Förstudie till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst

Transkript

1 Bih 101 Förstudie till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst Erik Palmqvist Maja Svenbro Augusti 2007 Handledare: Leif Olsson, Brf Hbg

2 Bih SAMMANFATTNING Denna förstudie är en del av projektet Oljeskyddsplan Skåne Nordväst. Projektet har som målsättning att utforma en oljeskyddsplan för kustkommunerna i samverkansområdet Skåne Nordväst. Bakgrund till projektet är mängden transporterad olja i Öresund som ständigt ökar och därmed utgör ett allt större hot för kusten. Ökad risk för oljepåslag i kombination med den bristande beredskap som i nuläget råder inom regionen gör att de negativa konsekvenserna av en olycka i dagsläget skulle kunna bli mycket omfattande. Den nya oljeskyddsplanen är tänkt att utformas i tre delar: 1. Beredskapsplan som avser arbetet som skall pågå innan olyckan inträffar. 2. Insatsplan som initieras när olyckan inträffar. 3. Plan för efterarbete, som behandlar uppföljning, utvärdering och återkoppling samt regleringar av olika slag. Planen skall gälla för räddningstjänst och kommun samt innehålla både lokala planer samt planer för samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter. Den skall tas fram gemensamt för kustkommunerna med samma disposition och layout. Preliminärt kommer planen att färdigställas våren Förstudien innehåller översiktlig information om lagstiftning och ansvarsfördelning mellan aktörerna vid en oljeskyddsinsats. Frågor där ansvarsfördelningen är otydlig är bl.a. gränsdragning mellan kustbevakning och kommunal räddningstjänst samt övergången mellan räddningsinsats och saneringsinsats. Dessa frågor behandlas mer ingående. Specifikt för oljeskyddsinsats är den geografiska omfattningen samt det stora antalet personal som kan involveras, framförallt i form av frivilliga. I förstudien undersöks hur insatsen bör organiseras. Räddningsverket har satt upp riktlinjer för organisation av kommun vid en oljeskyddsinsats. Räddningstjänstens organisation sker enligt respektive räddningstjänsts organisationsplan vid begränsad mängd olja. Vid större påslag (flera kommuner) kan sammanslagning av räddningsinsatserna bli aktuell med en gemensam räddningsledare, framförallt för att kunna fördela resurser. De materielresurser som i dagsläget finns i regionen sammanställs i förstudien som underlag för eventuell gemensam resursanskaffning för oljeskydd. Nationella och internationella resurser behandlas översiktligt. Samverkan mellan räddningstjänsterna i Skåne Nordväst regleras till viss del av det samverkansavtal som redan antagits i regionen. Ämnesområden som kräver samarbete under framställningen av planen är samverkan mellan kommunernas övriga förvaltningar, gemensam resursanskaffning och utbildning, prioritering av kuststräckan, inventering av expertkompetens samt fastställning av informationsorganisation. Områden som kräver samverkan under en eventuell oljeskyddsinsats är bl.a. resursfördelning samt kommunikation med länsstyrelsen, kustbevakningen och mellan berörda kommuner. Uppmärksamheten från allmänhet och massmedia vid en oljeskyddsinsats kan förväntas vara omfattande med stor fokus på den negativa miljöpåverkan en oljeskada får. Det är viktigt att korrekt information hanteras och förmedlas både internt och externt. Vid en oljeskyddsinsats besätts informationsstab enligt respektive kommuns informationsplan vid extraordinär händelse. Inom det fortsatta arbetet med oljeskyddsplanen bör riktlinjer för en regional informationsorganisation tas fram, med t.ex. gemensam upplysningscentral och webbuppdatering.

3 Bih 101 För på bästa sätt kunna skydda miljö och djurliv längs kusten bör juridiskt skyddade och särskilt skyddsvärda områden kartläggas och sammanställas i oljeskyddsplanen med en viss inbördes prioriteringsordning. Parter som bör involveras i detta arbete är räddningstjänsten samt kommunens miljökontor, teknisk förvaltning eller liknande. Förslag på experter med kunskap om den lokala kusten är marinbiologer, ornitologer, geologer, lokala fiskare och dylika. Länsstyrelsen kommer troligtvis att medverka på något sätt, framförallt genom framtagandet av en miljöatlas. Frivilligorganisationen KFV-Riks har uttryckt en önskan om att som organisation underställd räddningsledaren ansvara för omhändertagande och tvättning av oljeskadad fågel. Rester av olja och oljekontaminerat material klassas normalt som farligt avfall. För hantering av farligt avfall krävs särskilda tillstånd för transport, mellanlagring och slutgiltigt omhändertagande. Länsstyrelsen har listor på entreprenörer med erforderliga tillstånd. Vid ett stort oljepåslag kommer stora mängder avfall att behöva tas om hand och det är viktigt att på förhand utarbeta en plan för detta. En idé som läggs fram i denna förstudie är att engagera en större entreprenör som ansvarig för hanteringen av avfallet som i sin tur använder sig av underentreprenörer. Förslag på en sådan entreprenör är t.ex. NSR eller Entropi. Vid en oljeolycka på statligt ansvarsområde skall kommunen få ersättning av staten för de kostnader oljeskyddsinsatsen inneburit. För att en kommun skall få ekonomisk ersättning från staten och Internationella Oljeskadefonden ställs höga krav på dokumentation från innan, under och efter en insats. Dokumentationsansvarig bör utses och dokumentationsunderlag bör tas fram på förhand. Denna förstudie riktar sig till de personer som kommer att involveras i projektet Oljeskyddsplan Skåne Nordväst och bör ses som ett informationsunderlag för det fortsatta arbetet med oljeskyddsplanen.

4 Bih INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Mål Syfte... 2 Oljeskyddsplanen disposition och arbetsmetod... 3 Lagstiftning... 4 Berörda myndigheter... 5 Samverkan med kustbevakningen Sammanställning av möte med kustbevakningen Spridningsprognos Provtagning... 6 Oljeskyddsinsatsens faser Räddningstjänst Grovsanering Finsanering och avslut Uppföljning Avslut av räddningstjänstinsats... 7 Samverkan över kommungränserna Samverkansavtal Länsstyrelsens roll... 8 Organisationsplan Organisationsplan för kommun Organisationsplan för kommunal räddningstjänst lokalt och regionalt Stab och samverkansgrupp Organisation för frivilliga... 9 Informationsplan Internt Externt Regional informationsorganisation Massmedia och VMA Prioritering av kuststräckor Inom kommun Inom region Stöd vid arbete med prioritering Nödhamn och skyddad plats Miljö- och djurskydd Skyddsvärden Juridiskt skyddade områden Oljeskadad fågel och KFV - Riks Resurser Materiel lokalt och regionalt Nationella resurser Internationella resurser Rekommendationer för resursinköp Experter Frivilliga Övriga samarbetspartners...

5 Bih Avfallshantering Avtal På plats logistik På väg - transport Mellanlagring Slutstation Kadaver Dokumentation Innan olyckan Under olyckan Efter olyckan Ekonomi och ersättning Vem betalar? Redovisning Upphandling Underlag för räddningstjänstens kostnadsberäkningar Underlag för kommunens kostnadsberäkningar Utbildning och övning Rekommendationer för utbildningar Rekommendation för övningar Källförtecking...31 Bilagor... Bilaga A: Frågeställningar enligt uppdragsbeskrivning... B1 Bilaga B: Stöd till arbetet med prioritering av kuststräckor... B3 Bilaga C: Materielförteckning lokalt... B5 Bilaga D: Oljeskadefondens krav på redovisning... B7 Bilaga E: Experter och kontaktpersoner... B9 Bilaga F: Disposition för oljeskyddsplanens delar... B11

6 Bih Inledning Öresund är ett av världens mest trafikerade sund och mängden transporterad olja ökar kontinuerligt. Vid en oljeolycka till havs riskerar en stor del av den närliggande kusten att bli drabbad av ett oljepåslag. Räddnings- och saneringsinsatsen kan bli omfattande och sträcka sig över kommun- och länsgränser. Vid en olycka av denna typ ställs höga krav på samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter. Konflikter kan undvikas och obekväma beslut kan underlättas med en i förväg fastställd plan. 1.1 Mål Denna förstudie är en del av projektet Oljeskyddsplan Skåne Nordväst som har som målsättning att utforma en oljeskyddsplan för kustkommunerna i samarbetsområdet Skåne Nordväst. Planen syftar till att förhindra, begränsa och minimera skador vid utsläpp av olja i Öresund inom Skåne Nordvästs kustzon. Dokumentet formuleras lokalt inom varje kommun men har samma disposition och layout. De delar som berör lagstiftning, samverkan, regional prioritering och övrig generell information utformas gemensamt. Oljeskyddsplanen är tänkt att utformas i tre delar: 4. Beredskapsplan som avser arbetet som skall pågå innan olyckan inträffar. 5. Insatsplan som initieras när olyckan inträffar. 6. Plan för efterarbete, som behandlar uppföljning, utvärdering och återkoppling samt regleringar av olika slag. 1.2 Syfte Syftet med denna förstudie är att besvara de frågeställningar som ställts i uppdragsbeskrivningen (se Bilaga A) samt att sammanställa övrig relevant information. Förslag på disposition för den färdiga planen ges. Förstudien redovisas den 20 augusti Slutgiltig oljeskyddsplan uppskattas bli färdigställd under våren 2008.

7 Bih Oljeskyddsplanen disposition och arbetsmetod Det färdiga oljeskyddsplanen är tänkt att vara utformad i tre delar: - Beredskapsplan som avser arbetet som skall pågå före olyckan inträffar. Planen skall kunna fungera som ett underlag för intern utbildning och bör innehålla information om lagstiftning, tillgängliga resurser, operativ organisation, övning och utbildning, informationsorganisation, ekonomi och ersättning, saneringsmetoder, prioritering av kuststräckor, avtal för avfallshantering samt samverkan inom kommun och region. Den skall vara tillgänglig för räddningstjänst och andra kommunala förvaltningar som berörs vid en oljeskyddsinsats. - Insatsplan som initieras när olyckan inträffar. Insatsplanen skall fungera som ett stöd för operativ personal och bör innehålla bl. a. handlingsplan, telefonlistor, checklistor och dokumentationsunderlag. Dokumenten skall uppdateras kontinuerligt med aktuell information. - Plan för efterarbete som behandlar efterföljande saneringsinsats. Planen skall fungera som stöd för eventuell saneringsorganisation samt som underlag för kommunens efterarbete med uppföljning, utvärdering och återkoppling, samt regleringar av olika slag. Planen bör innehålla bl. a. ansvarsfördelning, saneringsmetoder (framförallt med fokus på finsanering), samt de regler och krav som staten och internationella oljeskadefonden ställer för ekonomisk ersättning. Bilaga F ger förslag på disposition/innehåll i samtliga tre delar. Oljeskyddsplanen bör vara utformad på både kommunal och regional nivå med gemensam disposition och layout. En möjlighet är att utgå från Kommunens oljeskyddspärm (SRV, 2006) och utöka denna med relevant information. Under framställningen av planen bör en eller flera arbetsgrupper sättas samman. Representanter från samtliga räddningstjänster och berörda kommunala förvaltningar bör träffas fortlöpande under projektets gång för att ta del av varandras arbete och fatta gemensamma beslut som gäller för hela samverkansområdet. Kontaktpersoner från räddningstjänst återfinns i Bilaga E. Förstudien är tänkt att kunna fungera som ett informationsunderlag. Viktiga frågeställningar som bör tas upp är exempelvis: - Hur sker samverkan vid en oljeskyddsinsats? - Hur organiseras informationsinsatsen? - Hur prioriteras kuststräckorna inom hela samverkansområdet? - Hur likriktas larmplaner och insatsstöd? - Skall Kommunens oljeskyddspärm användas som grundformat? - Är gemensam resursanskaffning aktuell inom Skåne Nordväst? - Hur många bör utbildas inom området? - Hur kan resurser från icke-kustkommuner i samverkansområdet nyttjas vid en oljeskyddsinsats? Under hösten 2007 kommer Erik Palmqvist att göra sitt examensarbete för Helsingborgs Brandförsvar. Han kommer då att fördjupa sig särskilt i insatsstöd för oljeskyddsinsats.

8 Bih Lagstiftning I räddningsverkets skrift Oljan är lös finns mycket bra information gällande lagar och förordningar i den reviderade versionen av Kap 4 Juridiska grunder. Dokumentet återfinns i Kommunens Oljeskyddspärm samt på SRV:s webbsida 1. Följande nationella lagar tas upp: - Lag (2003:778) om skydd mot olyckor - Lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting - Miljöbalk (1998:808) - Lag (1980:24) om åtgärder mot förorening från fartyg (vattenföroreningslagen) och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg - Sjölagen (1994:1009) - Lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna - Lagen om transport av farligt gods (1982:821) - Lagen om brandfarliga och explosiva varor (1988:868) Följande internationella regelverk om oljeskadeskydd tas upp: - FN och IMO - EU-regler om oljeskadeskydd - HELCOM samarbete inom oljeskadeskydd - Övriga internationella och regionala avtal såsom Köpenhamnsavtalet Övriga informationskällor angående lagstiftningen är exempelvis IVL:s oljeskyddsjour 2. Relevant lagstiftning behandlas även i löpande i förstudiens kapitel. 1 %20Oljan%20är%20lös%20kapitel%204.pdf ( ) 2

9 Bih Berörda myndigheter Vid en oljeolycka involveras många aktörer. I följande kapitel sammanställs myndigheter samt deras roll och ansvarsområde vid en oljeskyddsinsats. - Räddningsverket Räddningsverket (SRV) fungerar som tillsynsmyndighet för kommunal räddningstjänst. SRV erbjuder stöd till kommuner med avtalade oljeskyddsförråd, experthjälp samt kontakter till europeiska kontaktnät. För mer information om oljeskyddsförråden se Kapitel 12.2 Nationella resurser. - Kustbevakningen Kustbevakningen (KBV) är statlig räddningstjänst och ansvarar för oljeskyddsinsats till havs. För mer information se Kapitel 5 - Samverkan med kustbevakningen. - Sjöfartsverket Sjöfartsverket är huvudansvarig för förebyggande åtgärder. Vid en oljeolycka skall Sjöfartsverket se till att åtgärder för avvärjning/begränsning av utsläpp sker ombord och kan enligt lag fatta beslut om val av nödhamn om detta är aktuellt. - Naturvårdsverket och IVL:s oljeskyddsjour Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av miljöeffekter av utsläpp och har avtal med IVL - Svenska Miljöinstitutet AB som upprätthåller en oljejour, som kan bistå med råd om sanering, mot ersättning. Bistår även med expertstöd åt Naturvårdsverket och andra myndigheter vid olyckor. För mer information om oljejouren se IVL:s webbsida 3. - Kommunen Kommunen skall enligt Lagen om skydd mot olyckor svara för räddningstjänst inom sitt område. Oljesanering är ej reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område och anlitar entreprenörer och konsulter för detta uppdrag. Kommunernas informationsfunktion bör anlitas vid omfattande olyckor. I Kommunens oljeskyddspärm finns en bemanningslista för kommunen som kan användas. Listorna finns i pärmen samt på SRV:s webbsida 4. Se Kapitel 8 Organisationsplan samt Kapitel 9 - Informationsplan för mer information kring kommunens uppgifter vid en oljeolycka. - Länsstyrelsen Länsstyrelsen svarar för att insatsen vid behov samordnas och övertar ansvaret för kommunal räddningstjänst då regeringen föreskriver detta enligt LSO. Länsstyrelsen kan överta ansvaret för insats för att fatta beslut om exempelvis resursfördelning och ansvarig räddningsledare då flera kommuner är inblandade vid en insats. Under saneringsfasen ligger ansvaret ofta på kommunen, men länsstyrelsen kan svara för en viss samordnande roll gällande bl.a. resursfördelning. Länsstyrelsens VB (vakthavande befäl) kontaktas via SOS vid olycka. Länsstyrelsen i Skåne driver frågan om uppdatering av miljöatlas. En regional oljeskyddsplan är på väg att tas fram för Skåne Län. Anna Kristensson, beredskapshandläggare, ansvarar för frågor angående oljeskydd. Telefon 040/ (vxl). För mer information om Länsstyrelsens roll se Kapitel 7.2 Länsstyrelsens roll ( )

10 Bih Försvarsmakten Försvarsmakten kan bistå med materiel, personalresurser samt kompetens och rådgivning. För vidare information se Kapitel Nationella resurser. - Gemenskapsmekanismen, EU Gemenskapsmekanismen ger kommunikationskanaler för att begära hjälp från andra EUmedlemsländer vid en katastrof eller olycka. Räddningsverket är knutpunkt för mekanismen i Sverige, och tar emot begäran om hjälp från kommuner och länsstyrelser på larmnummer till VT (vakthavande tjänsteman). - Vägverket Vägverket kan bl.a. bistå med containrar och dylikt och ansvarar tillsammans med polisen för avspärrning av vägnät. - Polisen En anmälan skall alltid göras till polisen vid utsläpp av olja. Polisen ansvarar tillsammans med Vägverket för avspärrning av vägnät. - Danmark Samarbetet med Danmark vid en oljeskyddsinsats är inom denna förstudie outrett och kan komma att behöva utredas. Kontakter i Danmark angående oljeskydd: Redningsberedskapet (Överordnad statlig myndighet är Beredskapsstyrelsen.) Operativt Beredskab Kontaktperson vid akut internationell katastrof- och nödhjälp, samt miljösamarbete: Peter Wehler, brigadechef Telefon: Kemisk Beredskab Lokalnummer: Telefax: Postadresse: Universitetsparken 2, 2100 København Ø) SOK Sjövärnets operativa kommando, Danmark. Ulykker til søs/observation af olieo: (døgnbemandet) Telefon: fråga efter vakthavande i Operationsrummet

11 Bih Samverkan med kustbevakningen Kustbevakningen (KBV) är statlig räddningstjänst. Juridisk gränsdragning mellan KBV och kommunal räddningstjänst är enligt lag strandlinjen. Vid en oljeolycka till havs ansvarar KBV för upptag av olja utanför strandlinjen. Det är även KBV:s ansvar att ta prov på oljan vid olycka samt att beställa spridningsprognoser. Kommunens ansvarsområden är innanför strandlinjen samt inom hamnområden (pir till pir) och kanaler, vattendrag och insjöar. Ett citat från Oljan är lös, Kap 4 Juridiska grunder (2006) är: Gränsen mellan kommunalt och statligt ansvarsområde vid miljöräddningstjänst går i princip i strandlinjen men effektiva insatser förutsätter att gränsdragningen inte tolkas bokstavligt. För operativa insatser har ett antal rutiner och avtal som reglerar olika former av samverkan utvecklats. Vad dessa rutiner och avtal säger är i dagsläget oklart. Efter möte med KBV i Helsingborg har kontakter knutits för fortsatt samverkan under projektets gång. 5.1 Sammanställning av möte med kustbevakningen Följande punkter togs upp till diskussion: Kustbevakningens kapacitet KBV har en båt med oljeupptagningsförmåga i Helsingborg. Denna båt rymmer ca 160 m 3. Ytterligare båtar att tillgå finns, närmst i Göteborg och Simrishamn. Som extern lastkapacitet används tankbåtar, landstigningsbåtar, containrar m.m. För strandskydd används särskilda strandbekämpare. Vid insatsen under Fu Shan Hai-olyckan i Ystad, år 2003, användes totalt 5 båtar från KBV. Utifrån Köpenhamnsavtalet kan KBV få stöd från två danska båtar och en tysk båt. Ansvarsområde Lagstiftningen säger strandlinjen som gräns mellan statligt och kommunalt ansvarsområde. KBV utgår från detta. Oljeskyddsinsatserna blir i regel två skiljda insatser med varsin insatsledare. Området precis utanför stranden blir en grå zon, hur långt ut beror på djup. Oljan som finns i denna zon prioriteras ej av KBV utan tas istället omhand när den når land. Samverkan ses ej som ett problem. Information och kommunikation Kommunikationen mellan räddningstjänst och KBV ses ej som ett problem. RL (räddningsledare) på land och OSC (On Sea Commander) hade vid Fu Shan Hai-olyckan ett intimt samarbete med kontinuerligt utbyte av information och diskussion kring strategi. Det är viktigt med tidig kontakt. Räddningstjänsten är beroende av information från KBV för att kunna prioritera och mobilisera sig. Eventuellt så bör representant från KBV sitta med i bakre stab under insats. Ledningsorganisation Kustbevakningen har en OSC On Sea Commander, vilket motsvarar räddningstjänstens skadeplatschef. Om flera länder är inblandade i insatsen har varje land en nationell ledare, samt en gemensam stab. KBV kommer att ha en internationell övning i oktober 2007 med observatör från Helsingborgs Brandförsvar.

12 Bih Prognos och oljeprovtagning Vid larm om utsläpp sker flygplansövervakning av KBV i utsläppsområdet vilket fungerar oberoende av väder. Med observationerna som stöd prioriteras insatsområde för KBV i ett första skede. Spridningsprognos beställs av KBV från SMHI (Seatrack Web). Prover tas på oljan och analyseras och mängden utsläppt olja approximeras. Information som bör förmedlas till räddningstjänst i ett tidigt skede är: Vilken typ av olja? Hur mycket olja? Var får vi påslag på kusten? Prioritering vid oljepåslag KBV gör i regel upp sin strategi på plats beroende på olyckans karaktär. I första hand vill man bogsera in ett skadat fartyg mot land. KBV tar gärna del av prioriteringsordning för kustremsan, det vill säga mindre skyddsvärda områden (av typ offervikar) med förutsättningar för viss logistik som underlag för beslut vid bogsering. KBV är även intresserade av Helsingborgs hamn som eventuell nödhamn. Saneringsmetoder KBV arbetar med länsar, pumpar, skimmers m.m. och kan i viss mån skydda kommunalt område genom till exempel inlänsning av hamn. Vart tar oljan vägen? KBV har kontakter med oljebolag på land som kommer med lastbilar och tankar. Vid insatsen i Ystad kördes oljan till Malmö. Tomma tankfartyg rekryteras på plats, KBV fungerar då som pumpstation. KBV har inga fasta avtal utan förlitar sig på här och nu -lösningar. Erfarenheter visar att de flesta är villiga att ställa upp vid en olycka mot ersättning. Ingen kommersiell upptagning är tillåten för KBV, de får inte ta betalt för en insats. 5.2 Spridningsprognos KBV använder sig idag av SMHI:s Seatrack. Programmet fungerade mycket bra under Fu Shan Hai-olyckan. Resultatet blir en prognos presenterat på en karta i form av partiklars rörelser eller koncentrationer. Exempel på spridningsprognos finns på SMHI:s webbsida 5. DMI 3D oliedrift, ger samma typ av output som Seatrack. Modellen kan beräkna spridning av oljeutsläpp i de danska farvattnen, Nordsjön samt Östersjön. Modellen beräknar bland annat oljans utbredning, reaktioner mellan olja och vatten (emulgering, avdunstning, dispersion etc.) samt mängden olja som befinner sig under havsytan. Precis som Seatrack kan modellen backtracka, det vill säga spåra utsläppet tillbaka till utsläppspunkten. Mer information om programmet finns på DMI:s webbsida Provtagning Åtgärder och prioriteringsordning vid insats, både till havs och på land beror till stor del av vilken typ av olja som släppts ut. Oljans egenskaper så som densitet, viskositet, flytförmåga och flyktighet bestämmer utsläppets och spridningens karaktär. För mer information om olika typer av olja och deras egenskaper hänvisas till kapitel 1-3 i Oljan är lös. KBV ansvarar för provtagning och analys av oljan. Provtagningen görs även ur juridisk synvinkel som bevismateriel vid åtal

13 Bih Oljeskyddsinsatsens faser En oljeskyddsinsats sker i regel i tre faser; räddningstjänst, grovsanering och finsanering. Det är dessutom viktigt att följa upp insatsen efteråt. 6.1 Räddningstjänst Räddningstjänsten sätts i funktion för att avvärja samt begränsa skador och det är kommunens ansvar att räddningstjänst fungerar planenligt. Om räddningstjänstinsats skall inledas eller ej bestäms via LSO 2003: Grovsanering Efter räddningstjänstskedet inträder saneringsfasen. I denna fas skall de drabbade kuststräckorna saneras från olja som slagit på. Den inledande saneringsfasen består av att styra och omhänderta olja med hjälp av länsor, pumpar, skimmers och fiberduk. Sanering vid en oljeskada är inte en skyldighet för kommunen att utföra enligt LSO. LSO innehåller enbart en bestämmelse om ersättning under vissa förutsättningar till en kommun som ändå utför sanering. Vilken del inom kommunen som skall ansvara för sanering, är en fråga för kommunen själv att ta ställning till. Att ha en redan uppgjord ansvarsfördelning inom kommunen innan ett oljepåslag sker är därför viktigt. Andra förvaltningar inom kommunen, förutom räddningstjänsten, som kan bli inblandande i saneringsarbetet är exempelvis miljökontoret, stadsplaneringskontoret och tekniska kontoret. Metoder och riktlinjer för sanering av olika kusttyper finns i Saneringsmanual under flik 9 i Kommunens oljeskyddspärm. Manualen är lätt att följa och ger en grundlig beskrivning av vilka saneringsmetoder som kan användas på olika typer av kust. Bland annat beror saneringsmetoden på: - Vilken typ av strand eller kust? - Strandens ekologiska och socioekonomiska värde? - Vilka volymer strandad olja? - Hur djupt har oljan spridits i strandmaterialet? - Vilken typ av olja, i vilken form och tillstånd (flytande, klumpar etc)? - Vilka möjligheter finns för transport av materiel till området? - Vilka yttre förhållanden råder i området (väder, strömmar, vågor)? - Hur stora är skadorna på stranden? Representanter från Statens oljeskyddsförråd i kombination med experter inom diverse områden kommer med största sannolikhet att komma med förslag och råd för hur man snabbast och lättast tar hand om oljeavfallet. 6.3 Finsanering och avslut Finsaneringen är enligt praxis kommunens ansvar. I finsaneringsfasen städas och rengörs drabbade kuststräckor mer noggrant. Avslut av saneringsfasen sker efter beslut från kommunens miljörepresentant alt. saneringsansvarig, möjligtvis i samråd med experter. I Halmstad är det enligt Halmstads kommuns riktlinjer för oljeberedskap det tekniska kontoret som avgör när saneringsfasen är avslutad. I riktlinjerna finns tre kriterier för att bedöma om det är lämpligt att avsluta saneringsfasen; oljan klibbar inte längre, den går ej att skära av/bort och den blöder inte

14 Bih Uppföljning Statens Räddningsverk har i Kommunens oljeskyddspärm tagit fram mallar, formulär och idéer över hur en uppföljning av saneringsarbetet skall utföras. Formuläret återfinns under flik 11. I dokumentet framgår tydligt vad de olika frågorna innebär, hur de skall besvara och av vem de skall besvaras. I slutet av fliken finns frågeformuläret redan ifyllt vilket ger en möjlighet att förstå vilken information som skall stå på respektive plats. Dokumentet ger även viktiga råd för att underlätta uppföljningsarbetet, t.ex. utmärkning av berörda områden samt vikten av att använda GPS. 6.5 Avslut av räddningstjänstinsats Det är viktigt att ansvarsväxling sker smidigt mellan räddningstjänst och kommun. För att underlätta räddningsledaren beslut angående avveckling av räddningstjänst finns flertalet definitioner och kriterier. Enligt LSO finns fyra kriterier för räddningsinsats. Nedanstående stycke är hämtat från SRV:s webbsida 7 : Enligt 1 kap. 2 lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) avses med räddningstjänst de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall ansvara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. För att staten eller kommunen skall ha en skyldighet att göra räddningsinsats, då det exempelvis gäller oljeutsläpp, måste insatsen vara motiverad utifrån följande kriterier: - Behovet av ett snabbt ingripande - Det hotade intressets vikt - Kostnaderna för insatsen - Omständigheterna i övrigt Räddningsinsatsen avslutas när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet redovisas i skriftlig form och överlämnas då, om möjligt, till den förvaltning inom kommunen som är utpekad som ansvarig för oljesanering. En definition specifik för oljeolycka lyder: Olja som hotar att nå stranden är skäl till räddningstjänst. Om oljan däremot redan nått stranden, betecknas det som sanering (Kommunens oljeskyddspärm). I kapitel i Oljan är lös finns det ytterligare definitioner som kan utgöra stöd för en gränsdragning mellan räddningstjänst och sanering. I Oljeplan för Sydöstra Skåne antogs en policy som innebar att om inte ny olja påträffats på land eller i kustnära områden under minst 24 timmar så klassas räddningstjänstskedet som avslutat och kommunal sanering tar vid. Det finns för och nackdelar med att behålla insatsen i räddningstjänstens regi. Under räddningstjänstskedet arbetar försvarsmakten utan ersättning för kommunen, vilket inte är fallet under saneringsskedet. Under Fu Shan Hai-olyckan varade räddningstjänstfasen i en dryg vecka. Ett råd från Anders Svensson på oljeskyddsförrådet i Karlskrona är att om försvarsmakten i stor utsträckning är engagerad i olyckan skall räddningstjänstfasen försöka uppehållas under en längre tid. Om istället flertalet entreprenörer är inblandade ska en snabbare övergång till saneringsfasen ske. Råden gavs för att underlätta ekonomiskt för kommunen. Då olyckan sker på statligt vatten så är det i slutändan staten som bekostar både räddnings- och saneringsinsatsen. Räddningsledaren bär ensam ansvaret för beslut om avslut. Denne behöver dock ett tydligt stöd från RCB/stab för att motivera sitt beslut aspx ( )

15 Bih Samverkan över kommungränserna Vid en oljeolycka till havs är det sannolikhet att oljan når flera kommuner. Det är därför viktig att utarbeta en plan för samverkan mellan kommunerna på förhand. Beroende på en olyckas omfattning kan det bli aktuellt att utforma insatsen gemensamt för Skåne Nordväst, med t.ex. gemensam stab och informationsorganisation. Även arbetet kring prioritering av kust samt inköp och fördelning av resurser bör göras inom samverkansområdet. 7.1 Samverkansavtal Till grund för samarbetet inom Skåne Nordväst ligger Ramavtal om samverkan och gemensamma befälsresurser i Nordvästskåne. Operativ samverkan över kommungränserna ska utföras enligt kapitel Gränslös räddningstjänst. Ramavtal om befälsresurser finns i samverkansavtalet. I detta dokumentet framgår vilken kompetens som gäller för olika befälstyper, vilka kommuner som tillhandahåller dessa befäl samt vilka olika typer av larm de är ämnade att vara räddningsledare vid. Avtalet gäller inte under höjd beredskap enligt Lagen om totalförsvar och höjd beredskap. Paragraf i ramavtalet är viktiga angående ersättning kommunerna emellan. Larmplaner för oljeolyckor till havs bör göras gemensamt med alla nordvästskånska kustkommuner enligt samverkansavtalet. 7.2 Länsstyrelsens roll Före ett oljeutsläpp är det länsstyrelsens uppgift att stödja kommunerna med underlag för beslut och prioriteringar rörande kustavsnitt, t.ex. genom miljöatlas eller annan geografisk information eller genom samverkan med sakkunniga. De skall även kartlägga nödhamnar och mottagningsplatser för uppsamlad olja från KBV, och besluta om platser för tillfällig mellanlagring. Dessutom skall samverkan och övning ske med berörda kommuner och myndigheter. Under räddningstjänstskedet ansvarar länsstyrelsen för samverkan med KBV och mellan berörda kommuner samt samordning av information. Länsstyrelsen förmedlar även information till centrala myndigheter och regering. Länsstyrelsen har möjlighet att ta över ansvaret för räddningstjänsten om behov finns och kan fatta beslut om t.ex. ansvarig räddningsledare. De skall även stödja kommunerna med sakkunnig personal. Under saneringsskedet kan länsstyrelsen ge fortsatt råd och stöd till kommunerna, med bl. a. expertis, prioriteringar, beslut om tillstånd för mellanlagring, dokumentation och uppföljning.

16 Bih Organisationsplan I detta avsnitt ges förslag till hur en lokal- respektive regional organisation för en oljeolycka kan utformas. 8.1 Organisationsplan för kommun I den organisation som kommunen bygger upp för att bistå räddningsinsatsen vid en stor oljeolycka måste det finnas en ledningsfunktion. Ledningen bör, förutom verkställande funktion, även innehålla exempelvis en dokumentationsansvarig, ekonomi- och ersättningsansvarig, expertkompetens från kommunens förvaltningar och organisationer, informationsansvarig och samverkansansvarig. Detta är troligtvis redan inbegripet i respektive kommuns Krisledningsnämnd. När räddningstjänstfasen är avslutad kan den bakre staben fortsätta sitt arbete som stöd till kommunens egna organisation för att samordna saneringsfasen. I Karlskrona kommun är det uppbyggt så att den bakre staben, efter räddningstjänstskedet, tar över och blir saneringsstab. I saneringsstaben som Karlskrona utvecklat finns det i huvudsak fyra grupper: transport- och förplägnadsgrupp, materiel- och anskaffningsgrupp (räddningstjänst), ekonomi- och personalgrupp samt en mellanlagringsgrupp. Denna uppbyggnad liknar till viss del den som finns i Kommunens oljeskyddspärm. I Karlskrona har dessutom varje grupp en förberedd översiktlig åtgärdskalender med relevant information om vem som gör vad, hur uppgiften skall skötas etc. Detta koncept ger berörda precis den information som behövs för att kunna starta upp saneringsarbetet. Ett förslag är att låta skadeplatsorganisationen få fortsätta arbeta med saneringsfasen efter räddningstjänstskedet. Uthålligheten hos en räddningstjänstorganisation kan dock diskuteras. Efter svavelsyreutsläppet i Helsingborg konstaterades att staberna som byggts upp inte hade kapacitet att agera under särskilt lång tid. Om alla kustkommuner i Skåne Nordväst hjälper till bör dock uthålligheten utgöra mindre problem. Under Fu Shan Hai-olyckan fick vissa av de som deltagit i insatsen uppfattningen att de kommunala förvaltningarna förlitar sig för mycket på att räddningstjänsten gör ett bra jobb. Detta leder till att berörda förvaltningar inte engageras. Flertalet kommuners förvaltningar saknar kontaktperson/jourhavande, som under helger och kvällstid kan kontaktas vid ett eventuellt oljepåslag. Detta medför att det kan ta tid att knyta till sig experter på det kommunala planet vilket kan innebära att räddningstjänst- eller saneringsskedet blir drabbat. 8.2 Organisationsplan för kommunal räddningstjänst lokalt och regionalt Räddningstjänstens organisation beror till största delen av olyckans omfattning. Vid mindre påslag av olja där kuststräckan är begränsad inom kommunen organiseras insatsen enligt rutinerna för skadeplatsorganisation i Skåne Nordväst. Vid större olyckor som drabbar flertalet kustkommuner inom samverkansområdet kan det bli aktuellt att räddningstjänstinsatserna slås samman och lyder under en och samma räddningsledare. Detta blir praktiskt t.ex. när resurser skall fördelas och när räddningstjänsten skall avslutas. Det kan även vara lämpligt, dock beroende av var oljepåslag sker och hur lång den drabbade kuststräckan är, att räddningsledare samt den högsta ledningen är stationerad i Bårslöv. Att placera räddningsledare i fältstab i ledningsbuss kan ge dålig överblick över insatsen vid en stor olycka eftersom flera mil kust kan drabbas.

17 Bih 101 Organisation ute på plats kan ske genom indelning av respektive kommuns kuststräcka i sektorer. Varje kommun har en skadeplatschef som ansvarig för ett visst antal sektorer. Skadeplatschefen, som bör ha insatsledarkompetens, bör fungera rörligt mellan sina sektorer och är underställd räddningsledaren. I varje sektor finns en sektorchef, vars uppgift är att leda arbetet inom sektorn, samt om möjligt, registrera frivilliga och hålla skadeplatschefen uppdaterad om arbetet. En fråga som måste besvaras är var sektorchefen skall befinna sig inom sektorn så att skadeplatschefen enkelt kan söka upp denna person, samtidigt som sektorchefen skall ha överblick över sin sektor. Oljan är lös ger tre exempel på organisationsplan vid oljeolycka. Den gällande organisationsplanen (se nedan) kan utgöra grunden för en organisationsplan vid oljeolycka. Skillnaden vid en oljeolycka blir att Krisledningsutskottet, NSO-staben samt Bakre stab med fördel placeras på ett och samma ställe, lämpligen Bårslöv. Även den Operativa fältstaben blir stationär på Bårslöv. Skadeplatschefen och sektorscheferna kommer att vara stationerade kommunvis, i kontakt med oljepåslagsplatserna.

18 Bih Utbildning av frivilligarbetare bör ske inom rimliga avstånd från saneringsplatsen. Ett förslag är att varje kommun skall ha en utbildningsansvarig samt en utrustningsansvarig som ger de frivilliga en grundutbildning i sanering och skyddsutrustning. 8.3 Stab och samverkansgrupp Den bakre staben måste kompletteras med representanter från förslagsvis Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) (eller lämplig oljeentreprenör), näringslivet (Helsingborgs Hamn, Kemira etc.), Tekniska kontoret, Miljökontor, Krisinfo, Länsstyrelsens vakthavande befäl, Samverkansbefäl från försvarsmakten och KBV. Samtidigt bör möjligtvis KLU-staben, vid en regional oljeolycka, bestå av en representant från varje kommuns KLU. Samma sak gäller miljökontoren från respektive kommun, representanter för dessa bör sammankallas till exempelvis Bårslöv vid oljepåslag. De staber som byggs upp i Bårslöv får sedermera delegera uppgifter till de lokala kommunala organisationerna. Att tidigt planera byte av stabspersonal är betydelsefullt enligt utvärderingen efter Fu Shan Hai-olyckan, annars finns viss risk att personalen jobbar in i väggen. Utvärderingen utmynnade även i att ledningen (staberna) borde träffa skadeplatscheferna och sektorscheferna vid arbetsdagens slut, för att diskutera den gångna dagens insats och planera insatsen för nästkommande dag. I Oljeplan för Sydöstra Skåne står det väldigt tydligt hur en stab bör fungera samt vilka funktioner som ingår och vilken kompetens som krävs. 8.4 Organisation för frivilliga Att använda frivilligt arbetande personer fordrar tre saker: - Avtal - Försäkring - Utbildning De frivilliga bör arbeta under begränsad tidsperiod enligt ett avtal mellan kommunen och den frivillige. Överenskommelsen skall även innefatta den frivilliges ansvar samt kommunens skyldigheter utifall den frivillige blir skadad eller dylikt. Huruvida den frivillige är försäkrad av kommunen skall framgå av överenskommelsen. Om de skall vara försäkrade av kommunen skall de arbetande vara medvetna om huruvida kommunens försäkring gäller under extraordinära händelser och möjligtvis bör kommunen beställa någon form av tilläggsförsäkring som kan användas under dessa händelser. Idrottsklubbar och föreningar har ofta försäkringar. Krisberedskapsmyndigheten har förberett två kontrakt som kan gälla som avtal för frivilliga vid extraordinära händelser. I dessa skall man dock ge ersättning till de frivilliga, vilket kan diskuteras vid framtagandet av ett avtal specifikt för oljesanering. Halmstad har i sin oljeskyddsplan modifierat ett av kontrakten på ett bra sätt och kanske är deras utformning av kontraktet att föredra. Annars är avtal om tillfällig frivilligtjänstgöring den mest användbara. Avtal om frivilligtjänstgöring inbegriper nämligen att den frivillige skall deltaga vid olika övningar ett par gånger om året. De tre kontrakten finns på Krisberedskapsmyndighetens webbsida 8. Dessa återfinns även i Halmstads oljeskyddsplan aspx ( )

19 Bih 101 Organisationen av frivilliga beror framförallt på olyckans omfattning. Vid mindre olyckor som berör en begränsad kuststräcka kan uppsamling av frivilliga ske i närheten av platsen. Viktigt är att personer utan avtal och utbildning ej rör sig i det förorenade området. Vid större olyckor kan en gemensam uppsamlingsplats krävas där avtal skrivs och direktiv ges till varje enskild person om vilket geografiskt område denne skall arbeta i. Gemensam transport, t.ex. buss, till olycksdrabbad plats kan behövas. Information om uppsamling till allmänheten kan distribueras via media och VMA. Utrustning för frivilliga beror av vilken arbetsuppgift som skall utföras. Generellt för samtliga är fungerande skyddskläder. Utbildning sker antingen på uppsamlingsplatsen av t.ex. räddningstjänstpersonal eller ute på olycksplatsen. Statens oljeskyddsförråd har kapacitet att i viss mån utbilda personal under arbetets gång. Frivilliga som vill hjälpa till med sanering av oljeskadade fåglar kan utbildas och organiseras av anlitade frivilligorganisationer med just detta som specialitet, t.ex. KFV- Riks, se Kapitel 11.3 Oljeskadad fågel och... Andra frivilligorganisationer som kan tänkas vilja engagera sig vid en oljeolycka är t.ex. Greenpeace, WWF och Sjöräddningssällskapet. Efter samtal med Anders Svensson, Statens oljeskyddsförråd i Karlskrona, erhölls tipset att de frivilliga inte skall få arbeta självständigt. Det mest effektiva är att låta de frivilliga arbeta tillsammans med personal från militären, räddningstjänsten och de olika entreprenörerna som kan ge dem riktlinjer för arbetets fortgång. För exempel på organisation av frivilliga, se Oljeplan för Sydöstra Skåne.

20 Bih Informationsplan Informationen är mycket viktig vid alla former av insatser. Både intern och extern information måste vara korrekt och relevant med tydliga kommunikationsvägar. Vid en oljeskyddsinsats besätts informationsstab enligt respektive kommuns informationsplan vid extraordinär händelse. Till följd av olyckans eventuella omfattning kan höga krav komma att ställas på samverkan mellan kommunernas informationsorganisation. Vid en stor olycka med omfattande bevakning krävs så få informationskanaler som möjligt för att bibehålla korrektheten i uppgifterna. Det är viktigt att information som når media är likartad. Exempelvis kan gemensam upplysningscentral och webb-uppdatering vara en viktig arbetsuppgift att utföra för informationsorganisationen. 9.1 Internt Informationsflödet måste fungera internt i alla led för att räddningsinsatsen skall fungera optimalt. Alla berörda parter inom kommunen måste kontinuerligt uppdateras med korrekt och relevant information. I vissa fall kan det vara viktigt att informationsbefäl och kommunens informatörer är nära olycksplatsen, detta kan dock bli ett problem vid en oljeolycka som kan beröra stora geografiska områden. En lösning kan vara att ha någon form av mobil enhet som kontinuerligt hämtar lägesrapporter från berörda kuststräckor och sammanställer dessa. En annan lösning är att skadeplatschefen ansvarar för att kontinuerligt förmedla information från sektorscheferna tillbaka till en informationsstab. Det är viktigt att informationsbefäl/informatörer har rätt utbildning och förståelse för informationens betydelse. Brister i kommunikationen kan innebära att hela insatsen blir lidande och att felaktigt information går vidare ut till allmänheten. Det finns även en möjlighet att tekniska kommunikationsproblem uppstår. Har t.ex. mobiltelefoner täckning längs hela kuststräckan? 9.2 Externt Om den externa informationen varit tillfredsställande under en insats så uppfattas insatsen ofta som lyckad. Det är viktigt att enhetlig information ges via vägarna utåt för att förhindra motsägelser och ryktesspridning. Räddningsinsats bör helst inte störas av intresset utifrån men samtidigt har allmänheten rätt att få ta del av information som påverkar enskilda medborgare. Personal bör avsättas för att informera och svara på frågor, samt ge rätt information till de som vill anmäla sig som frivilliga. Trycket från massmedia vid en oljeskyddsinsats kan förväntas vara omfattande med stor fokus på den negativa miljöpåverkan en oljeskada får. Intresset bör bemötas aktivt via webbsida, pressreleaser och konferenser. Det är också viktigt att engagera sakkunniga personer i de frågor som rör miljö- och djurskydd. Det även viktigt att en grupp tillsätts för analys av den utgående informationen bl.a. för att förhindra ryktesspridning och för att kunna korrigera felaktig information. 9.3 Regional informationsorganisation I dagsläget arbetas ett förslag fram till en gemensam informationsorganisation för Skåne Nordväst. Om många kommuner drabbas av ett oljepåslag, är en möjlig lösning att varje

21 Bih 101 kommun har en informationsansvarig på plats i den bakre staben i Bårslöv. Detta medför att den externa informationen enklare kan likriktas. 9.4 Massmedia och VMA Uppmärksamheten från massmedia kan förväntas vara stor vid en oljeolycka. Tydlig, relevant och enhetlig information till allmänheten är mycket viktig för att insatsen skall uppfattas som väl utförd. En idé som sparar tid och skapar ett enhetligt informationsflöde är förtryckta mallar eller checklistor för pressmeddelande och VMA. Detta har troligtvis både fördelar och nackdelar. I en pressad situation kan det vara bra att ha en mall som endast behöver ifyllas, men samtidigt finns risken att viktig information specifik för olyckan faller bort. I Oljeplan för Sydöstra Skåne finns färdiga mallar för VMA. Dessa anger vad meddelandet skall innehålla samt ger förslag på vilka medier informationen skall nå ut till. En viktig uppgift för informationsorganisationen är att kontrollera medias fakta angående olyckan. Felaktig och missvisande information skall korrigeras.

22 Bih Prioritering av kuststräckor Ett av de mest centrala beslut som fattas vid en oljeskyddsinsats är på vilken/vilka kuststräckor som miljöskyddsåtgärder skall påbörjas i första hand. De nationella resurserna måste fördelas mellan berörda kommuner. Ett av oljeskyddsplanens syften bör vara att försöka åstadkomma en på förhand utarbetad prioriteringsordning, dels för respektive kommun och dels gemensamt för regionen i samverkan med länsstyrelsen. Denna skall sedan förankras hos räddningstjänsterna, kommunerna, länsstyrelsen och KBV Inom kommun För att starta upp arbetet med denna del av oljeskyddsplanen bör prioriteringsordning till att börja med sammanställas för respektive kommun. Parter som bör involveras är räddningstjänsten och kommunens miljökontor, teknisk förvaltning eller liknande. Förslag på experter med kunskap om den lokala kusten är marinbiologer, ornitologer, geologer, lokala fiskare och dylika. Även länsstyrelsen har kunskap om kommunernas kustzoner och skall bidra med underlag Inom region Kommunerna i Skåne Nordväst har mer eller mindre komplex sammansättning av kusttyper. Ett förslag är att den gemensamma kusten delas in i sektioner från Landskrona i söder till Båstad i norr. Dessa sektioner kan användas som utgångspunkt för kommunal prioritering enligt på förhand gemensamt framtagna kriterier och sedan kan de högst prioriterade sektionerna ge regional prioriteringsordning. Detta arbete kommer troligtvis att involvera länsstyrelsen Stöd vid arbete med prioritering Som stöd vid arbete med prioritering finns åtskilliga verktyg och litteratur. För sammanställning se Bilaga B. Länsstyrelsen har till uppgift att tillhandahålla dessa verktyg Nödhamn och skyddad plats Vid en oljeolycka vill man i första hand bogsera in ett skadat fartyg till en hamn eller kusten för att minska spridningen av oljan. KBV är den instans som fattar beslut och bogserar fartyget och kan därför få nytta av en kommunal/regional prioritering av kusten. En vik eller kuststräcka med inga eller få skyddsvärden samt med god tillgänglighet för fordon och logistik är mer lämpad som skyddad plats än andra känsligare områden. Sjöfartsverket har befogenhet enligt lag att utnämna en hamn till nödhamn vid behov.

23 Bih Miljö- och djurskydd Ett oljepåslag kan ha stor inverkan på strandmiljöer och djurliv. Trots att de flesta typer av olja är biologiskt nedbrytbara så kan de ha nedsmutsningseffekter och toxiska effekter. Följande tabell är hämtad från Oljan är lös och visar exempel på olika typer av skadeeffekter orsakade av oljeutsläpp: De toxiska effekterna beror på vilken typ av olja som släppts ut, lokala koncentrationer och uppehållstiden i strandzonen. Både lokala skyddsvärden samt juridiskt skyddade områden bör kartläggas i Skåne Nordväst, se Kapitel 10 Prioritering av kuststräckor Skyddsvärden Lokala skyddsvärden, såsom reproduktionsområden för fågel och fisk, färskvattenintag till industrier och dylikt bör kartläggas av respektive kommun eventuellt i samarbete med länsstyrelsen. Informationen kan sammanställas i t.ex. en miljöatlas Juridiskt skyddade områden För att bevara värdefull natur i Sverige finns ett antal lagar för att skydda utvalda områden. Graden av skydd regleras i miljöbalken. De områden som skyddas juridiskt och som blir aktuella vid en oljeolycka i Skåne Nordväst är följande: - Natura 2000 Inom EU samlas all värdefull natur i Natura 2000-nätverket. I Skåne Nordvästs samverkansområde finns omkring 230 områden. På Naturvårdsverkets webbsida 9 kan information sökas för skyddade områden. - Strandskyddsområden Bestäms utmed hav, sjöar och dylikt för att skydda friluftsliv, djur och växter. Skyddet omfattar land och vattenområde nära strandlinjen. Länk till strandskyddsområde i Skåne finns på länsstyrelsens webbsida Naturreservat och naturvårdsområden Syftet med ovanstående är att bevara den biologiska mångfalden, bevara oförstörda miljöer och främja friluftsliv. Naturvårdsområden har samma innebörd som naturreservat. 9 ( ) 10 ogrammet%20bestämmelser%20strandskydd ( )

24 Bih Djur- och växtskyddsområden Djur- och växtskyddsområden är till för att skydda en speciellt känslig art inom ett område där den vanligaste formen av skydd är fågelskyddsområden. Övriga juridiskt skyddade områden är: - Nationalpark - Naturminnen - Landskapsbildsskydd - Generella biotopskyddsområden i jordbruksmark Områden med juridiskt skydd bör sammanställas i t.ex. en miljöatlas. Mer information om ovanstående skyddade områden finns på länsstyrelsens webbsida Oljeskadad fågel och KFV - Riks Nedsmutsning av djur, framförallt fåglar, är ofta ett i media uppmärksammat problem vid en oljeskyddsinsats. Rengöring av oljeskadade fåglar kräver stora manuella insatser. Vid omfattande nedsmutsning kan räddningsledaren med fördel anlita en frivilligorganisation för detta arbete. Magnus Edelius, ordförande på Katastrofhjälp Fåglar och Vilt Riks (KFV-Riks), var med under saneringsarbetet efter Fu Shan Hai-olyckan. Organisationen vill gärna kontaktas vid ett oljepåslag för att arbeta som självgående organisation under räddningsledarens befäl. De tar i sin tur kontakt med Sveriges Ornitologiska Förening och Jägareförbundet. De tar även hand om och organiserar frivilliga som vill hjälpa till med fågeltvättning. Ju tidigare KFV-Riks kontaktas desto fler skador kan förebyggas. Om möjligt vill de få information och spridningsprognos redan innan oljepåslaget skett. Då kan frivilliga vara på plats tidigt och skrämma iväg t.ex. häckande fåglar från platsen innan de hunnit smutsas ner. Magnus Edelius kan kontaktas på telefonnummer eller Vid olyckor där KVF-Riks ej engageras bör kommunens skyddsjägare aktiveras _program/andra_intressen/omradesskydd.htm ( )