Analys av beredskapen för oljeolyckor i Sverige Sammanfattning av doktorsavhandling Nationell konferens Oljeskadeskydd 29 november 2016 Jonas Pålsson World Maritime University Fu Shan Hai 2003 Swedish Coast Guard
Mål Att bättre förstå dagens beredskap för oljeskador i Sverige och använda resultaten för att föreslå förbättringar.
Har Sverige beredskap för att hantera en större oljeolycka? Är organisation och hanteringen av beredskapen för oljeolyckor tillräcklig? Är den politiska beredskapen tillräckligt? Är de existerande mekanismerna för beredskapsplanering tillräckliga? Är de existerande insatsresurserna tillräckliga? Är den svenska oljeberedskapen likvärdig internationell standard?
3 miljoner ton olja per år hamnar i havet 2004 Farrington & McDowell
Antal oljeolyckor i världen 2014 ITOPF
Globe Asimi 2011 Pipedija Fu Shan Hai 2003 Swedish Coast Guard
Stor olycka ~ 10 000 ton Från instruktionerna till Kustbevakningen Väderberoende Approximation Riktlinje Fu Shan Hai 2003 MSB & Full City 2009 Olav Helge Matvik, NCA
Metodik Litteratursök Projekt Frågeformulär Intervjuer
Hantering 60% av myndigheterna har klara mandat för oljeberedskap Inte alla myndigheter, kommuner och länsstyrelser är medvetna om sina mandat Ingen hierarkisk struktur Väl utbyggt nätverk Få kontakter mellan länen
Planeringsnätverk, 82.8% Teoretiskt nätverk Insatsnätverk, 88.3%
Politik Alla konventioner ratificerade Alla överenskommelser påskrivna Ingen nationell beredskapsplan Finansiering ökade med 24% Organisationers egna prioriteringar
Planering 27% av kommunerna har riskutvärdering 78% av kommunerna använder kartor för känsliga områden 79% av kommunerna har beredskapsplaner Inga resursskillnader Ingen skillnad på projektdeltagande
Beredskapsplanering 95 kommuner av 126 (79%) 83 kommuner senaste 5 åren (69%)
Insats Utbildningskurser - 90%- 23% 60% av kommunerna har övat Utvärderingar av övningarna undermåliga Externa projekt viktiga för övningar
Övningar 75 kommuner av 126 (60%) 72 kommuner senaste 5 åren (57%)
Utvärderingar 2 riktiga oljespill 9 övningar 46% har utvärderingsmetodik 73% rekommendationer 18% uppföljningskrav
Externa projekt (A) Bergers test (N = 50), p =.076 - Ej signifikant (B) Bergers test (N = 120), p =.001 - Signifikant (C) Bergers test (N = 10), p = 1.000 - Ej signifikant
Internationell jämförelse Alla konventioner ratificerade Mål för oljeberedskap lika grannländerna Nationellt beredskapssystem Nivåbaserad beredskap- och insatssystem Liknande RETOS utvärderingspoäng som grannländerna
RETOS utvärdering Friedmans test (N = 10), p <.001 - Signifikant Norge & USA, Dunns post test (N = 7), p <.05 - Signifikant
Slutsatser Sverige är inte förberedd för ett oljespill på 10 000 ton Vissa delar mer förberedda än andra Ett system för koordination på nationell nivå för större olyckor behövs Nationell beredskapsplan och nivåsystem är inte nödvändiga för en bra beredskap
Stort tack till alla som hjälp till på min resa! Avhandling:
Extra
Organisationsresurser (A) ANOVA (2, N = 50) = 7.24, p =.121 - Ej signifikant (B) ANOVA (2, N = 10) = 2.85, p =.260 - Ej signifikant (C) ANOVA (2, N = 50) = 7.00, p =.125 - Ej signifikant (D) ANOVA (2, N = 10) = 31.00, p =.031 - Signifikant
Externa projekt (A) Bergers test (N = 50), p =.228 - Ej signifikant (B) Bergers test (N = 120), p =.081 - Ej signifikant (C) Bergers test (N = 10), p =.530 - Ej signifikant
Utbildning Miljöpåverkan och inriktning - 88 kommuner (90%) Begränsning och upptagning - 65 kommuner (52%) Saneringsledare - 61 kommuner (48%) Ledningsstöd i stab - 29 kommuner (23%) Spill i mark - 56 kommuner (44%)
Oljedepåer 2 närmare större hamnar 3 längre bort från större hamnar