Perusturvalautakunnan päätös 31.5.2017 Liite 3 / 31.5.2017 1357/05.16/2011 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2016 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Syftet med denna klientlag är att trygga klientens ställning och rättigheter som brukare av socialvårdens tjänster samt bra samarbete och växelverkan mellan klienten och personalen inom socialvården. Socialombudsmannens uppgifter har i lagen definierats på följande sätt: 1) Ge klienten råd i frågor som gäller tillämpning av klientlagen 2) Bistå klienten i frågor som rör anmärkning 3) Informera om klientens ställning och rättigheter 4) Också i övrigt arbete för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda 5) Följa hur klientens ställning och rättigheter utvecklas i kommunen och årligen till kommunstyrelsen avge en redogörelse för detta Hur väl klientens ställning och rättigheter tryggas i kommunen beror i huvudsak på hur väl personalen i allmänhet känner till klientens rättigheter och hur mycket man fäster uppmärksamhet vid dem i det praktiska arbetet. Det faktum att några av klientlagens centrala stadganden numera ingår i socialvårdslagen bidrar förhoppningsvis till att principerna blir bättre kända och beaktas mera i det praktiska arbetet. I socialvårdslagen (1301/2014) ingår nu stadganden som rör klientens rätt till - Socialvård av god kvalitet och gott bemötande - Självbestämmande och deltagande - En utredning av åtgärdsalternativen - Ett skriftligt beslut om ordnandet av socialvården - En klientplan.
2 Socialombudsmannens klientärenden och verksamhet Klientkontakterna är utgångspunkten för socialombudsmannens arbete. Antalet ärenden i fjol var 336, eller något mindre än föregående år, då de var 375 till antalet Kommunvis fördelar sig ärendena på följande sätt (inom parentes antalet år 2015) Hangö 67 (76) Ingå 27 (19) Kyrkslätt 139 (153) Raseborg 103 (127) Totalt 336 (375) Ärendenas fördelning enligt uppgiftsområde (inom parentes antalet år 2015): Utkomststöd 148 (155) Vuxensocialarbete 70 (83) Vårdnad och underhåll 33 (35) Barnskydd 24 (28) Äldreomsorg 23 (30) Handikappservice 21 (29) Hemservice 6 (5) Missbrukarvård 5 (3) Närståendevård 4 (3) Specialomsorg 1 (2) Dagvård 1 (2) Totalt 336 (375) Klientkontakterna statistikförs som ärenden. Ett ärende omfattar för det mesta flera olika åtgärder: telefonsamtal, träffar, utredningsarbete, förhandlingar och medling. Det blir allt mera sällsynt att ett ärende sköts med ett enda telefonsamtal. Socialombudsmannen fungerar numera också som patientombudsman för alla kommunala hälsocentraler inom området. Patientärenden var i fjol sammanlagt 173 till antalet, ett år tidigare 164.
3 Noteringar enligt uppgiftsområde Utkomststöd och vuxensocialarbete Också senaste år utgjorde utkomststödet det uppgiftsområde, som man flitigast tog kontakt om, precis som varje tidigare år. Den ökade långtidsarbetslösheten, försämringar i det övriga socialskyddet och avgiftshöjningar driver folk att söka utkomststöd. Utkomststödet är den stödform som är allra mest byråkratisk och besvärlig. Ansökan med kontoutdrag och övriga tillhörande bilagor bör i princip, och i allmänhet också i praktiken, lämnas in månatligen. Stödet är strängt normerat på ett sätt, som för klienterna kan kännas verklighetsfrämmande. Det förutsätter hård disciplin, planeringsförmåga, och kreativitet för att man ska kunna klara sig på det utan att bli skuldsatt. På så sätt är det inte överraskande, att de som lever på utkomststöd har mycket att fråga och att anmärka på. Från början av det här året sköts det grundläggande utkomststödet av Fpa, varför det är onödigt att i det här skedet fundera över hur kommunerna kunde sköta detta arbete bättre. Eftersom Fpa har haft betydande svårigheter att klara av sin nya uppgift, har man i kommunerna inte ännu sluppit till att fullt ut utveckla det kompletterande och förebyggande utkomststödet och därtill hörande socialarbete, som förblir på kommunernas ansvar, då man fortsättningsvis har hamnat att hjälpa klienterna att få sitt grundläggande utkomststöd skött. Utifrån socialombudsmannens erfarenheter kan man konstatera, att till exempel arbetslösa, som på grund av arabetsoförmåga är i behov av rehabilitering eller pension, är ett exempel på en grupp som behöver socialarbetets tjänster, men i dag sällan får dem. Under det gångna året har det också många gånger framkommit, att det verkligen finns ett behov av social kreditgivning också i det här områdets kommuner. Det måste kommas ihåg i Sotesammanhangen. Vårdnads-, umgänges och underhållsärenden Många har i dag behov av att fråga om och dryfta olika möjligheter att ordna det för barnen i samband med skilsmässa och andra förändringsskeden. De här ärendena är känsliga till sin natur, men rätt ofta önskar man ett mera aktivt medlande grepp av barnatillsyningsmannen. Barnskydd De situationer där socialombudsmannen kontaktas i barnskyddsärenden är mycket varierande. Vissa önskar mera hjälp för sina hemmaboende barn och sig själva, medan andra upplever
4 barnskyddets hjälpförsök bara som ansträngande. Också i de fall där barnet är omhändertaget kan det vara fråga om mycket olika konstellationer. I bästa fall finns det en tät och fungerande kontakt mellan barnet, de biologiska föräldrarna, fosterföräldrarna och socialarbetaren, och de ärenden som rör barnet kan skötas i samförstånd. Så är det dock långtifrån alltid, av många orsaker. I sådana situationer har föräldrarna frågor om vem som egentligen har rätt att besluta om vilka frågor, till exempel den fortsatta utbildningen för en minderårig som gått ut grundksolan. Äldreomsorg Socialombudsmannen har traditionellt fått frågor om hurdan hjälp det är möjligt att få, när en gammal mänska inte längre klarar sig hemma utan hjälp utifrån, och vad den hjälpen egentligen kostar. Sådana frågor kommer ännu, men det har nu börjat komma mera frågor om vad man kan göra, när en åldring i ett serviceboende inte får den service hen behöver, så att hens individuella behov inte beaktas, eller så att det finns brister i den grundläggande omsorgen och vården. De anhöriga har dock ofta en hög tröskel för att göra en anmärkning eller ett klagomål, eftersom man är rädd för att behandlingen efter det blir bara sämre. Skriftlig feedback tar man i allmänhet till först när det gäller grövre försummelser. Handikappservice Trycket att göra nedskärningar i den kommunala ekonomin har börjat märkas tydligare i enskilda förmåns- och servicebeslut. Servicen för gravt handikappade kan ibland vara kostsam, och det är klart att den bör skötas så ekonomiskt som möjligt. Det borde dock inte göras på bekostnad av klienternas rättigheter. De handikappade behöver förhoppningsvis inte längre höra hur dyra de blir för kommunen. Ibland verkar det dock som om samma budskap har dolts bakom granskningar av tidigare, mångåriga handikappservicelösningar, där man kommer till nya och billigare arrangemang, utan att det skett någon motsvarande förändring i klientens situation. Det verkar som om det i kommunerna vore skäl att se till, att tillitsprincipen beaktas, dvs. att klienternas berättigade förväntningar skyddas.
5 Kommunvisa noteringar Hangö Antalet ärende från Hangö minskade jämfört med föregående år. Nu var ärendenas antal 67, ett år tidigare 76. Ärendena fördelade sig på följande sätt enligt uppgiftsområde: utkomststöd 24, vuxensocialarbete 13, vårdnads- och underhållsärenden 7, barnskydd 7, äldreomsorg 6, handikappservice 3, hemservice 3, missbrukarvård 3 och närståendevård 1. De mest problematiska ärendena har haft att göra med missbrukarvården och dess ändrade servicestruktur. Klienterna har farit annanstans på rehabilitering på anvisning av Hangös missbrukarvård, och under rehabiliteringen har de bott i egen bostad eller i ett kollektiv, där de själva stått för sina mat- och andra levnadskostnader. När de inte haft andra inkomster, har de varit tvungna att ty sig till utkomststödet under rehabiliteringstiden. Ansökan skickades till hemkommunen, alltså Hangö, som ändå krävde, att stödet skulle sökas från rehabiliteringsorten. I ett fall gick rehabiliteringsorten med på att bevilja grundläggande utkomststöd, men inte kompletterande stöd, som dock också behövdes för rehabiliteringen. Hangö beviljade trots det inte utkomststöd, utan uppmanade klienten att yrka på rättelse av beslutet från rehabiliteringskommunen. En dylik rumba är tung för vem som helst, och blir lätt övermäktig för en ung person som kämpar med att komma från sitt missbruk. Ingå Ingåborna tog under fjolåret kontakt mera än tidigare. Antalet ärenden var 27, föregående år 19. Ärendena fördelade sig på följande sätt: utkomststöd 13, vuxensocialarbete 4, barnskydd 4, vårdnads- och underhållsärenden 3, äldreomsorg 1, handikappservice 1 och hemservice 1. Socialbyrån verkade inte alltid ha tillräcklig kunskap om utkomststödet. Stödpraxisen verkade inte ha rum för den flexibilitet som klienternas situation krävde, och inte ens ett utlåtande från en överinspektör inom socialvården på Regionförvaltningsverket hade någon effekt. I fråga om en annan klient räknades utgifterna för arbetsresor i praktiken som inkomst, när de ersättningar som arbetsgivaren betalde för resorna räknades som inkomst, utan att klientens verkliga utgifter för arbetsresorna räknades som utgift. Kyrkslätt I Kyrkslätt var antalet ärenden 139. År 2015 var antalet 153.
6 Ärendenas fördelning enligt uppgiftsområde: utkomststöd 67, vuxensocialarbete 34, vårdnadsoch underhållsärenden 13, äldreomsorg 7, barnskydd 6, handikappservice 5, närståendevård 2, missbrukarvård 2, hemservice 1, specialomsorg 1 och dagvård 1. I fråga om utkomststödet och vuxensocialarbetet hade många ärenden med boende och boendekostnader att göra. Det är brist på små och förmånliga bostäder, så många har en hyra som överstiger den normhyra som beaktas i utkomststödet. Ännu i fjol kontaktades socialombudsmannen om situationer, där en klient boende i en tvåa inte var medveten om att om den verkliga hyran kunde ha beaktats i beräkningarna trots det 2013 fattade beslutet om strängare hyresnormer, om hen till socialbyrån lämnat in intyg över att hen söker förmånligare bostad. I fråga om betalningsförbindelser visar vissa erfarenheter på att det vore viktigt att se till att det finns tillräckligt tydliga bruksanvisningar att tillgå för såväl klient som expedit. I samband med ett närståendevårdsärende kom uppmärksamheten att riktas mot att helhetsperspektivet på familjen är ännu viktigare när det är fråga om stöd för närståendevård av barn, än när det gäller vuxna. För äldre och handikappade innebär bristen på hindersfria bostäder ofta ett problem. Raseborg Från Raseborg kom 103 ärenden i fjol, ett år tidigare var antalet 127. Ärendena enligt uppgiftsområde: utkomststöd 44, vuxensocialarbete 19, handikappservice 12, vårdnads- och underhållsärenden 10, äldreomsorg 9, barnskydd 7, närståendevård 1 och hemservice 1. Färdtjänsten enligt socialvårdslagen verkar vara en kritisk punkt med tanke på äldreomsorgen. Inkomstgränserna är rätt låga, och resans maximipris är 30 euro, vilket till exempel inte täcker kostnaderna för resan mellan Bromarf och Ekenäs. Till slut När dagens stödsystem kräver en hel del kunnande av sina klienter är det viktigare än förr att fästa uppmärksamhet vid dem, som av olika orsaker har svårt att klara rollen som kunnig klient. Raseborg, den 15 maj 2017 Socialombudsman Birgitta Gran