Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser både inom teoretiska och praktiska områden. Idag bedriver de flesta kommuner undervisningsverksamhet för vuxna. Tillkomsten av det offentliga skolväsendet för vuxna och de studiesociala reformerna som kom vid mitten av 1970-talet, fullföljde den tradition som grundlagts genom det folkligt förankrade studie- och bildningsarbetet inom folkbildningen. Under perioden 1979 1991 studerade 1 147 000 människor någon gång i komvux. Samma tidsperiod rekryterades till komvux mer än 500 000 personer med nioårig grundskola som högsta utbildning. Åren 1997 2002 genomfördes den statliga satsning på vuxenutbildningen som benämndes Kunskapslyftet. Denna period gav vuxenutbildningen ett stort uppsving med tanke på det stora antal vuxenstuderande som då sökte och genomförde utbildningar av olika slag. För många kommuner innebar detta en fördubbling av antalet studerande. Efter Kunskapslyftet beslöt riksdagen om fortsatt satsning på vuxenutbildning. Antalet studerande som skulle rymmas inom dessa ramar halverades i jämförelse med Kunskapslyftets volymer. Den fortsatta satsningen innebar en anpassning till de nya krav som det livslånga lärandet ställer. Utbildningen skulle nu kunna möta alla vuxnas individuella önskemål, behov och förutsättningar vad gäller utbildning och studier. Under hösten 2006 togs nya beslut av regering och riksdag vad gäller vuxenutbildningen och dess volym. En tredjedel av anslagen tas bort, ca 600 miljoner. Motivet till förändringen var den goda konjunkturen och en lägre arbetslöshet. Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Under 2008-2010 ökar på nytt de statliga anslagen till vuxenutbildningen, nu med en särskild satsning på Yrkesvux och Yrkeshögskola. 2011 tillkommer försöksverksamhet med vux-lärling. Mål och strategi för vuxnas lärande Enligt riksdagens beslut den 18 maj 2001 om propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, prop. 2000/01:72, ska följande gälla för utvecklingen av vuxnas lärande. 1
Mål Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Strategi - Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. -Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. -Ändamålsenlig lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. -Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera till deltagande i utbildning och kompetensutveckling. -Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar gemensamt för att olika individers och olika gruppers behov av såväl allmän som specialutformad utbildning tillgodoses. -Allt formellt och icke formellt lärande, som åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. -En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. 1.1 Komvux Kommunal vuxenutbildning, - Grundläggande vuxenutbildning - Gymnasial vuxenutbildning (inkl. yrkesvux) 1.1.1 Grundläggande vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning ska ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. (Skollagen 20 kap 4 ) 2
Rätten att delta i utbildning på grundläggande nivå har var och en från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år. 1. är bosatt i landet 2. Saknar de kunskaper som normalt uppnås i grundskolan 3. Har förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen Den som har rätt att delta i utbildningen enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. Kommunen ansvarar för att invånare som har rätt till utbildningen och vill studera får det. Kommunen ska aktivt rekrytera deltagare. Kommunen ansvarar också för utbildningens kvalitet. 1.1.2 Gymnasial vuxenutbildning Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan skall ge (Skollagen 20 kap 4 ) En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. Är bosatt i landet 2. Saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. Har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen 4. I övrigt uppfyller föreskrivna villkor Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. För gymnasial vuxenutbildning gäller Läroplan för gymnasieskolan 2011. Den nya skollagen, de nya ämnes- och kursplanerna samt kunskapskraven för betygsskalan tillämpas på kommunal vuxenutbildning från och med den 1 juli 2012. 1.1.3 Yrkesvux Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning bedrivs enligt skollagen och förordningen om kommunal vuxenutbildning och består av en eller fler orienteringskurser eller av nationella kurser inom ämnen som i gymnasieskolan utgör yrkesämnen inom något annat nationellt program än estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet. 3
Statsbidrag lämnas för andra kalenderhalvåret 2009 och därefter för ett kalenderhalvår i sänder med ett belopp per årsstudieplats. Statbidrag får man om: -Utbildningen planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för -Kommunen kan visa på ett behov av utbildningen -Kommunen erbjuder studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbildningen tar till vara deltagarnas tidigare förvärvade kunskaper och kompetens. -Urvalsregeln i 3 tillämpas på utbildningen. (företräde ges till de som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden). 1.2 Utbildning i svenska för invandrare, Sfi Undervisning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdighetet möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. (Skollagen 22 kap 3 ) Svenska för invandrare är en egen skolform. En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon 1. Är bosatt i landet 2. Saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge Varje kommun har ansvar för att vuxna som har rätt till sfi och bor i kommunen också får utbildning. När någon, som har rätt till utbildningen, har anmält sig för att studera i sin hemkommun ska utbildningen starta inom tre månader. Detta är kommunens skyldighet. Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildningen i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete. 4
Sfi bonus innebär att nyanlända invandrare (folkbokförda från 1 juli 2010) som slutfört vissa kurser inom Sfi kan beviljas en bonus. Beroende på vilken kurs den studerande har slutfört kan hon eller han beviljas 6.000, 8.000 eller 12.000 kronor. Syftet med Sfi-bonus är att få fler invandrare att snabbare lära sig svenska. Enligt ett meddelande från regeringen den 24 september 2013 finns det nu ett förslag att sfi-bonusen ska avskaffas under år 2014. 1.3 Särskild vuxenutbildning, SärVux Särvux ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig egen skolform. Utbildningen omfattar grundläggande särvux, vilket motsvarar grundsärskolan samt gymnasial särvux motsvarande utbildningen som ungdomar kan få på de nationella eller specialutformade programmen i gymnasiesärskolan. Skolverket har gjort en översyn av kurplanerna för grundläggande särvux. Dessa började tillämpas från och med den 1 juli 2012. Vem får delta? Personer som är 20 år från och med andra kalenderhalvåret och har diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, eller fått betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning. Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svara mot efterfrågan och behov Kommuner kan ansöka om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Satsningen omfattar även särvux. 1.4 Orienteringskurser inom vuxenutbildningen Inom särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå finns det orienteringskurser. En orienteringskurs ska svar mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs. Den har fyra specifika syften: Medverka till väl underbyggda beslut om studie- och yrkesval Ge ökade studietekniska färdigheter Utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden Ge tillfälle till validering Betyg ska inte sättas på orienteringskurser. 5
1.5 Lärlingsutbildning för vuxna Det är möjligt att erbjuda lärlingsutbildning för vuxna från och med hösten 2011. Satsningen på denna lärlingsutbildning omfattar åren 2012-2014. Lärlingsutbildning för vuxna ska syfta till att ge eleverna: 1. en grundläggande yrkesutbildning 2. ökad arbetslivserfarenhet 3. en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet. Kommunen kan ansöka om statsbidrag för lärlingsutbildning förvuxna. Statsbidrag kan lämnas för lärlingsutbildning på gymnasial nivå inom Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Statsbidraget är uppdelat i tre delar om omfattar bidrag till Genomförande av lärlingsutbildning Ersättning till arbetsplatsen Utbildning av handledare på arbetsplatsen 1.6 Yrkeshögskola Yrkeshögskoleutbildning är en ny utbildningsform. Yh-utbildning kombinerar teori med praktisk lärande på en arbetsplats. De erbjud inom branscher där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft. Innehållet i utbildningarna bygger på kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster och som syftar till att leda till jobb direkt efter examen. Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Detta skiljer den från traditionella högskoleutbildningar som vilar på vetenskapliga eller konstnärliga grunder och som syftar till att tillfredsställa långsiktiga behov på marknaden. Yh-utbildningar leder till Yrkeshögskoleexamen. Ett års heltidsstudier (minst 200 poäng) leder till yrkeshögskoleexamen. En kvalificerad yrkeshögskoleexamen finns för dem som läst under två år(minst 400 poäng). Antalet utbildningsplatser bestäms av riksdagen. Yh-utbildningar anordnas av många skilda aktörer på många platser i landet. Det finns både offentliga utbildningsanordnare och privata, både stora företag och små organisationer. 6
Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd av Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillståndet följer rätt till statsbidrag och examensrätt. Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar tillstånd, granskar utbildningarnas kvalitet, följer upp resultat och gör den samlade bedömningen av arbetsmarknadens behov av utbildning. Yh-utbildningen ersätter också den tidigare Kvalificerade yrkesutbildningen, KY, Påbyggnadsutbildningar inom Komvux och en del Kompletterande utbildningar speciellt inom kulturområdet. Se också: www.yhmyndigheten.se 1.7 Uppdragsutbildning Varje anordnare av vuxenutbildning, i detta fall kommunal huvudman, kan anordna uppdragsutbildning inom ramen för de kurser och kursplaner som finns inom det offentliga skolväsendet. 1.8 Validering Vad är validering? En användbar definition ur Ds 2003:23 Validering m.m. som idag används av fler inblandade parter, myndigheter, m.fl. : Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Valideringsdelegationen avslutade sitt arbete för några år sedan med en slutrapport. Sedan dess har det varit ett glapp i det nationella arbetet med valideringsfrågan tills den nya YH-myndigheten nu fått ett uppdrag. Glappet har tyvärr också inneburit minskade aktiviteter kring validering ute i landet. Den nya Myndigheten för Yrkeshögskolan har i sitt uppdrag också att hantera valideringsfrågan. I stora drag kommer myndigheten att arbeta med följande insatser på valideringsområdet, - Samordna och stödja en nationell struktur för validering - Skapa en webbportal för valideringsinformation - Fortsatt arbete med validering av utländsk yrkeskompetens - Uppföljning/utvärdering av arbetet med validering av utländsk yrkeskompetens - Viss vidareutveckling av befintliga valideringsmodeller Man har bl.a tagit fram en handbok för validering med kvalitetskriterier för validering, beskrivningar av branschmodeller med mera. Man ska utveckla 7
enhetliga rutiner för dokumentation av valideringsinsatser för att bidra till deras legitimitet. På nationell nivå driver Arbetsförmedlingen valideringsverksamhet i stor omfattning. På nationell nivå bedriver också fackförbund och arbetsgivare inom många branscher gemensamt arbete med framtagande av valideringskoncept. Möjligheterna att starta upp en regional plattform för validering har prövats av Kommunförbundet Skåne. Avsikten var inte att utföra validering regionalt inom denna plattform utan att förmedla kontakter mellan de olika aktörer som kan utföra valideringar och de som behöver detta. Arbetet har inte slutförts. 1.9 Lärcentra Lärcentrum är ursprungligen en beteckning för studiecentrum för högskolestudier, speciellt i glesbygd. (finns bl.a. dokumenterat hos Glesbygdsverket). Idag innebär ett lärcentra i regel mera. Nitus, nätverket för kommunala lärcentra, beskriver ett lärcentra på följande sätt: Lärcentra är i första hand en miljö för lärande och en mötesplats för studerande. Här finns studielokaler, gemensamhetsutrymmen, teknik, handledning, studievägledning, biblioteksresurser med mera. Lärcentra förmedlar utbildning från främst universitet, högskola och yrkeshögskola. I samma lokaler förekommer ofta gymnasial vuxenutbildning, Sfi, KY/yrkeshögskoleutbildning mm som anordnas av lärcentret eller i näraliggande organisationer. Lärcentra kan därför se olika ut gällande utbud, lokaler, storlek och inriktning. En ytterligare, och vidare beskrivning av lärcentra kan man också se: lärcentra kartlägger behov av utbildning och kompetensutveckling på den lokala och regionala arbetsmarknaden samt hos individer. Behoven kanaliseras till olika utbildningsanordnare och lärcentrumet fungerar därmed som en mäklare av olika typer av utbildningar. I samspel med olika aktörer såsom t ex arbetsförmedlingen, högskolor, näringsliv, lokala utbildningsanordnare och bibliotek försöker lärcentrat tillgodose de regionala och lokala behoven av utbildning och bidrar på så sätt till utveckling och kompetensförsörjning. Tillväxt och lärande är två begrepp som hänger nära ihop med varandra. Därför kan man säga att lärcentret har en viktig roll som motor i lokal och regional utveckling. 8