyra områden fokuserar på identifiering och förebyggande av risker utifrån hela koncernens perspektiv. Grupperna har ca fyra möten om året. Koncernens riskhanteringsfunktion samordnar riskhanteringsarbetet och rapporteringen inom koncernen. 50

Strategiska risker En specifik utvärdering av strategiska risker genomfördes 2009 som en del av den strategiska planeringsprocessen inom koncernen. Risker i anslutning till affärsomgivningen Konjunkturerna i den globala ekonomin och inom våra kunders branscher påverkar efterfrågan på våra produkter och våra finansiella villkor samt vårt rörelseresultat. Vår flexibla tillverkningsmodell som baserar sig på kapacitetsoutsourcing och en stabil affärsmix, där en stor andel av försäljningen kommer från Services. Detta stabiliserar Wärtsiläs position på en cyklisk marknad. Den största risken för Wärtsiläs framtida framgång under 2009 var turbulensen på finansmarknaden och den efterföljande nedgången i världsekonomin. Viktiga ekonomiska faktorer som indirekt påverkar Wärtsilä samt dess 51

kunder och leverantörer är bland annat de finansiella institutionernas likviditet och betalningsförmåga, inte bara deras kapacitet utan också deras vilja att bevilja krediter, regeringarnas stimulansprogram i synnerhet inom kraftverks- och infrastruktursektorn, effektiveringen av de åtgärder som multilaterala institutioner såsom IFC etc. vidtagit, tillgången på exportkrediter och -garantier etc. Wärtsiläs relativt stora orderbok ger dock bolaget en viss tid att anpassa verksamheten till marknadssituationen. Marknads- och kundrisk År 2009 rasade beställningarna på nya fartyg. Trots tecknen på en långsam återhämtning i världsekonomin har sjöfartsbranschen fortfarande problem med överkapacitet och fartyg som ligger för ankar i de största fartygssegmenten. När en mer omfattande återhämtning börjar kommer den asiatiska skeppsbyggnadsmarknaden att vara starkare än tidigare. Wärtsilä har förberett sig väl på denna utveckling genom sina leveranscenter och samföretag med lokala aktörer i Kina, Korea och Japan, samt genom placeringen av den högsta ledningen för affärsområdet Ship Power i Shanghai. Wärtsilä har en god marknadsställning på alla huvudmarknader inom skeppsbyggnad och har närvaro i alla betydande fartygssegment. Detta minskar riskerna i anslutning till enskilda kunder och geografiska områden. Vissa kunders finansiella ställning har emellertid försvagats. Därför följer Wärtsilä fortlöpande upp kundbasens finansiella ställning. Det mest sårbara undersegmentet inom sjöfart är bulklastfartyg och containerfartyg. Efterfrågan på denna marknad väntas vara mycket låg under de närmaste åren. Andra undersegment väntas återhämta sig tidigare. Affärsområdet Ship Power har mottagit flera avbeställningar under året. Risken för nya avbeställningar minskade under året, och i stället sker och väntas uppskjutningar av beställningar. På kraftverksmarknaden var antalet projektofferter på en god nivå, men finansieringsavtal har ofta skjutits upp på grund av problemen på finansmarknaden. I synnerhet större projektavtal var svåra att slutföra medan marknaden för mindre kraftverk påverkades i mindre utsträckning. De gamla beställningarna påverkades emellertid inte och således inte heller omsättningen. Europa, Mellanöstern och Afrika var de mest aktiva geografiska områdena. Wärtsilä har fyra slags kunder: industriella kunder, självständiga kraftproducenter (IPP), elverk samt kunder inom olje- och gassektorn. För närvarande finns det utmaningar inom IPP-segmentet, men marknaden förefaller att återhämta sig när kundernas finansiella möjligheter förbättras. Power Plants strategiska mål är att stöda kunderna genom att erbjuda dem energieffektiva, bränsleflexibla och operativt flexibla lösningar som är optimala för hanteringen av elnätens varierande belastningsprofiler. Wärtsiläs lösningar gör det också möjligt att i högre grad använda sådana förnybara energikällor som kräver reservkraft för att fortlöpande garantera kapaciteten. Affärsområdet Services har utvidgats genom både företagsköp och organisk tillväxt. Under de senaste åren har Wärtsilä förvärvat ny kompetens inom propulsion, automation och panntjänster, som kopieras globalt till andra relevanta verksamhetsställen inom Wärtsilä. Wärtsilä har över 14.000 kunder och ett aktivt motorbestånd på nästan 170.000 MW, vilket innebär att beroendet av enstaka kunder eller kundsegment är obetydligt. Services snabba tillväxt har för närvarande planat ut, men affärsområdets långsiktiga volymer väntas fortfarande växa snabbare än försäljningen av ny utrustning. Recessionen skapar även nya möjligheter för Services eftersom kunderna vill minska på de fasta kostnaderna genom ökad outsourcing. Således måste Wärtsilä utveckla sitt serviceutbud på motsvarande sätt. Konkurrenssituations- och prisrisk Efterfrågan inom affärsområdet Ship Power var svag år 2009 på grund av finanskrisen. Överkapaciteten på marknaden väntas skapa hårdare konkurrens och pristryck i framtiden. Ship Powers största konkurrenter inom huvudmotorer är MAN Diesel och Caterpillar (MAK). Inga väsentliga förändringar inträffade i konkurrenssituationen under 2009. Konkurrenssituationen inom propulsionsverksamheten är mer splittrad och varierar enligt produktsegment. Konceptet med paketerade lösningar i stället för enskilda komponenter minskar prisfluktuationerna. Konceptet där systemintegration kombineras med fartygsdesign kommer att vara ännu viktigare i framtiden. 52

Inom kraftverk är Wärtsiläs huvudkonkurrenter samma motortillverkare som inom Ship Power och i vissa fall andra teknologier, främst gasturbiner. Wärtsilä lyckades bevara sin marknadsandel på kraftverksmarknaden år 2009 trots de krävande förhållandena. Affärsområdet Services har inga egentliga konkurrenter med ett motsvarande brett utbud av tjänster från en och samma leverantör. Således har varje serviceprodukt sina egna konkurrenter. Bortsett från andra motorleverantörers servicenätverk finns det få globala aktörer på servicemarknaden. Konsolideringen bland kunderna och den ökade kostnadsmedvetenheten förbättrar Wärtsiläs möjligheter att tillhandahålla mer omfattande servicelösningar i synnerhet för redare. Politiska och legislativa risker Wärtsilä är närvarande på 160 orter i över 70 länder och har levererat kraftverk till 160 länder. Hur den politiska miljön och lagstiftningen utvecklas kan ha en betydande inverkan på Wärtsiläs affärsverksamhet. Wärtsilä följer aktivt med den politiska och legislativa utvecklingen på olika marknadsområden samt upprätthåller kontakter med olika organ i sådana projekt som har betydelse för Wärtsiläs affärsverksamhet. En betydande del av påverkningsmöjligheterna sker genom deltagandet i intresse- och branschorganisationers verksamhet. Lagstiftningens utveckling följs upp på både koncernnivån och i dotterbolagen. Risker i anslutning till klimatförändringen och hållbar utveckling De potentiella affärsriskerna i anslutning till klimatförändringen och Wärtsiläs produkter har att göra med utsläppsbestämmelser och förändringar i kundernas attityder gentemot förbränningsmotorer. Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har godkänt tillägg till bestämmelserna i MARPOL Annex VI gällande fartygsutsläpp. Dessa bestämmelser sätter striktare gränser för motorernas kväveoxidutsläpp (NO x ) och svavelhalten i bränslen. De nya kraven träder i kraft stegvis under 2010-2020. I fråga om NO x -utsläpp har Wärtsilä redan introducerat lösningar genom vilka dessa krav kan uppnås. Wärtsiläs motorer är konstruerade så att de kan drivas med vilken svavelhalt som helst. För att bemöta de strängare gränserna för svaveloxidutsläpp (SO x ) har Wärtsilä utvecklat skrubberteknik genom vilken avgaser kan renas så att de uppfyller de stränga bestämmelserna. Dessutom har Wärtsilä en mångfasetterad strategi för gasmotorer och kan erbjuda gasmotorer till fartyg. Wärtsilä har många möjligheter i en omgivning med strängare bestämmelser eftersom Wärtsilä är en teknologisk föregångare. Sjöfartens kolavtryck kan minskas genom fartygsdesign, effektiva motorer och optimala propulsionslösningar. År 2008 publicerade Världsbanken/IFC (International Finance Corporation) den slutgiltiga versionen av EHS-riktlinjerna (Environmental Health and Safety) för värmekraftverk. Publikationen sammanfattade utvärderingen och uppdateringen av Världsbankens EHS-riktlinjer som omfattade totalt 62 industrispecifika EHS-riktlinjer och de allmänna EHS-riktlinjerna. EHSriktlinjerna är tekniska referensdokument med allmänna och industrispecifika exempel på god internationell industripraxis. Ledande internationella banker har kommit överens med IFC om att följa de riktlinjer som baserar sig på IFC:s miljö- och sociala standarder och har således antagit Ekvatorprinciperna. Flera andra finansiella institutioner som till exempel exportkreditföretag använder också Världsbankens riktlinjer utöver nationella normer i sina projekt. Därför fungerar Världsbankens/IFC:s EHS-riktlinjer numera som minimimiljöstandard i globala kraftverksprojekt. Man uppskattar att över 70% av projektfinansieringen på tillväxtmarknader i dag sker enligt Ekvatorprinciperna. EU håller för närvarande på att bereda IPPC-direktivet (Integrerat förebyggande och minskning av föroreningar). Även UNECE:s Göteborgsprotokoll håller på att revideras och väntas bli klart våren 2010. En intensiv växelverkan mellan olika intressenter pågår för närvarande. Wärtsilä engagerar sig aktivt i dialoger mellan olika myndigheter, sammanslutningar, industriföretag och kunder för att finna optimala lösningar för marknadens behov. Strängare bestämmelser skapar nya möjligheter för Wärtsilä. Inom affärsområdet Power Plants är Wärtsilä en teknologisk föregångare som kan erbjuda ytterligare förbättringar, som till exempel effektivare motorer, bränsleflexibilitet (bl.a. biobränslen och naturgas) och CHP-applikationer (kombinerad värme och kraft) med en mycket hög total verkningsgrad. Services kan erbjuda flera olika lösningar i anslutning till efterinstallationer för att reducera utsläppen och öka 53

verkningsgraden. Wärtsilä tillhandahåller också miljövänliga lösningar för t.ex. hantering av läns- och ballastvatten. Riskerna i anslutning till miljölagstiftningen är relaterade till det komplexa fältet som omfattar olika utsläpp, balansen mellan kommersiellt tillgängliga bränslen och resulterande utsläpp, tillgängliga reduktionstekniker, verkningarna på den totala energieffektiviteten och resulterande finansiell genomförbarhet. Wärtsilä lanserade år 2009 en ny enhet, leveranscentret Ecotech, vars syfte är att samla ihop miljöteknikerna i anslutning till produkterna, med undantag för motorerna, för att snabbt kunna reagera på marknadens och kundernas behov genom fullt integrerade och validerade lösningar. Wärtsilä har även utvärderat mer omfattande hållbarhetsrisker genom utvärderingar av både strategiska och operativa risker. Enligt utvärderingarna var dessa emellertid inte betydande. Ytterligare information om hållbarhetsrisker finns i översikten om hållbar utveckling i denna årsredovisning. Teknologiska risker I egenskap av teknologisk ledare måste Wärtsilä bevara sin konkurrenskraft vad gäller kostnader och starkt fokusera på hög verkningsgrad och utsläppskontroll. Nya produkter utvecklas ur ett livscykelperspektiv t.ex. genom att utnyttja kompetensen inom fartygsdesign, el & automation och miljöteknik. Wärtsiläs mål är att höja sina lösningars konkurrenskraft genom gediget FoU-arbete. Operativa risker Hanteringen av operativa risker utgör en del av affärsområdenas dagliga arbete. Utöver denna normala riskhantering har specifika grupper för operativa risker med medlemmar från varje affärsområde varit verksamma sedan början av 2009. Målet för dem är att fortlöpande förbättra den operativa verksamheten. Tillverkningsrisk År 2009 utfördes en riskutvärdering med försäkrare av de två största leveranscentren i Vasa och Trieste. Andra inspekterade verksamhetsställen var de viktigaste propulsionsfabrikerna i Holland och Storbritannien. Betydande investeringar i säkerhet och förebyggande av risker slutfördes i Trieste. Wärtsilä har ledningssystem för kvaliteten, miljön, företagshälsovården och arbetarskyddet samt andra system som förbättrar produktiviteten och säkerheten. Wärtsilä har inlett en process för att skapa omfattande kontinuitetsplaner för alla nyckelleveranscenter. 54

Eftersom Ship Power-marknaden fortfarande är svag och största delen av skeppsbyggnadsindustrin redan flyttat till Asien måste Wärtsilä kontinuerligt analysera sitt tillverkningsavtryck och sina kapacitetskostnader inklusive leveranskedjan. Analysen omfattar alla tillverkningsenheter. Den främsta fokusen är på kapacitetsjusteringar inom europeiska enheter som levererar produkter till den marina marknaden. Leverantörs- och underleverantörsrisk Den centraliserade leverantörsfunktionen (CSM) leder och kontrollerar Wärtsiläs leverantörsnätverk så att leverantörernas prestationer uppfyller Wärtsiläs förväntningar. Därför utvärderas leverantörernas prestationer fortlöpande. Ett kontinuerligt djupare samarbete har inletts med leverantörer. Samarbetet omfattar risker för avbrott samt informationsutbyte i riskhanteringsfrågor och kontinuitetsplanering. Flera revisioner av leverantörsrisker genomfördes 2009 tillsammans med försäkraren. Dessa revisioner är i dag en del av arbetet inom CSM och riskhanteringsfunktionen. På grund av finanskrisen genomförs också en mer omfattande uppföljningsstudie av leverantörernas kreditvärdighet. Koncernens leverantörsfunktion har utvecklat sina aktiviteter genom att inleda närmare samarbete och relationer med huvudleverantörerna och genom att betona kvalitet, kostnader, genomloppstider och långvariga leveransavtal samt genom utbyte av innovativa lösningar för att sänka kostnaderna. Därtill har Wärtsilä ökat antalet leverantörer av vissa kritiska komponenter och tillgången på dem på tillväxtmarknader. För närvarande ser Wärtsilä möjligheter att skära ner kostnaderna för leveranskedjan till följd av överkapacitet och pristryck på marknaderna. Risker i anslutning till produkternas livscykelkvalitet och produktansvar Lanseringen av nya produkter medför alltid risker. I FoU-processen tillämpas flera riskhanteringstekniker, inklusive FMEA, riskelimineringsverktyg, ensakslistor samt intern valideringstestning. Dessutom strävar Wärtsilä efter att kontrollera kvalitetsrisker genom att utforma och kontrollera leveranskedjans inkommande kvalitet och genom att tillverka produkterna med största omsorg. Wärtsilä tillämpar en GATE-modell för att kontrollera produktutvecklingsprocessen. Först tillåts endast en begränsad lansering av nya produkter, och full lansering sker genom GATE-processen efter testning och ytterligare validering. 5S-filosofin (sort, shine, set, standardize and sustain) håller på att implementeras vid alla produktionsanläggningar för att höja kvaliteten och stöda en kostnadseffektiv verksamhet. Services hanterar alla garantiärenden och erbjuder en responskanal från fältet till tillverkningen och FoU när affärsområdet tar hand om kundernas installationer under deras livscykel. Bolaget gör en garantireservering för levererade produkter för att täcka eventuella framtida garantikostnader. Oförväntade skador täcks av produktansvarsförsäkringar. Kontraktsrisker Den del av Wärtsiläs försäljning som inte relaterar till service består av projektleveranser av olika storlek. De största leveranserna utgörs av nyckelfärdiga kraftverk på mera än 100 MW. Riskerna för individuella projekt är emellertid inte betydande i relation till den totala affärsvolymen. Ibland krävs Wärtsilä också på skadestånd. Produkternas och arbetets livscykelkvalitet från planering till fältservice och användningen av standardiserade försäljningskontrakt minskar risken för skadeståndskrav. Inga betydande rättsprocesser pågår för närvarande. Risker i anslutning till råvarupriser Olja Den direkta inverkan av förändringar i oljepriset på Wärtsiläs tillverkningsverksamhet är mycket begränsad. Den indirekta inverkan av förändringarna i oljepriset på kunderna motverkas av investeringarnas långa ekonomiska livslängd, teknologier med hög verkningsgrad och tillgången till alternativa bränslen. Metaller Metallpriserna har en indirekt inverkan på kostnaderna för motorkomponenter. Denna exponering säkras inte separat, men 55

de årsvisa avtalen utjämnar effekten av kortvariga fluktuationer. Därtill tryggas tillgången till vissa nyckelkomponenter genom långvariga avtal, och således minskas prisfluktuationerna för råvaror i allmänhet. Propulsionsverksamheten säkrar sina prisrisker för olika metaller, bl.a. koppar, nickel och aluminium. Dessa risker är små ur koncernens perspektiv. El Elpriset har ingen väsentlig inverkan på Wärtsiläs produktionskostnader. Vilka försäkringar täcker vår affärsverksamhet? Skaderisker Målsättningen för företagshälsovården och säkerhetssystemen, instruktionerna för säkerheten under resor och riktlinjerna för krishantering är att skydda Wärtsiläs arbetstagare. Wärtsilä har tecknat ändamålsenliga försäkringar för sin personal. Miljöhanteringssystem har införts för att minska risken för miljöskador. Wärtsiläs fastighetsenhet har ett fastighetsregister för alla använda fastigheter och meddelar riktlinjer för köp, försäljning, hyrning av fastigheter och deras säkerhet. Därtill utnyttjas externa rådgivare för miljörevisioner. Alla Wärtsiläs centrala tillverkningsenheter är belägna utanför områden utsatta för naturkatastrofer. Risker som Wärtsilä inte kan påverka genom egna åtgärder överförs i mån av möjlighet till försäkringsbolag. Wärtsilä använder ändamålsenliga försäkringspolicyn för att täcka skaderisker i anslutning till personal, tillgångar, avbrott i verksamheten samt verksamhets- och produktansvar. För att hantera riskerna har Wärtsilä ett återförsäkringsbolag, Vulcan Insurance PCC Ltd. 56

Finansiella risker De finansiella riskerna är presenterade i koncernbokslutet, not 33. 57

58

Aktier och aktieägare Wärtsilä Oyj Abp:s aktier noteras på NASDAQ OMX Large Cap-listan vid Helsingfors Börs. Det totala antalet Wärtsilä-aktier i slutet av rapportperioden uppgick till 98.620.565. Wärtsiläs aktier på Helsingfors Börs Börsomsättning MEUR 2009 2008 2007 2006 2005 Serie A 1-13,5 665,7 55,6 72,2 WRT1V 2 3 215,8 5 220,5 6 018,1 2 963,2 1 796,6 Totalt 3 215,8 5 234,0 6 683,8 3 018,8 1 868,8 Omsättning 1 000 st. Serie A 1-289 13 412 1 716 3 160 WRT1V 2 137 102 147 205 125 257 92 322 79 635 Totalt 137 102 147 595 138 669 94 038 82 795 Omsättningsprocent % Serie A 1-4,5 56,8 7,2 13,4 WRT1V 2 139,0 149,3 173,0 128,2 112,9 Totalt 139,0 149,3 144,4 98,4 88,0 Medelkurs EUR Serie A 1-46,79 49,63 32,52 22,73 WRT1V 2 23,46 35,41 48,04 32,07 22,46 Lägsta/högsta EUR Serie A 1 lägsta - 33,05 38,05 24,60 15,31 högsta - 53,00 58,00 40,99 26,70 WRT1V 2 lägsta 15,81 15,50 38,44 24,80 15,68 högsta 30,91 52,40 58,89 41,20 27,09 Börskursen i slutet av räkenskapsperioden EUR Serie A 1 - - 53,09 40,75 24,84 WRT1V 2 28,07 21,01 52,09 40,81 25,00 Aktiestockens marknadsvärde i slutet av perioden MEUR 2 768 2 072 5 023 3 898 2 349 1 A-aktie framtill 26.3.08. 2 B-aktie framtill 26.3.08, därefter WRT1V. 59

Nyckeltal/aktie 2009 2008 2007 2006 2005 Resultat/aktie (EPS) EUR 3,94 3,88 2 2,74 3,72 1,80 Eget kapital/aktie EUR 15,17 12,01 13,70 12,74 12,25 Dividend/aktie EUR 1,75 1 1,50 4,25 1,75 3,00 Dividend/resultat % 44,40 1 38,70 155,10 47,00 166,70 Direktavkastning % Serie A - - 8,01 4,29 12,08 WRT1V 3 6,23 1 7,14 8,16 4,29 12,00 Aktiekurs/resultat/aktie (P/E) Serie A - - 19,4 11,0 13,8 WRT1V 3 7,12 5,41 19,0 11,0 13,9 Aktiekurs/eget kapital per aktie (P/BV) Serie A - - 3,9 3,2 2,0 WRT1V 3 1,9 1,7 3,8 3,2 2,0 Emissionsjusterat antal aktier 1 000 st. i slutet av perioden 98 621 98 621 95 970 95 554 94 107 i medeltal 98 621 97 944 95 751 94 429 93 010 1 Styrelsens förslag. 2 3,96 euro utan effekten av kombinationen av Wärtsiläs aktieserier. 3 B-aktie framtill 26.3.08, därefter WRT1V. Aktieägare Wärtsilä har ca 42.400 aktieägare. Vid årets slut var ca 45% av aktiestocken i utländsk ägo. I slutet av 2008 var motsvarande siffra ca 46%. Ägarstruktur 31.12.2009 Grupp Ägare % Aktier % Privata företag 1 974 4,7 3 807 547 3,9 Finansinstitut och försäkringsbolag 87 0,2 1 660 092 1,7 Offentliga samfund 52 0,1 10 006 204 10,1 Icke vinstsyftande sammanslutningar 830 2,0 12 558 156 12,7 Hushåll 39 131 92,3 25 800 286 26,2 Utlandet 314 0,7 18 151 295 18,4 Förvaltarregistret 26 636 985 27,0 Total 42 402 100,0 98 620 565 100,0 60

Fördelning av aktierna 31.12.2009 Aktietal Ägare % Aktier % 1-50 7 325 17,3 230 462 0,2 51-100 6 628 15,6 576 287 0,6 101-1 000 22 506 53,1 8 480 418 8,6 1 001-5 000 4 888 11,5 10 220 446 10,4 5 001-10 000 575 1,4 4 069 891 4,1 10 001-100 000 426 1,0 10 608 441 10,8 100 001-500 000 41 0,1 9 094 133 9,2 500 001-1 000 000 6 0,0 3 847 626 3,9 1 000 001-4 0,0 24 855 876 25,2 Förvaltarregistret 26 636 985 27,0 Total 42 402 100,0 98 620 565 100,0 Största aktieägare 31.12.2009 Ägare Aktier Aktier, % 1 Avlis AB (Fiskars Oyj Abp:s dotterbolag) 16 846 301 17,08 2 Varma Keskinäinen Eläkevakuutusyhtiö 5 130 087 5,20 3 Keskinäinen Eläkevakuutusyhtiö Ilmarinen 1 850 309 1,88 4 Svenska Litteratursällskapet 1 761 416 1,79 5 Kansaneläkelaitos 967 955 0,98 6 Sigrid Juselius Stiftelse 665 398 0,67 7 Jenny ja Antti Wihurin Rahasto 631 608 0,64 8 Suomen Kulttuurirahasto 540 000 0,55 9 Valtion Eläkerahasto 531 148 0,54 10 Inez och Julius Polins Fond 511 517 0,52 11 Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne 438 550 0,44 12 Livränteanstalten Hereditas 427 749 0,43 13 Ella och Georg Ehrnrooths Stiftelse 421 465 0,43 14 Singe och Ane Gyllenbergs Stiftelse 414 444 0,42 15 Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland rf 408 825 0,41 16 Savox Investments S.A. 365 000 0,37 17 Stiftelsen för Åbo Akademi 300 555 0,30 18 Svenska Kulturfonden i Björneborg 277 505 0,28 19 Sijoitusrahasto Alfred Berg Finland 260 500 0,26 20 Pensionsförsäkringsaktiebolaget 255 986 0,26 21 Keskinäinen Vakuutusyhtiö Eläke-Fennia 250 000 0,25 22 Magnus Ehrnrooths Stiftelse 246 222 0,25 23 Willian Thurings Stiftelse 242 222 0,25 24 Rantanen Tuula Anneli 241 333 0,24 25 Folkhälsans Forskningsstiftelse - Kansanterveyden tutkimussäätiö 240 489 0,24 26 Odin Finland 223 667 0,23 27 Kuntien Eläkevakuutus 221 652 0,22 28 Blåberg Meeri 220 000 0,22 29 Oy Ingman Finance Ab 210 000 0,21 30 Svenska Folkskolans Vänner 206 218 0,21 31 Louise och Göran Ehrnrooths Stiftelse 188 815 0,19 32 Folketrygdfondet 177 000 0,18 33 SR Danske Invest Suomi Osake 161 532 0,16 34 Fromond Elsa 155 478 0,16 35 Von Fieandt Johan 154 246 0,16 36 Relander Harald Bertel 150 000 0,15 37 Emil Aaltosen Säätiö 146 000 0,15 38 Oy H. Kuningas & Co Ab 145 000 0,15 39 Tallberg Carl Johan 143 341 0,15 40 Riihimäen Konepajakoulun Säätiö 141 293 0,14 41 Stockmann Marita 135 613 0,14 61

42 Neste Oil Eläkesäätiö 128 700 0,13 43 Etera 125 000 0,13 44 Petter och Margit Forsströms Stiftelse 115 000 0,12 45 Blomberg Anne-Sofie 111 752 0,11 46 Maanpuolustuksen Kannatussäätiö 107 708 0,11 47 Liikesivistysrahasto 103 918 0,11 48 Bergsr. Dr H.C. Marcus Wallenbergs Stiftelse 103 300 0,10 49 SR Danske Invest Suomi Yhteisosake 101 853 0,10 50 Nordea Henkivakuutus Suomi Oy 100 000 0,10 Total 38 003 670 38,54 Företagsledningens aktieinnehav Styrelseledamöterna, verkställande direktören och vice verkställande direktören samt sammanslutningar där dessa utövar bestämmandeinflytande innehar sammanlagt 69.585 aktier i Wärtsilä Oyj Abp, motsvarande 0,07% av hela aktiestocken och röstetalet. Styrelseledamöternas innehav av Wärtsilä-aktier 31.12.2009 Befullmäktiganden Efter bolagsstämman (11.3.2009) finns det inga gällande befullmäktiganden. Styrelsens förslag om utdelning Styrelsen föreslår en dividend på 1,75 euro per aktie för den räkenskapsperiod som slutade 31.12.2009. 62

63

Information till aktieägarna Bolagsstämma Wärtsilä Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen 4.3.2010 kl. 16.00 i Helsingfors Mässcentrums kongressflygel, adress: Mässplatsen 1, 00520 Helsingfors. Rätt att delta Rätt att delta i bolagsstämman har varje aktieägare som senast den 22.2.2010 har upptagits som aktieägare i den aktieägarförteckning som förs av Finlands Värdepapperscentral Ab. Anmälan Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman bör anmäla sitt deltagande senast den 1.3.2010 kl. 16.00 antingen per brev, e-post, fax eller telefon. Anmälningsadresser: Wärtsilä Oyj Abp Aktieregistret PB 196 00531 Helsingfors tfn +358 (0)10 709 5282, vardagar kl. 9.00 12.00 fax +358 (0)10 709 5283 e-post: yk@wartsila.com Internet: www.wartsila.com/bs_anmalan Anmälan per e-post, brev eller telefax bör vara framme före anmälningstidens utgång den 1.3.2010 kl. 16.00. Fullmakter med vars stöd den befullmäktigade önskar använda aktieägarens rösträtt på bolagsstämman, bör inlämnas före anmälningstidens utgång. 64

Dividend Styrelsen föreslår för bolagsstämman att i dividend för räkenskapsåret 2009 utbetalas 1,75 euro per aktie. Dividend utbetalas till de aktieägare som på avstämningsdagen den 9.3.2010 är antecknade i bolagets aktieförteckning som upprätthålls av Finlands Värdepapperscentral Ab. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att dividend utbetalas den 16.3.2010. Finansiell information 2010 Årsredovisning för 2009 Den elektroniska årsredovisningen samt den tryckta sammanfattningen kan erhållas även på finska och engelska. Årsredovisningen publiceras på Wärtsiläs hemsida på Internet www.wartsila.com. Delårsrapporter för 2010 Januari-mars fredagen den 23 april 2010 Januari-juni onsdagen den 21 juli 2010 Januari-september onsdagen den 20 oktober 2010 Delårsrapporterna publiceras på svenska, finska och engelska på Wärtsiläs hemsida på Internet www.wartsila.com. Börsmeddelanden Börsmeddelanden finns omedelbart efter publiceringen tillgängliga på Wärtsiläs hemsida på svenska, finska och engelska. Beställning av informationsmaterial Sammanfattningen på årsredovisningen 2009, Wärtsiläs årsredovisningar och delårsrapporter tryckta före 2010, samt meddelanden och broschyrer kan beställas från Wärtsiläs informationsavdelning antingen per telefon +358 (0)10 709 0000, fax +358 (0)10 709 5219, e-post: corporate.communications@wartsila.com eller via Internet www.wartsila.com, Kontaktsektionen. Wärtsilä på kapitalmarknaden 2009 Aktierna i Wärtsilä Oyj Abp noteras under handelskoden WRT1V på NASDAQ OMX Large Cap-listan vid Helsingfors Börs. Alla aktier medför lika röster och berättigar till lika stor dividend. IR-aktiviteter under 2009 Under 2009 ordnade Wärtsilä ca 200 IR-möten i Helsingfors, London, Edinburgh, Paris, Frankfurt, Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Boston, New York och Shanghai. Utöver personliga möten ordnades flera gruppmöten på Wärtsiläs kontor under året. IR-teamet höll också presentationer på ett antal investerarkonferenser både i Finland och utomlands. Wärtsiläs IR-politik Det yttersta målet för Wärtsiläs IR-verksamhet är att producera exakt, tillräcklig och aktuell information om utvecklingen av företagets affärsverksamhet, strategi, marknader och finansiella ställning. Detta skall ske på ett sätt som ger 65

intressenterna en rättvisande bild av Wärtsilä som investeringsobjekt. För att uppnå detta mål publicerar vi årligen tre delårsrapporter, en bokslutskommuniké, en årsredovisning samt börsmeddelanden. Utöver det för vår ledning en regelbunden dialog med analytiker och investerare såväl i Finland som utomlands. Våra webbsidor fungerar som källa för all aktuell samt historisk information gällande faktorer som påverkar värdet på vår aktie. Framtidsutsikter Information om Wärtsiläs framtidsutsikter och resultatprognos publiceras i bolagets bokslutskommuniké för det finansiella året (och upprepas i årsredovisningen) samt i delårsrapporterna. Styrelsen godkänner framtidsutsikterna. Wärtsilä publicerar inga delårsprognoser. Om verksamhetsförutsättningarna förändras så att framtidsutsikterna påverkas publicerar Wärtsilä korrigerade prognoser i enlighet med bestämmelserna. Marknadsestimat På begäran av en analytiker kan vi granska dennes analys eller rapport i fråga om sakfrågor som baserar sig på tidigare publicerad information. Wärtsilä kommenterar inte och tar inte heller ansvar för estimat och prognoser publicerade av kapitalmarknadsrepresentanter. Tyst period Wärtsilä tillämpar en tre veckor lång så kallad tyst period innan resultatrapporter utges. Våra representanter träffar under denna tid inte investerare eller analytiker och kommenterar inte bolagets ekonomiska läge. Kommunikationspolitik och finansiell kommunikation Wärtsilä informerar öppet, vid rätt tidpunkt, sanningsenligt och konsekvent om bolagets målsättningar, ekonomiska ställning och affärsverksamhet för att Wärtsiläs intressenter skall kunna bilda sig en uppfattning om bolaget baserad på riktig och tillräcklig information. Vår informationsverksamhet omfattar koncernens interna och externa kommunikation samt investerarrelationsfunktionen. Wärtsilä publicerar börsmeddelanden, olika slag av börsanmälningar, allmänna pressmeddelanden samt fackpressmeddelanden. Våra dotterbolag publicerar pressmeddelanden om ärenden som är av lokal betydelse. Börsmeddelandena innehåller nyheter som kan inverka på aktiens värde. Pressmeddelanden berättar om händelser i affärsverksamheten som har nyhetsvärde eller är annars av allmänt intresse för olika intressenter. Fackpressmeddelanden ger fackpressen mer detaljerad information om våra produkter och vår teknologi. Meddelandena publiceras på finska, svenska och engelska med undantag av fackpressmeddelandena som publiceras endast på engelska. Börs- och pressmeddelandena kan läsas på Wärtsiläs webbplats omedelbart efter publicering. Kontaktinformation Joséphine Mickwitz ansvarar för kontakterna med analytiker och investerare. Joséphine Mickwitz Direktör, Investerarrelationer Tfn +358 (0)10 7095216 GSM: +358 400 784 889 E-mail: josephine.mickwitz@wartsila.com Kommunikationsdirektör Atte Palomäki ansvarar för Wärtsiläs koncernkommunikation och mediarelationer. 66

Årssammandrag över börsmeddelanden 22.10.2009 Delårsrapport januari-september 2009 22.07.2009 Delårsrapport januari-juni 2009 25.06.2009 Omstruktureringen av Wärtsilä Ship Powers organisation framskrider förhandlingarna har avslutats i Finland och vissa andra länder 26.05.2009 Utnämningar i Wärtsiläs direktion 14.05.2009 Wärtsilä anpassar sin Ship Power-verksamhet för att återspegla den nuvarande marknadssituationen 24.04.2009 Delårsrapport januari-mars 2009 23.03.2009 Wärtsilä levererar ytterligare ett stort kraftverk till Pakistan värde på beställningen 137 miljoner euro 11.03.2009 Konstituerande möte för Wärtsilä Oyj Abp:s styrelse 11.03.2009 Beslut av Wärtsiläs ordinarie bolagsstämma 11.3.2009 12.02.2009 Wärtsiläs årsredovisning och årssammandrag av börsmeddelanden för 2008 publiceras 30.01.2009 Wärtsilä Oyj Abp:s kallelse till ordinarie bolagsstämma 30.01.2009 Korrigering till Wärtsiläs bokslutskommuniké 2008 30.01.2009 Wärtsiläs bokslutskommuniké 2008 Analytiker Enligt våra uppgifter har åtminstone följande fondkommissionärer och finansanalytiker följt Wärtsiläs utveckling under de senaste 12 månaderna. De har på eget initiativ analyserat vårt bolag samt skrivit rapporter och kommentarer och kan bedöma Wärtsilä som investeringsobjekt. Wärtsilä ansvarar inte för åsikterna i analysrapporterna. CA Cheuvreux Patrik Sjöblom +46 8 723 5115 Carnegie Investment Bank AB, Finland Branch Sasu Ristimäki +358 9 618 711 Danske Bank A/S, Helsinki Branch Antti Suttelin +358 10 236 4708 Deutsche Bank AG, Helsinki Branch Timo Pirskanen +358 9 2525 2553 Evli Bank Jussi Kallasvuo +358 9 4766 9197 E. Öhman J:or Securities Jari Harjunpää +358 9 8866 6021 Fearnley Fonds ASA Richard Vabo + 47 2293 6000 FIM Mark Mattila +358 9 6134 6430 Goldman Sachs International Maty Ndiaye +44 (0) 20 7552 9374 Samson Edmunds +44 (0) 20 7552 3724 Handelsbanken Capital Markets Tom Skogman +358 10 444 2752 HSBC Bank plc Tarun Bhatnagar +91 80 30013726 Colin Gibson +44 (0) 20 7991 6592 Jefferies International Ltd John Dean +44 (0) 20 7029 8682 Nordea Markets Jan Kaijala +358 9 1655 9706 Pohjola Bank Abp Pekka Spolander +358 10 252 4351 SEB Enskilda Tomi Railo +358 (0)9 6162 8727 Sofia Bank Abp Lauri Saarela +358 10 241 5157 Standard & Poor's Jawahar Hingorani +44 20 7176 7847 UBS Deutschland AG Sven Weier +49 69 1369 8278 Ålandsbanken Equities Johan Lindh +358 20 429 3762 67

WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009 Hållbar utveckling 68 Wärtsilä och hållbar utveckling 82 Ekonomiskt ansvar 89 Miljöansvar 121 Personal och socialt ansvar 135 Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 137 Oberoende bestyrkanderapport 140 GRI-innehållsindex

Wärtsilä och hållbar utveckling Wärtsilä har en viktig roll i tillfredsställandet av den ökade efterfrågan på energi i världen på ett hållbart sätt. Detta är hörnstenen i vårt engagemang för hållbar utveckling. Vårt engagemang för hållbar utveckling och ansvarsfull affärsverksamhet baserar sig på vår mission, vision och strategi som tillsammans med målsättningarna för en hållbar utveckling utgör grunden för utvecklingen av bolagets verksamhet och produkter. Wärtsiläs ledningssystem och andra verktyg för hållbar utveckling erbjuder oss metoder för utvärdering av resultaten och fortlöpande förbättring av våra funktioner och produkter. Wärtsilä tillämpar globala riktlinjer, t.ex. policyn för kvalitet, hälsa, arbetarskydd och miljö (QHSE-policy) och verksamhetsprinciperna, som tillsammans med bolagets värderingar garanterar en enhetlig väg mot en hållbar utveckling. Utöver dessa principer innehåller Wärtsiläs interna koncernhandbok en beskrivning av verksamhetssätten, ansvarsförhållandena och ledningssystemets struktur. Principerna för Wärtsiläs förvaltning och riskhantering samt även de viktigaste riskerna angående hållbar utveckling presenteras i Corporate Governance -översikten. Wärtsilä och hållbar utveckling 68

Wärtsiläs fokus på hållbar utveckling Wärtsiläs verksamhet för en hållbar utveckling baserar sig på tre sammanhörande element: ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar. Inom hållbar utveckling fokuserar Wärtsilä främst på följande aspekter: Ekonomiskt ansvar: Lönsamhet Miljöansvar: Miljövänliga produkter och tjänster Socialt ansvar: Ansvarsfull affärsverksamhet De andra viktiga områdena inom hållbar utveckling presenteras i figuren Wärtsilä och hållbar utveckling. Wärtsiläs mål för miljöansvar och socialt ansvar presenteras i strategiavsnittet. Wärtsiläs viktigaste operativa mål för hållbar utveckling anknyter till en förbättrad energieffektivitet och noll personskador. Med tanke på hållbar utveckling är de produktrelaterade miljöfrågorna de viktigaste aspekterna för Wärtsilä. Användningen av Wärtsiläs produkter har miljökonsekvenser på både ett lokalt och ett globalt plan. Andra hållbarhetsaspekter har främst lokala verkningar. Wärtsiläs inverkan på hållbar utveckling Lokalt Globalt Ekonomiskt ansvar X Miljöansvar - Produktrelaterat X X - Operativt X Socialt ansvar X Ekonomiskt ansvar Ekonomiskt ansvar omfattar uppfyllandet av aktieägarnas förväntningar och samhällsansvar. Detta förutsätter att verksamheten är lönsam och konkurrenskraftig. Förutom det mervärde som de direkta intressenterna erhåller omfattar det ekonomiska ansvaret även främjande av välfärden i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Ett gott ekonomiskt resultat skapar en grund för andra delfaktorer för hållbar utveckling och tryggar företagets verksamhetsförutsättningar även i framtiden. Miljöansvar Miljöskydd betyder ett förnuftigt utnyttjande av naturresurser och en verksamhet som utövas på miljöns villkor. Att skydda luft, jordmån och vattendrag, att bekämpa klimatförändringar och utnyttja naturresurser på ett hållbart sätt är centrala mål oberoende av om de anknyter till Wärtsiläs egen verksamhet eller till användningen av de produkter som företaget tillverkar. Miljöansvar förutsätter också att man identifierar produkternas miljöpåverkan under deras livscykel och minskar deras miljöpåverkan genom proaktiv forskning och utveckling. En kontinuerlig förbättring av miljöprestandan är både en utmaning och en möjlighet. Wärtsilä utvecklar och förbättrar fortlöpande de operativa funktionerna med hjälp av certifierade miljöstyrningssystem. En stark fokusering på 69

miljöprestanda inom FoU och produktutveckling minskar den miljöbelastning som produkterna orsakar. Klimatförändringen och andra miljöfrågor ökar efterfrågan på miljöanpassade produkter. Socialt ansvar En ansvarsfull företagsverksamhet omfattar ett gott handlingssätt i relationerna till intressenterna. Detta förutsätter fortlöpande samarbete med leverantörer, samarbetspartner och lokala organisationer. Wärtsiläs verksamhetsprinciper anger gränsvillkoren för affärsverksamheten och dess utveckling i enlighet med koncernens strategi. En ansvarsfull företagsverksamhet omfattar också skapandet av en trygg arbetsmiljö och -praxis samt tryggandet av personalens välbefinnande och utveckling av kompetensen. Personalens välbefinnande och utveckling av kompetensen upprätthåller personalens arbetsförmåga, förbättrar effektiviteten och ökar intresset gentemot Wärtsilä som potentiell arbetsgivare. Genom produktsäkerheten tar man ansvar för kunderna och personalen. Förutom uppfyllandet av säkerhetskraven är produktstödet och utbildningen en väsentlig del av produktsäkerheten. Förutsättningen för främjandet av socialt ansvar är att samarbetet inom koncernen löper smidigt. 70

Sammandrag av nyckeltal Prestandamätare 2009 5 2008 4 2007 3 2006 2 2005 1 Ekonomi (milj. euro) Omsättning 5 260 4 612 3 763 3 190 2 639 Inköpta varor, material och tjänster -3 593-3 134-2 576-2 034-1 791 Genererat mervärde till interessenter 1 667 1 479 1 187 1 156 847 Löner 735 693 592 511 434 Skatter och sociala avgifter 337 288 242 213 150 Nettofinansieringskostnader 34 9 8 7 23 Dividend 173 148 408 167 283 Outdelad vinst för utveckling av affärsverksamheten 388 340-64 257-43 Kostnader för forskning- och produktutveckling 141 121 122 85 70 Miljö Energiförbrukning totalt (TJ) 2 194 2 383 2 595 1 837 1 881 Elförbrukning (MWh) 164 022 151 169 134 543 120 782 123 857 Värmeförbrukning (MWh) 37 060 50 193 40 085 104 381 102 265 Lättolja (t) 5 662 5 432 5 816 6 825 5 232 Tungolja (t) 15 652 22 145 16 237 8 147 10 743 Naturgas (t) 11 792 11 160 22 379 10 300 10 079 Övriga bränslen (t) 3 326 1 711 1 380 145 135 Vattenförbrukning totalt (1 000 m³) 8 128 11 712 11 160 5 794 7 328 Förbrukning av hushållsvatten (1 000 m³) 808 622 634 739 626 Förbrukning av kylvatten (1 000 m³) 7 320 11 090 10 526 5 055 6 702 Utsläpp av kväveoxider (t) 1 290 1 633 1 348 945 859 Utsläpp av koldioxid (t) 96 749 122 669 101 705 71 092 70 771 Utsläpp av svaveloxider (t) 595 840 471 206 260 Partikelutsläpp (t) 28 65 30 13 15 VOC (t) 170 152 79 97 57 Normalt avfall (t) 49 946 35 055 32 142 29 513 22 845 Problemavfall (t) 5 857 5 154 7 472 5 308 4 296 Samhälle Utbildningsdagar (dagar/arbetstagare) 3,7 3,3 3,3 3,3 2,9 Olycksfall i arbetet som ledde till sjukskrivningar (antal) 470 548 444 435 370 Olycksfall i arbetet som ledde till sjukskrivningar (antal/milj. 12,9 16,3 14,6 18,0 16,8 arbetstimmar) Sjukskrivningar (% av antalet arbetstimmar) 2,6 2,4 2,3 2,7 2,6 1 Uppgifterna för år 2005 inkluderar alla Wärtsiläs bolag, utom de bolag som nämns i kapitlet Rapporteringens omfattning. 2 Uppgifterna för år 2006 inkluderar alla Wärtsiläs bolag, utom de bolag som nämns i rapporten för hållbar utveckling år 2006, kapitlet Rapporteringens omfattning. 3 Uppgifterna för år 2007 inkluderar alla Wärtsiläs bolag, utom de bolag som nämns i rapporten för hållbar utveckling år 2007, kapitlet Rapporteringens omfattning. 4 Uppgifterna för år 2008 inkluderar alla Wärtsiläs bolag, utom de bolag som nämns i rapporten för hållbar utveckling år 2008, kapitlet Rapporteringens omfattning. 5 Uppgifterna inkluderar alla Wärtsiläs bolag, utom de bolag som nämns i denna rapport, kapitlet Rapporteringens omfattning. Den information som beskriver prestandan i verksamheten har samlats in från Wärtsiläs databaser över ekonomiska, miljö- 71

och sociala frågor. Även om man arbetat hårt för att garantera att informationen är heltäckande och felfri, kan denna information ändå inte anses vara lika tillförlitlig som den ekonomiska information som publicerats i årsredovisningen. Ledning av hållbar verksamhet Wärtsiläs direktion bär det övergripande ansvaret för Wärtsiläs hållbarhetsresultat. Direktionen godkänner riktlinjerna och utvärderar regelbundet innehållet i dem. Direktionen ställer upp målsättningarna för hållbar utveckling och följer upp resultaten. Resultaten utvärderas i anslutning till ledningens översikter på både direktions- och affärsområdesnivå. Wärtsiläs funktion för hållbar utveckling ansvarar för tillhandahållandet av nödvändig information för ledningen, identifierandet av utvecklingsbehov samt samordnandet av program för hållbarhet och utarbetandet av instruktioner. Wärtsilä har tydligt fastställda ansvarsområden som stöds av instruktioner och utbildning. Utbildningen omfattar bl.a. miljöfrågor och verksamhetsprinciperna samt frågor i anslutning till antikorruption, företagshälsovård och arbetarskydd. Wärtsilä följer upp hållbarhetsresultaten genom att utnyttja den information som tas fram med hjälp av de olika verktygen och aktiviteterna för hållbar utveckling såsom interna revisioner. Frivilliga förbindelser Wärtsilä har gått med i FN:s initiativ Global Compact år 2009. Wärtsilä har också sedan år 2008 förbundit sig att följa industrins energisparavtal i Finland. Wärtsilä North America Inc. har förbundit sig till tull- och gränsbevakningsväsendets samt affärsvärldens frivilliga partnerskapsavtal mot terrorism (C-TPAT) som slöts 2003. Wärtsiläs verktyg för hållbar utveckling Grundläggande principer System och processer Övrigt Vision, Mission och Strategi Kvalitetsledningssystem Målsättningar för hållbar utveckling Corporate Governance Miljöledningssystem Ledningens utvärdering Koncernpolicy och -principer: QHSEpolicy och verksamhetsprinciper Ledningssystem för företagshälsovård och arbetarskydd Verktyg för affärsverksamhetens utveckling: förvärvsutredningar (Due diligence), miljögranskningar Koncernhandbok Leverantörsledningssystem Dialog med intressenter Koncernens krav på leverantörer Riskhanteringsprocess Rapportering om hållbar utveckling Process för fortlöpande förbättring: Utvärdering av prestationer, målsättningar, åtgärder och utvärdering av resultaten Verksamhetsprinciperna Allmänt Wärtsiläs vision, mission och värden utgör tillsammans med stabila ekonomiska resultat grunden för en hållbar utveckling inom koncernen. Koncernens direktion har genom att skapa en strategi för hållbar utveckling och genom att definiera dess målsättningar starkt engagerat sig för en ansvarskännande verksamhet och en hållbar utveckling. För att främja koncernens och dess intressenters långsiktiga intressen strävar Wärtsilä efter att upprätthålla de höga juridiska och etiska normer, som beskrivs i dessa anvisningar. 72

Lagenlighet Wärtsiläs alla affärstransaktioner och all annan verksamhet ska genomföras fullständigt i enlighet med tillämpliga lagar och enligt de krav som ställs på en ansvarsfull företagsmedborgare, överallt där verksamhet förekommer. Detta inkluderar men är inte begränsat till lagstiftning och regler om konkurrens, corporate governance, beskattning, finansiell information, arbetstagarnas rättigheter och miljöskydd. Stor uppmärksamhet fästs vid att varje affärstransaktion sker oklanderligt. Öppenhet Som en del av Wärtsiläs engagemang i socialt ansvar arbetar bolaget för att främja öppenhet, transparens och en fortlöpande dialog med bolagets intressenter, inklusive kunder, aktieägare, personal, leverantörer, media, studerande och samhälle. Regelbunden respons från intressenter och olika undersökningar ger vägledning som gör det möjligt att förbättra dessa relationer. Börsregler och konkurrensmässiga orsaker kan trots allt medföra vissa begränsningar i denna öppenhet. Wärtsilä upprätthåller ett konstruktivt samarbete med myndigheter och reglerande organ på både lokal och internationell nivå, till exempel i utvecklingen av ny miljöteknologi. Respekt för mänskliga rättigheter Wärtsilä stödjer och respekterar de internationellt utlysta mänskliga rättigheterna, såsom de är definierade i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Wärtsilä arbetar för jämlik behandling oberoende av ras, nationalitet, kön, religion eller ålder och för lika möjligheter inom hela koncernen. Anställda väljs på basis av personliga kvalifikationer för det aktuella arbetet. Wärtsilä stödjer de grundläggande rättigheterna för arbetstagare som har formulerats av den internationella arbetsorganisationen ILO. Härmed upprätthåller koncernen föreningsrätten och rätten till kollektiva förhandlingar. I fall där dessa rättigheter begränsas av lokal lagstiftning strävar bolaget efter att erbjuda de anställda alternativa metoder att framlägga sina synpunkter. Wärtsilä accepterar inga former av tvångsarbete eller användning av barnarbete. Intressekonflikter Wärtsilä förväntar sig full lojalitet samt undvikande av intressekonflikter av alla sina anställda. Följaktligen måste alla - anställda undvika situationer där deras personliga intressen kan komma i konflikt med intressen hos Wärtsilä eller dess intressenter. Detta betyder till exempel att de anställda ej har rätt att ta emot eller erbjuda en personlig gåva eller representationsförmåner till en intressent med undantag för gåvor eller nöjen av ringa värde given eller mottagen på tillfällig basis. Alla avvikelser från detta måste godkännas av överordnad men godkännande skall inte ges om det leder till lojalitetsbrott eller intressekonflikt. Inget Wärtsiläbolag eller någon av dess anställda får värva, acceptera eller erbjuda mutor av något slag. Detta inkluderar pengar, förmåner, tjänster eller något av värde. Sådana betalningar eller tjänster som strider mot lokal lagstiftning samt internationellt erkända principer för bekämpandet av korruption och mutor kan anses vara mutor. Miljö Wärtsiläs mål är att för bolagets kunder utveckla och tillverka miljömässigt avancerade lösningar och tjänster som uppfyller kundernas alla viktiga krav. Hög prioritet läggs på att utveckla system och tjänster med låga utsläpp och effektiv verkningsgrad. Vi strävar efter att med hjälp av den senaste tekniken uppnå en hållbar utveckling i fråga om råvaror, processer, produkter, avfall och utsläpp. Wärtsilä tillämpar ett certifierat miljöstyrningssystem enligt standarden ISO 14001. 73

Arbetshälsa och -säkerhet Wärtsilä strävar efter att erbjuda sina anställda en intressant och utmanande arbetsmiljö präglad av öppenhet, respekt, förtroende och lika möjligheter. Genom att tillämpa höga normer för arbetshälsa och arbetssäkerhet anstränger sig bolaget för att skapa trygga arbetsplatser för sina anställda, underleverantörer och andra som arbetar på olika håll inom bolaget. Koncernen tillämpar också sådana produktutvecklings- och produktionsprocesser samt metoder för kvalitetssäkring, som minimerar hälso- och säkerhetsrisker förbundna med användningen av dess produkter och tjänster. Leverantörer Leverantörerna utgör en viktig och väsentlig del av koncernens hela leveranskedja. De förväntas driva sin affärsverksamhet enligt samma höga etiska, juridiska, miljömässiga och anställningspolitiska nivå som Wärtsilä följer. Wärtsilä arbetar för att dessa normer ska tillämpas av leverantörerna och strävar efter att följa upp leverantörernas verksamhet med avseende på detta. Tillämpning Syftet med dessa principer är att definiera Wärtsiläs etiska verksamhetsmetoder för alla delar av koncernens verksamhet. Bolaget förväntar sig att såväl ledningen som de anställda följer de normer som ställs upp i dessa principer. Principerna tar upp de viktigaste frågorna som kan ge upphov till juridiska eller etiska problem, men de skall inte anses vara heltäckande. Wärtsilä driver aktivt dessa principer och arbetar för att de skall tillämpas genom att effektivt informera de anställda om principernas innehåll. Wärtsilä följer inom koncernen upp hur principerna tillämpas. Bolaget har till exempel utarbetat program för att understöda uppföljningen inom vissa områden i anknytning till principerna. Om det uppstår frågor kring tolkningen av eller efterföljandet av dessa principer skall den ansvariga chefen eller direktören för det i frågavarande Wärtsiläbolaget kontaktas. Tillämpningen av dessa principer för affärsverksamheten kommer då och då att revideras av direktionen, som vid behov kan besluta om nödvändiga justeringar och tolkningar. Wärtsiläs ledningssystem Målet för Wärtsiläs ledningssystem är att skapa mervärde för sina intressenter, förverkliga strategiska målsättningar, främja hållbarhetsresultaten, hantera riskerna i anslutning till verksamheten samt förbättra sin prestanda genom att följa principerna för kontinuerlig förbättring. Ledningssystemet innehåller olika redskap såsom systemen för styrning av kvalitet, miljö och arbetarskydd. Vid ledningens översikter, som görs på olika organisationsnivåer, följer man upp systemets ändamålsenlighet, uppnåendet av målsättningarna samt utvecklingen av de centrala nyckeltalen. Wärtsiläs direktion svarar för fastställandet av centrala strategier, principer och policyn samt tillhörande ledningssystem. Direktionen följer regelbundet upp hur ledningssystemet fungerar och prestationsförmågan utvecklas. Ansvaret är fördelat på linjeorganisationens alla organisationsnivåer, och för varje medarbetare har ett eget ansvarsområde definierats i ledningssystemet. Både på koncernnivå och i de flesta dotterbolag finns särskilda arbetsgrupper som utvecklar ledningssystemet. På koncernnivå finns följande arbetsgrupper som koordinerar produktutvecklingen och operativa frågor: 74

Arbetsgrupp Fokus Huvuduppgifter Wärtsiläs kvalitetsledningsgrupp Kvalitet Kvalitetsstrategi och -riktlinjer Wärtsiläs EHS-ledningsgrupp Miljö, företagshälsovård och arbetarskydd Utveckling av ledningssystem, utvärdering och målsättningar på koncernnivå samt uppföljning av lagstiftningens utveckling Wärtsiläs miljöforum Miljöaspekter relaterade till Wärtsiläs produkter Skapande och uppdatering av Wärtsiläs miljöstrategi, koordinering av utvecklingen av miljöteknologi och uppföljning av lagstiftningens utveckling Ledningssystem Andelen certifierade bolag ISO 14001 62% ISO 9001 73% OHSAS 18001 49% Styrning av affärsprocesser Kundservicens kvalitet och effektivitet förbättras genom en fortlöpande utveckling av Wärtsiläs affärsprocesser, inklusive affärsinformation och lösningar som stöder affärsverksamheten. En processbaserad ledningsstruktur har definierats och implementerats för att säkra att företagets verksamhet fortlöpande utvecklas i enlighet med de strategiska målsättningarna. Denna struktur omfattar Quality & Process-ledningsgruppen. Produktansvar Wärtsilä har som mål att utveckla miljöanpassade, tillförlitliga och säkra produkter. Wärtsilä stöder sina kunder under produkternas hela livslängd genom att utveckla miljövänliga lösningar och även erbjuda dessa lösningar för produkter som redan är i drift. Genom rekonditionering av motorer och komponenter förlängs produkternas livslängd, och genom modernisering av motorer höjs anläggningarnas prestanda till en nivå som motsvarar både nuvarande och framtida behov. Wärtsiläs motorer är designade enligt EU-kommissionens maskineridirektiv, SOLAS-konventionen, och andra relevanta direktiv i enlighet med säkerhetskraven. Propulsionsprodukterna designas enligt SOLAS och andra relevanta klassificeringsinstituts säkerhetskrav. Nya motoranläggningstyper måste också uppfylla internationella säkerhetskrav. Typgodkännande söks hos klassificeringsinstitut innan nya produkter lanseras. Wärtsiläs produkter levereras med ändamålsenliga manualer med grundläggande information om produkterna och fullständiga instruktioner för deras användning. 75

Styrning av leverantörskedjan Wärtsiläs krav på leverantörerna omfattar allmänna, kvalitativa, produktspecifika, miljö-, arbetarskydds- och säkerhetsfrågor samt sociala frågor och juridiska ärenden. Dessa krav ingår i standard leverantörsavtal. Wärtsilä följer regelbundet upp att leverantörerna uppfyller dessa krav genom prestationsmätare och revisioner. Leverantörerna bör uppfylla dessa krav för att godkännas som leverantörer. Wärtsiläs leverantörsutvärderingar anknyter primärt till valet av leverantörer, överensstämmelse med kraven och granskning av prestationerna. Intressentrelationer Wärtsiläs mål är en konstruktiv och öppen dialog med intressenterna. Wärtsilä upprätthåller aktivt sina relationer till intressenterna och utvecklar sin verksamhet samt sina produkter och tjänster utifrån responsen från intressenterna. På koncernnivå är bolagets mest betydande intressenter kunderna, ägarna, leverantörerna, personalen och samhället. Dotterbolagen definierar själva sina mest betydande intressenter, som förutom de ovan nämnda omfattar bland annat lokala grannar i närheten av fabrikerna samt läroanstalter och myndigheter. Tyngdpunkterna varierar mellan bolagen. Wärtsilä utvecklar kontinuerligt sin rapportering både på eget initiativ och utifrån responsen från intressenterna. 76

77

Wärtsilä deltar i FN:s initiativ Global Compact År 2009 undertecknade Wärtsilä Förenta nationernas initiativ Global Compact och registrerades som deltagare av FN:s Global Compact-nätverk. Genom denna handling konsoliderar Wärtsilä ytterligare sitt engagemang för hållbara affärsrutiner och för fördragets underliggande principer inom mänskliga rättigheter, arbetskraft, miljö och antikorruption. Wärtsiläs verksamhetsprinciper och program för hållbar utveckling motsvarar väl de tio principerna i FN:s Global Compact. Hållbar utveckling har sedan länge varit en topprioritet på Wärtsiläs affärsagenda, inte bara inom produktutvecklingen utan också i bolagets verksamhetsrutiner. Genom att delta i initiativet betonar Wärtsilä vikten av ansvarsfull affärsverksamhet och främjar sitt engagemang för en aktiv ledning och förbättring av hållbar utveckling. FN:s Global Compact är världens största initiativ för ansvarstagande i företagsvärlden och har över 5.000 deltagande företag i 135 länder. 78

Wärtsiläs kraftscenarier erbjuder alternativa framtidsutsiker Hur kommer elproduktionen att se ut år 2023? I dag ligger två globala utmaningar i toppen av den ekonomiska, sociala och miljörelaterade agendan i världen: hur producera tillräckligt med el och hur sätta stopp för klimatförändringen? Kraftverkssektorn innehar en nyckelroll i lösandet av dessa utmaningar. För att stöda bolagets strategiska arbete, få kunskap om en komplex miljö och om kundernas framtida behov har Wärtsilä analyserat frågan om produktion och konsumtion av el år 2023. Projektet förde samman åsikter hos akademiker, medborgarorganisationer, företagsledare, representanter för den offentliga sektorn och andra experter. Vad är scenarier? Scenarier är faktabaserade, utmanande, och möjliga, men i grunden hypotetiska svar på vad som kan inträffa i framtiden. De ger alternativa perspektiv på framtiden. De beaktar betydande trender, händelser och aktörer och strävar efter att skapa modeller för interaktionen mellan dessa faktorer. Regeringar, företag och individer har förmågan att göra val som påverkar vår gemensamma framtid. Scenarier handlar om en diskussion som sträcker sig över flera dimensioner. Diskussionerna med olika experter i anslutning till scenarierna visade sig vara så fascinerande att Wärtsilä ville dela med sig av resultaten. Vi hoppas att scenarierna tjänar som ett användbart bidrag till den globala diskussionen om frågor i anslutning till kraftverkssektorn. Kommer världen att vara grön, blå eller grå? Wärtsiläs arbete resulterade i tre möjliga framtidsscenarier med namnen Den gröna jorden (Green Earth), Den blå globen (Blue Globe) och Den gråa världen (Grey World). Den gröna jorden utformas av individuella medborgare som beslutat att tackla utmaningarna med klimatförändringen. Världsekonomin växer i en måttlig takt, och användningen av förnybara energikällor ökar. Människorna accepterar att resurserna är begränsade och lever på ett hållbart sätt. Den blå globen är en marknadsorienterad, blomstrande värld, där energiförsörjningen sköts av stora kraftverk. Politiken 79

styrs av två nyckelfaktorer: behovet av ekonomisk tillväxt och utsläppskontroll. Koldioxidavskiljning och lagring möjliggör en fortsatt användning av kol. Den grå världen styrs av regeringar. Knappa resurser och energisäkerhet är de viktiga frågorna inte klimatförändringen. Knappheten leder till betydande samhällsförändringar, och på grund av den ojämna fördelningen av energikällor är de politiska spänningarna stora. Vi inbjuder dig att läsa mer om våra scenarier, komma med dina egna synpunkter, utmana oss och komma med respons på www.wartsila.com/scenarios eller på Facebook eller per e-post powerscenarios@wartsila.com. 80

Wärtsilä samlar respons från intressenter för att förbättra rapporteringen om hållbar utveckling År 2009 engagerade Wärtsilä externa intressenter för att utvärdera rapporten om hållbar utveckling. En undersökning gjordes bland hållbarhetsanalytiker, ansvarsfulla investerare, kunder och representanter för ett antal liknande företag. Dessa representerade ett antal intressenter med expertis inom miljöfrågor samt sociala och governance-frågor. Vid utvärderingen av rapporten bedömde gruppen huruvida bolaget ändamålsenligt rapporterat om sina hållbarhetsprestationer och nyckelkonsekvenser, inklusive mål, system, data och initiativ. Genom denna utvärderingsprocess gav intressenterna Wärtsilä omfattande respons som beaktades vid utarbetandet av årets rapport. Nedan finns en förteckning över deras viktigaste kommentarer och Wärtsiläs svar. Feedback: Fler mätbara mål inom både miljömässiga och sociala prestationer Wärtsiläs svar: Uppställandet av mål för hållbar utveckling är ett viktigt verktyg för att förbättra hållbarhetsprestationerna. Förbättring av produkternas prestanda och utveckling av miljövänliga produkter är det viktigaste hållbarhetsmålet för oss. Wärtsilä har flera mycket detaljerade och mätbara produktrelaterade mål som inte kan offentliggöras på grund av deras affärsmässiga känslighet. Vi har uppställt operativa mål på koncernnivån för både miljömässiga och sociala frågor. Exempelvis målen för energieffektivitet och noll arbetsplatsolyckor är mätbara och för närvarande av högsta prioritet för Wärtsilä. Strukturerna och verksamheten i Wärtsiläs dotterbolag avviker rätt långt från varandra, och målen för dem har uppställts på lokal företagsnivå med hjälp av de certifierade EHS-ledningssystemen. Feedback: Mer specifika motiveringar till förändringar i grafer och siffror Wärtsiläs svar: Vissa av Wärtsiläs operativa miljösiffror fluktuerar mycket från år till år på grund av skaleffekter inom FoU-verksamheten. Därför är det inte så meningsfullt att försöka förklara alla dessa förändringar på en årlig basis. Det har emellertid funnits fall under de gångna åren där förklaringar skulle ha varit nyttiga för våra intressenter. På denna punkt måste vi förbättra oss. Feedback: Personal- och social prestanda; mer information om andelen kvinnor i högsta ledningen Wärtsiläs svar: Wärtsilä informerar om könskvoten och sammansättningen hos styrelsen, direktionen, affärsområdenas ledningsgrupperna och koncernledningen. Detta täcker emellertid inte alla ledningspositioner som kvinnor har. På denna punkt måste vi förbättra oss. 81

Feedback: Bättre information om hur konkurrenskraftigt Wärtsilä är inom hållbar utveckling jämfört med konkurrenterna Wärtsiläs svar: Wärtsilä vill informera om sina hållbarhetsprestationer på ett öppet, ärligt och välbalanserat sätt. Detta borde göra det möjligt för våra intressenter att jämföra våra resultat med andra bolags resultat. Våra intressenters intryck indikerar hur väl vi lyckats i detta. Ekonomiskt ansvar Wärtsilä strävar efter att uppfylla aktieägarnas förväntningar och att främja samhällets välfärd. Detta förutsätter en effektiv, lönsam och konkurrenskraftig företagsverksamhet. Ett gott ekonomiskt resultat utgör grunden för andra delområden inom hållbar utveckling miljön och det sociala ansvaret. Skapande av ekonomiskt mervärde Wärtsiläs målsättning är att skapa ekonomiskt mervärde för sina intressenter. Fokusområdena är en god lönsamhet och en förbättring av ägarvärdet. För att uppnå dessa måste vi även uppfylla andra intressenters förväntningar genom att bland annat utveckla och leverera högklassiga och miljövänliga produkter, lösningar och tjänster för kunderna, skapa långsiktiga partnerskapsrelationer till leverantörerna, erbjuda arbetstagarna en konkurrenskraftig lön och bra arbetsförhållanden samt främja lokalsamhällenas välfärd på våra verksamhetsställen. Trots den osäkra marknadssituationen som rådde under året stödde våra framgångar vår strategi om lönsam tillväxt. Vår tillväxtmålsättning är 6-7% över konjunkturcykeln och vår lönsamhetsmålsättning är 8-10% +/- 2% av omsättningen över konjunkturcykeln. År 2009 ökade vår omsättning 14% till 5.260 miljoner euro. Europas andel av omsättningen var 31%, Asien 37%, Amerika 22% och övriga 9%. Lönsamheten förbättrades märkbart med 21% och var 638 miljoner euro. Skapandet av ekonomiskt mervärde till intressenter MEUR 2009 2008 2007 2006 2005 Kunder Omsättning 5 260 4 612 3 763 3 190 2 639 Leverantörer Inköpta varor, material och tjänster -3 593-3 134-2 576-2 034-1 791 Genererat mervärde 1 667 1 479 1 187 1 156 847 Fördelning av mervärdet Utdelat till intressenter Anställda Löner 735 693 592 511 434 Offentliga sektorn Skatter och sociala avgifter 337 288 242 213 150 Finansiärer Nettofinansieringskostnader 34 9 8 7 23 Ägare Dividend 173 148 408 167 283 Samhällen Givna donationer 1 1 1 1 För utveckling av affärsverksamheten 388 340-64 257-43 Kunder Wärtsilä tillför kunderna mervärde genom att leverera produkter, lösningar och tjänster som uppfyller deras behov och förväntningar. Utvecklandet av högklassiga, tillförlitliga och miljöanpassade lösningar och tjänster kräver långsiktigt samarbete och fortlöpande växelverkan med kunderna. Vi erbjuder kunderna service och underhåll under produkternas hela 82

livscykel med vars hjälp produkternas prestanda upprätthålls under deras ekonomiska livslängd. Genom moderniseringar kan driftstiden för redan existerande produkter förlängas ytterligare. Leverantörer Leverantörerna spelar en betydande roll i vår leveransprocess. Vi strävar efter att skapa varaktiga partnerskap med nyckelleverantörerna för att säkra en ömsesidig förståelse och förmåga att reagera på våra strikta process- och produktkrav. Utöver ekonomiska fördelar ger partnerskapet mervärde till leverantörerna i form av det kompetens- och utvecklingsstöd som vi erbjuder och samtidigt drar Wärtsilä nytta av leverantörernas kompetenser. Ett lyckat partnerskap 83

kan även leda till internationalisering av den lokala leverantören, om leverantören blir en del av vår globala leveranskedja. Värdet på de nyttigheter, material och tjänster som Wärtsilä köpte år 2009 var 3.593 miljoner euro. Största delen av våra över 3.700 aktiva leverantörer finns i Europa, där även våra största produktionsanläggningar är belägna. Vi investerar också kontinuerligt i utvecklandet av ett starkt leverantörsnätverk i Asien. Personal I slutet av år 2009 hade Wärtsilä sammanlagt 18.541 anställda globalt. Dessutom sysselsatte vi indirekt tusentals personer via vår leverantörskedja. Vår målsättning är att erbjuda våra anställda konkurrenskraftiga löner, möjligheter till fortlöpande personlig utveckling samt goda arbetsförhållanden. Med hjälp av dessa målsättningar vill vi anställa kunniga och motiverade medarbetare. Det är särskilt viktigt att utveckla medarbetarnas kunskaper och kompetens med tanke på både vår affärsverksamhet och utvecklingen av personalen. De utbetalda lönerna år 2009 uppgick till 735 miljoner euro sammanlagt. Förutom grundlöner inkluderar siffran betalningar som baserar sig på flera bonus- eller resultatbaserade belöningssystem, som täcker ca 60% av den totala personalen. Pensionsskydd Pensionsskyddet baserar sig på gällande lagstiftning och avtal i varje land. I Finland har pensionsskyddet till största delen täckts genom APL-systemet. De största förmånsbestämda pensionssystemen finns i Nederländerna, Schweiz och Storbritannien. Största delen av dessa förmånsbestämda pensionssystem förvaltas av pensionsstiftelser, vars tillgångar inte ingår i koncernens tillgångar. Dotterbolagens inbetalningar till stiftelserna sker i enlighet med varje lands lokala lagstiftning och praxis. Auktoriserade aktuarier i respektive land har gjort de försäkringsmatematiska beräkningarna för de förmånsbestämda pensionssystemen. Ytterligare information om koncernens pensionsansvar finns i bokslutet, not 21. Pensionsansvar. Lönenivåer I varje land tillämpar och följer Wärtsilä den lokala arbetslagstiftningen och respekterar lokala kollektivavtal, som ofta definierar minimilönerna. Därtill påverkas ingångslönerna av arbetsuppgiften och utbildningen. Miniminivån fastställs av 84

lagstiftning och andra bestämmelser, men de verkliga lönerna överstiger ofta dessa nivåer. Totala kompensationspaket skräddarsys för varje land enligt både företagsmässiga belöningsriktlinjer och lokal arbetsmarknadspraxis. Grundlönen fastställs så att den uppfyller marknadsförhållandena, arbetskraven samt den individuella kompetens- och prestationsnivån. Anställningsprinciper I princip offentliggörs alla lediga arbetsplatser både internt och externt, vilket garanterar jämställda möjligheter för jobbsökande inom Wärtsilä. Om inga specifika orsaker föreligger, såsom behov att anställa utlänningar p.g.a. överföring av kompetens från andra länder, anställs lokala arbetssökanden. Denna princip gäller också den högsta ledningen, som omfattar den globala affärs- och företagsledningen samt den lokala företagsledningen. Offentliga sektorn Wärtsilä betalar olika sociala avgifter och skatter till staten i de olika länderna. Under redovisningsperioden 2009 uppgick inkomstskatterna och de sociala avgifterna till 337 miljoner euro. Arbetstagarnas sociala avgifter används till att finansiera pensioner och arbetslöshetskydd samt övriga sociala förmåner som skapar trygghet och förbättrar livskvaliteten för bolagets medarbetare och deras familjer. Wärtsiläbolagen får även stöd från den offentliga sektorn. Stöden från den offentliga sektorn år 2009 var 14 miljoner euro och de anknöt bland annat till forsknings- och produktutvecklingsprojekt såsom det betydande forskningssamarbetsprojektet HERCULES. 85

Finansiärer och aktieägare Finansiärer År 2009 var Wärtsiläs nettofinansieringskostnader 34 miljoner euro. Vid slutet av året uppgick Wärtsiläs räntebärande främmande kapital, netto till 414 miljoner euro, soliditeten till 40,0% och nettoskuldsättningsgraden till 0,28. Aktieägarvärde Till aktieägarna föreslås att 173 miljoner euro utdelas i dividend. Målsättningen är att dividenden skall utgöra 50% av det operativa resultatet per aktie. Den aktiespecifika dividendutdelningen presenteras i noterna till bokslutet. Wärtsiläs resultat per aktie var 3,94 euro/aktie, och marknadsvärdet vid slutet av 2009 var 2.768 miljoner euro. 86

Samhällsstöd Vi stöder medborgaraktivitet, kultur och välfärd. Wärtsiläs styrelse har understött barn- och ungdomsarbete, försvarsarbete, krigsinvaliderna samt medicinsk och teknisk forskning. År 2009 donerade Wärtsiläs styrelse totalt 70.000 euro till dessa ändamål. Av styrelsen beviljade donationer TEUR 2009 2008 2007 2006 2005 Totalt 70 70 70 70 70 Donationer till lokala organisationer¹ TEUR 2009 2008 2007 2006 2005 Totalt 527 463 485 614 344 1 2005-2006 innehåller uppgifterna för de tolv största bolagen och 2007 2008 för de fjorton största bolagen. 2009 innehåller uppgifterna för de 15 största Wärtsiläbolagen samt för moderbolaget. Wärtsilä och klimatförändringen Wärtsilä Italia S.p.A är det enda dotterbolaget som är föremål för EU:s utsläppshandel (ETS) på grund av fabrikens värmeanläggning. EU:s utsläppshandel har inte haft någon inverkan på lönsamheten. Wärtsiläs huvudansvar i fråga om klimatförändringen är att utveckla och erbjuda produkter, lösningar och tjänster som gör det möjligt för kunderna att minska sina utsläpp av växthusgaser. Vi hjälper också våra kunder att utnyttja Kyoto-avtalets flexibilitetsmekanismer (JI och CDM) i sina kraftverksprojekt. Ytterligare information om Wärtsiläs lösningar för att förebygga klimatförändringen finns i avsnittet Miljöansvar. De potentiella affärsriskerna i anslutning till klimatförändringen och Wärtsiläs produkter presenteras i anslutning till klimatförändringar och hållbar utveckling i avsnittet om riskhanteringen i Corporate Governance-översikten. Wärtsilä i index för hållbar utveckling Wärtsilä har upptagits i Ethibel Investment Register och Ethibel Pioneer Sustainability Index, ASPI Eurozone Index och FSTE4Good Index. FTSE4Good Index Series är ett jämförelseindex för anvsvarsfulla placerare. Anslutningskriterierna har planerats så att de hjälper placerarna att minimera sociala, miljömässiga och etiska risker. Kriterierna fokuserar på företagsansvar, mänskliga rättigheter, miljöverksamhet, sociala relationer och intressentrelationer samt förebyggande av mutor. 87

Den europeiska bedömningsbyrån för socialt ansvar Vigeo www.vigeo.com ASPI EurozoneIndex Detta index består av de 120 noterade bolag i euroområdet som haft de bästa sociala och miljömässiga prestationerna. Aktierna väljs utifrån Vigeos betyg. Ethibel Pioneer Index & Ethibel Excellence Index Wärtsilä har ingått i investeringsregistren Ethibel PIONEER och Ethibel EXCELLENCE (se www.ethibel.org) sedan 28.1.2005 och på nytt 12.6.2009) och har kontrollerats med dess CSR-profil sedan dess. Dessa placeringsregister bildar grunden för de europeiska kvalitetsmärkena ETHIBEL PIONEER och ETHIBEL EXCELLENCE, som endast beviljas placeringsfonder och finansiella produkter. 88

Koncept för virtuella möten gynnar miljön och förbättrar livskvaliteten Wärtsiläs fokus på att minska sin egen ekologiska inverkan och på att sänka kostnaderna resulterade i början av 2009 i flera olika koncept för virtuella möten som lanserades inom koncernen. Tre huvudkoncept för virtuella möten har tagits i bruk under året: Office Communicator, som möjliggör livechattar mellan två eller flera personer; Live Meetings som möjliggör möten mellan flera personer över datorer och där presentationer kan delas och videokonferenssystemet Telepresence. Telepresence möjliggör bilder i naturlig storlek som skapar en känsla av möten öga mot öga mellan personer i olika delar av världen. I slutet av 2009 fanns det videokonferenslokaler på 18 ställen runt om i världen från Shanghai till Brasilien. Dessutom höll man på att bygga flera nya lokaler. I slutet av året hade antalet virtuella möten stigit till 300-500 om dagen, och den genomsnittliga användningstiden för vår videokonferensutrustning uppgick till 7 timmar om dagen. Antalet virtuella möten kommer att fortsätta öka när mer applikationer installeras på Wärtsiläs verksamhetsställen. Wärtsiläs nya arbetsrutiner har lett till en betydande minskning av resekostnaderna samtidigt som de minskat vårt ekologiska fotavtryck. De har också förbättrat de anställdas livskvalitet genom att minska på antalet resdagar och understött teamarbetet mellan olika verksamhetsställen. Miljöansvar Miljöansvar är ett element som betonas i Wärtsiläs synsätt på hållbar utveckling. I vårt fall har miljöansvaret två dimensioner: produkter och verksamhet. Största delen av våra åtgärder för att förbättra vår miljöprestanda, också i vår verksamhet, sker genom utveckling och förbättring av produkterna. Arbetet stöds av operativa åtgärder baserade på höga miljöstandarder och fortlöpande förbättring. En fortlöpande förbättring av företagets miljöprestanda kräver systematiskt arbete från år till år. Detta arbete styrs av vår strategi och dess miljömålsättningar, verksamhetsprinciperna samt policyn för kvalitet, företagshälsovård, arbetarskydd 89

och miljö, och det koordineras och uppföljs av Forum för hållbar utveckling och EHS-ledningsgruppen. Vid utvecklingen av verksamheten, processerna och produkterna strävar Wärtsilä efter att utnyttja den nyaste tillgängliga teknologin för att uppnå en effektivare användning av material och energi samt för att minska och hantera utsläpp och avfall. Wärtsilä utvecklar och förbättrar kontinuerligt sin verksamhet och sina produkter med hjälp av certifierade miljösystem. Vår princip är att tillämpa certifierade EHS-ledningssystem (Miljö, Hälsa och Arbetarskydd) baserade på ISO 14001 och OHSAS 18001 i alla koncernbolag, utom i dem som endast fokuserar på försäljning. Dessa enheter ska tillämpa Wärtsiläs interna EHS-modell. Våra EHS-ledningssystem omfattar all verksamhet i våra dotterbolag, vilket innebär att vi kan främja miljöskyddet och minska skadliga verkningar på bred front. Bolagets EHS-ledningssystem fokuserar särskilt på iakttagande av lagstiftningen, på identifieringen och minskningen av miljökonsekvenser, -verkningar och -risker, på personalutbildningen och en klar definition av dess ansvar, heltäckande dokumentation av aktiviteter och procedurer, åtgärder i nödsituationer och på en fortlöpande förbättring av miljöprestandan. Företagets dotterbolag ställer upp sina egna målsättningar för betydande miljöaspekter i deras verksamhet och följer upp ledningssystemens funktion. I slutet av 2009 hade 39 Wärtsiläbolag ett certifierat miljösystem. De certifierade miljösystemen omfattar ca 87% av Wärtsiläs personal. Wärtsiläs miljöstyrning 90

Miljömålsättningar Målsättning En minskning av den totala energiförbrukningen med minst 10% (GWh) fram till 2016 jämfört med den genomsnittliga energiförbrukningen 2005. Läge Under 2009 utförde Wärtsilä en preliminär energikartläggning som ger rekommendationer till varje bolag som deltar. Wärtsilä kommer att genomföra energirevisioner i bolag med den högsta energiförbrukningen och potentialen för energibesparningar. Besparningsåtgärderna följs upp på årlig basis. FoU: Full lansering av 710 ppm NO x -motorkoncept för kraftverksmotorer och i fråga om marinmotorer uppfyllande av USA:s och EU:s kommande bestämmelser. Utsläppsnivåerna för kraftverksmotorer har uppnåtts och motortyperna har lanserats stegvis. Full lansering av olika motortyper beror på tillräcklig respons i anslutning till installationer. Wärtsilä 26 marinmotorn certifierades av EPA år 2007 FoU: Minskad bränsleförbrukning för diesel- och gasmotorer, minskad bränsleförbrukning och minskade utsläppsnivåer för tvåtaktsmotorer och minskade utsläppsnivåer för common-rail-motorer. Alla nya Wärtsilämotorer uppfyller IMO Tier II utsläppsbestämmelserna. Utvecklingen av marinmotorer har fokuserat på att förbättra verkningsgraden (minska CO 2 -utsläpp) av dessa motorer. Teknik för att uppnå Tier I motoreffektivitet med Tier II NO x -utsläppsnivåer (-20%) har utvecklats och är i valideringsfasen. Efterfrågan på förbättrad effekt och verkningsgrad i gasmotorprodukter har resulterat i en uppgradering av dem. Första produkten med ökad effekt och förbättrad verkningsgrad har utvecklats och är nu i valideringsfasen. Ship Power: Utvidgning av gaskonceptet, ökad försäljning av miljöanpassade tätningar och förbättring av fartygs propulsiva verkningsgrad. Gasdrivna lösningar har introducerats till marknaden för andra LNG drivna fartyg än LNG-transportfartyg. Det nya sortimentet omfattar en liten gasmotor, mekanisk propulsion för större gasmotorer, samt LNGPac - ett bränslematningssystem ombord fartyg. Målet för utvidgande av gaskonceptet har uppfyllts. Målet för tätningar har också uppfyllts. I vissa fartygstyper finns det bevis att verkningsgradmålsättningen klart har överträffats. Projekt för vidareförbättring av den totala verkningsgraden pågår. Services: Ökning i motorkonversioner från diesel till gas, försäljning av avgasskrubbrar och ökning i antalet motorer som omfattas av CBM- och O&M-avtal. CBM-målsättningen (5.000 MW) har uppnåtts. Flera gaskonversionsprojekt registrerades under 2009. Wärtsiläs skrubber är det första IMO-certifierade systemet och det möjliggör tillträde till nya marknader. Försäljningen av serviceavtal framskrider planenligt och år 2009 var orderingången på rekordhög nivå. 91

Power Plants: Introduktion av en kombinerad avloppsvattenhanteringsenhet för hantering av olika slags avloppsvatten från anläggningar, marknadslansering av våta tekniker för optimerad NO x - reduktion och bränsleekonomi samt aktiv försäljning och marknadsföring av kraftverksteknik baserad på förnybara bränslen. Teknologin för våta tekniker för optimerad NOx-reduktion och bränsleekonomi har utvecklats och validerats. Vidare utvecklingsarbete har lagts på is då marknadens behov har varit begränsade. De andra målsättningarna har redan uppnåtts. Wärtsiläs policy för kvalitet, arbetshälsa och arbetarskydd samt miljö Våra kraftlösningar och tjänster uppfyller eller överträffar våra kunders och andra intressenters förväntningar genom att vara: tillförlitliga och säkra effektiva och miljövänliga anpassade till gällande lagar och föreskrifter. Med hjälp av målsättningar som fastställts av ledningen förbättrar vi fortlöpande vår prestationsförmåga och reducerar skadliga miljöverkningar för att tillfredsställda våra kunder och andra intressenter. Våra affärslokaler erbjuder en säker och hälsosam arbetsmiljö för våra arbetstagare och samarbetspartners. Vår kompetenta organisation handlar som en ansvarsfull global medborgare. Wärtsiläs direktion godkände policyn i januari 2007. Mot hållbarare lösningar Wärtsiläs viktigaste uppgift vad gäller hållbar utveckling är att tillhandahålla miljövänliga lösningar och tjänster som gör det möjligt för kunderna att utveckla sin affärsverksamhet på ett hållbart sätt. Detta förutsätter fortlöpande investeringar i teknologisk utveckling och sökande efter nya lösningar. Wärtsilä prioriterar i hög grad utveckling och tillämpning av teknologier som minskar produkternas miljökonsekvenser. För att bemöta kundernas behov, förbereda sig på framtida krav och bevara ställningen som en föregångare inom branschen måste Wärtsiläs produktutveckling fortlöpande vara innovativ, beslutsam och öppen för nya teknologier. Vi strävar efter att utveckla miljövänliga produkter och lösningar på bred front, inklusive teknologier relaterade till en förbättrad verkningsgrad, minskning av gasformiga och flytande utsläpp, minskning av mängden avfall, bullerbekämpning och hantering av avloppsvatten. Genom en proaktiv inställning till de framtida kraven har Wärtsilä utvecklat både primära och sekundära tekniker samt utvidgat antalet användbara bränslen. Nyckeldragen hos Wärtsiläs miljövänliga lösningar omfattar Tillförlitlighet, säkerhet och lång ekonomisk livslängd Lösningar för utsläppsreduktion Alternativ till tjockolja Bränsleflexibilitet Lösningar som maximerar verkningsgraden med lägsta möjliga livscykelkostnader Lösningar som minimerar vattenförbrukningen 92

Optimering av fartygsdesign och -drift Investeringar i forskning och produktutveckling gynnar både Wärtsiläs kunder och miljön, både på kort sikt och över en längre tidsperiod. Det ökade globala behovet av energi i kombination med allt strängare miljökrav skapar en utmanande operativ miljö för företag inom Wärtsiläs bransch. Wärtsilä har antagit dessa utmaningar genom att förbättra produkternas energieffektivitet samtidigt som man minskat utsläppen från dem. Drivkrafter för hållbar utveckling Miljölagstiftning och -initiativ De viktigaste internationella miljödirektiven i anslutning till Wärtsiläs produkter är Internationella Sjöfartsorganisationens (IMO) och Världsbankens direktiv. Andra centrala miljödirektiv i anslutning till våra produkter är US EPA:s krav och TA-Luftbestämmelserna, som ofta tillämpas på gasdrivna kraftverk, samt Indiens och Japans utsläppsgränser för dieselmotorer. Wärtsilä följer aktivt upp beredningen och utvecklingen av miljölagstiftningen för att säkerställa att bolaget kan anpassa sig till de framtida operativa begränsningarna. Inom produktutvecklingen beaktas även de förändrade kraven på verksamhetsmiljön och utvecklas produkter som skapar konkurrensfördelar för företaget och möjliggör striktare miljöbestämmelser. Wärtsiläs FoU-fokus Wärtsilä utvecklar kostnadseffektiva produkter och lösningar med en hög verkningsgrad som baserar sig på kundernas behov genom att kombinera innovativa teknologier. Utvecklingen av produkter och lösningar bygger på en effektiv hantering av arbetsprocessen för att säkerställa att de uppställda målen nås. Produkternas prestanda och egenskaper verifieras genom simuleringar, funktionella test och långsiktig validering. Wärtsilä utvecklar aktivt produkternas kompabilitet 93

och modularitet samt utvecklar produkter som är lätta att tillverka. En väsentlig del av företagets investeringar i produktutveckling inriktas på att minska miljökonsekvenserna. Wärtsiläs FoU-verksamhet fokuserar på produkter och lösningar som är bränsleeffektiva, tillförlitliga och säkra, självdiagnostiserande, kostnadseffektiva i drift och som ger upphov till minimala miljökonsekvenser under deras livscykel. Företaget tillämpar ett proaktivt synsätt på hanteringen av sina immateriella och industriella rättigheter genom att erbjuda de anställda olika belöningssystem som sporrar till innovation och initiativ. En mycket viktig prioritet i Wärtsiläs FoUverksamhet är att utveckla och trygga företagets kritiska expertisområden. Säkerställande av produkternas tillförlitlighet och säkerhet Den långa operativa livslängden och tillämpningen av Wärtsiläs produkter accentuerar vikten av tillförlitlighet och säkerhet. Wärtsiläs utvecklingsprocess är anpassad för att säkerställa slutprodukternas tillförlitlighet och säkerhet, och omfattande validerings- och testningsprogram genomförs innan produkten lanseras i full skala. Genom att fokusera på de första stegen i utvecklingsprocessen kan utvecklingstiden för nya lösningar förkortas utan att göra kompromisser vad gäller tillförlitligheten och säkerheten. Individuella komponenter valideras under konstruktionen genom avancerade kalkyler och simuleringsverktyg. Denna metod gör det möjligt för Wärtsilä att i ett tidigt skede av processen identifiera områden som bör förbättras, vilket minskar behovet av komponenttestning. Den egentliga komponenttestningen tillåter en snabb validering av systemen, vilket resulterar i snabbare utveckling och lansering av nya produkter. I sin ständiga jakt på nyare och bättre lösningar kan Wärtsilä utföra valideringstest på existerande installationer i samarbete med kunderna. Kunden får fördelar genom att få första inblick i nya teknologier medan Wärtsilä får nytta av långvariga erfarenheter under kontrollerade förhållanden. En typisk fältinstallation är i drift 6.000 timmar om året. När produkten har klarat alla steg i processen och när dess prestanda uppfyller Wärtsiläs höga standarder kan den lanseras på marknaden. 94

Förbättrad verkningsgrad Energieffektivitet har alltid varit en prioritet för Wärtsilä, och betydande förbättringar av verkningsgraden hos våra produkter och lösningar har uppnåtts under årens lopp. Till exempel uppnår de bästa motorerna en toppverkningsgrad på 52%, vilket hör till de högsta uppmätta verkningsgraderna bland existerande kraftgeneratorer. Förbättrandet av en enskild komponents verkningsgrad garanterar emellertid inte nödvändigtvis det bästa övergripande slutresultatet. Till exempel kan man uppnå mer genom mångsidig fartygsdesign, systemintegration och motoroptimering. På motsvarande sätt kan man vad gäller kraftverk uppnå en total verkningsgrad på 90% genom att kombinera olika teknologier. Motoreffektivitet Motoreffektivitet har alltid stått högt på vår agenda. En förbättrad verkningsgrad har emellertid blivit en utmaning eftersom utsläppskraven blivit allt strängare. En viktig orsak bakom vår framgång inom detta område är de integrerade motorfunktionerna som möjliggör låga utsläpp och en hög verkningsgrad. Luft- och bränsleintagningen kontrolleras med ett automatiserat system som garanterar en optimal förbränning under alla driftsförhållanden. Wärtsiläs omfattande erfarenhet av komponentdesign har lett till utvecklingen av förbränningskammare som tål högre cylindertryck och temperaturer. Detta bidrar direkt och positivt till motorns effektivitet. Wärtsilä har flera pågående program som siktar på säkerställandet av en hög verkningsgrad hos motorerna och som samtidigt betydligt minskar utsläppen från dem. Innovativa teknologier, inklusive tvåstegsturbo, justerbar timing av insugnings- och utblåsningsventilerna samt elektroniskt kontrollerad bränsleinsprutning såsom common-rail är viktiga bidragande faktorer i denna uppgift. Förbättrad värmeåtervinning och energikonversion Tillvaratagandet av energin i bränslet kan förbättras ytterligare genom värmeåtervinningskoncept och sekundära cykler. Kombinerade cykler tillämpas i stor omfattning på stationära motortillämpningar och är också fokusområde för utvecklingsoch kommersialiseringsverksamheten på marinmarknaden under de kommande åren. Både traditionella ångbaserade och organiska rankinecykler kommer troligen att användas i olika applikationer. Ytterligare förbättringar kan uppnås genom design av motorer för sekundära cykler. Total verkningsgrad för fartyg Förbättringar av fartygets totala verkningsgrad minskar livscykelkostnaderna och utsläppen. Genom att kombinera vår kunskap om automation, maskineri, propulsion och fartygsdesign och genom att hantera den som en integrerad lösning kan en effektiv fartygsdrift uppnås. Ur ett långsiktigare perspektiv kan energieffektiviteten uppskattningsvis förbättras med 30-50%. Detta uppnås genom optimering av komponentprestanda, fartygsdesign, värmeåtervinning och återvinning av 95

andra förluster, väderleks- och ruttplanering och utnyttjande av nya potentiella teknologier. Fartygets verkningsgrad kan även förbättras med hjälp av följande koncept: Low Loss-konceptet som minskar förlusterna i den elektriska kraftöverföringen med 30-50% Motroterande propulsion Optimering av skrovets design. Flera samutvecklingsprogram med kunder pågår för närvarande och de siktar på betydande nedskärningar av driftskostnaderna. Systemintegration möjliggör förbättringar av verkningsgraden samtidigt som kunden får nytta genom beprövade lösningar från samma leverantör. Det blir lättare för skeppsvarv att optimera tidsscheman för sina byggen och redare får beprövade lösningar med livscykelstöd som är lättare att hantera. Uppgraderingar av propellerns verkningsgrad Framgångsrika konversioner för att förbättra propellerns verkningsgrad med upp till 10% kan uppnås på olika marina fartygsmarknader, som t.ex. inom mudderverk, färjor, fiskefartyg och tankfartyg. Detta möjliggörs av att en öppen propeller byts ut mot en propeller i en dysa. Dessutom undersöks specifik kunskap om växelverkan mellan propellern och fartygsskrovet för att undvika extra motstånd. Den propulsiva verkningsgraden är en viktig faktor för ekonomisk drift bland andra parametrar. Trassel i eller skrovligheter på propellern och skador på propellerbladen kan leda till en effektivitetsförlust på 3-7% i drift. För fartyg som t.ex. tankfartyg och containerfartyg med årliga bränslekostnader som överstiger 5 miljoner euro, kan en sådan försämring av den propulsiva verkningsgraden orsaka kostnader på flera hundra tusen euro om året. Resultatet av pågående projekt, som undersöker effektivitetsförluster för propellrar i drift, blir ett användningsenligt underhåll av fartygspropellrar och kommer således att förbättra fartygens totala verkningsgrad under livscykeln. 96

Reduktion av svaveloxidutsläpp Marina skrubbrar Olika avsvavlingstekniker har använts i Wärtsiläs kraftverkstillämpningar. Inom marintillämpningar kan skrubbrar vara ekonomiskt mycket attraktiva för att bemöta IMO:s framtida krav på svavelutsläpp. Wärtsiläs fortgående projekt för utveckling och kommersialisering av en sötvattenskrubber för marintillämpningar framskrider väl. Tekniken som utvecklats av Wärtsilä godkändes sommaren 2009 av två stora certifieringssällskap och är således den första certifierade lösningen i sitt slag i världen. Nästa steg är ett utvecklingsprojekt för en ny hybridskrubber som fungerar med både söt- och saltvatten. Lågsvavliga bränslen De kommande bestämmelserna som begränsar svavelhalten i marinbränslen medför nya utmaningar för kunderna. Lågsvavliga bränslen har ofta lägre viskositet än vanliga bränslen, och detta påverkar bränsleinsprutningssystemen i dieselmotorer. Modifieringar inte bara av motorn utan också av pannan rekommenderas därför i allmänhet. Wärtsilä kan erbjuda sina kunder stöd vid anpassningen till framtida lågsvavliga bränslekvaliteter. 97

98

99

Reduktion av kväveoxidutsläpp De nya IMO Tier II-reglerna träder i kraft 2011. NO x -utsläppen ska minskas med 20% från de nuvarande utsläppsnivåerna. Dessutom väntas globala begränsningar av användningen av bränslen med en svavelhalt på över 3,5%. I SECA-områden väntas den maximala svavelhalten begränsas till 1%. Alla produkter i Wärtsiläs sortiment uppfyller i dag Tier II-kraven. De följande utsläppsnivåkraven, IMO Tier III, träder i kraft 2016. Detta väntas förutsätta en minskning av NO x -nivåerna med 80% från dagens nivåer. En minskning av NO x -utsläppen med 80% kräver en stegvis förändring av motorteknologin och produktutbudet. Wärtsilä söker efter olika lösningar inklusive: Motorinterna teknologier, Efterbehandlingstekniker Bränslerelaterade tekniker (gas). Alla dessa tekniker måste utvecklas liksom integrationen mellan dem. En pådrivande faktor i arbetet är lösningens livscykelkostnader. Eftersom livscykelkostnaderna år 2016 är svåra att bedöma i dag arbetar Wärtsilä med multipla lösningar för att klara av dessa framtida utsläppsnivåer. Oberoende av vilken teknologi våra kunder föredrar har Wärtsilä för avsikt att ha en konkurrenskraftig produkt som uppfyller vår ställning som den prefererade leverantören. SCR (Selective Catalytic Reduction) väntas spela en större roll i framtiden, och det är viktigt att säkerställa att kombinationer av SCR och skrubbrar kan tillämpas. Wärtsilä har utvecklat ett SCR-system för stationära applikationer som kan tillämpas på höga svavelhalter. Ytterligare utvecklingsarbete kommer emellertid att utföras för att optimera systemet för ett bredare spektrum av applikationer och för att beakta olika bieffekter och randvillkor. 100

De kommande IMO-utsläppsbestämmelserna gäller inte bara nya fartyg utan också vissa redan levererade fartyg. För fartyg som levererats åren 1990-2000 och som har en viss minimimotoreffekt och minimicylindervolym gäller bestämmelserna retroaktivt och för dem blir uppgraderingar som möjliggör låga NO x -utsläpp obligatoriska om de är tillgängliga. Wärtsilä kan erbjuda sina kunder sådana uppgraderingar för flera tvåtaktsmotorer. 101

102

103

Minskning av växthusgasutsläpp Förutom att förbättra sina lösningars verkningsgrad utvecklar Wärtsilä kontinuerligt tekniker för att reducera utsläpp av CO 2 och THC (totala kolväten) från både diesel- och gasmotorer. För gasmotorer har Wärtsilä utvecklat ett koncept som reducerar THC (metanslip) med 20%. De första pilotinstallationerna är redan i drift och har gett positiva resultat. För att komplettera det egentliga motorutvecklingsarbetet håller man på att konstruera, testa och validera ett metanreduktionssystem baserat på kombinerade katalysatorer för motorer. Skapande av nya lösningar Advanced diesel generating set (GENSET) Detta 4-åriga projekt avslutades i juni 2009 och kostade totalt 6,5 miljoner euro. Det finansierades delvis av TEKES (Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer). Projektet utgjorde en del av ett större program som siktade på att undersöka banbrytande teknologier och radikala tillämpningar med stora kommersiella möjligheter. Projektet samordnades av Wärtsilä, och de huvudsakliga forskningsaktiviteterna lades till tekniska universitet i Finland. 104

Wärtsilä bidrog med 37.000 arbetstimmar till projektet, motsvarande över 20 årsverken. Wärtsilä 4L20 laboratorietestmotorn kördes i över 2.600 timmar. De viktigaste framstegen har uppnåtts inom insprutningssystem, den nya turboutrustningen, ventilregleringsteknik och en prototyp för bullerminskande motorkåpor. Mycket intressanta resultat uppnåddes med en prototyp för en permanentmagnetgenerator. Det akademiska resultatet av projektet var över tio magisteravhandlingar och cirka 15 vetenskapliga artiklar. Flera postgraduala universitetsstuderande har arbetat med projektet i anslutning till sina doktorsavhandlingar. Immateriella rättigheter tryggades genom 28 uppfinnarformulär och över 10 patentansökningar. Utveckling av bränslecellteknologi En bränslecell är en ren, effektiv och tillförlitlig energiproduktionsmetod, vilket gör den till en mycket attraktiv möjlighet för decentraliserad kraftgenerering. Sedan år 2000 har Wärtsilä utvecklat bränslecellteknologi för marknaden för decentraliserad energiproduktion och fartygslösningar. Företagets utvecklingsteam för bränsleceller fokuserar på utveckling, planering och tillverkning av ett system baserat på fastoxidbränsleceller (SOFC). I utvecklingsarbetet utnyttjas Wärtsiläs omfattande kompetens inom kombinerad el- och värmeproduktion samt kunskap om kundbehoven inom marinmotorlösningar. Som en del av FoU-programmet utvecklar Wärtsilä som bäst en alfaprototyp till WFC20- och WFC50-motorn som är en fastoxidkraftenhet på 20 respektive 50 kw. Wärtsilä har fortsatt driften av den första demonstrationsenheten i Vasa, där bränslecellen drivs med biogas från sopor. Även större enheter har testats framgångsrikt, och tillverkningen av två WFC50 enheter framskrider planenligt i pilotfabriken i Vasa. Kommersialiseringen av bränslecellerna för kraftverks- och fartygslösningar blir aktuell i början av nästa årtionde. Fartygsdrift med gas Flerbränsledrift med Wärtsiläs flerbränsleteknologi (DF) erbjuder miljöfördelar för gasmotorer. Den möjliggör låga utsläpp av CO 2, NO x, SO x och partiklar och kan drivas med flytande bränsle om gas inte är tillgänglig. DF-teknologin möjliggör även val av bränsle utifrån kostnaden för och tillgången till gas och flytande bränslen. Användningen av DF-teknologi med gas som bränsle är en optimal lösning för fartyg som vistas långa tider i ECA-zoner och för fartyg som transporterar gas, t.ex. LNG-fartyg. Wärtsilä utvecklar ett komplett sortiment av fyrtaktsgasmotorer och relaterad bränslehanteringsutrustning för att kunna leverera lösningar för LNG-fartyg och gasdrivna fartyg i största allmänhet. Förbättrad bränsleflexibilitet Wärtsilä satsar mer resurser på användningen av alternativa bränslen som en del av sin proaktiva inställning som går ut på att tillhandahålla kostnadseffektiva, flexibla och miljövänliga lösningar för sina kunder. Som ett led i detta arbete öppnades ett nytt bränslelaboratorium där man undersöker olika bränslekällor som t.ex. vegetabiliska oljor, djurfetter och emulsioner. Under detta år har vi testat motorer som drivs med jatrofaolja, fiskolja, kycklingolja och olika slags syntetiska biooljor. Möjliggörande av en kontrollerad övergång till en hållbarare elinfrastruktur Wärtsilä utvecklar sina produkter och sin inställning till marknader på ett sätt som gör det möjligt att erbjuda lösningar med högt värde och som tillåter en modernare och hållbarare energiinfrastruktur. Wärtsiläs dynamiska lösningar för stabilisering av elnät gör det möjligt att installera mycket mer icke-reglerbar vindkraft till elnätet utan att äventyra systemets stabilitet. Detta kräver hög flexibilitet med tanke på de dynamiska egenskaperna som t.ex. snabb start, belastning och stopp, hög verkningsgrad över ett stort belastningsområde, flerbränsledrift och möjlighet and förlägga kraftverket i områden med otillräcklig transmissionskapacitet, t.ex. inne i städer utan medföljande problem för stadsbilden eller med buller eller vatten och utsläpp. Kombinationen vindkraft och Wärtsiläs dynamiska kraftverk erbjuder en stor möjlighet för att dramatiskt minska CO 2 -utsläppen i hela världen. 105

Långsiktig forskningsverksamhet HERCULES Beta -projektet Hercules Beta, startades i september 2008 i anslutning till EU:s sjunde ramprogram. Detta 36 månader långa och 26 miljoner euro värda projekt leds av de två ledande motorkonstruktörerna och -tillverkarna, Wärtsilä och MAN Diesel och för samman 32 partners över hela Europa. En fortsatt forskning inom detta ramverk garanterar att den know-how och de partnerskap som skapades under det första HERCULES projektet utnyttjas och vidareutvecklas till nya områden. Ett av projektets syften är att utveckla nya teknologier för att reducera gas- och partikelutsläpp från marinmotorer. Ett annat syfte är att höja motorernas verkningsgrad och tillförlitlighet, vilket i sin tur minskar den specifika bränsleförbrukningen, koldioxidutsläppen och livscykelkostnaderna. Målsättningen är att uppnå en minskning av NO x -utsläppen på över 70% (jämfört med nivån år 2000) och en 10%:s minskning i bränsleförbrukningen fram till 2020. Cleen Forskningsprogrammet för framtida förbränningsmotorkraftverk (Future Combustion Engine Power Plant, FCEP) fokuserar på forskningsämnen och utveckling inom kolvmotorteknologier och relaterade kraftverksteknologier. De centrala forskningsområdena omfattar förbättringar av förbränningsprocessen, energieffektivitet, utsläppsreducerande metoder, värmeåtervinningssystem och teknologier för kraftomvandling. Dessutom omfattar forskningsområdena bränsleflexibilitet och användning av förnybara bränslen. Programmets målsättningar och dess omfattning har utarbetats av branschen i samarbete med forskningsinstitut, vilket möjliggör fördjupat samarbete i genomförandet av programmet och främjandet av banbrytande innovationer över breda gränsytor. De totala kostnaderna för FCEP-programmet uppgår till 38 miljoner euro. De täcks av de deltagande företagen (10,2 miljoner euro) och forskningsinstituten (5,0 miljoner euro). Man har sökt finansiering för resterande 22,7 miljoner euro från Utvecklingscentralen för teknik och innovationer (Tekes). Det treåriga programmet börjar den 1 januari 2010 och slutar den 31 december 2012. Konsortiet består av de ledande tillverkarna av förbränningsmotorer och kraftutrustning, och de stöds av lokala forskningsinstitut och universitet. De 17 medlemmarna i konsortiet har en mycket hög teknisk och vetenskaplig kompetens. Samarbete med intressenter Samarbete över hela värdekedjan blir allt viktigare. Det är nödvändigt för att förstå slutkundens krav, för att förstå och optimera värdekedjans prestanda och för att trygga den kompetens som behövs. Wärtsiläs forskningsorganisation har långvariga samarbetsavtal med forskningsinstitut, ingenjörskonsulter, licensinnehavare och andra företagspartner på områden som är mycket viktiga med tanke på samhällets välfärd och bevarandet av miljön. Wärtsilä samarbetar också med ett antal ledande europeiska universitet som forskar i motorteknologier. Samarbetet med kunderna och leverantörerna skapar mervärde för hela leveranskedjan och slutkunden. De gemensamma målsättningarna identifieras och uppnås bäst genom samarbete som omfattar hela leveranskedjan. Wärtsilä har uppnått lovande resultat genom nära samarbete med olika intressenter när det gällt att förbättra lösningarnas tillförlitlighet, totala verkningsgrad och miljöprestanda. 106

Wärtsilä samarbetar med Mitsubishi Heavy Industries och Hyundai Heavy Industries inom produktutveckling, tillverkning och distribution. Wärtsilä samarbetar också med Becker Marine Systems för att vidareutveckla propeller-rodersystem för fartyg. Wärtsilä deltar för närvarande i ett ökande antal kundutvecklingsprojekt, där man undersöker innovativa lösningar för att konstruera nästa generations mer effektiva fartyg. Livscykeltänkandets betydelse Eftersom Wärtsiläs produkter har en lång ekonomisk livslängd är det viktigt att identifiera och bilda en helhetsuppfattning om de miljöverkningar som produkterna har under deras livscykel. Resultaten av de gjorda livscykelbedömningarna visar att största delen av dieselmotorernas miljöverkningar under deras livscykel uppstår under driftsfasen. Den största miljöpåverkan från motorn orsakas av luftutsläpp under driften och av bränsleleveranskedjan i anslutning till driften. Wärtsilä hanterar sina produkters livscykel genom produktplanering, val av leverantörer, tillverkning, optimering av transporter, livscykelbaserat underhåll samt genom att utbilda och instruera kunderna. 107

108

Lösningar för minskning av växthusgasutsläpp Wärtsilä och klimatförändringen Wärtsilä har utvecklat olika lösningar som bidrar till att minska växthusgaser. Som resultat av långsiktigt utvecklingsarbete har vi lyckats utveckla ett antal motorer med både hög verkningsgrad och låga utsläpp. Dessa motorer används för både marin- och energiproduktionslösningar. En hög verkningsgrad är viktig för att kontrollera klimatförändringen, och våra produkter har låga utsläpp som uppfyller olika miljöbestämmelser. Verkningsgraden hos Wärtsiläs diesel- och gasmotorer varierar mellan 42 52% beroende på motortyp. Wärtsiläs flerbränslemotor (DF) är en annan innovation som har betydande inverkan på förebyggandet av klimatförändringen. Tack vare den teknologi som Wärtsilä utvecklat kan våra kunder flexibelt använda olika bränslen i samma motor. Detta gör det också möjligt att minska miljökonsekvenserna. Förutom kraftverkstillämpningar används DF-motorer även som kraftkälla på LNG-fartyg och i framtiden även på andra slags fartyg. Denna enskilda lösning innebär att de totala CO 2 -utsläppen från alla våra nuvarande kunders applikationer reduceras med flera miljoner ton, jämfört med traditionella gastransporter. Samtidigt förbättras tillgången till gas medan gastransporternas miljökonsekvenser minskar. CO 2 -utsläppen kan reduceras ytterligare med förnybara energikällor såsom flytande biobränslen. Wärtsilä tillämpar nya teknologier även på sina existerande produkter, vilket gör det möjligt att ytterligare minska deras miljökonsekvenser. Med hjälp av våra serviceprodukter kan vi förbättra äldre motorers verkningsgrad och reducera deras utsläpp till samma nivå som hos våra nyare produkter. Vi konverterar också oljedrivna motorer till gas- eller biooljedrivna motorer. Som föregångare inom sin bransch bär Wärtsilä ansvar för utvecklingen och utbudet av avancerade lösningar som gör det möjligt för kunderna att minska på sina miljökonsekvenser. Detta är Wärtsiläs huvudroll i bekämpningen av klimatförändringen. 109

Minskningspotential för växthusgasutsläpp Lösning Effekt (MW) Bränsle Årlig minskning av CO 2 (t) Referensteknik och -bränsle Kraftverk med enkelt omlopp 50 Tjockolja 58 871 Pannanläggning /Kol Kraftverk med enkelt omlopp 50 Tjockolja 43 687 Gasturbin/lättolja Kraftverk med enkelt omlopp 50 Gas 26 342 Gasturbin med enkelt omlopp/gas CHP-motorkraftverk (total effekt 90%) 30 + 30 (Värme) Gas 83 552 Pannanläggning /Kol (El.) + Pannaläggning/lättolja (Värme) DF-motorer i LNG-fartyg 40 Gas 41 000 Ångpanna LNG-kryssingsfartyg 68 Gas 43 000 Kryssningsfartyg/tjockolja Konvertering till gasmotor 50 Gas 57 200 Dieselmotor/tjockolja Wärtsiläs åtgärder för reduktion av växthusgasutsläpp Miljönyckeltal Den miljöbelastning som Wärtsiläs verksamhet orsakar anknyter främst till tillverkningen. Tillverkningens centrala miljöaspekter handlar om användning av energi och naturresurser samt tillverkningsrelaterade utsläpp. Produktutvecklingen förutsätter också testning av produkter och enskilda komponenter, vilket vid sidan om tillverkningen också belastar miljön. 110

De positiva miljökonsekvenserna av produktutvecklingen är emellertid betydligt större än testningens negativa verkningar om man beaktar produktens hela livscykel. De främsta orsakerna till att vissa miljönyckeltal i denna rapport fluktuerar kraftigt från år till år är: Förändringar i produktionsvolym Förändringar i FoU-testningsprogram Förändringar i rapporteringens omfattning och täckning. De miljöindex som används i samband med nyckeltalen är länkade till utvecklingen av omsättningen. Därför har ökade investeringar i FoU under ett visst år ingen inverkan på omsättningen men höjer nyckeltalets absoluta värde. Material, energi och vatten Material De huvudsakliga materialen i Wärtsiläs produkter består av olika metaller: gjutjärn, legeringar och strukturstål, aluminiumlegeringar och brons. Andelen återvunnet material i dessa metaller varierar beroende på material och leverantör. Återvunnet material från t.ex. kasserade mynt och bronspropellrar används för gjutning av nya propellrar. År 2009 var den totala materialförbrukningen 129.320 ton (113.772). De viktigaste materialgrupperna var olika metaller 66% (83), sand 21% (11) och olika kemikalier 10% (4). Energi Total energiförbrukning Den totala energiförbrukningen (i terajoule, TJ) omfattar Wärtsiläbolagens förbrukning av elektricitet, värme och bränslen under de senaste åren. Elektricitet Elektricitet används i produktionen, till exempel i bearbetningen av komponenter, i underhållsverkstäderna och på kontoren. Den el- och värmeenergi som uppstår vid provkörningen av motorer kan utnyttjas. Wärtsiläs mål är att själv använda en del av den producerade elenergin och eventuellt sälja en del till lokala energibolag. På grund av provkörningsverksamhetens karaktär är elproduktionen och bolagets elbehov inte i balans, vilket gör det möjligt att sälja överloppsenergi till lokala energibolag. Värme Uppvärmning av fastigheter står för huvuddelen av Wärtsiläs värmeförbrukning. Den värme som produceras vid provköringar utnyttjas i flera fabriker för uppvärmning. En del av fastigheterna ingår i fjärrvärmenätet, en del har egna värmecentraler och en del uppvärms med elektricitet. Vatten Vattnet som Wärtsilä använder kan indelas i två kategorier: hushållsvatten och kylvatten. Hushållsvatten används huvudsakligen i produktionsfunktionerna, såsom i bearbetning av komponenter och i tvättmaskiner för komponenter samt även i tillverkningen av gjutformar i vissa fabriker och i sanitetssyften. Motorkylning och processkylningsvatten ger upphov till värmeutsläpp i vattendrag. Wärtsiläs fabriker använder ytvatten från lokala vattendrag för nedkylning. I dessa 111

fall utgör kylvattensystemet ett separat system, varvid värme är det enda utsläppet som leds ut i de naturliga vattendragen. Spillvattnet leds genom avlopp till lokala vattenreningsverk. Om spillvattnet inte är avloppsdugligt hanteras det ändamålsenligt vid till exempel en anläggning för riskavfall. 112

113

Utsläpp och avfall Utsläpp i luften Det buller som produktionen ger upphov till uppstår främst vid provkörningen av motorer och i ventilationsanordningarna på produktionsanläggningens tak. Bullret är huvudsakligen lågfrekvent och därmed svårt att uppfatta för det mänskliga örat. För att bekämpa bullret har Wärtsilä särskilt satsat på tekniska lösningar och betydligt kunnat sänka bullernivåerna. Bullerbekämpningen fortsätter emellertid kontinuerligt och förutsätter regelbunden uppföljning. 114

Utsläppen till luften förorsakas huvudsakligen av provkörning av motorer samt av målning av färdiga motorer och andra Wärtsiläprodukter. Utsläppen från provkörningar består av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), koldioxid (CO 2 ) och partiklar samt av små mängder andra utsläppskomponenter. Vid målning av motorer och andra Wärtsiläprodukter uppstår flyktiga organiska föreningar, dvs. VOC-utsläpp. Förutom direkta CO 2 -utsläpp ger Wärtsiläs verksamhet upphov till indirekta CO 2 -utsläpp. De beräknade sekundära CO 2 - utsläppen 2009 var 62.211 ton (54.112 ) (härstammande från köpt el och värme) och CO 2 -utsläppen härstämmande från flyg var totalt 37.882 ton (45.014). Övervakning av miljökonsekvenser Miljökonsekvenserna av Wärtsiläs verksamhet övervakas på följande sätt: Övervakning av luftkvaliteten tillsammans med övriga lokala intressenter Mätning av luftutsläpp Kartläggning av bullernivåer Periodvisa avloppsvattenanalyser Markanalyser Spridningsutredningar och bioindikatorundersökningar Avfallshantering Produktionsverksamheten ger upphov till olika slags avfall som kan indelas i två huvudkategorier: riskavfall och normalt avfall. Riskavfallet består av skärvätskor, olika slags avfallsoljor, färg- och lösningsmedelsavfall, oljigt avfall, fast avfall etc. Riskavfallet transporteras till riskavfallsanläggningar där det hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Alla Wärtsiläbolag sorterar sitt avfall enligt de lokala avfallshanteringsföreskrifterna. Allmänt taget kan avfallet indelas i följande klasser: brännbart avfall, grovt avfall som deponeras på avstjälpningsplatser samt rent papp- och pappersavfall. Dessutom insamlas träavfall, skrotmetall och metallspån separat. Endast grovt avfall och i vissa fall träavfall transporteras till avstjälpningsplatser för slutgiltig deponering. Övrigt avfall utnyttjas som råvara eller för energiproduktion. Avfallshantering i Wärtsilä har fyra mål: Wärtsilä har fyra mål i anslutning till avfallshanteringen: minska mängden av avfall som uppstår i processerna utnyttja avfallet som material utnyttja avfallet som energi bli av med avfallet på ett sätt som är skonsamt mot miljön 115

116

117

Iakttagande av lagstiftningen Wärtsiläbolagen iakttar den lokala miljölagstiftningen. Verksamheten i Wärtsiläs produktionsbolag förutsätter giltiga miljötillstånd. Wärtsiläbolagen har erforderliga tillstånd, och således uppfylls villkoren allmänt taget. Avvikelserna beskrivs i de följande kapitlen. Miljöstörningar och klagomål Antalet störningssituationer, klagomål och avvikelser beskrivs i figuren. De rapporterade störningssituationerna omfattar incidenter där ett Wärtsiläbolag i regel haft skyldighet att anmäla störningen till myndigheterna. Följande beaktansvärda miljöstörningar inträffade på Wärtsiläs verksamhetsställen 2009: 118

1 störning av p.g.a. buller 1 läckage bottenslam 2 eldsvådor 2 läckage av brännolja 1 läckage av oljigt vatten 1 luktstörning Alla ovannämnda störningar undersöktes och ändamålsenliga åtgärder vidtogs. Den vanligaste orsaken till miljöklagomål från grannar gällde buller, lukter och rök. Alla klagomål undersöktes och ändamålsenliga åtgärder vidtogs vid behov för att korrigera situationen. Avvikelser Inga avvikelser inträffade under rapportperioden. Avvikelser som togs upp i föregående rapport Wärtsilä Guatemala S.A. har vidtagit de korrigerande åtgärder som föreslogs i den tekniska undersökningen. Wärtsilä France S.A. identifierade en lösning som inte var genomförbar. Alternativa lösningar undersöks. Wärtsilä Denmark A/S har vidtagit nödvändiga åtgärder genom en tillfällig lösning för att uppfylla kraven. Wärtsilä Denmark A/S söker dock fortfarande efter en permanent lösning för avloppsvattenfrågan. Wärtsilä Iberica S.A. och Wärtsilä Singapore har vidtagit korrigerande åtgärder för sina fall. 119

Miljökostnader och ansvar I anslutning till Wärtsiläs verksamhet har vi definierat kostnader som miljökostnader om de bidrar till att förebygga nedsmutsning av luft, mark eller vattendrag, eller om de berör avfallshantering, miljöhantering eller bullerkontroll. Wärtsiläs fastigheter och miljöansvar De fastigheter som Wärtsilä äger eller hyr ligger i regel i urbana områden. Bolaget har inte kännedom om att någon av fastigheterna skulle ligga i ett område som är känsligt med tanke på naturens mångfald. Miljöriskerna och -ansvaren har identifierats och utretts som en del av den heltäckande riskhanteringen. Eventuella ansvarsförhållanden som berör Wärtsiläs verksamhet anknyter främst till bolagets fastigheter. Miljöansvaren har utretts systematiskt i samband med varje fastighetsaffär. Wärtsilä har identifierat några fall som i framtiden kan förknippas med miljöansvar, men de väntas inte ha stor ekonomisk betydelse för Wärtsilä. Miljöinvesteringskostnader och miljödriftskostnader MEUR 2009 2008 2007 2006 2005 Miljöinvesteringskostnader 1,1 2,6 2,5 1,8 2,5 Miljödriftskostnader 4,2 5,4 4,1 3,5 3,0 Preliminär energikartläggning I enlighet med engagemanget för energieffektivitet utförde Wärtsilä en preliminär energikartläggning under 2009. Syftet för denna preliminära karläggning var att identifiera de aktuella energieffektivitetsresultaten och energimedvetenheten, att samla grundläggande information som behövs för framtida planering, att utvärdera det aktuella och potentiella behovet av en fördjupad energianalys i varje land och/eller verksamhetsställe, samt att lokalisera och identifiera åtgärder för förbättrad energieffektivitet. Kartläggningen utfördes av ett externt bolag, och sammanlagt 143 av Wärtsiläs verksamhetsställen i 60 länder deltog i kartläggningen. 120

Resultaten av kartläggningen inkluderade rekommendationer för åtgärder på företags- och/eller enhetsnivå. Resultaten visade att de 10 mest energiförbrukande företagen år 2008 konsumerade 85% av elen, 98% av bränslena och 95% av värmen. Under 2010 kommer Wärtsilä att genomföra energianalyser åtminstone i Kina, Spanien och Italien. I Finland har energirevisioner redan genomförts, och en detaljerad plan för förbättring av energieffektiviteten har utarbetats. Målet för totala energibesparingar i absoluta siffror är 47 GWh fram till 2016. Övergripande process för en förbättrad energieffektivitet Personal och socialt ansvar I målen för socialt ansvar i Wärtsiläs strategi presenteras de viktigaste områdena för Wärtsiläs sociala ansvar. Wärtsilä har som mål att ha en energisk, kompetent och motiverad personal med spännande och meningsfulla arbetsuppgifter och karriärmöjligheter och som leds av utmärkta chefer. Ett gott samhällsmedborgarskap kan uppnås genom öppen kommunikation och goda relationer till relevanta intressenter. Wärtsiläs affärsverksamhet och relationer till sina intressenter bygger på verksamhetsprinciper som alla Wärtsiläs medarbetare är skyldiga att följa. Bolaget har också som målsättning att erbjuda trygga arbetsförhållanden för sina arbetstagare, avtalspartners samt andra personer som arbetar på olika håll inom koncernen genom att tillämpa högklassiga standarder för företagshälsovården och arbetarskyddet. Inom affärsområdet Ship Power började Wärtsilä justera resurserna och organisationen på grund av den globala ekonomiska krisen och kollapsen inom sjöfartsindustrin och skeppsbyggnadsmarknaden efter en lång period med stor efterfrågan. I anslutning till de lokala omstruktureringsplanerna har Wärtsilä erbjudit stöd både till chefer som hanterat besvärliga situationer och i synnerhet till överloppsanställda genom att erbjuda dem hjälp med att hitta arbete, via företagshälsovården och annat HR-stöd. 121

Förverkligande av de målsättningar för socialt ansvar som godkänts av Wärtsiläs direktion Mål Fastställande av riktlinjer för jämlika möjligheter inom koncernen. Läge Riktlinjer för jämlika möjligheter inom koncernen definierades 2009 och kommuniceras fram till slutet av första kvartalet 2010. 95% av nyckelleverantörerna skall omfattas av leverantörsutvärderingen 2010. Alla dessa leverantörer skall vara godkända av Wärtsilä, och 50% av dem skall ha det högsta betyget. Målet är uppställt för år 2010. Leverantörsbetygen följs upp av Wärtsiläs leverantörshantering. I slutet av 2009 omfattade leverantörsbetygen 90% av nyckelleverantörerna av vilka 67% hade nått upp till det högsta betyget. Utvecklingssamtalen skall omfatta 100% av personalen i slutet av år 2009. Utvecklingssamtalen omfattade 78% av personalen i slutet av 2009. Målet på 100% är ett allmänt mål och en allmän princip bland de anställda. En enhetlig riktlinje för utvecklingsprocessen bland industriarbetare definierades i december 2009. EHS-ledningssystem implementeras i dotterbolag. Wärtsiläs dotterbolag implementerar EHS-ledningssystem planenligt. I slutet av 2009 hade Wärtsilä 39 certifierade ISO 14001-företag (som täcker 87% av personalen) och 31 certifierade OHSAS 18001-företag (som täcker 72% av personalen). Noll förlorad tid p.g.a. arbetsolyckor på lång sikt. Dotterbolagen har implementerat sina handlingsplaner för att uppnå målet. Positiva resultat har redan uppnåtts, frekvensen för olyckor med förlorad arbetstid var 12,9 jämfört med 16,3 året innan. Arbetssäkerhetskort för alla arbetstagare inom fältservice. Wärtsilä Land & Sea Academy har färdigställt en säkerhetshandbok och en e-inlärningsmodul för säkerhetsutbildning inom koncernen som publiceras för alla Wärtsiläs medarbetare i april 2010. Säkerhetskort skickas till alla deltagare som genomgår utbildningen med godkänt betyg. 122

Personal Personal och strukturella förändringar 2009 Antalet anställda har hållit sig på samma nivå under 2009. Nyanställningar har uppvägts noggrant, och man har fokuserat på intern och korsvis arbetsrotation och flyttningar. Wärtsilä och Metso fullbordade transaktionen där Metsos Heat & Power-affärsområde och Wärtsiläs Biopower-affärsområde fusionerades till samföretaget MW Power Oy. Transaktionen slutfördes den 1 januari 2009. 44 anställda överfördes från Wärtsilä till det nyetablerade samföretaget. I maj 2009 förvärvade Wärtsilä resterande 60 procent av aktierna i Wärtsilä Navim Diesel i Italien och ökade innehavet i bolaget till 100%. Bolagets hela verksamhet är belägen i Genua, Italien. Wärtsilä Navim Diesel hade 88 anställda. Dess verksamhet har integrerats med Wärtsilä Services i Italien och hela personalen fortsatte som Wärtsiläanställda. Wärtsilä fortsatte också att förvärva och integrera fartygsdesignbolag. I april förvärvade Wärtsilä Vik-Sandvik Albatross d.o.o i Serbien med 40 anställda, i oktober förvärvades CJSC Vik-Sandvik Russland i Ryssland med 11 anställda och i maj förvärvades Vik-Sandvik IHB Design AD i Bulgarien, som rapporteras som ett intressebolag där Wärtsiläs innehav uppgår till 50%. Utöver direktanställda anställde Wärtsilä indirekt en extern arbetskraft på 2.730 årsverken i form av underleverantörer i sina fabriker och enheter. Antalet anställda i enheterna i Finland uppgick till 3.469. Affärsområdet Ship Power inledde en omstrukturering av organisationen och resurserna för att justera dem till den betydligt försvagade situationen på den globala marinmarknaden. 400-450 arbetsplatser ska skäras ner globalt. Genom dessa åtgärder ser Wärtsilä fram emot årliga inbesparingar på ca 30 miljoner euro. Effekterna av inbesparingarna började realiseras stegvis under andra hälften av 2009 och kommer att nå full effekt i slutet av 2010. Utöver minskningen av antalet anställda inom Ship Power har alla andra kostnadseffektiverande åtgärder tagits i bruk såsom virtuella mötes- och konferenssystem i stället för resor, och dessutom har bolagets riktlinje om att inte höja lönerna iakttagits. Samtidigt har Ship Power som mål att uppnå en betydande förändring genom att införa enhetliga rutiner för Ship Powers verksamhet. Förändringen bevarar fördelarna med affärsområdets starka lokala närvaro genom att förbättra försäljningen, konstruktionen och verkställandet av projekt samt genom att utveckla operativa kunskaper och färdigheter och skapa en anda av kontinuerlig förbättring inom hela Ship Power-teamet. Antal anställda per affärsområde Antal anställda Förändring Services 11 219 208 Ship Power 1 140-461 Power Plants 835-69 Industrial Operations 4 911 28 Övriga 436 23 Personalstyrning 2009 Målsättningen för Wärtsiläs personalstrategi är att stöda förverkligandet av affärsverksamhetens målsättningar genom att garantera kompetenta och motiverade personalresurser för affärsfunktionerna. Med andra ord: stöd i organisationsdesign och -ändring, fortlöpande utveckling av kompetensen, prestationsbaserade belöningar, säkerställande av att rätt personer är på rätta platser och stärkande av ledarskaps- och förvaltningskompetensen inom organisationen. 123

Wärtsiläs HR-verksamhet fortsatte att utveckla de allmänna personaladministrationsprocesserna och -verktygen och de allmänna arbetsrutinerna över nations- och organisationsgränserna. Betydande steg har tagits inom Wärtsilä genom att implementera nya tekniker och verktyg som möjliggör virtuella samarbetsformer och konferenser. Dessa åtgärder ger inbesparingar och, vilket är viktigare, ökar effektivitet och balanserar relationen mellan arbete och fritid genom den minskade mängden arbetsresor. Under 2009 fortsatte Wärtsilä att utveckla sina kärnprocesser inom personaladministrationen och förbättrade effektiviteten hos de verktyg som cheferna och arbetstagarna behöver för att implementera processerna. Utvecklingssamtal stöder fullständigt den årliga processen. Ett gemensamt informationssystem för personalresurser används globalt. Högklassiga och noggranna uppgifter om arbetstagarna ger en stark grund för ytterligare utveckling av verktygsstödda personalprocesser, resursplanering, rapportering och analys. Prestationsstyrning Prestationsstyrningsprocessen hjälper Wärtsilä att nå sina affärsmål genom att översätta affärsstrategierna till åtgärder inom personaladministrationen samt individ- och teamspecifika mål. Alla Wärtsiläanställda ska känna till och förstå Wärtsiläs affärsstrategi och dess mål och, vilket är ännu viktigare, känna till målen för sina egna enheter och de viktiga målområden som anknyter till deras arbete. Wärtsilä fortsatte att fokusera på prestationsstyrningen. Under 2009 integrerades åtta arbetssätt baserade på Wärtsiläs värderingar med både definierandet av målen och den övergripande utvärderingen av prestationerna i slutet av resultatperioden. Förväntningarna på arbetssätten ingår i utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtal med individer eller team förs åtminstone en gång om året. Målet för förverkligandet av de årliga utvecklingssamtalen var 100% i slutet av 2009. I flera enheter uppnåddes målet, men i genomsnitt förverkligades de till 78%. Inom prestations- och kompetenshanteringsprocesserna har Wärtsilä definierat 15 globala arbetsfamiljer som inkluderar ramar för arbetsnivåer och -grader samt generiska arbetsprofiler som möjliggör analyser av organisatoriska strukturer och som harmoniserar nyckelkvalifikationerna för arbetsuppgifterna, ramar för belöningarna, samt jämförelser med marknadsdata. Utveckling av ledarskapstalanger Wärtsilä fortsatte att utveckla ledarskapet på flera områden. Ett årligt utvecklingsprogram för högsta ledningen hölls i november och tre nya globala utvecklingsprogram för personer som jobbar med ledningsuppgifter har införts och kommer att genomföras i samma omfattning under 2010. Antalet utbildningsdagar för chefer följs också regelbundet upp som en nyckelprestationsindikator inom HR. Inlärning i arbetet, inlärning på egen hand, mentorering, träning och arbetsuppgifter vars syfte är att möjliggöra kompetensöverföring från erfarna medarbetare till yngre arbetstagare är en integrerad del av inlärnings- och kompetensutvecklingen i organisationen. Anställda erbjuds formell utbildning på alla organisationsnivåer: från introducerande utbildning för nya medarbetare till utbildning av den högsta ledningen. Wärtsiläs medarbetare deltar i 3,7 utbildningsdagar om året i genomsnitt. Antalet utbildningsdagar som sammanlagt uppgick till 67.834 antyder vilken betydelse denna funktion har. De flesta utbildningar skräddarsys för avdelningarnas specifika behov. Utbildningsdagar per personalgrupp Dagar/arbetstagare 2009 2008 2007 2006 2005 Ledning 3,9 2,7 5,3 3,3 3,0 Administration 3,8 3,3 2,9 3,9 3,3 Arbetare 3,5 3,5 2,8 2,4 2,3 124

Framtida talanger genom internationella utbildningsprogram För att garantera ledarskapet och den funktionella expertisen i framtiden har Wärtsilä haft tre internationella topputbildningsprogram i finansiering, FoU och informationshantering. Sammanlagt 26 unga proffs har fått utbildning genom arbetsuppgifter, projektarbeten och utbildning i både Wärtsiläs rutiner och mer ingående på sina kunskapsområden. Programmen är en integrerad del av talangutvecklingen. I programmen får deltagarna ta olika roller och arbeta med mångsidiga uppgifter i Wärtsiläs internationella organisation. Alla tre program avslutas i januari 2010. Utmaningar och prioriteringar inom personaladministrationen 2010 Wärtsilä förbereder sig på att optimera tillverkningen i relation till förändringarna i affärsomgivningen. Wärtsilä måste kontinuerligt förbättra och förändra organisationen för att anpassa den till både kort- och långsiktiga förändringar på marknaden och för att förbereda sig på en hållbar tillväxt och lönsamhet i framtiden. Detta medför en hel del utmaningar och Wärtsilä har för avsikt att behandla medarbetarna så väl som möjligt och erbjuda allt stöd till både chefer och arbetstagare i det föränderliga läget. Wärtsilä vill vara en potentiell och attraktiv arbetsgivare för både nyutexaminerade och erfarna proffs och samtidigt erbjuda möjligheter för personlig utveckling och karriärmöjligheter till dem som redan arbetar i bolaget. Utvecklingen av ledningskompetensen är fortfarande ett viktigt utvecklingsmål på alla områden. Dessutom prioriterar man i hög grad väl implementerade och utnyttjade prestationsledningsprocesser, inklusive kvaliteten på målsättningar, prestationsträning, regelbundna utvärderingar av prestationer och mål samt belönandet av goda och utmärkta prestationer. 125

126

127

Personalpraxis Arbetstagarnas förmåner och avlöning I allmänhet erbjuds visstids- och deltidsanställda arbetstagare samma förmåner som fastanställda arbetstagare. I vissa länder är kvalifikationen bunden till antalet tjänstemånader eller -år dylika skillnader baserar sig vanligen på kollektivavtal i enlighet med den lokala lagstiftningen. Individuella löner granskas en gång om året i anslutning till prestationsutvärderingen och riktlinjerna för årliga lönepåslag. Bolaget kan betala en årlig bonus till sina anställda i enlighet med bolagets regler och på basis av separata bonusavtal. De finansiella resultaten bedöms och bonusen fastställs en gång om året. Arbetstagare kan erhålla direktbonus för utomordentliga prestationer. Förmåner såsom bilar, tjänsteårsbelöningar samt tjänster för välbefinnande, motion och hälsa 128

planeras och implementeras lokalt med beaktande av både företagets riktlinjer och lokal praxis. Grundprincipen för avlöningen av arbetstagarna är att samma lön betalas för samma arbete och prestationer. Lönen skall vara rättvis, skälig och motiverande. En skälig lön fastställs på basis av arbetets krav och skillnaden mellan kompetens och prestationer manifesteras i skillnader mellan individuella löner men inte mellan kön. Minimivarseltid Om händelser får betydande verksamhetsmässiga eller sociala följder, såsom uppsägningar, flyttningar av produktionsanläggningar i sin helhet eller delvis, strukturella förändringar etc., eller transnationella verkningar konsulteras Europeiska företagsrådet EWC och/eller lokala arbetstagarrepresentanter innan beslut i dylika frågor fattas eller, om detta inte är möjligt, så snabbt som möjligt. Målsättningen är att informera om operativa förändringar under planeringsskedet. Wärtsilä tillämpar Europeiska unionens direktiv, lokala samarbetslagar i företagen, kollektivavtal och motsvarande bestämmelser i fråga om konsultation och lokala förhandlingar. Kompetensledningsprocessen Wärtsiläs kompetensledningsprocess är en effektiv och strukturerad metod för utvecklingen av kompetensen på lång sikt inom våra affärsfunktioner. För att veta var vi skall sätta in åtgärder för kompetensutveckling måste vi först identifiera de kompetensområden som är kritiska för vårt företags framgång både i dag och i framtiden. Genom samma process kan vi också identifiera de individuella utvecklingsbehoven på kort och lång sikt. Utvärderingen av våra arbetstagares kompetens och jämförelserna med kompetensmålsättningarna gör det möjligt för oss att analysera brister i kompetensen. Syftet med Wärtsiläs utbildningsverksamhet och personalutveckling är att utveckla, bevara och uppdatera den know-how och kompetens som krävs för att genomföra bolagets strategi. Ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och förmåga att anpassa sig till ständiga förändringar i verksamhetsmiljön är livsviktiga framgångsfaktorer för Wärtsilä. Samarbete och kommunikation inom koncernbolaget Wärtsiläs samarbete och interna kommunikation har i varje enskilt land organiserats enligt den lokala lagstiftningen. I enlighet med Wärtsiläs verksamhetsprinciper upprätthålls en öppen växelverkan mellan bolagets ledning och representanterna för arbetstagarna i samarbetskommittéerna, och organisationen underrättas om läget såväl i koncernen som i respektive bolag. Även i länder där det inte finns egentliga samarbetskommittéer förs en öppen dialog mellan personalen och bolagets ledning. Regelbundna informationsmöten hör till bolagets verksamhetsprinciper. Arbetstagarnas deltagande i beslutsfattandet sträcker sig också till företagshälsovården och arbetarskyddet (OHS). De flesta Wärtsiläenheter har en OHS-kommitté med representanter från alla personalgrupper. Utöver Wärtsiläs procedurer för samarbete och kommunikation på lokal nivå handlas ärenden som gäller åtminstone två bolag med verksamhet inom EU samt koncernen i sin helhet av Europeiska företagsrådet (EWC). EWC, och dess arbetskommitté har en aktiv roll i behandlingen och främjandet av frågor på koncernnivå. På individnivå förverkligas dialogen inom ramen för årliga utvecklingssamtal. Ämnen för utvecklingssamtalen är koncernens och den egna enhetens målsättningar, samt individernas arbetsbeskrivningar, utveckling av kompetensen, karriäralternativ, personliga målsättningar och respons. Utgångspunkten är att utvecklingssamtal förs med alla arbetstagare. Direkta påverkningsmöjligheter för att utveckla företagets verksamhet sker via utvecklingsförslagsverksamheten. Alla Wärtsiläanställda kan komma med förslag till utveckling av verksamheten antingen genom processen för fortlöpande förbättring (CIP) eller förslagsverksamheten. CIP-förslagen behandlas tillsammans och genomförs på basis av gemensamma beslut. Förslagen utvärderas av interna experter och genomförs om de är realistiska. Wärtsilä uppmuntrar personalen till innovativt tänkande genom att årligen dela ut ett Teknologi- och innovationspris för bästa 129

teknologiska innovation antingen till en enskild arbetstagare eller en arbetsgrupp. Belöningskriterierna är uppfinningsrikedom, miljöanpassning, främjande av teknologiskt ledarskap, produkt/processförbättring och möjligheter att reducera kostnader. Wärtsilä delar årligen också ut ett Kundvårdspris till ett team eller en person som aktivt deltagit i initiativ som utvecklat affärsverksamheten, förbättrat kvaliteten i våra service- och partnerrelationer med kunderna, kundtillfredsställelse eller uppvisande av Wärtsiläs värden. Personalen i siffror 2009 Antal anställda 31.12.2009 18 541 Antalet nationaliteter 110 Förändring i antalet anställda (nettoeffekt) -310 Personalens medelålder år 38,8 Andelen män/kvinnor % 86/14 Ledningspositioner globalt: andelen män/kvinnor i ledningen % 87/13 Personalomsättning (som sagt upp sig) % 10,5 Personalens totala lönekostnader MEUR 735 Andel av personalen som omfattas av olika bonussystem, totalt % 60 Antal förverkligade årliga utvecklingssamtal % 78,1 Arbetshälsa och arbetarskydd Principerna för Wärtsiläs arbetshälsa och arbetarskydd fastställs i bolagets QHSE-policy och direktiv för arbetshälsa och arbetarskydd (OHS). Wärtsiläs dotterbolag bör tillämpa ett ledningssystem som överensstämmer med QHSE-policyn och OHS-direktivet. De centrala faktorerna i ledningssystemet gäller lagenlig verksamhet, identifiering och minimering av risker i anslutning till arbetshälsa och arbetarskydd, utbildning av personalen, skriftliga instruktioner, användning av skyddsutrustning samt fortlöpande förbättring av OHS-prestandan. Syftet med policyn för arbetshälsa och arbetarskydd är att förebygga och ha kontroll över arbetshälso- och arbetarskyddsrisker i anslutning till personalen och intressenterna. Förutom ledningssystemet har Wärtsiläbolagen sådana arbetarskyddsprogram som den lokala lagstiftningen kräver och som i allmänhet implementeras genom arbetarskyddskommittéer bestående av representanter för bolagens ledning och personal. Olycksfall registreras och undersöks i enlighet med den lokala lagstiftningen. Sammanlagt 70% av Wärtsiläs bolag har arbetshälso- och arbetarskyddskommittéer. Genomförandet av arbetarskyddet mäts med prestationsindikatorer, exempelvis antalet olycksfall, sjukfrånvaron och olycksfallsfrekvens. Två fatala olyckor inträffade på Wärtsiläs enheter under rapportperioden. En av Wärtsiläs arbetstagare omkom på hemresan från en kunds lokaler i Kina. En anställd hos en av Wärtsiläs underleverantörer omkom i vår kunds lokaler i Pakistan. Två mindre avvikelser inträffade under rapportperioden. Wärtsilä Argentina fick rekommendationer från ett skadeförsäkringsbolag om att förbättra medvetenheten om lagstiftning gällande hälsa och arbetarskydd för att säkerställa att verksamheten uppfyller bestämmelserna. Wärtsilä UK fick en varning gällande övervakningen av maskiner. De involverade företagen har vidtagit korrigerande åtgärder. Wärtsilä har uppställt ett mål på koncernnivå som strävar efter noll skador som leder till förlorad arbetstid. Detta är ett långsiktigt mål för bolaget för att förstärka säkerhetskulturen, och det kräver åtgärder av alla Wärtsiläbolag och -anställda. Företagens säkerhetsprestanda uppföljs månatligen. Under 2009 fortsatte Wärtsilä att implementera handlingsplanen för noll personskador i alla dotterbolag. Wärtsiläs dotterbolag har uppställt övergångsmål för att uppnå noll skador som leder till förlorad arbetstid. Wärtsilä har utvecklat och publicerat flera riktlinjer och stödande dokument för att stöda det långsiktiga målet noll skador. Wärtsiläs dotterbolag tog i bruk räknare och kalendrar för skador. Starka insatser gjordes inom kommunikation och i spridandet av den nya säkerhetskulturen. Wärtsilä inledde också arbetet för att skapa en säkerhetshandbok och en säkerhetsutbildningsmodul baserad på e-inlärning som lanseras 2010. Wärtsiläs arbete för att minska antalet skador som leder till förlorad arbetstid uppnådde goda resultat 2009: indexet för förlorad arbetstid sjönk med over 20% jämfört med året innan. 130

Mänskliga rättigheter Wärtsilä stöder och respekterar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Wärtsiläs arbetstagare representerar 110 olika nationaliteter, och bolaget stöder ett jämlikt bemötande av hela personalen oberoende av etnicitet, hudfärg, nationalitet, kön, ålder eller religion. Bolaget anställer sina arbetstagare utgående från den kompetens och de kunskaper som krävs för varje enskild arbetsuppgift. Dotterbolagen har olika program och anvisningar för främjande av jämlikhet. Wärtsilä stöder de rättigheter i anslutning till arbetet som definierats av den internationella arbetsorganisationen ILO och ser därigenom till att föreningsfriheten och rätten till avtalsförhandlingar upprätthålls i bolaget. I länder där den lokala 131

lagstiftningen inte erkänner dessa rättigheter strävar bolaget efter att erbjuda personalen andra alternativ för att framföra sina åsikter. Wärtsilä godkänner inte tvångsarbete eller användning av barnarbetskraft i någon form. Wärtsilä har inte kännedom om brott mot mänskliga rättigheter, diskriminering, brott mot arbetsrättigheter eller användning av tvångsarbete eller barnarbetskraft. Wärtsilä Korea dömdes till böter på 17.659 euro, eftersom bolaget inte uppfyllde sin rättsliga skyldighet att anställa handikappade personer så att deras andel av den totala personalen motsvarar 2%. Bolaget har anställt personal främst på arbetarnivå, vilket begränsar antalet arbetsplatser som är lämpliga för handikappade personer. Wärtsilä Argentina S.A. måste ändra på sina lönebetalningsprocesser och -datum, för att de skulle uppfylla nationella bestämmelser. Eftersom bolaget förväntar sig att även dess samarbetspartners och leverantörer skall handla enligt dessa verksamhetsprinciper ställs motsvarande krav också på dem. Bolaget ställer allmänna krav på sina leverantörer och övervakar regelbundet att de uppfylls genom olika prestationsindikatorer och revisioner. Uppfyllandet av kraven är en förutsättning för alla våra huvudleverantörer för att uppnå ställningen som en godkänd leverantör. Wärtsilä utvärderar alla företag i anslutning till fusioner och förvärv. En integrerad del av dessa förvärvsutredningar är att de är förenliga med relevant lagstiftning. Säkerhetspraxis Wärtsilä har en säkerhetspolicy och säkerhetsriktlinjer, som omfattar frågor i anslutning till mänskliga rättigheter och internationella standarder för bästa praxis. Policyn tillämpas också på tredje parts organisationer. Wärtsiläs säkerhetspersonal har utbildats enligt vår policy och våra riktlinjer. Vår säkerhetschef är styrelsemedlem i organisationen ASIS Finland. Samhället Utgångspunkten i Wärtsiläs verksamhetsprinciper är öppenhet och ett gott samarbete med lokala intressenter. Detta gäller såväl lokala myndigheter som personalens familjer, grannar, läroanstalter och medier. Detta sker bland annat genom öppna dörrars dagar, presskonferenser och olika slag av kommunikation till olika målgrupper. Bedömningen av de verkningar som operativa förändringar i Wärtsiläs dotterbolag har på lokalsamhällen görs fallspecifikt. Välgörenhetsverksamheten presenteras i stycket Ekonomiskt ansvar i denna rapport. Leverantörskedjan Wärtsilä har definierat processer för valet av leverantörer, fastställandet av kraven och utvecklingen av leveransförhållandet. Wärtsilä erbjuder sina leverantörer partnerskap, vilket gynnar bägge parters konkurrenskraft. Förutsättningen för partnerskap är en öppen och fortlöpande växelverkan. Partnerskapstänkandet tillämpas också inom Wärtsiläs forskning och produktutveckling där man ofta utövar nära samarbete med universitet och centrala leverantörer. Wärtsilä utvärderar och hanterar sina leverantörer genom hanteringssystemet för leverantörsuppgifter. Wärtsilä gör regelbundna leverantörsutvärderingar. Dessa är indelade i tre kategorier: preliminär kontroll, revision och utvärdering. Den preliminära kontrollen görs på potentiella nya leverantörer innan leverantörsförhållandet inleds. Revision utförs på nya leverantörer eller leverantörer som har problem med prestationsförmågan i förhållande till Wärtsiläs krav. Utvärdering görs för att lösa enskilda avvikelser. I utvärderingen av en leverantör fokuserar Wärtsilä på flera kritiska indikatorer, där Wärtsilä förväntar sig hög standard och goda prestationer av leverantören: iakttagande av relevant lagstiftning, ledning av miljöfrågor, företagshälsovård och arbetarskydd samt kvalitet, kartläggning av processer och kvalitetsplaner och sociala prestationer. 132

År 2009 utvärderade Wärtsilä 180 av sina nyckelleverantörer och genomförde tiotals leverantörsutväderingar. Wärtsiläs leverantörsutvecklingsverksamhet implementeras förtsättningsvis på ett globalt plan. Med hjälp av verktygen för leverantörsutvecklingen förbättrar vi våra leverantörers kvalitet och leveranssäkerhet inom alla våra affärsenheter. Det viktigaste verktyget i verktygslådan är planen för säkring av delarnas kvalitet (Part Quality Assurance Plan). Syftet med säkring av delarnas kvalitet är att säkerställa att leverantören kan producera de överenskomna delarna på ett rationellt och effektivt sätt. Kvalitetssäkringsverksamheten säkerställer också att delarna tillverkas enligt de tekniska specifikationerna i beställningen samt att delarna uppfyller kvalitetskriterierna. Åtgärder mot korruption Bolagets verksamhetsprinciper och brokerdirektiv förbjuder uttryckligen bolaget och dess arbetstagare att ta emot eller erbjuda någon som helst förmån som kan betraktas som muta och att agera på ett sätt som kan leda till intressekonflikter eller bristande lojalitet. Endast sedvanliga gåvor till nominella belopp är därför tillåtna utan speciella lov. Enligt direktiven ska lokal lagstiftning och internationellt erkända principer mot korruption och mutor iakttas. Därtill skall eventuella fall av korruption rapporteras. Wärtsilä ordnar omfattande utbildning för personalen, i synnerhet för försäljningsorganisationen om principerna mot korruption samt de relevanta instruktionerna. Under rapportperioden inträffade en anklagelse om mutor i anslutning till ett projekt i Kenya som blev klart 2001. I maj 2009 väckte den allmänna åklagaren åtal i Finland mot en före detta direktör vid Wärtsilä Finland Oy för grovt givande av muta. I oktober 2009 yrkade den allmänna åklagaren på samfundsbot för Wärtsilä Finland till följd av åtalet mot den före detta direktören. Anklagelsen gällde ett konsultationsavtal som ingicks i anslutning till projektet i Kenya. Målet togs upp vid tingsrätten i Korsholm i november 2009. Genom sitt avgörande av den 18 december 2009 förkastade tingsrätten alla åtal mot direktören och kraven på Wärtsilä Finland. Politisk verksamhet Wärtsilä utövar en öppen policy som erbjuder goda diskussionskontakter med myndigheter på både lokal och internationell nivå. Ett centralt samarbetsområde är den verksamhet som syftar till att minska utsläppen från energiproduktionen. Intressentsamarbetet med myndigheterna anknyter till Wärtsiläs affärsverksamhet och inte till den politiska verksamheten. Konkurrensbestämmelser Wärtsilä har ett lagbundenhetsprogram för att kontrollera konkurrensrättsliga risker. Företagsledningen har starkt engagerat sig i genomförandet av programmet. Hörnstenen i programmet är en konkurrensrättslig handbok som innehåller en beskrivning av de konkurrensrättsliga bestämmelserna och bolagets interna anvisningar för förfarandet. Liksom under tidigare år ordnade Wärtsilä år 2009 ett antal seminarier i konkurrensrätt för nyckelpersoner för att ytterligare förbättra kunskapen om konkurrenslagstiftningen och säkerställa att den iakttas till fullo. Produktansvar Verksamhetsprinciperna för produktsäkerheten fastställs i Wärtsiläs arbetarskydds- och säkerhetspolicy. I avsnittet om Wärtsilä och hållbar utveckling ges närmare uppgifter om frågor i anslutning till produktsäkerheten. Under rapporteringsperioden uppdagades inga brister i produktansvar. 133

Kundtillfredsställelse Wärtsilä utvecklar och fördjupar sina kundrelationer fortlöpande. Wärtsilä stöder sina kunder i konstruktionen, idrifttagningen och driften av den utrustning och de system som bolaget levererar i enlighet med varje kunds krav. Dialogen med kunderna är nödvändig med tanke på utvecklingen av verksamheten, produkterna och tjänsterna. På sina viktigaste marknadsområden ordnar Wärtsilä Kunddagar för existerande och potentiella kunder. Under dessa dagar behandlar man aktuella intressen samt diskuterar existerande och framtida behov och utmaningar. År 2009 ordnade och deltog affärsområdena Ship Power och Power Plants i närmare 200 sjöfarts- och energirelaterade evenemang, internationella och nationella seminarier, mässor och konferenser över hela världen. Dessa evenemang besöktes av tusentals kunder och potentiella kunder samt av andra intressenter såsom konsulter, leverantörer, studerande etc. Wärtsilä använder ett onlinebaserat kundrelationssystem (CROL ) för att mäta Wärtsiläs prestanda under försäljnings-, leverans- och serviceprocessen i enskilda projekt och kundrelationer. Systemet förutsätter att Wärtsilä gör självutvärderingar på basis av samma frågor som ställs till kunderna, vilket möjliggör jämförelser med kundresponsen. Detta gör det möjligt att vidta nödvändiga åtgärder för att korrigera missförhållanden under kundrelationens livscykel. Dålig kundrespons leder automatiskt till krav på korrigerande åtgärder. De kundansvariga personerna ansvarar för dokumenteringen och verkställandet av korrigerande åtgärder samt för att informera kunderna om dem. Därtill ansvarar Industrial Operations, produktbolagen och affärsprocessledningen för vidtagande av åtgärder i fråga om respons som direkt är riktad mot deras verksamhet. De korrigerande åtgärdernas läge och inverkan uppföljs kvartalsvis av den högre ledningen. Den kundrespons som insamlades under 2009 har resulterat i över 500 projekt-/kundspecifika handlingsplaner som Wärtsiläs representanter arbetar med. Handlingsplanerna varierar från överenskommelser med kunden om en kommunikationsplan till mer komplexa tekniska fall av problemlösning. Målet för varje handlingsplan är att reagera på specifik kundrespons och förbättra kundens uppfattning om Wärtsilä. Wärtsiläs prestationsförmåga mäts med hjälp av en enkät där påståenden om Wärtsilä-produkternas och -lösningarnas kvalitet, organisationen och personalens kompetens bedöms. Bedömningen görs på en skala från 1 till 10, där 10 är det bästa vitsordet. Kundtillfredsställelse i medeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Ship Power 7,4 7,4 7,5 7,4 7,2 Services 7,9 7,8 7,7 7,6 7,7 Power Plants 8,1 8,3 8,1 7,9 8,1 Svar 1 859 2 204 1 575 1 477 1 167 Ship Power anpassar sin verksamhet till marknadssituationen Affärsområdet Wärtsilä Ship Power inledde i maj 2009 globala åtgärder för att anpassa organisationens kapacitet till marknadssituationen. Den snabba tillväxten på skeppsbyggnadsmarknaden avstannade helt under sista kvartalet 2008, och på grund av den mycket låga ordervolymen på fartyg stärktes uppfattningen om att ingen snabb vändning skulle vara att vänta i konjunkturerna. Åtgärdsprogrammet där man, utöver andra sparåtgärder, skär ner affärsområdets globala arbetsplatser med 400 450 fram till slutet av 2010. Genom programmet strävar Ship Power efter årliga besparingar på ca 30 miljoner euro. Fram till slutet av 2009 hade man skurit ner 202 arbetsplatser. 134

En betydande del av nedskärningarna har åstadkommits genom interna flyttningar från Ship Power till andra affärsområden som har haft lediga arbetsplatser. Wärtsiläs HR-organisation har aktivt förmedlat information om lediga arbetsplatser. Personalen har även minskat på grund av att man inte har förnyat avslutade visstidsanställningar och inte anställt nya arbetstagare i stället för dem som lämnat Wärtsilä. Utöver dessa åtgärder har anställda även blivit uppsagda. Personalnedskärningarna sträcker sig över en lång period, eftersom minskningen har anpassats till avverkandet av orderstocken och leveranserna så att man orsakar så lite olägenheter för kunderna som möjligt. Arbetslagstiftningen och praxisen varierar från land till land, och därför har även vikten av stödåtgärder och sättet att vidta dem övervägts lokalt. Personalens representanter har deltagit i planeringen och genomförandet av stödåtgärderna. Till exempel i Norge har personer som hotats av uppsägning erbjudits utomstående experthjälp i omplaceringen. I samarbete med företagshälsovården har man i Finland ordnat utbildningar för både arbetstagare och chefer i förändringshantering samt erbjudit stöd och hjälp med jobbsökande. Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde Rapporteringens omfattning Wärtsiläs rapportering om hållbar utveckling 2009 följer GRI:s (Global Reporting Initiative) rekommendationer för rapportering om hållbar utveckling (G3). De rapporterade prestationsindikatorerna är de viktigaste med tanke på Wärtsiläs verksamhet, produkter och intressenter. I avsnittet om hållbar utveckling i årsredovisningen beskrivs bolagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. De viktigaste indikatorerna är signifikanta på bolagsnivå och baserar sig på nyckelindikatorerna i G3-riktlinjerna. Rapporteringen om produkternas prestanda finns främst på internet (www.wartsila.com) och beskriver miljöaspekter och miljöpåverkan i anslutning till Wärtsiläs produkter, Wärtsiläs åtgärder för att minska verkningarna samt Wärtsiläs avancerade miljölösningar. Rapportens omfattning Informationen i rapporten omfattar Wärtsiläs affärsområden. På bolagsnivå omfattar rapporten förutom moderbolaget Wärtsiläs dotterbolag, inklusive produktions-, service- och försäljningsenheterna. Rapporten omfattar inte Wärtsiläs intressebolag, samföretag eller leveranskedjans bolag. Wärtsiläs affärsområden består av Ship Power, Power Plants och Services samt Industrial Operations. De tre första står för den externa omsättningen medan den sista är en intern funktion inom Wärtsilä. Informationen om ekonomiskt ansvar omfattar alla Wärtsiläs bolag. Informationen om miljöansvar och socialt ansvar omfattar alla Wärtsiläs bolag med undantag av följande bolag: Whessoe S.A., Whessoe Total Automation Ltd. Wärtsilä Automation Services, France S.A.S. Wärtsilä Ship Design Poland Sp.z.o.o., Wärtsilä Ship Desing Serbia d.o.o. Wärtsilä Hungary Kft, Wärtsilä Ukraine LLC, Wärtsilä Cyprus Limited Wärtsilä Tanzania Ltd., Wärtsilä Uganda Ltd. Wärtsilä Uruguay S.A., Wärtsilä Belize Ltd. Dessa bolag ansluter sig till rapporteringen om hållbar utveckling under de närmaste åren. Wärtsiläs rapportering om hållbar utveckling är en del av årsredovisningen, och därför utges rapporten om hållbar utveckling årligen. 135

Betydande förändringar i koncernstrukturen De strukturella förändringarna gällande Wärtsilä presenteras i verksamhetsöversikten och anknyter främst till utvecklingen av affärsområdena Ship Power och Services. Den operativa informationens omfattning Operativ information, andel av Wärtsiläs bolag, % 2009 2008 2007 2006 2005 Ekonomi 100 100 100 100 100 Miljö 84 85 90 90 90 Social information 84 85 90 90 90 Operativ information, andel av Wärtsiläs personal, % 2009 2008 2007 2006 2005 Ekonomi 100 100 100 100 100 Miljö 98 95 96 91 95 Social information 98 95 96 91 95 Operativ information, andel av Wärtsiläs produktion, % 2009 2008 2007 2006 2005 Ekonomi 100 100 100 100 100 Miljö 100 100 100 96 98 Social information 100 100 100 96 98 Rapportens tillämpningsområde Insamling av uppgifter Uppgifterna om produkternas miljöprestanda bygger på mätbara testresultat. De uppgifter om miljöansvar och socialt ansvar som beskriver verksamhetens prestationsförmåga har insamlats med hjälp av enkäter från Wärtsiläbolagen. Indikatorerna för ekonomiskt ansvar bygger huvudsakligen på reviderade uppgifter. Uppgifterna om hållbar utveckling samlas in och rapporteras enligt särskilda regler, som innehåller nödvändiga definitioner och anvisningar för de insamlade uppgifterna. Miljökostnader och miljöinvesteringar bokförs enligt Eurostats anvisningar. En ansvarig koordinator har utsetts för varje bolag. Koordinatorn ser till att uppgifter samlas in och konsolideras samt att de 136

är av god kvalitet och tillförlitliga. Uppgifterna om bolagen godkänns av den lokala bolagsledningen innan de konsolideras för koncernen. Uppgifterna om hållbar utveckling rapporteras med Wärtsiläs CSM-rapporteringssystem. Rapporterade uppgifter kontrolleras både lokalt och på koncernnivå före konsolideringen. Wärtsiläs direktion har behandlat och godkänt uppgifterna i rapporten om hållbar utveckling. KPMG Oy Ab har granskat rapporten om hållbar utveckling och bedömt uppgifternas omfattning, jämförbarhet och riktighet. Verksamhetsplatsspecifika bestyrkandebesök gjordes i Havant och Segensworth i Storbritannien samt i Vasa i Finland. Enligt Wärtsiläs bedömning motsvarar raporten GRI G3-riktlinjernas A+ -nivå, vilket tredje parten har granskat. Övriga informationskällor Wärtsilä har publicerat följande rapporter: Wärtsiläs miljörapport 2000 Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 2002 Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 2004 Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 2005 Wärtsiläs årsredovisning 2006 Wärtsiläs årsredovisning 2007 Wärtsiläs årsredovisning 2008. Rapporterna och uppgifterna om hållbar utveckling finns på Wärtsiläs webbplats på adressen: www.wartsila.com. Rapporteringsgruppen för hållbar utveckling Mikael Troberg Director, Testing and Validation, Industrial Operations Ari Suominen Director, Technology, Industrial Operations Juhani Hupli Vice President, Ship Power Technology Arnauld Filancia Director, Marketing & Communications, Services Joséphine Mickwitz Director, Investor Relations Marko Vainikka General Manager, Sustainability (kontaktperson: marko.vainikka@wartsila.com) Oberoende bestyrkanderapport Till direktionen för Wärtsilä Oyj Abp På begäran av direktionen för Wärtsilä Oyj Abp (nedan Wärtsilä) har vi utfört ett uppdrag som ger begränsad säkerhet, av informationen om hållbar utveckling som Wärtsilä presenterat för rapporteringsperioden 1.1-31.12.2009. Denna information presenteras i samband med Wärtsiläs elektroniska Årsredovisning 2009 (nedan Årsredovisning). Vi har därtill granskat tillämpningsnivån i Wärtsiläs hållbarhetsredovisning. Informationen om hållbar utveckling som varit föremål för vårt bestyrkandeuppdrag som ger begränsad säkerhet omfattar uppgifterna och utlåtandena som presenterats i kapitlet Hållbar utveckling och i motsvarande avsnitt i Årsredovisningen, samt i följande avsnitt i kapitlet Affärsverksamhet : Ship Power och hållbar utveckling, Power Plants och hållbar utveckling, och Services och hållbar utveckling. Informationen om hållbar utveckling omfattar också uppgifterna och utlåtandena angående produkternas hållbara prestationsförmåga som presenteras i särskilt angivna avsnitt på adressen www.wartsila.com. 137

Granskning av tillämpningsnivån avser bedömningen av omfattningen i Wärtsiläs hållbarhetsredovisning i enlighet med riktlinjerna definierade av Global Reporting Intiative (www.globalreporting.org). Syftet med granskningen är att bedöma huruvida Wärtsilä har rapporterat om hållbar utveckling i enlighet med den tillämpningsnivå som bolaget själv angett i Årsredovisningen. Direktionen för Wärtsilä ansvarar för de presenterade uppgifterna och utlåtandena angående hållbar utveckling samt för upprättandet och presentationen av dessa i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Guidelines 3.0 (G3) -riktlinjerna och den angivna tillämpningsnivån. Direktionen för Wärtsilä har godkänt den rapporterade hållbarhetsinformationen. Vår skyldighet är att utföra ett uppdrag som ger begränsad säkerhet och att utifrån detta arbete uttala en oberoende slutsats om den information om hållbar utveckling som varit föremål för bestyrkandeuppdraget. Därtill är vi ansvariga att utföra en granskning av tillämpningsnivån i enlighet med vad som beskrivs ovan, och att uttala en oberoende slutsats om tillämpningsnivån i Wärtsiläs rapportering. Vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med den internationella bestyrkandestandarden (ISAE 3000) Assurance engagements other than audits or review of historical financial information utfärdad av The International Auditing and Assurance Standards Board. Standarden förutsätter bland annat att den person som utför uppdraget innehar den särskilda kunskap, färdighet och professionella kompetens som krävs för att förstå och granska de uppgifter som är föremål för bestyrkandet samt att denna person följer den internationella revisorsorganisationen IFAC:s principer för professionell etik för att säkerställa oberoendet. Som kriterier för vårt bestyrkande har Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Guidelines 3.0 (G3) -riktlinjer använts. I uppdraget genomförda åtgärder och dragna slutsatser Vi har planerat våra bestyrkandeåtgärder med syftet att ge begränsad säkerhet om huruvida informationen som varit föremål för detta bestyrkandeuppdrag till sina väsentliga delar presenteras i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Guidelines 3.0 (G3) -riktlinjerna. Ett uppdrag som ger begränsad säkerhet genomförs genom förfrågningar till främst personer som ansvarar för upprättandet av informationen angående hållbar utveckling samt genom att tillämpa analytiska och andra lämpliga metoder för inhämtning av bevis. I ett uppdrag som ger begränsad säkerhet är de ovannämnda metoderna för inhämtning av bevis mindre omfattande än i ett uppdrag som ger rimlig säkerhet, vilket leder till att det ger en lägre säkerhet. I vårt uppdrag har vi vidtagit följande åtgärder: Intervjuat två representanter för den högsta ledningen för att förstärka vår förståelse av sambandet mellan Wärtsiläs hållbarhetsredovisning, affärsstrategi samt funktioner, och av de fastställda målsättningarna för hållbar utveckling. Bedömt processer, datasystem och praktiska förfaranden för dataadministration som används för att samla in och konsolidera uppgifterna angående hållbar utveckling, samt granskat Wärtsiläs interna dokument som hänför sig till dessa. Jämfört data som presenteras inom ramen för hållbarhetsredovisning med riktlinjer, lednings- och rapporteringssystem samt dokumentation som ligger till grund för dessa uppgifter. Bedömt motsvarigheten av hållbarhetsredovisningen med GRI-rapporteringsprinciperna. Gått igenom de presenterade hållbarhetsrelaterade uppgifterna och påståendena som varit föremål för bestyrkandeuppdraget, samt bedömt uppgifternas kvalitet och definitionen av beräkningsgränserna. Med hjälp av stickprov från koncernens datasystem och från bolaget erhållen numerisk originaldata testat huruvida informationen angetts korrekt och fullständigt. Besökt två enheter, valda på basen av en riskanalys som beaktar både kvalitativa och kvantitativa uppgifter. 138

Vi har ytterligare vidtagit följande åtgärder för att utföra granskningen av tillämpningsnivån: Bedömt de presenterade hållbarhetssynpunkterna som är centrala i G3-rapporteringen och som det refereras till i GRIinnehållsindexet för att fastställa huruvida kraven för den tillämpningsnivån som Wärtsilä själv angett har uppfyllts. Alla kapitlen som det refereras till i GRI-innehållsindexet ingick i denna bedömning oberoende om de var föremål för bestyrkandeuppdraget. Bedömt motsvarigheten av Årsredovisningen med GRI-rapporteringsprinciperna. Bedömt felfriheten av GRI-innehållsindexet. Uppdragets begränsningar När vår bestyrkanderapport läses bör de begränsningar som hänför sig till hållbarhetsinformationens natur gällande uppgifternas precision och fullständighet beaktas. Hållbarhetsinformationen bör bedömas tillsammans med de redogörelser som Wärtsilä gett om insamlingen, beräkningen och bedömningen av uppgifterna. Vår bestyrkanderapport är inte avsedd att användas för att bedöma Wärtsiläs prestation i att efterleva de hållbarhetsrelaterade principer som bolaget själv fastställt. För att bedöma Wärtsiläs finansiella ställning och verksamhetsresultat hänvisas till Wärtsiläs reviderade bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2009. Kapitlen i Årsredovisningen som var föremål för granskningen av tillämpningsnivån beaktades endast från hållbarhetssynvinkel såvida det är relevant angående G3-rapporteringsriktlinjerna. Informationen presenterad i kapitlen var inte föremål för bestyrkandeuppdraget, förutom då informationen ingick i hållbarhetsredovisningen i enlighet med definitionen ovan. Slutsatserna På basen av vårt ovan beskrivna arbete har det inte framkommit några omständigheter som skulle ge oss anledning att anta att informationen som varit föremål för detta bestyrkandeuppdrag inte i allt väsentligt vore presenterad i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Guidelines 3.0 (G3) eller att tillämpningsnivån i Wärtsiläs rapportering inte skulle motsvara nivå A+ som Wärtsilä själv angett. Helsingfors, den 8 februari 2010 KPMG OY AB Pekka Pajamo CGR Nina Killström Corporate Responsibility Advisor 139

GRI-innehållsindex Helt rapporterat Delvis rapporterat Ej rapporterat Nyckelindikator Tilläggsindikator GRI-innehåll Länkar Tilläggsinformation Profil 1 Strategi och analys 1.1 Verkställande direktörens översikt Koncernchefens hälsning 1.2 Centrala verkningar, risker och möjligheter Risker och riskhantering Wärtsilä och hållbar utveckling 2 Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn Detta är Wärtsilä 2.2 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster Detta är Wärtsilä Affärsverksamhet 2.3 Operativ struktur Detta är Wärtsilä Marknadsomgivning Noter till koncernbokslutet 2.4 Huvudkontorets lokalisering Aktier och aktieägare Helsingfors, Finland 2.5 Antal verksamhetsländer och -ställen Detta är Wärtsilä www.wartsila.com Marknadsomgivning Noter till koncernbokslutet 2.6 Ägandeform och juridisk form Aktier och aktieägare 2.7 Marknader Detta är Wärtsilä Marknadsomgivning 2.8 Den rapporterande organisationens storlek Detta är Wärtsilä Marknadsomgivning 2.9 Betydande förändringar Affärsverksamhet Styrelsens verksamhetsberättelse 2.10 Erhållna utmärkelser under rapporteringsperioden Ej tillämplig 3 Rapportparametrar 3.1 Rapporteringsperiod Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.2 Datum för tidigare rapport Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 140

3.3 Rapporteringscykel Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.4 Kontaktinformation angående frågor om rapporten Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.5 Process för definition av rapportens innehåll Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.6 Avgränsningar av rapporten Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.7 Avgränsningar av rapportens omfattning Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.8 Rapporteringsgrund för dotterbolag och samföretag Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.9 Mätningsmetoder och beräkningsgrunder Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.10 Redovisning av förändringar i tidigare rapporterade uppgifter 3.11 Betydande förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperioder Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 3.13 Policy och praxis avseende extern verifiering Rapporteringens omfattning och tillämpningsområde 4 Styrning, åtaganden och engagemang 4.1 Bolagsstyrningsstruktur Corporate Governance 4.2 Styrelseordförandens ställning Corporate Governance 4.3 Styrelseledamöternas oberoende Corporate Governance 4.4 Mekanismer för aktieägare och anställda att påverka styrelsen 4.5 Samband mellan ledningens ersättning och organisationens prestation Corporate Governance Corporate Governance 4.6 Processer för undvikande av intressekonflikter Corporate Governance 4.7 Processer för kompetensbedömning Corporate Governance 4.8 Implementering av bolagets mission och värderingar; verksamhetsprinciper Strategi Wärtsilä och hållbar utveckling 4.9 Styrelsens rutiner för bevakning av riskhanteringen Corporate Governance 4.10 Processer för bedömning av styrelsens resultat Corporate Governance 4.11 Försiktighetsprincipen Risker och riskhantering Wärtsilä och hållbar utveckling Miljöansvar 4.12 Frivilliga principer och andra initiativ Strategi 141

Ledning av hållbar verksamhet 4.13 Medlemskap i organisationer Intressentrelationer 4.14 Förteckning över intressenter Intressentrelationer 4.15 Identifiering och val av intressenter Intressentrelationer 4.16 Metoder för att engagera intressenter Wärtsilä och hållbar utveckling 4.17 Centrala frågår som framkommit genom att engagera intressenter Wärtsilä och hållbar utveckling 5 Ledningsmetod och prestandaindikatorer EC1 EC2 Indikatorer för ekonomisk prestanda Skapande och fördelning av direkt ekonomiskt värde Risker och möjligheter i anslutning till klimatförändringar Ekonomiskt ansvar Risker och riskhantering Ekonomiskt ansvar EC3 Täckning av fastställda förmånsplaner Ekonomiskt ansvar EC4 Betydande subventioner från offentliga sektorn Ekonomiskt ansvar EC5 Inträdeslönenivåer jämfört med minimilöner Ekonomiskt ansvar EC6 Inköp från lokala leverantörer Ekonomiskt ansvar EC7 Lokala anställningar Ekonomiskt ansvar EC8 Investeringar i samhällsnyttig infrastruktur Ekonomiskt ansvar EC9 Betydande indirekta verkningar Ekonomiskt ansvar Personal och socialt ansvar Miljöindikatorer EN1 Materialförbrukning enligt vikt eller volym Miljönyckeltal EN2 Andel återvunnet insatsmaterial Miljönyckeltal Rapporteringssystem under utveckling EN3 Direkt energiförbrukning Miljönyckeltal EN4 Indirekt energiförbrukning Miljönyckeltal EN5 Energiinbesparingar till följd av sparande och ökad effektivitet Miljöansvar EN6 Initiativ för att erbjuda produkter och tjänster som är Miljöansvar energieffektiva eller baserar sig på förnybar energi www.wartsila.com/ sustainability EN7 Ekonomiskt ansvar Initiativ för att minska indirekt energiförbrukning Miljöansvar EN8 Vattenuttag och vattenanvändning Miljönyckeltal EN9 Mest påverkade vattenkällor Miljönyckeltal EN10 Återvinning och återanvändning av vatten i procent och enligt total volym Miljönyckeltal 142

EN11 Disponerad markyta i områden med rik biologisk mångfald Miljöansvar EN12 Beskrivning av verksamhetens, produkternas och tjänsternas betydande inverkan på den biologiska mångfalden Miljöansvar Ej tillämplig EN13 Skyddade eller återställda habitat Ej tillämplig EN14 EN15 Hantering av verkningarna på den biologiska mångfalden Utrotningshotade arter i områden som påverkas av verksamheten Ej tillämplig Ej tillämplig EN16 Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser Miljönyckeltal EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av västhusgaser Miljönyckeltal Rapporteringssystem under utveckling EN18 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser Miljöansvar www.wartsila.com/ sustainability EN19 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Ej tillämplig EN20 NO x, SO x och andra betydande utsläpp till luft Miljönyckeltal EN21 Utsläpp till vatten Miljönyckeltal EN22 Avfallsmängd Miljönyckeltal EN23 Betydande oförutsedda utsläpp Miljönyckeltal EN24 EN25 Transporterat, importerat, exporterat eller behandlat problemavfall Vattendrag och naturliga miljöer som påverkats av utsläpp till vatten Ej tillämplig Ej tillämplig EN26 Initiativ för att minska produkternas och tjänsternas Ship Power -översikt www.wartsila.com/ miljöpåverkan sustainability Power Plants -översikt Services -översikt Miljöansvar EN27 Återvunna produkter och förpackningsmaterial www.wartsila.com/ sustainability EN28 Betydande böter och sanktioner för brott mot miljölagstiftning Miljönyckeltal EN29 Miljöpåverkan av transporter EN30 Totala miljökostnader och -investeringar Miljönyckeltal Sociala indikatorer LA1 Arbetskraft Personal och socialt ansvar LA2 Personalomsättning Personal och socialt ansvar LA3 Arbetstagarförmåner Personal och socialt ansvar LA4 Andel anställda som omfattas av kollektivavtal Personal och socialt ansvar LA5 Minimivarseltid beträffande verksamhetsförändringar Personal och socialt ansvar 143

LA6 LA7 LA8 Representation i arbetshälso- och arbetarskyddkomitteér Olycksfall, olycksfall med medföljande frånvaro, dödsolyckor frånvarofrekvens Utbildnings- och åtgärdsprogram för förebyggande av allvarliga sjukdomar Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar Del av arbetshälso- och arbetsskyddsystem som täcker Wärtsiläs anställda LA9 Hälso- och arbetarskyddsfrågor som ingår i formella avtal med fackförbund LA10 Antal utbildningstimmer i genomsnitt per år Personal och socialt ansvar LA11 Program för kompetensutveckling Personal och socialt ansvar LA12 Andel anställda med regelbundna prestations- och karriärutvärderingar Personal och socialt ansvar LA13 LA14 Sammansättning av förvaltningsorgan och anställda Corporate Governance per kategori Lönekvot beträffande grundlöner för män respektive kvinnor per kategori Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar HR1 HR2 Mänskliga rättigheter Investeringsöverenskommelser med klausuler om mänskliga rättigheter Leverantörer och entreprenörer som granskats beträffande mänskliga rättigheter Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar HR3 Utbildning av anställda i människorättsfrågor Ledning av hållbar verksamhet Del av verksamhetsprincipsskolning HR4 Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder Personal och socialt ansvar HR5 Stöd för föreningsfrihet och kollektivavtal i riskområden Personal och socialt ansvar HR6 Åtgärder för att eliminera barnarbete i riskområden Wärtsilä och hållbar utveckling HR7 HR8 HR9 Åtgärder för att eliminera tvångsarbete i riskområden Utbildning av säkerhetspersonal i människorättsfrågor Incidenter i anslutning till ursprungsfolks rättigheter och vidtagna åtgärder Personal och socialt ansvar Wärtsilä och hållbar utveckling Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar Samhällsindikatorer SO1 Styrning av verksamhetens inverkan på samhället Personal och socialt ansvar SO2 Affärsenheter som analyserats ifråga om korruptionsrisk Personal och socialt ansvar 144

Risker och riskhantering SO3 Utbildning i korruptionsbekämpning Personal och socialt ansvar SO4 Vidtagna åtgärder vid korruptionsincidenter Personal och socialt ansvar SO5 Politiska ställningstaganden samt deltagande i offentlig politik och lobbying Personal och socialt ansvar SO6 Bidrag till politiker och relaterade institutioner Personal och socialt ansvar SO7 Legala åtgärder mot konkurrensbegränsning, praxis ifråga om karteller och monopol Personal och socialt ansvar SO8 Böter och sanktioner för överträdelser av lagar och bestämmelser Personal och socialt ansvar PR1 PR2 Produktansvar Bedömning av produkters hälso- och säkerhetsaspekter Överträdelser av bestämmelser som gäller produkters hälso- och säkerhetsaspekter Wärtsilä och hållbar utveckling Personal och socialt ansvar PR3 Produktinformation som krävs rutinmässigt Wärtsilä och hållbar utveckling PR4 Överträdelser av bestämmelser som gäller produktinformation och -märkning Personal och socialt ansvar PR5 Kundtillfredsställelse Personal och socialt ansvar PR6 PR7 Iakttagande av marknadskommunikationslagstiftning, -standarder och frivilliga principer Överträdelser av bestämmelser, standarder och frivilliga principer som gäller marknadskommunikation Personal och socialt ansvar Personal och socialt ansvar 145

WÄRTSILÄS ÅRSREDOVISNING 2009 Bokslut 146 Femårsöversikt 147 Formler för nyckeltal 148 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009 165 Koncernens bokslut 165 Resultaträkning 166 Balansräkning 168 Kassaflödesanalys 170 Sammanställning över förändringar i eget kapital 172 Redovisningsprinciper för koncernredovisningen 179 Noter till koncernbokslutet 211 Moderbolagets bokslut 211 Resultaträkning 212 Balansräkning 214 Kassaflödesanalys 215 Redovisningsprinciper för moderbolaget 216 Noter till moderbolagets bokslut 223 Styrelsens förslag 224 Revisionsberättelse 226 Nyckeltal för kvartalen 2008 2009

Femårsöversikt MEUR 2009 2008 2007 2006 2005 Omsättning 5 260 4 612 3 763 3 190 2 639 utanför Finland % 99,3 98,1 98,2 98,5 97,7 Export från Finland 3 114 2 574 2 017 1 726 1 405 Personal i medeltal 18 830 17 623 15 337 13 264 12 049 i Finland 3 506 3 378 3 010 2 641 2 572 Orderstock 4 491 6 883 6 308 4 439 2 906 Ur resultaträkningen Avskrivningar och nedskrivningar 165 99 78 72 72 Resultatandel i intresse- och samföretag 6-1 1 - Rörelseresultat 592 525 380 263 225* i procent av omsättningen % 11,2 11,4 10,1 8,2 8,5 Finansnetto -34-9 -8-7 -23 i procent av omsättningen % -0,6-0,2-0,2-0,2-0,9 Nettovinst från tillgångar som kan säljas - - - 124 1 Resultatandel i intresseföretag; Ovako** - - - 67 10 Resultat före skatter 558 516 372 447 212 i procent av omsättningen % 10,6 11,2 9,9 14,0 8,0 Räkenskapsperiodens resultat 396 389 265 353 167 i procent av omsättningen % 7,5 8,4 7,1 11,1 6,3 Ur balansräkningen Anläggningstillgångar, långfristiga 1 548 1 498 1 283 1 233 1 316 Omsättningstillgångar 3 108 3 245 2 466 1 955 1 553 Eget kapital som tillhör moderbolagets aktieägare 1 496 1 184 1 315 1 217 1 153 Minoritetsandel 16 15 10 13 10 Räntebärande främmande kapital 664 664 283 270 404 Räntefritt främmande kapital 2 479 2 880 2 141 1 687 1 302 Balansomslutning 4 655 4 743 3 749 3 188 2 869 Bruttoinvesteringar 152 366 231 193 231 i procent av omsättningen % 2,9 7,9 6,1 6,1 8,8 Forsknings- och utvecklingskostnader 141 121 122 85 70 i procent av omsättningen % 2,7 2,6 3,2 2,7 2,7 Dividendutdelning 173*** 148 216 167 85 Extradividend - - 192-198 Dividender totalt 173 148 408 167 283 Nyckeltal Resultat/aktie (EPS) EUR 3,94 3,88 2,74 3,72 1,80 Diluterat resultat/aktie EUR 3,94 3,88 2,73 3,71 1,78 Dividend/aktie EUR 1,75*** 1,50 4,25 1,75 3,00 Dividend/resultat % 44,4*** 38,7 155,1 47,0 166,7 Räntebidrag 16,4 14,0 13,7 13,1 8,3 Avkastning på sysselsatt kapital (ROI) % 29,9 32,4 26,0 31,8 18,0 Avkastning på eget kapital (ROE) % 29,2 30,8 20,8 29,5 16,3 Soliditet % 40,0 34,3 45,9 47,0 46,6 Nettoskuldsättningsgrad 0,28 0,39-0,01 0,07 0,24 Eget kapital/aktie EUR 15,17 12,01 13,70 12,74 12,25 * Inkluderar Imatra Steels resultat 22 miljoner euro. ** Resultatandelen i intresseföretag har flyttats ovanför rörelseresultatet, exklusive Oy Ovako Ab. *** Styrelsens förslag. Nyckeltalen beräknade på total dividend. 146

147

Styrelsens verksamhetsberättelse 2009 Centralt under 2009 Ett starkt år i utmanande omgivning År 2009 var på många sätt ett mycket framgångsrikt år för Wärtsilä. Omsättningen, 5.260 miljoner euro, ökade med 14 procent jämfört med 2008. Rörelseresultatet var rekordhögt, 638 miljoner euro (525) motsvarande 12,1 procent (11,4) av omsättningen. Periodens kassaflöde var starkt 349 miljoner euro (278). På samma gång försämrades orderingången betydligt. Detta berodde främst på den svaga efterfrågan speciellt på fartygsutrustning. Marknaden för nya fartygsbeställningar fortsatte stå stilla under den första hälften av året och hela året präglades av överutbud inom de viktigaste fartygssegmenten. Under den senare hälften av året ökade aktiviteten på marknaden något. Medan stiltjen inom nya order på fartygsbyggen i det stora hela väntas fortsätta ytterligare i två år har de första tecknen på återhämtning setts inom vissa offshore- och inom vissa specialfartygssegment. På kraftverksmarknaden hämmades orderaktiviteten av finansieringsproblem under år 2009 trots att efterfrågan på kraftverk låg på en god nivå och anbudsaktiviteten var hög. Orderaktiviteten förbättrades under fjärde kvartalet tack vare det förbättrade läget på finansmarknaden. En stor del av världen har i åratal försummat kraftverksinvesteringarna. Miljöhänsyn gynnar investeringar i förnyelsebara energikällor som vindkraft och sökandet och utvinnandet av naturresurser särskilt i Afrika kräver energi. Wärtsiläs teknologi är väl skickad att svara mot dessa behov. Situationen på servicemarknaden förblev relativt stabil. Även om ca 10% av den totala flottan är upplagd och det aktiva motorbeståndet är underutnyttjat, har de planerade service-tidtabellerna för medelvarviga motorer hållit i det stora hela. Inom vissa marknadssegment har bränslekonverteringar, efterinstallationer och andra större investeringar skjutits upp medan kunderna fokuserar på nödvändiga reparationer och underhåll. Efterfrågan på kraftverksunderhåll förblev stabil. Wärtsiläs orderingång under rapportperioden uppgick till 3.291 miljoner euro (5.573), en minskning med 41%. Under året inleddes anpassningen av Ship Power-verksamheten och tillverkningen till den klart försämrade situationen på skeppsbyggnadsmarknaden. Omsättning MEUR 2009 2008 Förändring, % Ship Power 1 767 1 531 15 Services 1 830 1 830 0 Power Plants 1 645 1 261 30 Elimineringar och justeringar 17-9 Koncernen 5 260 4 612 14 Strategi Wärtsilä stärker sina kunders affärsverksamhet genom att erbjuda dem kompletta kraftlösningar under hela livscykeln. Genom att skapa bättre och miljömässigt kompatibla teknologier fokuserar Wärtsilä på marin- och energimarknaden med produkter, lösningar och tjänster. Wärtsiläs strategiska målsättning är att förstärka bolagets ledande ställning på dess marknader och garantera en fortsatt tillväxt genom att erbjuda kunderna tillförlitlighet och den bästa verkningsgraden under produkternas livscykel. Detta möjliggörs av ett integrerat utbud av utrustning och tjänster som motsvarar kundernas behov runt om i världen. Grunden för Wärtsiläs konkurrenskraft är bolagets kontinuerliga fokus på innovation och FoU och dess mål att vara den teknologiska 148

ledaren inom sina affärsområden. Wärtsiläs förmåga att fokusera på långsiktiga efterfrågefaktorer, dess starka finansiella grund och snabbhet i att anpassa sig till föränderliga marknadsförhållanden ger bolaget en stark grund för förverkligandet av strategin. Strategiska företagsförvärv, samföretag och expansion av nätverket Wärtsilä fortsatte att fullfölja sin strategi för expansionen av nätverket genom nya serviceverkstäder i bl.a. Ukraina, Kamerun, Ungern, Chile, Dubai, Ryssland och Sverige. Dessa verksamhetsställen ger en god grund för den framtida tillväxten av serviceverksamheten, och utvidgningen av nätverket kommer fortfarande att vara ett av Wärtsiläs strategiska fokusområden i framtiden. I maj förvärvade Wärtsilä resterande 60% av aktierna i det italienska företaget Wärtsilä Navim Diesel och har därigenom ökat sin ägarandel i företaget till 100 procent. Wärtsilä Navim Diesel, som specialiserar sig på försäljning och service inom sjöfartsindustrin, har en stark marknadsposition, särskilt i segmentet kryssningsfartyg & färjor. Redovisat goodwillvärde av transaktionen var 8 miljoner euro. Långsiktiga finansiella målsättningar Vår målsättning är en genomsnittlig omsättningstillväxt på 6-7% över konjunkturcykeln. Affärsområdena Ship Power och Power Plants har ett tillväxtmål på 4% och affärsområdet Services har ett tillväxtmål på 10-15%. Vår målsättning för rörelsevinstmarginalen (EBIT%) är 8-10% av omsättningen över konjunkturcykeln +/- 2%. Vår soliditetsmålsättning är 35-40%. År 2009 Marknadsutveckling och verksamhetsmiljö Ship Power-marknaden fortsatt svag År 2009 beställdes endast 400 nya fartyg, vilket var mindre än 10% av de nya beställningarna under rekordåren i genomsnitt. Den första hälften av året var särskilt svår, och hela året präglades av överutbud inom de viktigaste fartygssegmenten. Under den senare hälften av året ökade aktiviteten på marknaden något och en svag återhämtning kunde noteras. Projektfinansieringen verkar fortfarande vara den viktigaste faktorn i många nya investeringar, till exempel inom offshoreprojekt där en återhämtning ännu inte inträffat trots uppsvinget i oljepriset. Den djupa pågående recessionen inom sjöfart och varvsindustrin har lämnat sina spår på marknaden, där priserna på både frakter och nybyggen är mycket låga. Avbeställningarna och omställningarna av existerande order fortsätter. Ship Powers geografiska marknader År 2009 fick Kina ca 50% (39) av beställningarna på nybyggen i hela världen mätt enligt antalet fartyg. Därefter kom Korea med ca 30% (29) av beställningarna. Kina fortsatte att erövra marknadsandelar av Japan 2% (16) och Europa 9% (10). Mätt i tonnage (DWT) hade både Kina och Korea kring 45% av den globala ordervolymen. När en mer omfattande återhämtning börjar kommer den asiatiska skeppsbyggnadsmarknaden att vara starkare än tidigare. Dominansen ökar på alla områden, även inom de mer specialiserade fartygssegmenten. Ship Powers marknadsandelar Wärtsiläs marknadsandel inom medelvarviga huvudmotorer ökade från 31% vid slutet av föregående kvartal till 36%. Bolagets marknadsandel inom lågvarviga huvudmotorer var stabil 12% (13). Inom hjälpmotorer sjönk marknadsandelen till 149

2% (4). Marknadsandelarna har blivit mer känsliga för enskilda order eftersom den totala ordervolymen är låg. Power plants-marknaderna återhämtade sig något i slutet av året År 2009 låg efterfrågan på kraftverk på en god nivå och anbudsaktiviteten var hög. Orderaktiviteten hämmades av finansieringsproblem och kundernas beslutsprocesser framskred långsamt. Orderaktiviteten förbättrades under fjärde kvartalet tack vare det förbättrade läget på finansmarknaden. Power Plants marknadsandelar Enligt statistiska uppgifter sammanställda av tidskriften Diesel and Gas Turbine magazine minskade den globala marknaden för olje- och gasdrivna kraftverk inom Wärtsiläs effektområde till 11.570 MW (20.980) från juni 2008 till maj 2009. Marknaden för gasdrivna kraftverk, inklusive gasmotorer och -turbiner, minskade till 7.090 MW (15.630), och Wärtsiläs marknadsandel var 13% (8). Marknaden för tjockoljedrivna kraftverk minskade till 3.430 MW (4.050), och Wärtsiläs marknadsandel var 46% (49). Inom lättoljedrivna kraftverk minskade marknaden till 1.050 MW (1.300), och Wärtsiläs marknadsandel var 3% (20). Den för Wärtsilä relevanta marknaden inom lättbränsledrivna kraftverk är kraftverk som drivs med flytande biobränslen och där nästan inga kraftverk beställdes. Services-verksamheten var stabil trots utmaningarna på sjöfartsmarknaden Den ekonomiska krisen har påverkat kundernas affärsverksamhet, kassaflöde och investeringsnivå. I synnerhet sjöfartskunderna har varit utsatta, och detta har även inverkat på underhållet av deras installationer, särskilt inom handelsfartygssegmentet. Även om ca 10% av den totala flottan är upplagd och det aktiva motorbeståndet är underutnyttjat, har de planerade servicetidtabellerna för medelvarviga motorer hållit i det stora hela. Inom vissa marknadssegment har bränslekonverteringar, efterinstallationer och andra större investeringar skjutits upp medan kunderna fokuserar på nödvändiga reparationer och underhåll. Kraftverkens utnyttjandegrad är hög och efterfrågan på underhåll är stabil. Wärtsiläs installerade motorbestånd inom Ship Power och Power Plants uppgår till över 160.000 MW och består av tusentals installationer runt om i världen. På bägge slutmarknader har Services flera kundsegment, och Wärtsiläs portfölj är den bredaste på marknaden. Dessa faktorer begränsar effekterna av fluktuationerna på enskilda marknader eller kundsegment. Orderingången sjönk i utmanande marknadsomgivning Wärtsiläs orderingång under rapportperioden januari-december 2009 uppgick till 3.291 miljoner euro (5.573), en minskning med 41%. Under rapportperioden var Ship Powers orderingång 317 miljoner euro (1.826), en minskning med 83% jämfört med motsvarande period året innan. Under största delen av året återspeglades de kärva förhållandena på marknaden i verksamheten. Handelsfartygssegmentet stod för 36%, offshore för 17%, marinen för 16% och kryssningsfartyg & färjor för 15% av det totala antalet order som Ship Power registrerade under rapportperioden. Under rapportperioden januari-december 2009 var Power Plants orderingång 1.048 miljoner euro (1.883), en minskning med 44% jämfört med motsvarande period året innan. Orderaktiviteten var låg under de tre första kvartalen av rapportperioden på grund av finanskrisen men förbättrades under fjärde kvartalet. Trots att finansieringen av speciellt större projekt var svår under perioden erhöll Wärtsilä betydande beställningar från Nigeria och Pakistan i början av året. Wärtsilä stärkte sin ledande ställning i Medelhavsländerna och fick flera beställningar från Grekland, Cypern och Turkiet. Under det sista kvartalet erhöll en beställning på ett oljedrivet kraftverk från Kenya. Wärtsilä Power Plants orderingång under rapportperioden är den tredje största orderingången i affärsområdets historia, vilket är beaktansvärt med tanke på den krävande marknadsomgivningen. Services orderingång under rapportperioden januari-december uppgick till 1.917 miljoner euro (1.858). Under rapportperioden slöt Wärtsilä Services flera drifts- och underhållskontrakt i bland annat Brasilien, Pakistan och Filippinerna. 150

Orderstock I slutet av rapportperioden uppgick Wärtsiläs totala orderstock till 4.491 miljoner euro (6.883), en minskning med 35%. Ship Powers orderstock var 2.553 miljoner euro (4.486), en minskning med 43%. Under rapportperioden januari-december 2009 uppgick de realiserade avbeställningarna till 410 miljoner euro. Dessa avskrevs från orderstocken. Avbeställningarna kom främst från handelsfartygs- och offshoresegmenten. Wärtsilä uppskattar avbeställningsrisken i årsskiftets orderstock till ca 500 miljoner euro (800 miljoner euro i slutet av 2008). I slutet av rapportperioden uppgick Power Plants orderstock till 1.362 miljoner euro (1.949), vilket var 30% lägre än vid motsvarande tidpunkt året innan. Services orderstock uppgick till 576 miljoner euro (445) i slutet av rapportperioden, en ökning med 29%. Omsättningen ökade kraftigt Wärtsiläs omsättning under januari-december 2009 ökade med 14% och uppgick till 5.260 miljoner euro (4.612). Ship Powers omsättning ökade med 15% till 1.767 miljoner euro (1.531). Power Plants omsättning uppgick till 1.645 miljoner euro (1.261), en ökning med 30%. Affärsområdet Services omsättning låg på en god, stabil nivå och uppgick till 1.830 miljoner euro (1.830). Omsättningen var jämnt fördelad mellan affärsområdena under rapportperioden. Ship Power stod för 34%, Power Plants för 31% och Services för 35% av den totala omsättningen. Lönsamheten förbättrades betydligt Under rapportperioden januari-december 2009 ökade rörelseresultatet före engångsposter till rekordbeloppet 638 miljoner euro (525), dvs. 12,1% av omsättningen (11,4). Inklusive engångsposter uppgick rörelseresultatet till 592 miljoner euro, 11,2% av omsättningen. Wärtsilä redovisade engångsposter till ett belopp av 46 miljoner euro relaterade till omstruktureringsåtgärderna under året. De finansiella posterna uppgick till -34 miljoner euro (-9). Nettoräntorna var -17 miljoner euro (-19). De erhållna dividenderna uppgick till 6 miljoner euro (7). I de övriga finansiella posterna ingår nedskrivningar av icke-operativa fordringar på 10 miljoner euro, och ränteskillnaderna för derivat var 1 miljon euro (10). Resultatet före skatter uppgick till 558 miljoner euro (516). Rapportperiodens skatter var 161 miljoner euro (127). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 396 miljoner euro (389). Resultatet per aktie var 3,94 euro (3,88). Avkastningen på investerat kapital (ROI) var 29,9% (32). Avkastningen på eget kapital (ROE) var 29,2% (31). Balans, finansiering och kassaflöde För januari-december 2009 var kassaflödet från rörelseverksamheten 349 miljoner euro (278). Nettorörelsekapitalet i slutet av perioden uppgick till 482 miljoner euro (267). Förskottsbetalningarna i slutet av perioden uppgick till 879 miljoner euro (1.243). Nettorörelsekapitalet har varit exceptionellt lågt under de senaste åren på grund av förskottsbetalningarnas storlek. De likvida tillgångarna i slutet av perioden uppgick till 244 miljoner euro (197). Nettobeloppet av räntebärande skulder var 414 miljoner euro (455). Wärtsiläs räntebärande lån uppgick till 664 miljoner euro (664) i slutet av december 2009. De existerande finansieringsprogrammen omfattar beviljade långfristiga lån på 591 miljoner euro, bekräftade kreditlimiter på 555 miljoner euro och finska kommersiella värdepappersprogram på 700 miljoner euro. Det totala beloppet av kortfristiga skulder som förfaller inom de följande 12 månaderna är 73 miljoner euro. 151

Soliditeten var 40,0% (34,3) och nettoskuldsättningsgraden 0,28 (0,39). Räntebärande främmande kapital MEUR 2009 2008 Långfristiga skulder 591 448 Kortfristiga skulder 73 216 Lånefordringar Kassa och bank -6-12 -244-197 Netto 414 455 Innehav Wärtsilä äger 7.270.350 B-aktier i Assa Abloy, vilket motsvarar 2,0% av Assa Abloys aktier. Innehavet har upptagits i balansräkningen till marknadsvärdet vid rapportperiodens slut, 98 miljoner euro. Investeringar Bruttoinvesteringarna under rapportperioden uppgick till 152 miljoner euro (366). Dessa bestod av investeringar i företagsförvärv och aktier till ett belopp av 16 miljoner euro (198), och 136 miljoner euro (168) i produktion och informationsteknik. Avskrivningarna och nedskrivningarna under rapportperioden uppgick till 165 miljoner euro (99), varav 40 miljoner euro är relaterade till de omstruktureringsåtgärder som offentliggjordes i början av 2010. Underhållsinvesteringarna för år 2010 förväntas vara lika stora som avskrivningarna eller något lägre. Wärtsilä fortsätter att fullfölja sin strategi för expansionen av Services utbud och nätverk. Förvärvsmöjligheter på denna marknad kan inverka på de totala investeringarna under året. Bruttoinvesteringar MEUR 2009 2008 Aktier och företagsköp 16 198 Övriga investeringar 136 168 Koncernen 152 366 Tillverkning I april invigde Wärtsilä, China Shipbuilding Industry Corporation (CSIC) och Mitsubishi Heavy Industries (MHI) en samägd fabrik för lågvarviga marinmotorer i Qingdao, i provinsen Shandong i Kina. Samföretaget Qingdao Qiyao Wartsila MHI Linshan Marine Diesel Co. Ltd. (QMD) ägs av CSIC (50%), Wärtsilä (27%) och MHI (23%). I maj förnyade Wärtsilä och kroatiska 3. Maj Shipbuilding Industry Ltd sitt licensavtal med tio år. Avtalet gäller marknadsföring, försäljning, tillverkning och service av Wärtsiläs lågvarviga marindieselmotorer. Under andra kvartalet uppnåddes en viktig milstolpe för Wärtsilä 32-motorn när den 6000:e motorn blev klar vid fabriken i Vasa, Finland. Den nyaste expansionsinvesteringen i samföretaget Zhenjiang Propeller Co. Ltd i Zhenjiang, Kina, slutfördes och invigdes planenligt under andra kvartalet. Koncentreringen av varvsindustrin till Asien, i synnerhet till Kina, väntas fortsätta. Detta utgör grunden för de 152

kapacitetsjusteringar inom Wärtsilä Industrial Operations som inleddes under 2009. I början av 2010 offentliggjordes en plan enligt vilken största delen av tillverkningen av propellrar och W20-generatoraggregat flyttas till Kina. Levererade megawatt 2009 2008 Förändring, % Power Plants 2 886 2 324 24,2 Ship Power, egna leveranser 3 293 3 205 2,7 Wärtsiläs leveranser totalt 6 179 5 529 11,7 Licenstillverkarnas leveranser 3 311 3 725-11,1 BioPower, värmeenergi 49-100,0 Leveranser totalt 9 490 9 303 2,0 Forskning och utveckling Flera milstolpar inom FoU passerades under 2009. Förslaget till forskningsprojektet Hercules-Beta godkändes av Europeiska kommissionen i mars. Hercules-Beta är ett betydande internationellt samarbetsprojekt som strävar efter att maximera bränsleeffektiviteten och samtidigt ge upphov till extremt låga utsläpp samt att utveckla optimalt effektiva och rena framtida typer av marindieselmotorer. Efter ett antal framgångsrika test beviljades Wärtsiläs svaveloxid (SOx) skrubber Sulphur Emission Control Area (SECA) Compliance Certificate under tredje kvartalet av klassificeringssällskapen Det Norske Veritas och Germanischer Lloyd. Under fjärde kvartalet utvidgade Wärtsilä sin flerbränsleteknologi till att även omfatta det lägre effektområdet genom lanseringen av den nya, miljöavancerade Wärtsilä 20DF-motorn. Den nya Wärtsilä 20DF-motorn är ett bevis på Wärtsiläs förmåga att framgångsrikt använda gas som huvudbränsle i marindrift. Samutvecklingsprojektet mellan Wärtsilä och Mitsubishi Heavy Industries Ltd. för att konstruera och utveckla nya, små lågvarviga marindieselmotorer med en cylinderdiameter på mindre än 450 mm framskred planenligt. Denna överenskommelse är en utvidgning av den strategiska alliansen som Wärtsilä och Mitsubishi slöt år 2005. Wärtsilä är ett av de tre ledande företag som deltar i ett stort nationellt treårigt forskningsprogram för förbränningsmotorer i Finland. Initiativet kom från ett omfattande och branschöverskridande konsortium bestående av finländska teknologiföretag och ledande forskningsinstitut. Huvudmålet för programmet Framtidens förbränningsmotorkraftverk (FCEP) är att utveckla kolvmotor- och andra kraftverksrelaterade tekniker. Målet är att bevara en ledande position på den globala marknaden och samtidigt uppfylla kraven i den allt strängare miljölagstiftningen. År 2009 uppgick Wärtsiläs forsknings- och utvecklingskostnader till 141 miljoner euro (121), dvs. 2,7% av omsättningen. Hållbar utveckling I början av 2009 upptogs Wärtsilä för första gången på listan över de 100 mest hållbara företagen i världen. Listan publicerades på World Economic Forum i Davos, Schweiz. För att visa sitt starka engagemang för hållbar utveckling undertecknade Wärtsilä Förenta nationernas initiativ Global Compact år 2009. Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling, som är en del av årsredovisningen, uppgörs enligt GRI G3-riktlinjerna. Den ger en balanserad och motiverad bild av Wärtsiläs ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer. Rapporten är granskad. 153

Personal I maj 2009 meddelade Wärtsilä Ship Power om att det inleder ett formellt förfarande för att minska 400 450 arbetsplatser. Förhandlingarna inleddes för att justera kapaciteten till det betydligt försvagade läget på den globala marinmarknaden. De årliga inbesparingarna av dessa åtgärder kommer att uppgå till ca 30 miljoner euro. Effekterna av inbesparingarna började förverkligas gradvis från andra hälften av 2009 och når sin fulla effekt i slutet av 2010. Under andra kvartalet redovisade Wärtsilä utgifter av engångskaraktär på 6 miljoner euro i rörelseresultatet relaterade till omstruktureringsåtgärderna inom affärsområdet Ship Power. Totalt har Wärtsilä Ship Power medarbetare i 30 länder inom försäljning, projektledning, planeringstjänster och fartygsdesign. När orderboken började krympa vidtog även Industrial Operations åtgärder för att minska personalen i form av permitteringar och minskning av tillfälliga anställningar. I januari 2010 offentliggjorde Wärtsilä sina planer att anpassa verksamheten till de fundamentala förändringarna på marknaden genom nedskärningar i tillverkningskapaciteten. Wärtsilä planerar också att flytta största delen av tillverkningen av propellrar och W20-generatoraggregat till Kina, närmare den huvudsakliga marinmarknaden. Under 2010 planerar Wärtsilä att minska ca 1.400 arbetsplatser globalt inom koncernen. Under rapportperioden hade Wärtsilä i genomsnitt 18.830 anställda (17.623). I slutet av december hade Wärtsilä 18.541 (18.812) anställda. Det största affärsområdet, Services, hade 11.219 anställda (11.011) över hela världen. Förändringar i ledningen Följande personer utnämndes till medlemmar av Wärtsilä Oyj Abp:s direktion från 1.8.2009: Ekon. mag. Christoph Vitzthum (40) utnämndes till direktör för affärsområdet Services. Dipl. ingenjör Vesa Riihimäki (43) utnämndes till direktör för affärsområdet Power Plants och till direktionsmedlem. Tage Blomberg, direktör för affärsområdet Services, gick i pension under 2009 i enlighet med arbetsavtalet. 154

Aktier och aktieägare Wärtsilä Oyj Abp:s aktier noteras på NASDAQ OMX Large Cap-listan vid Helsingfors Börs. Det totala antalet Wärtsilä-aktier i slutet av rapportperioden uppgick till 98.620.565. Wärtsilä har ca 42.400 aktieägare. Vid årets slut var ca 45,4% av aktiestocken i utländsk ägo. I slutet av 2008 var motsvarande siffra ca 45,8%. Aktierna vid Helsingfors börs Mera information om Wärtsiläs aktier och aktieägare finns i årsredovisningens Corporate Governance-översikt. Aktier och aktieägare Aktieomsättning 1-31.12.2009 Antal aktier Antal röster 12/2009 WRT1V 98 620 565 98 620 565 137 102 273 1.1.-31.12.2009 Högsta Lägsta Medelkurs 1 Sista WRT1V 30,91 15,81 23,46 28,07 1 Enligt handelsvolym vägd medelkurs Marknadsvärde 31.12.2009 31.12.2008 MEUR 2 768 2 072 Utländska aktieägare 31.12.2009 31.12.2008 45,4% 45,8% Beslut av ordinarie bolagsstämman Wärtsiläs ordinarie bolagsstämma den 11 mars 2009 fastställde bokslutet samt beviljade styrelseledamöterna och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2008. Bolagsstämman beslöt att enligt styrelsens förslag utbetala 1,50 euro per aktie i dividend, sammanlagt 148 miljoner euro. Dividenden utbetalades den 23 mars 2009. Bolagsstämman fastslog antalet styrelseledamöter till sex. Till styrelseledamöter valdes dipl.ing. MBA Maarit Aarni-Sirviö, verkställande direktör Kaj-Gustaf Bergh, verkställande direktör Kari Kauniskangas, sjöfartsrådet Antti Lagerroos, verkställande direktör Bertel Langenskiöld och verkställande direktör Matti Vuoria. Till revisor valdes CGR-samfundet KPMG Oy Ab. Styrelsens konstituerande möte Wärtsilä Oyj Abp:s styrelse valde Antti Lagerroos till ordförande och Matti Vuoria till vice ordförande. Styrelsen beslöt att tillsätta en revisions-, en utnämnings- och en premieringskommitté. Styrelsen valde inom sig följande ledamöter till kommittéerna: 155

Revisionskommittén: Ordförande Antti Lagerroos, Maarit Aarni-Sirviö, Bertel Langenskiöld Utnämningskommittén: Ordförande Antti Lagerroos, Matti Vuoria, Kaj-Gustaf Bergh Premieringskommittén: Ordförande Antti Lagerroos, Matti Vuoria, Bertel Langenskiöld Risker och osäkerhetsfaktorer i affärsverksamheten På grund av osäkerheten inom shippingbranschen består affärsområdet Ship Powers huvudsakliga risker fortfarande av skeppsvarvens förlängning av leveranstidtabeller. Det verkar sannolikt att en del beställningar uppskjuts eller avbeställs. Som resultat av denna utveckling uppgår Wärtsilä Ship Powers potentiella avbeställningsrisk till ca 500 miljoner euro. Inom affärsområdet Power Plants märks finanskrisens inverkan mest i timingen av större projekt. De största riskerna för affärsområdet Services anknyter till en ytterligare försämring av den underliggande shippingbranschen, vilket kan leda till uppläggningar av fartyg i större skala, vilket i sin tur kan minska efterfrågan på underhåll och service inom detta segment. Det aktuella marknadsläget har inverkat på hela leveranskedjan och Wärtsilä följer kontinuerligt med leverantörsbasens stabilitet. Inga betydande förändringar i risknivån har inträffat under året. Årsredovisningen för år 2009 innehåller en omfattande beskrivning av Wärtsiläs risker och riskstyrning. Händelser efter rapportperioden Den 19 januari 2010 offentliggjorde Wärtsilä sina planer för att anpassa verksamheten till de fundamentala förändringarna på marknaden genom nedskärningar i tillverkningskapaciteten. Wärtsilä planerar också att flytta största delen av tillverkningen av propellrar och W20-generatoraggregat till Kina, närmare den huvudsakliga marinmarknaden. Enligt planerna skall propellerfabriken i Drunen och komponentfabriken DTS i Zwolle, bägge i Nederländerna nedläggas. Enligt planerna upphör tillverkningen av Wärtsilä 20-hjälpmotorn i Vasa, Finland, och flyttas till Kina för att bevara konkurrenskraften på denna marknad. Under 2010 planerar Wärtsilä att minska ca 1.400 arbetsplatser inom koncernen över hela världen. Enligt planerna finns 570 av dessa arbetsplatser i Nederländerna, där Wärtsilä har 1.561 anställda. De resterande nedskärningarna riktas mot olika divisioner och funktioner i olika länder och kommer att fastställas under den första hälften av innevarande år. Kostnaderna av engångskaraktär för omstruktureringen kommer att uppgå till ca 140 miljoner euro. Dessa inkluderar nedskrivningar på ca 50 miljoner euro, varav 40 miljoner euro redovisas för år 2009. Wärtsilä uppskattar årliga kostnadsbesparingar till ca 80 90 miljoner euro. Effekterna av kostnadsnedskärningarna börjar materialiseras gradvis under 2010 och uppnår full effekt under första hälften av 2011. Marknadsutsikter I slutet av året sporrade tecknen på en förbättrad tillgång till finansiering för nya projekt projektutvecklingen i synnerhet inom offshoresegmentet. Den gradvisa normaliseringen av finansmarknaden väntas också återuppliva investeringarna i olika slags specialfartyg. Dessa fartygskategorier har inte råkat ut för betydande överutbud under de senaste åren. En viss 156

återhämtning av nya order på offshore- och specialfartyg väntas ske under de två första kvartalen 2010. Inom handelsfartygssegment väntas efterfrågan på de största fartygskategorierna vara låg under de två följande åren. Marknaden belastas fortfarande av överkapacitet och frågetecken gällande finansieringen av existerande order. Fler avbeställningar, byten och uppspjälkningar av gamla order förväntas inträffa, och dessa har en hämmande inverkan på ny orderaktivitet. Även om marknaden ser ut att ha nått botten är det klart att den nuvarande överkapaciteten och de rådande förhållandena kommer att leda till en hårdare konkurrens och ett hårdare pristryck bland skeppsindustrins leverantörer. Wärtsilä Ship Power bedömer att orderingången år 2010 kommer att vara något bättre än år 2009. Under 2010 väntas kraftgenereringsmarknaden återhämta sig gradvis jämsides med det förbättrade läget inom finanssektorn. Återhämtningen väntas ske i olika takt i olika regioner och länder och tillväxtmarknaderna väntas leda återhämtningen. Segmenten för flexibel basbelastning samt stabilisering av elnät och toppbelastning väntas återhämta sig först. Wärtsilä Power Plants bedömer att orderingången förbättras år 2010. Det osäkra läget fortsätter år 2010 vad gäller större serviceprojekt, eftersom flera kunder fortfarande anpassar sin verksamhet till den ekonomiska krisen. Kraftverken opererar fortfarande på höga nivåer. Iakttagande av miljölagstiftningen och ekonomiska aspekter har varit de främsta drivkrafterna inom området och kommer att vara det även inom den överskådliga framtiden. Wärtsilä utvecklar fortlöpande sitt sortiment inom dessa områden. Kunderna blir allt mer intresserade av fjärrförvaltning och optimering av tillgångarna, eftersom detta gör det möjligt att reducera både kostnaderna och det ekologiska fotavtrycket. Wärtsilä tror också på ett ökat intresse för underhållspartnerskap, som reducerar de fasta kostnaderna för våra marin-, offshore- och kraftverkskunder. År 2010 fortsätter Services sin stabila utveckling. Wärtsiläs utsikter för 2010 På grund av den svaga skeppsbyggnadssektorn förväntar vi oss att omsättningen kommer att minska med 10 20 procent under 2010. Tack vare den stabila serviceverksamheten, den goda efterfrågan på kraftverk och anpassningen av kapaciteten förväntas lönsamheten (EBIT% före kostnader av engångskaraktär) vara ca 9-10%, vilket ligger vid övre gränsen av vår långsiktiga lönsamhetsmålsättning. Styrelsens förslag om utdelning Styrelsen föreslår en dividend på 1,75 euro per aktie för den räkenskapsperiod som slutade 31.12.2009. Wärtsiläs utdelningsbara medel uppgick i slutet av perioden till 585.892.877,82 euro. 157

158

159

160

161

162

163

164