VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA

VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA EN LIVSKRAFTIG OCH TRADITIONSRIK KULTURBYGD MED ENTREPRENÖR- SKAP OCH SAMARBETSANDA I Östervåla är vi kreativa och företagsamma, och vi vågar säga unika! Människorna här står stadigt i Upplandsleran men zoomar ut i flygbilder: Östervåla- Sverige-Världen. Globaliseringen började tidigt i Östervåla. Vi var tvungna för att överleva. I nutidens snabba utveckling på gott och ont vill vi vara rotade i hembygden. Det ger identitet, trygghet och gemenskap. I detta välkomnar vi alla besökare till Östervåla. Det händer något mycket positivt i denna smältdegel. Östervåla behöver er som besökare och inflyttare. Vi är öppna för era idéer och synpunkter. Tillsammans bygger vi det framtida Östervåla. Orter och ställen Den lokala sanningen Den lokala skönheten Inte den allmänna gråsuggan Utan de lokala svarta och vita grisarna Den lokala regnskuren Den tillfälliga revan mellan molnen Kvällsdimman, inte över hela riket Utan över sumpmarken här Där viporna vaktar sina bon Nattflyget österut tonar fram och tonar bort För att komma till en främmande ort Måste vi hela tiden passera hemtrakter Annars kommer vi ingenstans Utan blir hängande i ingenmansland I allsköns värld Werner Aspenström 3

Those who do not know the village they have come from will never find the village they are looking for! Charles Handy (brittisk businessguru) HISTORIEFÖRANKRING GER FRAMTIDSHOPP Världshistorien har visat att det är farligt att vara historielös. Att känna sin historia kan ge oss vägledning hur vi skall handla i nutiden. Det är viktigt med lokalt hembygds- och historieintresse. Är människorna på en ort intresserade av sin historia, forskar i den och vill berätta om den så ger det också framtidshopp och engagemang för att utveckla bygden. Aspnäs säteri har en lång och intressant historia. Bilden visar medlemmar i föreningen Teater Fabella, Östervåla Teaterverkstad, efter framförande av spelet om Heliga Birgitta vid Aspnäs. Så är det med alla orter i Sverige där man nu har historiska krönikespel. Dessa hjälper till att forma identiteten och profilen för orten. Leksand har en stark identitet och profil pga sin spelmanstradition, Himlaspelet och bygdens gemensamma engagemang för ishockeyn. Något av detta finns även i Östervåla. Vid Aspnäs har krönikespelet om Mats Kättilmundsson framförts och vid missionskyrkan spelet om hur väckelsen startade i Östervåla och ledde till stora frikyrkoförsamlingar. HEM TILL ORTEN Författaren Göran Tunström, valde ofta sin hembygd som miljö i romanerna: Jag äger ju en ort. Att ha begåvats med en ort! Ofta känns det som mitt författarskaps nödvändigaste uppgift: att levandegöra den orten på nytt, att täta den med liv, göra den till ett kosmos, där allting får plats. Upplandsförfattaren och astronomen Peter Nilsson återvände, efter de framgångsrika kosmiska beskrivningarna och rymdresorna, från rymden hem till jorden. Han vände på stjärnkikaren och återkom till sitt ursprung. DET GODA ÖSTERVÅLA MED MEDBORGARANDA Östervåla är gränsbygd och ligger för sig själv långt borta från stora centra. Det ligger i landskapet Uppland, tillhör än så länge Västmanlands län och Heby kommun samt gränsar till Norrland. En gång i tiden tillhörde Östervåla och angränsande socknar Örby län, som senare uppgick i Uppsala län. När Gustav Vasa, som var en handlingskraftig man, satte igång produktion av silver från Sala gruva, behövde han ved för att spränga loss malmen. Raskt beslutade han att Östervåla och socknarna kring skulle överföras till Salbergs län, som senare uppgick i Västerås län (nuvarande Västmanlands län). Bönderna i dessa tio socknar fick leverera ved och det var ett mycket betungande och utsugande arbete. Östervåla hade till och med ansvar för vissa vägars underhåll kring gruvan. Riksdagsman Tigerhielm, Lindsbro Säteri, klagade i riksdagen år 1800 över hur betungande denna plikt var. Men han fick inget gehör. Östervåla har alltid legat närmare Uppsala än Västerås och det har varit den naturliga staden. Det var långt till residensstaden Västerås, och därför har Öster- 4

vålaborna fått ta mycket i egna händer. Östervålabon är sig själv nog, sade man tidigare irriterat hos läns- och landstingsmyndigheterna i Västerås. Nu är det egentligen ingen större nackdel att vara en gränsbygd som Östervåla. Det kan ske mer av utveckling i en gränsbygd än i centrala orter, där man kan bli litet väl trygg i det bestående. I gränstrakter kommer alltid många olika influenser, som påverkar område, människor och verksamheter. Det var nersupet och extremt fattigt i Östervåla i början av 1800-talet. Men så kom den kristna väckelsen genom katalysatorer som kyrkbyggaren Norin från Norrala, som företrädde den norrländska väckelsen, samt sångaren Ahnfelt från Stockholm, som företrädde den engelska metodistiska väckelsen. Väckelsen gjorde att människor började resa sig upp ur förnedring och initiativlöshet. Entreprenörskap och företagande började frodas. Stolsnickeriet växte upp och blev mycket stort. SAMARBETE, FÖRÄNDRING OCH INITIATIV Gävle var också en viktig stad för Östervåla under 1800-talet. Bönder åkte över Dalälven, övernattade i Gästgiveriet i Hedesunda, och sålde livsmedel i Gävle. Norr om Gävle fanns det inte mycket av jordbruk. Stolar såldes i Gävle, och ungdomar åkte till Gävle för att ta studenten. Till Stockholm åkte Östervålasnickare och sålde stolar. Till Sala måste Östervålabönder åka med ved till silvergruvan. Östervålabönder körde malm från Dannemora till Gysinge. Även under tidigare århundraden har kontakter skett åt olika håll. En del Östervålabor emigrerade till Nordamerika och skrev brev hem, vilket gav impulser till förändring. Övriga influenser kom till Östervåla genom soldaterna, kolportörerna, prästerna och folket på Aspnäs och Lindsbro säterier. I Östervålas folkdräkter ser man också att befolkningen har varit rörlig och snabbt uppmärksammat nya trender. Den kvinnliga dräkten som rekonstruerades på 1970-talet har typiska plagg från 1700-talet. Dock är ett av livstyckena sytt av kattun, tryckt bomullstyg, vilket är en typisk köpvara. Den manliga dräkten, som kan dateras till 1815-1820, är i alla delar kopierad av gamla original. Den har köptyger i nästan i alla plagg. Det mest unika är manchestertyget i byxorna. Att det var vanligt i Östervåla kan man se genom att studera bouppteckningar från den tiden. Däremot har vi inte funnit att det har brukats på samma sätt någon annanstans i landet. Man kan av det förstå att de som inte var extremt fattiga gärna köpte hem varor på stadsresorna. I rika bondebygder, ex Siljansbygden eller delar av Hälsingland var ofta dräkttraditionen mycket mera konservativ. De förstärkte istället identiteten genom de traditionella hemvävda kläderna. Östervålabönderna har varit nyfikna och kreativa på flera sätt. De lär t ex tidigt ha byggt om sina jordbruksvagnar från järnskodda trähjul till gummihjulsvagnar med hjul från gamla bilar. Efter andra världskriget var det också ovanligt många som lät bygga om gamla bilar/lastbilar till epatraktorer när inte pengarna räckte till en riktig traktor. Väckelserörelsen var en av folkrörelserna i Östervåla, som har fostrat människorna till gott samarbete och initiativförmåga. Parallellt med väckelserörelsen växte nykterhetsrörelsen fram och många stolsnickare engagerade sig i den. Andra samspelande folkrörelser i Östervåla är jordbruksrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och hembygdsrörelsen. I Östervåla tar man egna initiativ när myndigheter är för långsamma eller 5

Kyrkorna i Östervåla och Harbo bedriver stor barnverksamhet. Bilden visar glada barn i Korskyrkan. Varje sommar ordnar Missionskyrkan Sommarbyn med aktiviteter för barn. 150-200 barn deltar. ointresserade. I Östervåla går man samman att på frivillig väg bygga frikyrkor, konstfryst ishockeylokal, hembygdsgård, möbelmuseum och hantverkscentrum. I Östervåla finns det i generna gott samarbete, men det har brutits vid vissa tillfällen, vilket allvarligt har sårat det goda Östervåla. Så skedde vid Östervålamordet 1895! FRÄLSNING OCH ROCK Det ovanliga var att i Östervåla prästerna så aktivt stödde väckelsen i missionsförsamlingen och deltog i den. När baptistförsamlingen i slutet av 1920-talet var utan pastor, så predikade missionsförsamlingens pastor Oskar Winkvist i baptiskapellet varje söndageftermiddag. På förmiddagarna och kvällarna predikade han i missionskyrkan. Många människor blev frälsta. De 40 som blev frälsta i baptistkapellet fick tillhöra baptistförsamlingen. De 100 som blev frälsta i missionskyrkan fick tillhöra missionsförsamlingen. Under många decennier var Skogsvallens festplats i Östervåla samlingsplats för tusentals ungdomar från Uppland, Gästrikland, Dalarna och Västmanland. Skogsvallen var också ett utslag av den entreprenöranda och djärvt företagande som finns i Östervåla. Ledarna engagerade bl a den stora engelska popgruppen Status Quo, den amerikanske rocklegenden Bill Haley, sångerskorna Eartha Kitt, USA, och Miriam Makeba, Sydafrika. Publikrekordet innehas av det svenska Rocktåget med uppträdande 1995 för mer än 6.000 betalande. Få folkparker vågade satsa på dessa storheter, som Östervåla har gjort. UPPSALA LÄN Östervålaborna har under mycket lång tid önskat att tillhöra Uppsala län. Det framkom i folkomröstningar 1951, 1969 och 1998. Östervåla tillhör samma arbets- 6

marknadsregion som Uppsala, företagen har sin marknad i och arbetspendlingen är mycket stor till Uppsala-Arlanda-Stockholm. Studie-, sjuk- och kulturresor sker huvudsakligast idag till Uppsala. Många Östervålabor är framgångsrika företagare i Uppsala. Björn Sundström som två gånger (1999 och 2005) för Kammarkollegiets räkning har utrett konsekvenserna av ett länsbyte för Heby kommun, skriver att det finns inga hinder för att tillåta Heby kommun (som Östervåla är en del av) att byta från Västmanlands till Uppsala län och landsting. Alla kriterier är uppfyllda nu också. Det är dessutom så att Hebys näringsgeografiska band med Uppsalaregionen förstärkts de senaste sex åren. Näringsgeografiskt är bilden mycket tydlig. De flesta som flyttar till Heby kommer från Uppsala- och Stockholmsregionen, utpendlingen från kommunen sker i första hand till Uppsala, den till Sala har minskat sedan år 1999. Trenden är likartad bland gymnasieeleverna. 57 procent väljer Uppsala som studieort, 25 procent Sala. Östervåla och Harbo är de orter i Heby kommun som mest önskat byta län. ÖSTERVÅLA OCH PUTNAM Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam har genom forskning bevisat att människor i Västerlandet har passiviserats genom att televisionen har fått en så stor genomslagskraft. Man förvandlas från aktiv engagerande människa till en passiv konsumerande. I Östervåla engagerar man sig och detta kan också uttryckas i Östervålaandan. Nu engagerar sig Östervåla för att dess skola skall bli bäst i landet. Putnam har också i en annan forskning visat på skillnaderna mellan Nord-Italien och Syd-Italien. I Nord-Italien är människor mycket engagerade i folkrörelser, körer, föreningar osv. Där sker utveckling, företagsamhet och ekonomisk blomstring. I Syd-Italien är det tvärtom mycket fattigt, brist på folkrörelseengagemang. Maffian har stort spelrum. Östervåla påminner mycket om de små orterna i Norra Italien, där det sker mycket av familjeföretagande och entreprenörskap med god sammanhållning. 1999 besöktes Östervåla av en grupp norditalienska företagare, vilket kan leda till samarbete och kunskapsutbyte. DUBLIN ÖSTERVÅLA RHÔNE ALPS GNOSJÖ Östervåla uppmärksammades också i en ledarartikel i Dagens Industri den 11 april 2000. Så sprids tillväxten var rubriken och Östervåla beskrevs som ett gott exempel på en bygd som tar sitt öde i sina egna händer och lever vidare på gamla överlevnads- och småföretagartraditioner. Östervåla jämförs med framgångsrika tillväxt- och entreprenörområden i Alperna, Irland och Gnosjö. Dessa perifera regioner tar sina öden i egna händer och försöker steg för steg att förbättra sina positioner. Exempel på entreprenörskap och företagande är Roger, Robert och Lars-Arne. De är snabbväxare som tror stenhårt på kakel. Roger Alteby, Robert Jansson och Lars-Arne Larsson med sitt företag Östervåla Kakel och Golv uppmärksammades i Dagens Industri, 7 mars 2001, med artikeln Snabbväxare tror stenhårt på kakel. Tre kompisar från Östervåla bestämde sig en dag för över tio år sedan att starta en kakelfirma. I dag är Östervåla Kakel och Golv ett av Sveriges mest snabbväxande företag med stadig vinst. År 2001 fick också Roger, Robert och Lars-Arne priset som Årets företagare i Heby kommun. Östervåla Kakel och Golv har nu också butiker i Uppsala, Gävle och Sollentuna. 7

Springbrunn och gemenskapsplats på torget i Östervåla. Östervåla Torg invigdes 15 juni 2002. Kommunala Servicenämndens ordförande, Stig Sjögren, skriver: Vi ville skapa ett praktiskt fungerande torg med estetisk utformning för människors behov av avkoppling, möten med andra och för att underlätta Din väg mellan olika mål. FYRA FÖRETAGARBYGDER I en nyligen utkommen bok FYRA FÖRE- TAGARBYGDER Porträtt av lokalt näringsliv utanför storstaden utgiven av Nutek och Dalarnas Forskningsråd beskrivs utveckling och tillväxt på fyra landsbygdsorter utanför storstadsområdena: Leksand, Mora, Edsbyn och Östervåla. Dessa fyra orter har mycket av samma bakgrund och utveckling, samt beskrivs som goda exempel. Vägen från hantverkstradition till modern industriell verksamhet beskrivs i ljuset av geografiska och kulturella villkor. Uppmärksamhet ägnas också åt kyrkans och idrottsrörelsens roll för den sociala sammanhållningen. Forskarna beskriver hur Östervåla och Heby kommun ser sig som ett randområde i Mälardalsregionen men hör samman med Mälardalen, såväl naturgeografiskt, historiskt som funktionellt. Heby kommun och Östervåla har en gynnsam trend som hänger samman med just knytningen till Mälardalsregionen. Boken redovisar hur företagarandan växt fram i Östervåla med start för 200 år sedan med stolsnickeriet. Möbelproduktionen finns ännu kvar om än i mindre skala. Men den gamla produktionsformen (småskalighet, familjeföretag) och företagarandan präglar fortfarande bygden i hög grad. Det viktiga för Östervålas överlevnad som ort är att Östervålaborna har assimilerats in i en miljö av egenföretagande och självständighet som i sin tur har genererat företag och företagande, i många fall vitt skilda från stoltillverkning. Här kan nämnas två relativt stora tillverkningsföretag, Zetterbergs (tillverkning och montering av påbyggnader till anläggningsfordon) och Elanders Tofters (grafisk produktion). 8

ELDSJÄLAR, NÄTVERK OCH LOKAL GEMENSKAP Studien av Fyra Företagsbygder har följts upp med en ytterligare forskningsrapport: ELDSJÄLAR, NÄTVERK OCH LOKAL GEMENSKAP Studier kring föreningsliv och företagande i Mora, Leksand, Edsbyn och Östervåla. I denna bok beskriver man det sociala kapitalet och nätverket samt dess betydelse i samhällslivet i Östervåla grundat på den amerikanske statsvetaren Robert E. Putnams forskning. Putnam menar att vi måste studera hela samhällslivet för att kunna förstå de demokratiska institutionernas framgångar eller brist på framgångar. Det är lika mycket på fritiden, i föreningar och frivillighetsorganisationer, som medborgarandan (Östervålaandan) har skapats. Forskarna skriver att det är viktigt att studera det långa historiska perspektivet för att förstå hur en anda formas i ett samhälle. De menar att företagsklimatet i Östervåla har formats under en mycket lång tid. I denna andra bok behandlas Frikyrklighet och företagande i dessa fyra orter samt jämför med Gnosjö. För att skapa en medborgaranda behövs gemensamma värderingar, säger Kiell Tofters. Samvaron och glädjen i det här gemensamma, den här sociala gemenskapen ger oss så mycket, säger Rolf Edlund. Idrott och företagande jämförs i de fyra bygderna. I Östervåla har folket frivilligt byggt en ishockeyhall. På samma sätt har man i Edsbyn byggt den nya Bandykyrkan. Vår ishall är ett monument över samarbete över andan i samhället, säger Rolf Larsson. Ett annat ämne som behandlas grundligt i boken är Att leva och verka gemenskap och nätverk. Författarna finner talesätt som markerar den rivalitet som råder mellan samhällena. När Tärnsjöborna tänker så handlar Östervålaborna, säger Tärnsjöbor när de vill vara sarkastiska. Östervåla söker egen identitet och vill inte kopplas samman med Heby kommun. Vi är ju upplänningar, enligt den gamla landskapsuppdelningen, och vill hem till Uppland. 20-ÅRING PRISAD FÖR MODERN LEDARSTIL Entreprenörskapet fortsätter hos den unga generationen i Östervåla genom framför allt Therése Gunnarsson. Den 13 maj 2004 skrev Dagens Industri om Therése med ovanstående rubrik. En stark ledare som kan bygga nätverk och engagera andra, sade man om Therése från Östervåla som fick Anders Wall-stipendiet på 75.000 kronor som 2004 års unga företagare. Det var just hennes moderna ledarstil som premierades. Therése kommer ur snickarsläkt i Östervåla i flera generationer. Det var i Uppsala som Therése Gunnarssons ledaregenskaper först sattes på prov. Under gymnasietiden i Uppsala drev hon företaget UF Bunter som vann Ung Företagsamhets nationella miljöpris i konkurrens med 10 000 tävlande unga företagare. Juryns motivering var: Theréses entreprenörskap visar prov på framåtanda och drivkraft. Hennes ledarskap visar på empati, mognad och ödmjukhet vilket medför förtroende, engagemang och uppskattning från kollegor, rådgivare, leverantörer, kunder och omvärld. GOTT ENTREPRENÖRSKAP I ÖSTERVÅLA SKOLA Näringslivsgruppen i Heby kommun delar varje år ut entreprenörpris till elever i högstadiet, som har skapat en god affärsidé. Både andra och tredje pris gick år 2005 till elever i Östervåla skola. Det är en mycket god utveckling på samarbetet 9

skola arbetsliv i Östervåla, vilket också visar sig hos lärarna. År 2004 utdelades också ett lärarpris. Av 13 goda och genomarbetade bidrag från lärarlag i Heby, Morgongåva och Östervåla skolor vanns första priset av Kersti Westerlund, Cecilia Åhlenius och Eva Larsson, arbetslag B Östervåla skola. Det vinnande bidraget höjer sig över de övriga bidragen genom att betona elevinflytande och kontinuiteten samt vikten av en kulturell och social mötesplats. Förslaget genomsyras av kreativitet. Genom detta förslag kan samverkan skola-arbetsliv byggas ut enligt tävlingens kriterier och det prioriterade målet för skolorna i Heby kommun: Barn och ungdomar ska ges möjligheter till en god yrkesorientering genom en naturlig samverkan med arbetslivet och närsamhället med syfte att utveckla entreprenörskap och företagsamhet. BESLUTSMOTIVERING Eleven sätts i centrum och ges stora möjligheter till inflytande och delaktighet. När skolelever i Harbo, Tärnsjö och Östervåla skall tävla mot varandra i friidrott, gör man det på Furuvallen, Tärnsjö. Östervålas främsta friidrottare nu är systrarna Petra och Therése Forsberg. Petra har sprungit 800 m på 2.11. Therése har sprungit 1500 m på 4.30 och 5000 m på 17.03. Samarbetet mellan skola och näringsliv byggs på ett naturligt sätt in i det dagliga skolarbetet och spänner över flera ämnen och en längre tidsperiod. Företagen ges möjlighet att komma till skolan och i diskussionsform deltaga i elevens mognadsprocess, samtidigt som läraren stimuleras till nytänkande. Förslaget ger ramarna men lämnar stort utrymme för den egna kreativiteten. Inramas av spännande temadagar. Förslaget från Kersti Westerlund, Cecilia Åhlenius och Eva Larsson öppnar för större samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Det främjar elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare. Välkommen till en kreativ skola som har gott samarbete med arbetslivet och närsamhället. VÄLKOMMEN I UTVECKLINGSSAMTALET Östervåla har en mycket intressant historia, är levande i nuet och kommer att ha en mycket god framtid! När du är här var inte rädd att ta kontakt med oss Östervålabor. Var och en har en mycket intressant historia. Det finns så många som har så mycket väsentligt att berätta. Varje människa är också en berättelse. Det hindrar berättandet när man tror att man inte är någon, när man inte tror att man har rätt till berättandet. Östervåla Utvecklingsråd vill inspirera människor i Östervåla att fortsätta berätta. Mötena mellan människor och denna broschyr visar vad som styr våra liv och utvecklingen av bygden. Vad det är som får oss att ta en riktning eller att stanna kvar där vi inte vill stanna. Eller våga stanna då många rör sig. Hur vi hanterar relationen mellan vår yttre verklighet och de inre bilderna och drömmarna vi har. Välkommen i samtalet, drömmandet och entreprenörskapet! 10

UNIKITETER I ÖSTERVÅLA Östervåla har blivit känd för framförallt följande saker: Tämnaren - Upplands största insjö Aspnäs säteri - Den historiskt rikaste platsen i västra Uppland Östervålastolarna - 200-årig landsunik snickartradition Saliga hörnet - Väckelsen i Östervåla Tofters tryckeri och Zetterbergs lastbilar - två framstående företag Ishockeykulturen - Damfotbollen Östervåla Gästgivaregård Alla vägar bär till Östervåla. TÄMNAREN UPPLANDS STÖRSTA INSJÖ Tämnaren har genom århundradena haft en viktig funktion för Östervåla. Det är en rik fågel- och fiskesjö. Runt sjön är det en underbar natur, som bäst kan upplevas vid Aspnäs, Kalvnäset, Harbonäs eller Sjöbo. Man kan också komma ut till sjön vid Järpebo, Hamra och Öndbo. Under vintern ser man mängder av pimplare och skridskoåkare på isen. Uppsala kommun tar sitt dricksvatten från Tämnaren. Vi vill satsa på att utveckla Tämnaren, så att den lever minst ett sekel till. Kan vi åter höja vattenytan, är en fråga som vi ställer oss. Studerar vi på gamla kartor, ser vi att Tämnaren var till ytan mycket större längre tillbaka. Liksom alla sjöar förändras och har viss livslängd har Tämnaren på 1600-talet på naturlig väg sjunkit genom landhöjningen så att Åbyängen med området söder över Lindsbro, Holm, slätten kring Harboån blivit vattenfritt liksom området i norr vid Hindersbo. Så tillkom en rejäl vattensänkning på 1870-talet för att bönderna skulle få mera användbar åkerjord. En andra sänkning gjordes 1950. Men det har visat sig att dessa sjösänkningar inte gett den brukbara jord, som man hoppades på. Genom ett lägre vattenstånd och en intensivare odling sjunker markerna minst en tum per år. I början av 1970-talet gjordes invallningar och sjöns vattennivå höjdes något för att säkerställa dricksvatten till Uppsala. Nu har Uppsala börjat fundera på att åter höja vattennivån för att i framtiden säkerställa behovet av vatten. I Östervåla är intresset stort för att valla in mer runt sjön för att höja vattennivån och förlänga sjöns ålder minst 100 år. Och Tämnaren är en av landets finaste fågelsjöar och skall så förbli. Tämnaren ligger i Heby, Tierp och Uppsala kommuner. Med gemensamma intressen och krafter bör dessa tre kommuner kunna rädda Tämnaren. ASPNÄS SÄTERI VÄSTRA UPPLANDS RIKASTE HISTORISKA PLATS Aspnäs har anor från tidig medeltid. Under 1300-talet var Matts Kättilmundsson en av Sveriges mäktigaste män och det var han som byggde upp Aspnäs säteri med gårdskyrkan, som fortfarande används. Enligt muntlig tradition vistades också Heliga Birgitta på Aspnäs. Under senare år har en teatergrupp framfört skådespel om Matts Kättilmundsson och om Heliga Birgitta. Under 1700-talet ägdes Aspnäs av jägmästaren Andreas Schönberg, för att därefter få samma ägare som till Gysinge bruk. Schönberg arrangerade många kungliga jakter i skogarna i Östervåla, Nora och Huddunge. Ofta var det björn som jagades. Carl von Linné var vän till Andreas Schönberg och besökte också Aspnäs. De brevväxlade med varandra och originalen finns i arkiv i London. Schönberg sålde 1758 sin gård Hammarby (söder om Uppsala) till Linné. Det har varit många ägare till Aspnäs under årens lopp. Mangårdsbyggnad och gårdskyrka ägs nu 11

av Östervåla församling. Efter Andreas Schönbergs död 1759 förföll kyrkan och var tidvis fårhus. Den restaurerades och invigdes i början av 1960-talet och har mycket intressanta kyrkmålningar. Jordbruket och bondgården, Aspnäs Gård AB, ägs av Håkan och Magnus Karlsson. Aspnäs Gård är Heby kommuns största jordbruk och djurbesättning. Från Matts Kättilmundsson till idag kan vi räkna 53 olika ägare. ÖSTERVÅLASTOLARNA 200-ÅRIG LANDSUNIK SNICKARTRADITION Den rikliga och utbredda stolsnickarverksamheten i Östervåla beskrivs i Östervåla Möbelmusem, Kartans snickeriverkstad och Östervåla Hantverkscentrum. Östervåla-stolen är en profilprodukt och ett kännetecken för Östervåla. Östervålas varumärke är Stolriket. Därför har vi byggt en skulptur med en Östervålastol vid Kyrkskolan vid infarten till Östervåla samhälle. Stolar har tillverkats i Östervålabygden i 200 år och har varit utmärkande för orten. Modellerna har varierat genom tiderna och påverkats av olika stilepoker. Stolsnickeriet i Östervåla blomstrade som mest under 1800-talets senare del med nyrokoko och nyrenässans. Enligt vissa uppgifter tillverkades det år 1875, 48.000 stolar i bygden. Dagens Nyheter hade den 29 juli 2001 en stor artikel med rubriken Stolriket behåller stilen, där man beskrev den levande snickartraditionen. I Stolriket görs möbler med bestående värde. I Östervåla i Uppland lever en gammal tradition vidare. Här tillverkar möbelsnickare stolar i äldre stil med gedigen hantverkskvalitet. I Östervåla, mellan Uppsala och Sandviken, tillverkas stolar som de var förr. En 200-årig stolmakartradition lever vidare och nya möbelsnickare utbildas här. Lindome öster om Göteborg var en annan ort, där många möbler tillverkades. Idag finns ingen möbelsnickare i Lindome, i Östervåla finns ännu unga snickare. Tidskriften Antik & Auktion nummer 6 juni 2002 hade ett fylligt reportage om Stolar med härlig snits från Östervåla. Stolar med säker stil. Stolar med garanti. Tidskriften beskriver stolsnickeriets historiska utveckling i Östervåla mycket väl. Till det växande industrisamhällets stora manifestationer hörde världsutställningarna. När Jan Jansson i Stärte fick ett hedersomnämnande på Världsutställningen i Paris 1855 kom det att bli av avgörande betydelse för den fortsatta möbeltillverkningen i Vålabygden. Svensk Slöjdförening uppmärksammade stoltillverkningen och ordnade ett möte i Östervålas gästgivaregård 1871. Bland de inbjudna märktes ornamentbildhuggare Carl Ahlborn som tidigare försett snickarna i bygden med egna stolsritningar, schabloner och verktyg. Det var förmodligen de nyrenässansstolar som idag går under benämningen Östervålastolar. Ahlborn hade tidigare, under en resa i Ryssland, väckt köpmännens intresse för Östervåls produkter. SYMBOL FÖR STOLRIKET Någon speciell Östervålastol har aldrig funnits, men man kan säga att den från slutet av 1800-talet populära nyrenässansstolen med rottingflätning i rygg och sits så småningom blev kännetecknande för Östervåla. Allmogemodellen som står som skulptur är vald för att den representerar den tid då snickeriet i Östervåla började utvecklas. Den är kopierad från en stol i Ol-Persgården i Skogbo. Det rara med denna ortstypiska modell är att snickaren också har tagit intryck av högreståndsstilar. Frambenen är förenklat rokokosvängda och stolen har också den i rokoko 12

Utställning av Östervålatillverkade stolar i Östervåla Möbelmuseum. karaktäristiskt formade ryggfjädern. Förutom detta har snickaren formhyvlat sargerna i gustaviansk stil. Resultatet blev en charmig stilblandning. Stolen är målad i engelskt rött vilket var en mycket allmän färg på den tiden. Skulpturen har invigts sommaren 2005 och har till alla delar framställts ideellt av ortsbor och företag från Östervåla. Initiativtagare är Östervåla Utvecklingsråd. Caj Söderberg (själv av snickarsläkt) står för idé, utformning och ritningar. Den skicklige stolsnickaren Bertil Lindblom har tillverkat stolen. Arvet efter Bertil förvaltas nu väl av mågen Henrik Jonsson och Emil Sedvallson, Bertil Lindbloms Eftr. Eftersom stolen skall tåla väder och vind är den tillverkad av lärkträ från Lars-Olof Pettersson, Tobbo. Träet har sågats av Ömans Klingsåg, Hermansveden. Wåhlstedts Måleri har målat stolen. Bygg-Sven har byggt fundament och stativ samt Johanssons Elektriska har installerat belysning. ÖSTERVÅLA MÖBELMUSEUM Östervåla Möbelmuseum är värt ett eller flera besök. Det ligger vid Östervåla hembygdsgård (Mårtsbogården) 1,5 km väster om Östervåla kyrka vid Tidernas Väg, väg 272, mot Gysinge. Möbelmuseet visar en snickeriverkstad med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet samt en utställning med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler. Östervåla Möbelmuseum och dess guider berättar om den 200-åriga möbeltillverkningen i bygden. VERKSTADEN OCH VERKTYGEN Hos Östervåla Möbelmuseum kan man läsa följande: Stolsnickeriet bedrevs under nästan hela 1800-talet i hemmen. Särskilda verkstäder var ovanliga. Under varma årstiden snickrade man i snickarboden eller brygghuset. Det vanligaste var dock att man hade sin hyvelbänk i stugan, dagligstugan, och hade taket eller ibland ugnen till torkplats för virket. Verktygen var enkla. Yxan var kanske det viktigaste 13

verktyget vid förarbetet av virket. Sågen var av mindre betydelse och användes mest vid kontursågning av svängda ben och liknande. Bandsågen kom först i bruk vid sekelskiftet. Hemgjorda kontureringssågar var däremot nödvändiga för att kunna tillverka de under senare delen av 1800-talet rikt profilerade stolsryggarna. Svarven, om den fanns, drogs för hand av någon i familjen eller av kunden. Trampsvarven har inte brukats mycket i Östervålaområdet. Hyvlar, borrar och stämjärn hörde till de viktigaste handverktygen. Oftast var de hemmagjorda. Viktiga detaljer var de mallar, ibland kallade märken, som användes vid utformningen av ben och ryggstycken. Finputsningen gjordes med sickling av stål och glas samt hemgjort sandpapper. Det tillverkades av en skinnbit med pålimmad slipstensmassa och kallades skinnfil. Limmet köptes av garvare på orten. Till stolsitsarna användes ofta rotting. Den importerades hel och rund. Rottingen klövs för hand med kniv till önskad bredd och hyvlades sedan till rätt storlek. Till hjälp kunde en del ha en särskild rottingskrädare vilken underlättade arbetet. Putsning och rottingsflätning gjordes ofta av kvinnor. Målning och polering förekom inte. Stolarna såldes trävita ända till de nya modellerna kom under 1870-talet. Då blev betsning och polering vanligt. Stolsnickeriets utveckling innebar att en del byggde särskilda verkstäder i slutet av 1800-talet och att fotogendrivna motorer drog svarvarna i stället. 1920 elektrifierades Östervåla vilket innebar stora förändringar för alla. Man kunde ta bort Kartans Möbelsnickeri, som utöver arbetsplats, var en träffpunkt för grannars samtal och hämtning av post under många år. 14

tramp- och draganordningar och sätta dit en remskiva istället. Många skaffade då kombinationsmaskiner. Vid elektrifieringen av Östervåla socken fick bönderna elström först. Många snickare knorrade att de skulle behöva vänta så länge på ström till sina maskiner. KARTANS MÖBELSNICKERI Kartans Möbelsnickeri ca 3 km norr om Östervåla samhälle är det enda kompletta möbelsnickeri från äldre tid som finns bevarat i Östervåla socken. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet och fungerade som kvarn i drygt 100 år. År 1917 byggde Georg Lindblom om den till möbelsnickeri. 1925 sålde Georg Lindblom Kartans Snickerifabrik till Bröderna Albert och Per Pettersson. Alberts söner Georg, Gösta och Rune arbetade många år i möbelverkstaden. Gösta började i snickarverkstaden som 13-åring och arbetade till 86 års ålder, han var alltså verksam som möbelsnickare i 73 år. Gösta cyklade varje dag upp till Kartan från Åby till slutet och utförde sitt dagsverk som finsnickare. Kartans Möbelsnickeri blir nu Byggnadsminne. I verkstaden är allting kvar, såsom Gösta Pettersson lämnade verkstaden. Besök i Kartans Möbelsnickeri ordnas genom Möbelmuséet. ÖSTERVÅLA HANTVERKSCENTRUM Hantverkscentrum startade som ett kommunalt projekt och omvandlades från årsskiftet 2000/2001 till en självständig ekonomisk förening. Hantverkscentrum har haft en god utveckling gällande besök och försäljning. Tillsammans med Östervåla Gästgivaregård, Östervåla Utvecklingsråd och Östervåla Möbelmuseum förstärker Östervåla Hantverkscentrum ortens egen profil vilken kombinerar traditionellt kunnande med småskaligt företagande. Östervåla Hantverkscentrum har sedan 1998 framgångsrikt samordnat lokala hantverkare i trakten kring Östervåla genom gemensam marknadsföring och försäljning. Genom turistinformation, marknadsföring av Vålabygden och lokala nätverk mellan företagare vill man stimulera nyföretagande och affärsutveckling samt öka bygdens attraktionskraft. Östervåla har en kulturhistorisk profil vad avser god kvalitet när det gäller material och utförande. Genom att föra vidare sina traditioner har Östervåla en utgångspunkt för sin framtida utveckling. Hantverkscentrums övergripande syften är att: Tillvarata och utveckla den lokala entreprenörsandan. Att kunna bidra till attitydpåverkan, positiv entreprenörsanda, och ett innovationsvänligt företagsklimat. Bidra till ökad sysselsättning. Starkare/fler företag med ökad omsättning som ger möjligheter till arbete för fler människor. Stimulera förnyelse och utveckling vad gäller företagens produkter och nya marknader. Öka och bevara kunskapsinnehållet i produkter genom bibehållandet av gammal kunskap inom traditionellt hantverk. Genom att kombinera ny teknik med traditionellt hantverkskunnande finna nya branscher. Påverka regional och lokal attraktionskraft och utveckla den lokala besöksnäringen. Uppmuntra fler hantverkare att omvandla sin hobbyverksamhet till företagsverksamhet. Hantverkscentrum ansvarar också för Heby kommuns turistinformation i 15

Östervåla-Harbo och känns igen på gumman, som sitter vid trottoaren i centrum av Östervåla och visar vägen till Hantverkscentrum. SALIGA HÖRNET VÄCKELSEN I ÖSTERVÅLA Östervåla tillsammans med grannsocknarna Harbo och Nora fick under 1800- talet vara med om en mycket stark och lång väckelse, som ledde till stora och livskraftiga frikyrkoförsamlingar. Det var mycket nersupet och fattigt och hopplöst i Östervåla i början av 1800-talet. Östervåla låg för sig själv långt borta. Men så kom väckelsen. Människorna fick hopp. Familjer och byar förändrades. Man började ta initiativ, man företog sig. Många män blev snickare utöver att vara bönder. 1860 startades missionsföreningen i Östervåla, som 1920 bytte namn till Östervåla missionsförsamling. Vid mitten av 1930-talet hade bl a Östervåla missionsförsamling 550 medlemmar, och var största landsbygdsförsamlingen i Sverige. Nora-Tärnsjö och Harbo har också haft stora missionsförsamlingar. MÖTESPLATSEN Än idag är missionsförsamlingarna livskraftiga tillsammans med Korskyrkan, Östervåla, och Betelkyrkan, Tärnsjö. Frikyrkorna i Heby kommun samarbetar i ett nätverk under namnet Mötesplatsen. I Mötesplatsen ingår också Huddunge missionskyrka, Centrumkyrkan i Heby, Västerlövsta missionsförsamling samt Finska församlingen utöver de nämnda. Samarbetet med Svenska kyrkan är också gott. Under väckelsens tid under 1800-talet var det ofta präster, som var öppnare för den genom att hälsa kolportörer (resande predikanter som också sålde uppbyggelselitteratur) välkomna till bygden. En sådan var prästen Johan Dillner, som också uppfann musikinstrumentet Psalmodikon. Vid Östervåla kyrkogård finns idag ett intressant Dillner-museum, som kan besökas efter kontakt med pastorsexpeditionen. Prästen Esbjörn startade 1865 NÖVLM Nordöstra Västmanlands Läns Missionsförening som var en mötesplats för väckelsen i det saliga hörnet. TOFTERS TRYCKERI OCH ZETTERBERGS LASTBILAR TVÅ FRAMSTÅENDE FÖRETAG Båda dessa familjeföretag var resultat av den företagaranda som finns i Östervåla. De utvecklades till två välkända, expanderande frontföretag inom sina branscher. Zetterbergs tippflak anno 1928. Utrustad med motordriven vajertipp monterad på Lastbil typ GMC. Zetterbergs dumperflak anno 2005. Dumperflak typ EuroDumper utrustad med hyraultipp, monterad på Scanias nya lastbilschassi som introducerades på marknaden 2004. EuroDumper är i dag Zetterbergs största produkt i antal. 16

Tofters tryckeri startades 1918 av Per Johan Pettersson. Zetterbergs startades 1923 av Henrik Zetterberg. Zetterbergs Produkt AB har under senare år varit ett dotterbolag i den finska storkoncernen Kone. Zetterbergs ägs sedan början av år 2005 av dess vd Torbjörn Eriksson och ekonomichef Lars Erfäldt. De nya ägarna, som bor på orten, satsar långsiktigt på att utveckla företaget och dess verksamhet i Östervåla. Zetterbergs är Heby kommuns största industriföretag med 125 anställda i Östervåla. Därtill har företaget ett dotterbolag i Polen med 25 anställda. Genom detta initiativ tryggas arbetet i Östervåla för de anställda. I framtiden räknar vd Torbjörn Eriksson med att Zetterbergs behöver rekrytera, och därför är företaget engagerat i lärlingsutbildning. Genom Torbjörn Erikssons och Lars Erfäldts initiativ har det blivit ett lokalt och synligt ägande, vilket uppskattas mycket av anställda, intressenter, orten Östervåla och Heby kommun. Tofters ägs av tryckerikoncernen Elanders med Carl Bennet som majoritetsägare. Elanders Tofters är ett av Sveriges modernaste och främsta tryckerier med stora kunder såsom Sandvik Coromant, Selga och försäkringsbolaget IF. Profileringen är framställning av produktkataloger för industri och handel. Företaget har 75 anställda i Östervåla, Uppsala och Stockholm. TRYCKERIMUSEUM Elanders Tofters planerar att bygga ett tryckerimuseum i anslutning till sina lokaler vid Dalvägen, Östervåla, i samarbete med Västmanlands Länsmuseum, Västerås. Syftet är att Tofters Tryckerimuseum skall skapa ett stort engagemang hos människor för att stärka Östervålas identitet, varumärke och utveckling, ge kunskap och utbildning till besökande och särskilt skolelever, samt förstärka företaget Elanders Tofters goda image. Muséet skall också vara en smältdegel för framtida utveckling i Östervåla, hos samarbetspartners samt det lokala företaget Elanders Tofters AB (Tofters Tryckeri AB). Smältdegeln skall vara öppen för nya idéer och synpunkter. Genom att bevara och beskriva historien och industrisamhällets kulturarv skall varje museibesökare och bokläsare bättre förstå dagens samhälle, entreprenörskapets värden, företagandes villkor och det goda arbetslivet. Utifrån dessa värderingar skall hon vilja engagera sig att bidra till bygders, nätverks och företags livskraft och utveckling. Östervåla-muséet kommer att ha en koppling till dagens verksamhet i företaget Elanders Tofters, också genom att finnas i samma fastighet. Muséet kommer att binda ihop historia och nutid, vilket ger det en dynamik. Tryckerimuséet kommer att vara öppet för lokalsamhället, dess besökare och turister, skolan samt företagets kunder. Muséet kommer också att integreras med utbildning för elever i grundskola, gymnasieskola och lärlingsutbildning. ISHOCKEYKULTUREN DAMFOTBOLLEN Samarbetsandan och entreprenörskapet har i Östervåla visat sig i den frivilligt byggda och skötta ishallen, där det sjuder av verksamhet och många lag. Östervåla har haft elitishockey under många år och fostrat många skickliga ishockeyspelare. Marcus Ragnarsson är född och ishockeyfostrad i Östervåla. Han har under många år spelat i NHL och har återkommit till Sverige och Uppsala, där han nu representerar Almtuna. Ishockeyintresset är mycket stort i Östervåla, och en viktig 17

Lundahallen i Östervåla är samlingsplatsen för alla hockeyintresserade. Det finns en bred verksamhet med ishockeyskola, pojkhockey, junior- och seniorhockey. I mitten av 90-talet var Östervålas seniorhockey ett av distriktets bästa hockeylag. faktor varför många ungdomar stannar kvar i Östervåla. Under senare år har damfotbollen visat sina framfötter med fotbollsskor. ÖIF:s damfotbollslag har nu år 2005 avancerat till division 1 och är Östervålas stolthet. Det är höga publiksiffror vid Lundavallen när damlaget spelar, liksom i ishockeyhallen. ÖSTERVÅLA GÄSTGIVAREGÅRD ALLA VÄGAR BÄR TILL ÖSTERVÅLA Miljön, traditionen, maten och servicen är unik i den vackra och omskrivna Östervåla Gästgivaregård. Under mer än tio år drevs rörelsen av tre unga krögare och gästgivare Kia, Monica och Katarina. Dessa unga entreprenörer och företagare fick 2004 års Östervålapris. Det var om Kia, Monica och Katarina som tidskriften Allt om Mat, nr 7 och 8 2001, skrev: Alla vägar bär till Rom, heter det. Men det finns fler platser dit alla vägar bär. Jag tänker på Östervåla. En liten men förnämlig ort med närhet till flera stora städer som Uppsala, Västerås och Gävle. Det är när man tittar på kartan man inser att alla vägar bär dit. Och märkligt nog så är det så det känns när man åker mil efter mil genom ett skogsklätt landskap. 18

Plötsligt öppnar det sig och man är där! Här driver tre glada tjejer Monica Larsson, Catarina Pentler och Kia Olofsdotter sedan 1989 Östervåla Gästgivaregård, Gästis som det för det mesta kallas. Det är ett uppdrag med anor de tagit på sig. Sedan 2004 ägs gästgivaregårdens fastighet av ett 20-tal lokala företagare, som är intresserade av att gästgivaregården fungerar som ett centrum och motor i att utveckla Östervåla. Det finns en stor lokal uppbackning av gästgivaregården. Gästgivare och ansvariga för verksamheten är Christian och Karin Oxelstål, som har lång erfarenhet av att vara krögare. UTVECKLING GENOM ÖSTERVÅLA UTVECKLINGSRÅD Östervåla Utvecklingsråd bildades vintern 1998 och arbetar för att utveckla Östervåla och Harbo angående näringsliv, kommunikationer, boende, service och turism. För drygt 50 år sedan sammanslogs Östervåla och Harbo till en storkommun. Vi har mycket gemensamt och därför är det naturligt att vi arbetar för utveckling på båda orterna. Medlemmar i Utvecklingsrådet är privatpersoner och företag, som är intresserade av bygdens utveckling. Verksamhetsidén är att verka för att utveckla Östervåla-Harbo! Syfte för Utvecklingsrådet är att: Vara ett organ för Östervåla-Harbo beträffande näringsliv, turism, boende och service. Marknadsföra, synliggöra och sätta Östervåla-Harbo på kartan. Fungera som koordinator för olika intressen och grupper med syftet att utveckla Östervåla-Harbo. Entusiasmera och stimulera för att få utveckling, ökad sysselsättning och tillväxt i Östervåla-Harbo. NÄTVERK FÖR FÖRETAGARE Varje månad inbjuder Östervåla Utvecklingsråd företagare och nyckelpersoner i Östervåla, Harbo och Tärnsjö samt kommunledning till företagarlunch i Östervåla Gästgivaregård. Dessa luncher är mycket uppskattade och välbesökta. De är även ett samtalsforum med god gemenskap och viktig information från och till företagare. Som företagare är du välkommen till dessa luncher. Företagare är ofta ensamma personer på sin ort, men här lär vi känna varandra, ger varandra råd och förmedlar affärer. Nyinflyttade företagare känner sig snabbt hemmastadda i Östervåla. HUVUDMAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKT Östervåla Utvecklingsråd är initiativtagare och huvudman för ett treårigt LEADERprojekt Utveckla Östervåla. Östervåla ligger inom Nedre Dalälvsområdet, där EU-finansierar landsbygdsprojekt. Många av ortens företag Zetterbergs, Elanders Tofters, Sala Sparbank, Mäklarcentrum, Ahlezons, Tempo Östervåla samt Östervåla Utvecklingsråd är engagerade i projektet med både pengar, tid och stort personligt engagemang. Företagarnas engagemang för Östervålas utveckling är en styrka för orten. Projektet har byggt upp ett nätverk med ett 50-tal intresserade, som deltar aktivt i nätverksmöten, enkäter och arbete. MILJONEN TILL ÖSTERVÅLA UTVECKLINGSRÅD Sala Sparbank, vars område är Heby och Sala kommuner, har kontor i Östervåla, och är starkt engagerad i att utveckla denna bygd genom Bygdekraft. Varje år ger banken 1 miljon kronor till olika utvecklingsprojekt. Sommaren 2004 ansökte Östervåla Utvecklingsråd om pengar från Sala Sparbanks Miljonen 19

En Östervålastol! Målarmästare Leon Wåhlstedt och stolsnickare Bertil Lindblom bredvid den stol som den 2 juli 2005 invigdes på en 5 meter hög pelare där vägarna möts i Östervåla samhälle. Det är en symbol för Varumärket Östervåla och typiskt för bygden är den till alla delar ideellt framställd. Caj Söderberg stod för idé, utformning och ritningar. Förebilden är en stol från Ol-Persgården i Skogbo. Den tillverkades av Bertil Lindblom av virke från Tobbo marker som skänktes av Lars-Olof Pettersson. Nils Öman sågade det. Wåhlstedts målade stolen och Bygg-Sven AB stod för fundament, pelare och montering. Johanssons Elektriska anordnade belysning av stolen. Initiativtagare var Östervåla Utvecklingsråd. till ett antal delprojekt inom området Bygga Varumärket Östervåla. Det ansökta beloppet var 97 000 kronor. Den 13 september, bankens födelsedag, utdelades 97 000 kr till Östervåla Utvecklingsråd av bankens vd Christer Eklind. PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE: I detta projekt skall alla insatser och aktiviteter göra orten känd och attraktiv, så att befolkningen ökar med 15 personer per år. Ungdomar och barnfamiljer skall välja att bosätta sig i Östervåla genom att få arbete i dess företag efter genomgången företagsförlagd utbildning. Vi erbjuder möjligheten att bygga hus på Lundaområdet samt närhet till dess sport- och rekreationsområde. Stolriket är ett konkret uttryck för Varumärket Östervåla. Med stödet från Sala Sparbank kan vi utveckla en företagsförlagd utbildning, dvs. skapa och utveckla ett pilotprojekt för gymnasieutbildning i företag. Behovet är stort för Östervålas och Harbos företag att i framtiden rekrytera väl utbildad arbetskraft. VI BEHÖVER DIN MEDVERKAN Utvecklingsrådet har skapat en webbplats för Östervåla www.ostervala.com. Eftersom också detta arbete är ideellt, tar det tid, men vi är på god väg. Du är välkommen att bli medlem i Östervåla Utvecklingsråd. För 100 kronor per år (gäller privatpersoner) får du som medlem större möjlighet att vara med och påverka Östervålas utveckling i positiv riktning. Du får även löpande information om vad som är på gång i vår region. Vi behöver din medverkan. Styrelsen består av: Kiell Tofters (ordförande), Kia Hugoson (vice ordförande), Joachim Fabrelius (sekreterare), Gertrud Tofters (kassör), Anita Olsson, Barbro Öman, Tommy Lennartsson och Pehr Eklund. Landskapsarkitekt Josefin Kofoed har år 2001 gjort en analys av Östervåla, där hon skriver: Företagsamheten och det stora ideella engagemanget är styrkor som gör det möjligt att förverkliga de önskemål och behov man har på orten. Det gör också att man ser positivt på framtiden vilket i sig är en viktig förutsättning för en orts utveckling. Det stora engagemanget i kyrkor och föreningar gör att det finns välutvecklade nätverk mellan ortsborna vilket är en förutsättning för företagsamheten. Östervålaborna är måna om de värden och traditioner som finns på orten och man har också kraften att ta vara på detta. HARBO EN LEVANDE LANDSBYGD Den som ska till Harbo o fria ska kunna båd lagga o smia och kan han int göra 20

en karbandsspik så är de int värt att han tittar dit. Denna visa från Harbo beskriver att det funnits en stark hantverkstradition. Framförallt var det träprodukter. Helt dominerande var laggningen. Träslöjd var det vanligaste förekommande hantverket i socknen, vilket avgjordes av den nära tillgången på skog. Träindustrin har växt till Harbos största företag Scandinavian Kitchen AB i Haga med 130 medarbetare. Efter väg 272 mot Uppsala finns ett par stilmöbelsnickerier. Genom att det var fattigt och små gårdar i Harbo, så har uppfinningsrikedomen varit stor. Harbo har dominerats av två stora säterier. Harbonäs säteri, som ligger vid Tämnaren, har kvar sin vackra mangårdsbyggnad sedan 1600-talet. Harbonäs var från början ladugård under Aspnäs tvärsöver sjön Tämnaren, för att därefter ha samma ägare som till Lindsbro herrgård i Östervåla ätten Tigerhielm. Vid Harbonäs finns marmor och under första delen av 1900-talet bröts marmor och en industri växte upp i Harbo. Denna vackra marmor finns på ett antal offentliga byggnader i landet. Vid Harbo samhälle ligger Viby, som blev säteri 1603. Viby säteri med tillhörande frälsehemman kom att under tre århundraden få stor betydelse för socknen. Där anlades manufakturverk och järnhammare. Harbo och Östervåla har under mycket lång tid haft nära samarbete och gemenskap. Båda socknarna har varit inriktade mot Uppsala. Men tidigare kunde det bli skärmytslingar vid sockengränsen. Den Östervålayngling som besökte Harbo för att fria fick passa sig, slåss eller fly. 1951 slogs Harbo och Östervåla samman till en storkommun. Sedan 1971 ingår båda socknarna i Heby Kommun. HARBO VÄXER MED UNG BEFOLKNING 1898 kom Gustav Asplund till Viby säteri. Han lät landbönderna på frälsehemmanen under Viby friköpa gårdarna. Mellan 1904 och 1914 avstyckades drygt femtio fastigheter från Viby och det är detta, som nu är Harbo samhälle. Det har byggts många egnahem i Harbo och befolkningen växer. Harbo har den yngsta befolkningen i Heby kommun. Många har sitt arbete i Uppsala. Harbo ligger lågt och sjön Tämnarens vatten sköljde tidigare över stora arealer. Tämnaren sänktes på 1870-talet (110 cm) och 1950 (40 cm), varvid mer brukningsbar jord vanns. 1977 höjdes åter sjön (25 cm) för att Uppsala stad skulle kunna ta sitt drickvatten därifrån. Vid Tämnaren finns vackra naturområden, som är naturvårdsskyddade. Vid Harbonäs säteri finns sedan 1960 ett naturreservat, Kalvnäset. Kalvnäset är en moränudde som skjuter ut i Tämnaren. Den har en lundartad ädellövskog med ek, ask, lind, rönn och hassel. Här finner man trollduva, lungört, vårärt och underviol. Vid Tämnaren kan man se pilgrimsfalk och höra rördrom. Svart stork har visat sig i Harbo. Författaren Po Tidholm berättar i Tidevarv 7/98 att han han sökt efter en plats, där han kunde bygga sin sommarstuga. Levande landsbygd, ett hus som kunde återställas till ursprungligt utseende och en äkta vardag skulle där finnas. Och visst hittade han sitt hus. I Harbo! Det var under en resa genom nordvästra Uppland som jag kände igen den där vardagligheten jag hade sökt efter. Istället för desperata försök att snärja turister verkade det faktiskt som om folk klarade sig själva. Att det är gamla spelmanstrakter gör det bara bättre. Tre kilometer bort bor Curt Tallroth, och om man tittar riktigt noga på beteshagarna och de slingriga vägarna så ser man faktiskt kopplingen mellan nyckelharpornas pastorala klang och landskapets historia. 21

ÖSTERVÅLAPRISET Östervåla Utvecklingsråd, som arbetar för att utveckla Östervålas näringsliv, kommunikationer, boende, service, turism och kultur, marknadsför också Östervåla och vill sätta orten på kartan. Utvecklingsrådet utdelar årligen Östervålapriset till en person, som med avgörande utvecklingsinsatser av bestående värde för bygden placerat Östervåla på kartan. Östervålapriset är ett konstverk skapat av konstnär Lotta Hanell. Priset utdelades första gången år 2000. Det gick till Göte Zetterberg för hans insatser inom Östervålas näringsliv och idrottsverksamhet. Elof Åkerlund erhöll priset år 2001 för sina avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum. 2002 års pris gick till Olov Andersson för hans mångåriga ideella arbete för Östervålas utveckling och historia. Rolf Larsson erhöll 2003 års pris för sitt engagemang, entusiasm och oförtröttligt arbete att utveckla Östervåla. Östervåla Utvecklingsråd gav det femte Östervålapriset till Monika Larsson, Catarina Pentler Norstedt och Kia Olofsdotter Hugoson, för att de som skickliga entreprenörer startade verksamheten i Östervåla Gästgivaregård. GÖTE ZETTERBERG ÅR 2000 Göte Zetterberg har under ett mycket långt företagareliv, som började i tonåren, byggt upp och utvecklat familjeföretaget Zetterbergs till att bli Östervålas största företag och arbetsgivare. Zetterbergs i Östervåla är ett välkänt varumärke och har haft avgörande betydelse för att sätta Östervåla på kartan. Företaget har blivit basen för den internationella koncernen Zeteco. Senare har Zetterbergs ingått i koncernerna Partek och Kone. Idag ägs företaget av Torbjörn Eriksson, vd, och Lars Erfäldt, ekonomichef. Göte Zetterberg har, förutom att han erbjudit många arbetstillfällen i Östervåla, också byggt bostäder åt anställda och på så sätt haft avgörande betydelse för att människor kunnat bo och arbeta i Östervåla. ELOF ÅKERLUND ÅR 2001 Östervålapriset är ett erkännande av Elof Åkerlunds avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum; särskilt sång och musik, mångårigt ideellt arbete i missionsförsamlingen, kultur och historia. Vi vill speciellt betona Elof Åkerlunds initiativ och ledning av Krönikespelet i missionsförsamlingens park. Priset är ett uttryck för den tacksamhet, som Östervåla Utvecklingsråd känner för Elof Åkerlund. Östervåla är fattigt utan Elof Åkerlund, som var Östervålas Mister Music! Elof Åkerlund har inspirerat många att sjunga och musicera, att lyssna på klassisk musik samt att besöka konserter. Detta har berikat livet för många Östervålabor. OLOV ANDERSSON ÅR 2002 Östervålapriset är ett erkännande av Olov Anderssons omfattande och mångåriga ideella arbete för Östervålas utveckling och historia. Olov Andersson är en man med mångas förtroende, en samarbetsman, och ofta har han arbetat i det tysta med uppgifter som andra inte vill utföra. Under tjugo år var Olov Andersson ledamot i Heby kommunfullmäktige, kommunstyrelse och arbetsutskott, tekniska nämnden, Hebygårdar, Vafab och VL. Det gick mycket bra för Olov att komma överens med andra förtroendevalda för kommunens och Östervålas bästa. Idag är Olov Andersson den drivande kraften i Östervåla Möbelmuseum och dess verksamhet. ROLF LARSSON ÅR 2003 Rolf Larsson är född i byn Horrskog, där han tillsammans med fadern Lennart lärde sig att sälja hus och potatis. Det har Rolf fortsatt med efter studier och arbete i bank. Han är mycket aktiv i idrott och som idrottsledare. 22