Backcasting ett verktyg för att nå utmanande mål Inledning Regeringen angav ett nytt mål för folkhälsan i sin regeringsförklaring 2014. Målet är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett mål som är svårt att nå eller till och med onåbart. Förutsättningarna för att nå den här typen av mål är stora omvandlingar av samhället, vilket bl.a. kräver ett brett deltagande från en mängd aktörer och allmänheten. Problembilden är komplex vilket gör det svårt att hitta sammanhängande lösningar. Ett sätt att skapa möjligheter för ett deliberativt samtal om framtida åtgärder för att närma sig målet är att med olika metoder producera önskvärda framtidsbilder. 1 Den här promemorian beskriver hur detta kan göras med backcasting. Det är en metodansats som togs fram i energistudier för femtio år sedan och där Sverige tillhörde pionjärländerna (2). 2 3 Backcasting har huvudsakligen använts i olika typer av klimat-, energi- och miljöstudier och är en metod som används av FN:s klimatpanel, IPCC (2, 5). Det tycks inte finnas exempel i Sverige på att backcasting använts i folkhälsostudier. 4 Det finns därför goda skäl att undersöka om detta kan göras, om det bör göras och vilka som ska göra detta. Samtidigt bör perspektivet vara de globala målen för Agenda 2030. Hur kan en backcastingstudie med fokus på jämlik hälsa förhålla sig till Agenda 2030? Syftet med denna promemoria är att introducera backcasting som ett förhållningssätt och en metodansats för att närma sig komplexa problem. Ambitionen är att lämna svar på frågan om det kan göras inom folkhälsoområdet och i sådana fall, vilka som skulle kunna göra det. Olika typer av scenarion Framtidsstudier har olika syften där en vanlig kategorisering är möjliga, troliga och önskvärda framtider (7). Prognoser faller in under möjliga eller troliga framtider medan backcasting syftar till att beskriva önskvärda framtider. Börjesson m.fl. beskriver en scenariotypologi bestående av kategorierna prediktiva, explorativa och normativa. De svarar på frågorna vad kommer att hända? Vad kan hända? Hur kan ett specifikt mål nås? Varje kategori är indelad i två underkategorier. Till den prediktiva kategorin hör prognoser och konsekvensanalyser, till den 1 Backcasting verkar förutsätta att beskriva framtider där önskvärda mål är uppnådda. Det motsatta är dock tänkbart; att beskriva oönskade framtider och analysera vilka åtgärder som måste tas för att undvika den oönskade framtiden. Exempel på oönskade framtider lämnas av Frase (1). 2 Tidiga och banbrytande insatser med backcasting gjordes inom energiområdet i USA, Kanada och Sverige (3). I USA har dock backcasting blivit misstänkliggjort för att vara en typ av back door socialism och därför minskat i popularitet (4). 3 Backcastingforskning i Europa tycks vara knuten till några få universitet: Tekniska högskolan i Stockholm, Teknologiska universitetet i Delft och Åbo universitet (Finland Futures Research Centre) är tongivande universitet. 4 Naturvårdsverket tycks vara den enda svenska myndighet som bedrivit och finansierat studier med backcastingmetodik. Se t.ex. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5754- 1.pdf?pid=3359 Exempel på en backcastingstudie med ett folkhälsoperspektiv är (6).
explorativa hör externa och strategiska scenarion 5, till den normativa hör bevarande och omvandlande scenarion. Omvandlande scenarion svarar på frågan: hur kan målet nås när de rådande strukturerna förhindrar nödvändiga förändringar? Bevarande scenarion svarar på frågan hur kan målet nås genom justeringar av det nuvarande läget? Backcasting sorterar under omvandlande scenarion (8). 6 Beskrivning av backcastingmetoden En definition av backcasting är genererande av en önskvärd framtid och med utgångspunkt i denna gå tillbaks till dagens situation där syftet är att hitta strategier och planer för hur den önskvärda framtiden ska nås (3). Wangel kategoriserar backcasting som resultatorienterad forskningsansats eller som deltagarorienterad kreativ workshopsansats (9). Den förra kräver en metodologisk stringens där deltagarperspektivet underordnas syftet med studien. I den senare ansatsen är deltagarperspektivet överordnat metoden, som kan anpassas till önskat utfall av deltagandet. Resultatorienterad backcasting kan delas in i en målorienterad-, en stigorienterad och en aktionsorienterad ansats. I en målorienterad ansats ligger tonvikten på att utveckla och beskriva framtidsbilder där mål är nådda. Dessa mål brukar vara uttryckta som kvantitativa mått. Denna ansats kan sägas svara på frågan: vad kan förändras? Förändringsobjekt är ofta av teknisk eller fysisk karaktär men kan även omfatta sociala, organisatoriska eller beteendemässiga aspekter. I en stigorienterad ansats läggs tonvikt på att undersöka och överbrygga gapet mellan framtidsbilderna och nuet. Denna ansats svarar på frågan: hur kan förändring ske? Här är det betydelsefullt att inkludera sociala och beteendemässiga aspekter och även inkludera agenter m.m. I en aktionsorienterad backcasting ligger tonvikten på att utveckla strategier och handlingsplaner och svarar på frågorna: vad kan förändras, hur kan förändring ske och vilka kan åstadkomma förändringar? Ett viktigt inslag i denna ansats är involverandet av intressenter (som har resurser och makt att förändra). En deltagarorienterad backcasting är utfallet av deltagandet viktigt, t.ex. empowerment eller andra mjuka värden. Här är det själva deltagandet och de processer som uppkommer som är det övergripande målet (9). Vanliga tekniker för datainsamling är genom enkät- eller intervjuundersökningar, fokusgrupper/workshop eller genom olika typer av Delphimetoder. I normerande, omvandlande scenarier i backcastingstudier är det viktigt att hitta tekniker som ökar möjligheten att komma fram till förslag på förändringar som ökar möjligheterna att nå ett svåruppnåbart mål. I de tidiga backcastingstudierna användes i tankesmedjor med expertis. Strukturerad brainstorming är också en använd metod i workshopansatser. Deltagarorienterad backcasting med intressenter eller med representanter från allmänheten använder sig ofta av workshopmetoder (8). Backcasting-Delphimetod startar som en backcastingstudie (formulerandet av önskvärda scenarier) för att i det andra steget övergå i en Delphiliknande process där experter får utveckla de framtagna scenarierna (8, 10). 5 Explorativa scenarion svarar på frågorna: vad kan hända om utveckling sker av faktor x och y och vad kan hända om vi agerar på det här sättet? 6 Hänvisning sker till Börjesson m.fl. som skriver utförligt om kategorierna. En redogörelse för olika typer av kategoriseringar lämnas också.
Beskrivningarna av metodstegen skiljer sig åt mellan olika forskare. John Robinson som myntade uttrycket backcasting i början av 1980-talet urskilde sex steg: 1) syftet med analysen, 2) specifikation av konkreta mål, 3) beskrivning av nuvarande system, 4) externa variabler av relevans för att nå målet identifieras, 5) utvecklande av framtidsbilder och 6) genomförande av konsekvensanalys av framtidsbilderna med avseende på social, ekologisk och politisk genomförbarhet och önskvärdhet (11). Andra forskare urskiljer färre eller fler steg (2, 11 13). Svenfelt m.fl. (11) sammanfattar metoden i fyra steg: 1. definition av problem och mål som ska uppnås 2. analys av möjligheter att nå målet inom befintliga samhällsstrukturer 3. utvecklandet av framtidsbilder där målet är nått 4. analys av konsekvenser och potential för förverkligande. Definition av problem och mål Det första steget är att identifiera vilket som är problemet. Det kan vara att ojämlikheten i hälsa ökar mellan socioekonomiska grupper. Därefter är det viktigt att besluta om mål som studien ska fokusera på. I detta fall är regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna ett relevant mål. Väljs detta som mål för studien bör då målet operationaliseras; vilka hälsoklyftor avser vi och vad innebär det att de ska slutas? Enligt författarna kan målen vara kvantitativa eller kvalitativa (eller en kombination av dessa) men det handlar i praktiken oftast om kvantitativa mål eftersom metoden oftast använts i miljöstudier. En operationalisering av regeringens mål tenderar att ge flera kvantitativa mål som kan kompletteras med kvalitativa mål. Målår för en backcastingstudie bör ligga långt fram i tiden, kanske mellan 25 och 50 år (11). I exemplet med regeringens mål är målåret specificerat till en generation, vilket vanligen brukar innebära 25 30 år Analys av möjligheter att nå målet Här kan man ofta utgå från befintliga prognoser eller andra framtidsbedömningar. Om denna analys pekar mot att målet kan nås inom ramen för befintliga samhällsstrukturer behövs inte en backcastingstudie göras. Oftast är situationen att man från början vet att målet inte går att nå utan att stora förändringar görs och att en backcastingstudie bör genomföras (11). Regeringens mål innebär med största sannolikhet att en backcastingstudie är befogad att göra Utveckling av framtidsbilder En framtidsbild i backcasting är en beskrivning av ett framtida tillstånd där målet är nått. 7 Framtidsbilderna innehåller djupgående delstudier av olika aspekter eller sektorer som är viktigt för den framtida utvecklingen av området. Författarna skriver att framtidsbilden inte behöver omfatta en beskrivning av hela samhället utan kan fokusera på viktiga faktorer och avgörande förändringar. Framtidsbilden är en berättelse som kompletteras av fiktiv statistik. Syftet med att ta fram framtidsbilden är att visa på hur samhället kan se ut när målet är nått. Det handlar inte 7 Det finns dock en intressant backcastingstudie där visioner beskrivs (utopi och apokalyps) och inte önskvärda mål. Studien är metodmässigt intressant eftersom man låter fokusgrupper diskutera visionerna från båda håll (forecasting och backcasting) (14).
bara om tekniska förändringar utan också hur normer och beteenden förändrats samt om strukturella förändringar (11). Det är inte beskrivningen av de framtida tillstånden som är viktigast utan de kunskaper om nuet som framtidsstudier kan bidra med. Framtidsbilderna ger alltså kunskap om vilka åtgärder som kan behöva vidtas i nuet för att styra mot önskvärda tillstånd. Det är viktigt att ta fram flera framtidsbilder; en bild kan låsa framtidssynen (7). Naturvårdsverket har i en studie beskrivit flera framtidsbilder för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050 (15). Analys av framtidsbilderna I det fjärde steget analyseras vilka konsekvenser framtidsbilderna har för andra områden än de som fokuserades tidigare i målarbetet. Ett mål om jämlik hälsa inom 30 år torde t.ex. påverka alla tre hållbarhetsdimensioner. Man kan också utforska vilka förändringar som behövs för att nå framtidsbilden (11). 8 Det fjärde steget kan göras tillsammans med intressenter i en deltagande backcasting. Quist m.fl. beskriver deltagande backcasting (16): The backcasting functions as a protected experimental space in which ideas can be articulated and discussed, while ignoring the interests and rules of the outside world. This stimulates first and higher order learning among the stakeholders involved. Learning may not only result in increased awareness of and support for these sustainable futures, but also lead to formulate follow-up agendas or transition paths. It may also lead to increased understanding how these futures link to strategic opportunities for stakeholders, as well as to alternatives for current practices and activities that may contribute to bringing about the future vision. Stakeholders seizing opportunities in the future vision can then initiate activities or start collaboration to initiate joint actions and activities, which can be research, business-related activities, policy development, user pilots or other. This process also leads to diffusion of the visions, and the visions can become guiding images to the actors involved (sid. 886). Deltagande backcasting där intressentgrupper ingår rekommenderas av flera författare (11, 16, 18 20). Det är här viktigt att få med intressentgrupper som har ett inflytande över beslut (20). Quist m.fl. menar att det är viktigt att backcastingprocessen också innehåller ett implementeringssteg med en upprättad agenda och uppföljningar av vidtagna åtgärder (16). Wangel skriver att det är viktigt att inkludera nyckelaktörer i både process och utfall om syftet är att vidta åtgärder för att uppnå svårnådda hållbarhetsmål (21). Exempel på användning av backcasting Backcasting har utvecklats från att vara ett verktyg där experter deltar i framtagande av framtidsbilder och analyser av åtgärder till att vara ett verktyg där också intressentgrupper deltar i processen (2). En studie från Nederländerna använde sig av flera intressentgrupper i sina backcastingprocesser (2). Studien berörde nya proteinkällor som föda (NPF) inom ramen för hållbar teknologisk utveckling (STD) som initierades av regeringen. Målet med STD var att göra systeminnovationer för en ökad hållbarhet och identifiera möjligheter för att utveckla ny 8 Det behöver inte vara kärnan i processen enligt författarna, utan denna analys kan också utelämnas.
och hållbar teknologi. 9 NPF-programmet sågs som ett alternativ till köttkonsumtion och köttproduktion. Projektets medfinansiärer var stora holländska livsmedelsföretag och projektet inkluderade bl.a. analyser av teknologi och ekonomi, konsumentundersökningar och livscykelbedömningar. Visionen var att NPF skulle ersätta 40 procent av köttkonsumtionen år 2035. Detta innebar, sett i ett backcastingperspektiv, att teknologi för matproduktion måste förbättras avsevärt för att alternativa proteinfödokällor skulle kunna uppfattas som mer smakrikt jämfört med köttalternativ. Visionen förutsatte en kulturförändring för relationen kött och alternativa proteinföda. Visionen förutsatte också stora strukturella förändringar av branschen. Projektet innehöll olika typer av intressentdeltagande. Forskning genomfördes av en grupp som var sammansatt från sju universitet. Deltagande uppnåddes också genom finansiering av regeringen och företag som också var representerade i referensgruppen, tillsammans med andra intressenter. Flera dialogmöten hölls med breda intressentgrupper där diskussioner bl.a. rörde projektets delresultat. När projektet avslutades 1996 drogs slutsatsen att NPF skulle kunna produceras ca 10 till 30 gånger mer effektivt sett ur miljösynpunkt, jämfört med produktion av griskött. Det bedömdes att NPF skulle vara lika attraktivt bland konsumenter som bland producenter. Socioekonomiska effekter bedömdes dock vara relativt begränsade jämfört med en utveckling av rådande köttkonsumtionsmönster. Det bedömdes också att storskalig produktion av NPF var fullt möjlig men det förutsatte ny kunskap, forskning och utveckling. En sjustegsagenda för utveckling och introducerandet av NPF ställdes upp, som innehöll kommunikation med allmänheten, utbildning, konsumentundersökningar, forskning om NPF, produktutveckling, förbättringar av miljöpåverkan och reglering och sociala åtgärder. Ett stort forskningsprojekt har initierats och som behandlar teknologiska-, kultur- och socioekonomiska frågor. I projektet deltar stora livsmedelsföretag. 10 NPF är också en del av miljödepartementets aktiviteter inom området. I en multinationell studie, med målet att utveckla verktyg för en miljömässigt hållbar konsumtion som kan användas i vardagen, deltog forskare från fem länder (17). 11 I fem städer i dessa länder genomfördes möten med intressenter där backcasting användes för att producera framtidsbilder och testa ett workshopverktyg för att involvera och inspirera lokala intressenter att arbeta med hållbarhet på lokal nivå och leda till konkret problemlösning. Skälen för att ta fram flera bilder i projektet var att hantera de åsiktsskillnader som förmodades finnas bland intressenterna hur hållbarhet kan nås. 12 En pilotundersökning gjordes först i Stockholm (Södermalm) av det svenska forskningsteamet. Baserat på resultaten av den svenska pilotundersökningen genomfördes workshopaktiviteter i de övriga städerna och de sammantagna resultaten bedömdes bidra till att förbättra metoden. Prototypmetoden som testades innehöll fem distinkta steg: rekrytera deltagare till en första workshop 13, genomföra workshop där idéer genererades, klustrades och röstades på, forskararbete där framtidsbilder togs fram och beräkningar av energireduktioner gjordes, rekrytera deltagare (företrädesvis de som tidigare deltagit) till en andra workshop och slutligen genomföra en andra workshop där 9 En viktig förespråkare för hållbar teknologisk utveckling var Handelsministeriet (Ministry of Economic Affairs) som delvis såg hållbarhet som ett konkurrensmedel för att locka till sig utländska företag (22) 10 www.profetas.nl. 11 Norge, Sverige, Storbritannien, Italien och Nederländerna. 12 Till skillnad från scenarioplanering där syftet med flera framtidsbilder är att hantera omvärldsosäkerhet. 13 Syftet var inte att försöka få någon representativitet i rekryteringen vilket ledde till att informella metoder användes, vilket kan kritiseras.
framtidsbilderna bedömdes och vägarna för att nå dessa analyserades. Deltagarna fick i detta skede också utvärdera hela processen som de deltagit i. 14 Resultaten från tio workshops och forskararbete i fem europeiska städer utgjordes av idéer, kluster och omröstningar samt av dimensioner, framtidsbilder och energireduktionsberäkningar. Flera av idéerna skulle om de omsattes i handling direkt påverka energianvändning och annan resursanvändning. Andra idéer var mer otydliga när det gäller potential men de bedömdes vara betydelsefulla, eftersom de ansågs viktiga av deltagarna. De bedömdes utgöra viktiga markörer för den sociala dimensionen av hållbarhetsdiskussionen. Idéerna skiljde sig inte särskilt mycket mellan de olika grupperna. 15 Ett exempel var mer lokalt producerad mat och mer ekologisk mat. Fler kontakter med producenter var också en vanlig idé. De vanligaste idéerna inom området bostäder och bebyggelse relaterades till en grönare stad, en stad med flera ytor för allmänheten och energitillförsel med solpaneler. Andra förslag i flera av grupperna var tätare städer med högre byggnader, renare städer osv. 16 De dimensioner som forskarna tog fram skiljde sig mellan städerna. Dimensionernas underliggande kategorier vara användning av rummet, värderingar i vardagslivet, organiseringen av samhället och effektiv och ren teknologi. Stockholm placerades i dimensionen Grön kontra Manhattan, vilket innebar förslag på stopp för fortsatt utbyggnad, mer gröna ytor och planteringar kontra fortsatt utbyggnad med högre hus med terrasser och solpaneler och förtätningar. Utvärderingar genomfördes efter första och efter andra workshopen. Deltagarna var överlag nöjda med processen, särskilt att bli lyssnade till. Det som fick bäst betyg var att processerna öppnade upp för nya perspektiv medan visioner om hur man kan leva i framtiden fick sämre betyg i bl.a. Stockholm. Forskarnas slutsatser är att process och utfall fungerat tillfredsställande men också att förbättringar kan göras. Exempel är förbättrad rekrytering till en deltagande backcasting med avseende på en mer heterogen rekrytering av människor med en mer varierad bakgrund och med olika värderingar. Ett mer innovativt perspektiv behövs också för att frigöra tidsresan, vilket innebär att mer arbete måste läggas ner på framtidsbilderna. Det måste också göras bättre analyser av vägarna till målet och också en plan för hur arbetet ska fortsätta och länkas till de lokala planeringsprocesserna. En finsk backcastingstudie genomfördes 2008 där utgångspunkten var det av regeringen satta målet att till 2050 bidra till målet om att begränsa temperaturhöjningen till högst två grader Celsius samt att minska koldioxidutsläppen med minst 80 procent jämfört med nivåerna 1990 (19). Regeringen hade redan innan studiens början samlat 140 experter som representerade forskare, offentlig verksamhet, näringslivet och den ideella sektorn. Studien genomfördes som en Delphiprocess som bestod av två delar med webenkäter som datainsamlingsinstrument samt två workshops som var knutna till resultaten i Delphiprocessen. Alla experter erbjöds att besvara webenkäten medan ett färre antal deltagare inbjöds till workshopaktiviteterna för att diskutera möjliga scenarion där målet var uppnått. 17 Den andra Delphidelen bestod i att testa och specificera vägarna till målet som tagits fram i den första workshopen. Viktigt var att 14 Processen beskrivs relativt detaljerat i artikeln. 15 Det ska nog inte tolkas som att grupperna representerar de värderingar som finns i städernas befolkningar. Sannolikt är att rekryteringarna till grupperna skedde på likartade sätt och därför kom att representeras av människor med samma uppsättning av värderingar. 16 Alla områden och idéer redovisas i artikeln. 17 Skälen till att färre inbjöds var att få tillstånd en djupare dialog mellan deltagarna. Urvalet gjordes gemensamt av forskarna och tjänstemän på statsministerns kansli. Urvalet skulle balansera expertis med den variation i åsiktsbildning som rådde i Finland.
identifiera åtgärder och aktörer som spelade en nyckelroll för att nå målet. Efter denna del i Delphiprocessen kunde fyra preliminära scenarion konstrueras. Den andra workshopen analyserade och specificerade de fyra scenariona. I forskarnas rapport presenterades fyra vägar för att nå det önskvärda målet. 18 En fråga, när artikeln skrevs, var hur berörda ministerier skulle agera i implementeringen av rekommendationerna och slutsatserna i rapporten. Rapporten startade en bred offentlig diskussion om ett samhälle med låga kolutsläpp och gjorde allmänheten mer medveten. 19 Detta kunde delvis ses som en effekt av scenarioansatsen som gav koncisa berättelser om en långsiktigt hållbar framtid där det finns ett robust nationellt mål. Sammantaget är konklusionen att det är lovande att använda framtidsstudiemetod (backcasting) som underlag för policyformuleringar. Särskilt rekommenderas deltagandemetoder för att illustrera synpunkter från en mängd experter. Att gå vidare och även inkludera medborgare i en deltagande backcasting kan bredda underlaget och underlätta implementeringen. En svensk studie hade som syfte att undersöka möjligheterna att skapa framtidsbilder som baserades på feministiska värderingar med en deltagande backcastingmetod (23). Tre olika grupper fick diskutera framtider där jämställdhet råder. Grupperna bestod av personal från en statlig myndighet (Vinnova), experter bestående av forskare och praktiker (från kommuner och landsting) samt studenter på högre nivå som gick på en kurs i framtidsstudier. Alla workshopaktiviteter inleddes med en diskussion om vilka faktorer som är viktiga för jämställdhet. 20 De föreslagna faktorerna klustrades sedan i en deltagande process eller av workshopledare (studentworkshopen). De mål som utgjorde utgångspunkten för framtagandet av framtidsbilder skiljde sig åt mellan de olika workshopparna (men alla handlade om uppnådd jämställdhet). Personalgruppen fick utgå från det då gällande jämställdhetsmålet som beslutats av regeringen medan experterna satte upp ett eget mål. Det mål som studenterna skulle utgå från formulerades av forskargruppen. Studenterna fick till uppgift att beskriva tre framtider (liberal-, radikal- och postmodern feminism). Framtagna faktorer och kluster skilde sig åt mellan grupperna, med undantag av faktorer som rörde arbetsmarknad och lön. Faktorerna i personalgruppen var ofta mer personliga (den inledande frågan var en personlig fråga) medan faktorerna expertgruppen var både mer abstrakta och mer konkreta. Studenterna hade den största variationen i sina faktorer och kluster. 21 Personalen, som bestod av fyra grupper, formulerade två olika framtidsbilder var. Ett illustrerade ett jämställt samhälle som uppnåtts utan några större förändringar i dagens samhällsstruktur samt ett jämställt samhälle där radikala förändringar av samhällsstrukturen skett. Den första framtidsbilden var tämligen mainstream medan den andra innehöll färre men radikalare idéer, som delvis inte direkt berörde jämlikhet utan handlade om global rättvisa, tidsanvändning, eliminering av segregation, nya transportsystem osv. Andra idéer som mer direkt berörde jämställdhet handlade om positiv diskriminering inom utbildning och arbetsliv och åtgärder för att ändra normer för vad som 18 I artikeln lämnas mer utförlig information om de olika stegen i Delphiprocessen samt i den första och andra workshopen. 19 Redovisas inte vilken empiri denna slutsats byggde på. 20 Myndighetsworkshopen började diskussion med en mer personlig fråga om hur de blivit medvetna om upplevda förväntningar eller begränsningar där kön var en viktig faktor för att sedan diskutera mer generellt om faktorer som påverkar jämställdhet. Den generella frågeställningen varierade men gick alla ut på att diskutera faktorer som har betydelse för jämställdhet. 21 Vilket kan bero på att denna grupp var mycket heterogen i sin sammansättning. Hälften hade t.ex. inte en svensk bakgrund.
gäller för män och kvinnor. Expertgruppen fick utgå från en dikotomi (pluralism i mångfald mellan företag/mångfald inom företag och feministiska värderingar och normer top down/bottom up). Det visade sig att expertgruppen hade svårigheter med att skapa framtidsbilder med utgångspunkt i dikotomin. Studentgruppens workshop designades med erfarenheterna från personalgruppen och expertgruppen. Här fick studentgrupperna beskriva framtiden ur en avatars ögon. Den liberala feministiska framtidsbilden inkluderade berättelser om hur inkluderandet av flickor på pojkarnas arena skulle göras, jämn könsfördelning av lärare på skolorna, lika lön och lika föräldraledighet mellan föräldrar. Den postmoderna feministiska framtidsbilden innehöll berättelser om slopad arvsrätt, att vem som helst kan ta hand om barnen (t.ex. vänner eller företag), förekomst av medborgargrupper som ersättning för familjer, samhällsstrukturer under ständigt omkonstruerande, människor som skapar sin egen könstillhörighet samt att det finns ett otal olika familjebildningar. Endast ett förslag på en radikal feministisk framtidsbild fördes fram: den heteronormativa kärnfamiljen är inte längre norm. Forskarnas bedömning var att studenternas framtidsbilder var mer utvecklade jämfört med de andra grupperna. En konklusion som också gjordes i grupperna var att det var svårt att veta om framtidsbilderna verkligen innebar att jämlikhetsmålet nåtts. En diskussion i artikeln förs också om vikten av valet av deltagare till en deltagande backcastingstudie. Det kan finnas fördelar att välja deltagare som inte är intressenter i frågorna. Denna studie pekade på att personalgruppen och studentgruppen lyckades bättre med framtidsbilderna än expertgruppen, som kan betraktas som en intressentgrupp. 22 Detta kontrasteras mot Heinonens slutsats att backcasting som metod för att formulera officiella policys är lovande och att detta särskilt gäller deltagandemetoder som involverar experter inom området (19). Diskussion Det framkommer sällan vilka antaganden om samhället som görs i backcastingstudier (12). En förklaring till detta kan vara att backcasting använts av forskare med naturvetenskaplig inriktning där det kanske inte tillhör vardagen att diskutera vad det är som håller ihop ett samhälle. Backcasting har också använts i olika hållbarhetsstudier där valen av åtgärder ofta har en teknisk prägel där de antaganden om samhället som görs är implicita. Ehliasson skriver: valet av åtgärder för att nå en långsiktig hållbarhet är beroende av vilka antaganden som görs om samhället, människan och tekniken (25). Gábor Király m.fl. menar att tre frågor om samhället bör beaktas: Vad konstituerar ett samhälle? Hur ser relationerna ut mellan de olika konstituerande delarna eller processerna? Vad driver förändringar i ett samhälle? Király m.fl urskiljer fyra paradigm som påverkar valt metodologiskt fokus. Paradigmen är strukturfunktionalism, konfliktteori, symbolisk interaktionism och aktör-nätverksteori. Dessa paradigm reser frågor om hur vi ska tänka om framtidens samhälle (12). Nyckelbegrepp i strukturfunktionalism är funktioner och samarbete, i konfliktteori konflikt och rättvisa, i symbolisk interaktionism (som är en teori på mikronivå till skillnad från de ovan nämnda) är det konstruktion och förståelse. 23 I aktör-nätverksteori är nyckelbegreppen vagare; här handlar det om relationerna mellan människor och teknologi (12). Backcasting används ofta där det underförstådda paradigmet är symbolisk interaktionism eller strukturfunktionalism men mer 22 Vilket delvis också indikeras i en finsk deltagande studie om policys för transporter. Det fanns en stor överensstämmelse i visioner mellan en grupp gymnasielever och experter inom området. 23 I symbolisk interaktionism är begreppet rollövertagande viktigt för förståelsen för hur vi agerar och interagerar med andra människor (26).
sällan där konfliktteori utgör utgångspunkten (12). 24 Ett problem är att backcasting ofta förutsätter förändringar både på mikro- och makronivå. Det finns då inget av ovanstående paradigm som tillfullo kan utgöra ett stöd för normativa studier som kräver en omvandling av samhällen eller en global omvandling. Kanske är detta en förklaring till att backcastingstudier hittills inte har fått ett större genomslag. En annan förklaring kan vara att backcasting mer är ett förhållningssätt än en metodansats och som har andra filosofiska rötter jämfört med forecasting. Forecasting utgår från orsakssamband som ska prövas med vetenskapliga metoder medan backcasting utgår från teleologiska resonemang där deduktion är utgångspunkten (4). En tredje förklaring är att backcasting inte är en metodansats som spritts över världen. 25 Av särskild betydelse torde vara att backcasting inte slagit igenom som metod i USA (2, 4). 26 Backcasting kan dock få en större betydelse i framtiden i och med att globala hållbarhetsfrågor har blivit alltmer aktuella och där backcasting har blivit ett viktigt verktyg för att hitta vägar till global hållbarhet (2, 5). Backcasting är dock en beprövad metodansats för olika typer av svåruppnådda hållbarhetsmål där problem och lösningar är av en komplex natur och där det finns behov av nya synsätt (2). Det tycks dock inte finnas svenska studier som fokuserats på folkhälsomål. Det finns inget som talar mot att genomföra studier som inriktas på utmanande folkhälsomål där problem och lösningar är av komplex natur. 27 Bedömningen är att backcasting kan utgöra ett lämpligt verktyg för att skapa framtidsbilder av ett samhälle där regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation är uppnått. Denna bedömning gäller även riksdagens övergripande folkhälsomål även om detta mål inte är lika tydligt som regeringens mål. 28 Ett projekt med uppgiften att skapa framtidsbilder och analysera vilka vägarna är att nå dessa framtidsbilder kan genomföras inom Regeringskansliet. Ett sådant arbete kan ta sin utgångspunkt i de betänkanden som Kommissionen för jämlik hälsa lagt fram. Det finns både för- och nackdelar med ett backcastingarbete i Regeringskansliets regi. Fördelar är att det finns möjligheter att skapa en större samsyn om åtgärder inom hela Regeringskansliet och regeringen. Detta kan förkorta steget till handling. En nackdel är att det kan ses som en rent politisk produkt som gör det sårbart inför regeringsskiften. Ett tilltalande alternativ kan då vara att tillsätta en parlamentarisk kommission som kan uppdra forskare att tillsammans med intressenter och allmänheten genomföra arbetet med framtidsbilder. Kommissionen kan ansvara för den del av backcastingprocessen där åtgärder föreslås. En tredje möjlighet är att regeringen lämnar uppdraget till Folkhälsomyndigheten att, i samverkan med relevanta myndigheter, genomföra uppdraget. En fjärde möjlighet är att se folkhälsa som en del i de hållbarhetsmål som ingår i Agenda 2030 och i den kommande nationella agendan. Ur ett samhällsperspektiv och kanske 24 Gunnarsson-Östlings studie redovisad ovan bedöms ha en konfliktteoretisk utgångspunkt. 25 Utom möjligen i sammanhang med IPCC. 26 Det går inte att utesluta att Edward Bellamys bok Looking Backward 2000 1887 har haft ett visst inflytande på synen på backcasting. Julian West faller i djup hypnos år 1887 och vaknar upp år 2000 i ett USA som är en socialistisk utopi. Boken utgavs 1888 och blev en enorm försäljningssuccé. 27 Att nå utmanande hållbarhetsmål inom t.ex. energiområdet torde inte vara lättare eller svårare än att nå utmanande folkhälsomål. Båda typer av mål kräver en mix av långsiktiga strukturella åtgärder och genomgripande förändringar av värderingar och beteenden. 28 Båda målen behöver dock definieras, något som är första steget i backcastingmetodiken.
även ut ett effektivitetsperspektiv kan detta vara mest tilltalande för att genomföra studier med backcasting som metod. 29 Om inget av ovanstående alternativ väljs kan Folkhälsomyndigheten välja att göra en backcastingstudie i egen regi eller tillsammans med andra aktörer. 30 Skälen för detta är att en studie kommer att ge viktiga erfarenheter av metoden, som kan användas i andra framtida sammanhang samt, och viktigare, att det ger kunskap om hur framtiden kan se ut och vilka åtgärder som bör och kan genomföras. Detta kan i sin tur ge myndigheten underlag för att utarbeta strategier för det fortsatt arbetet. Detta blir särskilt tydligt om framtidsbilderna följs av analyser av vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målbilderna. Dessa processer och utfallet av processerna kan leda till ett lärande som kan överbrygga institutionella barriärer (27). Om de angivna skälen ovan bedöms vara giltiga (nya kunskaper, metoderfarenheter, strategiunderlag och lärande) finns det anledning att överväga ett genomförande av en backcastingstudie utan att invänta agerande från Regeringskansliet och Delegationen för Agenda 2030. Ett argument för att vara proaktiv är att det skapar möjligheter för t.ex. Regeringskansliet att agera. Referenser 1. Frase P. Fyra framtider Visioner om en postkapitalistisk värld. Göteborg: Daidalos; 2017. 2. Quist J, Vergragt P. Past and future of backcasting: The shift to stakeholder participation and a proposal for a methodological framework. Futures. 2006; 38: 1027 1045. 3. Vergragt P, Quist J. Backcasting for sustainability: Introduction to the special issue. Technological Forecasting and social change. 2011; 78: 747-55 4. Dreborg K-H. Essence of backcasting. Futures. 1996; 28: 813-828. 5. Giddens A. The politics of global change. Cambridge: Polity Press; 2009. 6. Gudowsky N, Sotoudeh M, Capari L m.fl. Transcisciplinary forward-looking agenda setting for age-friendly, human centered cities. Futures 2017; 90: 16-30. 7. Höjer M, Svenfelt Å. Framtidsstudier och osäkerheter. I Alm S (red). Att utforska framtiden valda perspektiv. Stockholm: Dialogos förlag: 2012. 8. Börjeson L, Höjer M, Dreborg K-H m.fl. Scenario types and techniques: Towards a user s guide. Futures 2006; 38: 723-739. 9. Wangel J. Exploring social structures and agency in backcasting studies for sustainable development. Technological Forecasting & Social Change. 2011; (78): 872-882 10. Höjer M. Transport telematics in urban systems A backcasting Delphi study. Transportation Research. D 3 (6): 1998; 445-463. 11. Höjer M, Svenfelt Å, Wangel J. Backcasting öppnar upp framtiden. I Alm S (red). Att utforska framtiden valda perspektiv. Stockholm: Dialogos förlag: 2012. 29 Det är troligt att Delegationen för Agenda 2030 tänker genomföra en eller flera backcastingstudier på egen hand eftersom det ligger i linje med deras uppdrag. 30 Studieupplägg är förstås en strategisk fråga. Den metod som valts av Heinonen m.fl. är intressant (18). Även deltagandemodeller som beskrivs av Gunnarsson-Östling m.fl. (23), Gudowsky m.fl. (6), Boschetti m.fl. (13) är metodmässigt intressanta.
12. Király G, Pataki G, Köves A. i Models of (future) society: Bringing social theories back in backcasting. Futures. 2013; 51: 19-30. 13. Svenfelt Å, Engström R, Svane Ö. Decreasing energy use in buildings by 50 % by 2050 A backcasting study using stakeholder groups. Technological Forecasting & Social Change. 2011; (78); 785-796. 14. Boschetti F, Fulton E A, Grigg N J. Citizens view of Australia s future to 2050. Sustainability. 2015; 7: 222-247. 15. Naturvårdsverket. Tvågradersmålet I sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5754-1.pdf?pid=3359 16. Quist J, Thissen W, Vergragt P J. The impact and spin-off of participatory backcasting: From vision to niche. Technological Forecasting & Social Change. 2011; (78): 883-897 17. Carlsson-Kanyama A, Dreborg K-H, Moll H C m.fl. Participative backcasting: A tool for involving stakeholders in local sustainability planning. Futures. 2008; 40: (34-46). 18. Robinson J, Burch S, Talwar S, m.fl. Envisioning sustainability: Recent progress in the use of participatory backcasting approaches for sustainable research. Technological Forecasting & Social Change. 2011; (78); 756-768. 19. Heinonen S, Lauttamäki V. Backcasting scenarios for Finland 2050 of low emissions. Foresight. 2012; 14 (4): 304-315. 20. Wangel J. Change by whom? Four ways of adding actors and governance in backcasting studies. Futures. 2011; 43: 880-889. 21. Wangel J. Making futures On Targets, Measures & Governance in Backcasting and Planning. [avhandling]. Arcitecture and the Built Environment. Kungl. Tekniska högskolan. 2012. 22. Kemp R, Loorbach D, Dutch Policies to Manage the Transition to Sustainable Energy [Internet]. Hämtat från: https://transitionculture.org/wpcontent/uploads/kemploorbach_dutch_policies.pdf 23. Gunarsson-Östling U, Svenfelt Å, Höjer M. Participatory methods for creating feminist futures. Futures. 2012; 44: 914-922. 24. Tuominen A, Tapio. Pluralistic backcasting: Integrating multiple visions with policy packages for transport climate policy. Futures 2014; 60: 41-58. 25. Ehliasson K. Framtidsstudier i stora organisationers långsiktiga planering: analysmodell och fallstudier [avhandling]. Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, 2005. 26. Asplund J. George Herbert Mead. I Asplund J. (red.) Sociologiska teorier Studier i sociologins historia. Femte upplagan, andra tryckningen. Uppsala: Almqvist & Wiksell: 1978. 27. Quist J, Pesch U. Sustainable innovation backcasting and participatory decision making. The road from intervention to innovation [Internet]. Delft University of Technology. 2014. Hämtat från: https://www.researchgate.net/profile/jaco_quist/publication/254906809_sustainable_innov ation_backcasting_and_participatory_decision_making/links/0f31753ce02d23de42000000. pdf?disablecoverpage=true&inviewer=true&origin=publication_detail