Hur ska brukarens inflytande öka?

Hur ska brukarens inflytande öka? 1. Vilka åtgärder krävs för att sjukvården ska bli bättre på att involvera psykiatripatienter när det gäller deras egen vård och val mellan olika behandlingsalternativ? Socialdemokraterna Alla patienter ska så långt möjligt få vara delaktiga och utöva inflytande över den hälso- och sjukvård de tar emot. Vi ser nu över bl.a. primärvårdens uppdrag och organisation för att tillgänglighet och kontinuiteten ska bli bättre, framför allt för personer med kroniska sjukdomar. Något som ju ofta gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. I detalj vika förändringar det innebär får vi återkomma till när utredningen lagt sina förslag. Vi har nyligen sett till att det även inom den öppna tvångsvården har införts en bestämmelse som innebär att en samordnad vårdplan så långt möjligt ska utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med dennes närstående. Kristdemokraterna För personer med psykisk ohälsa kan kontinuitet och möjlighet att bygga upp ett förtroende med en enskild läkare vara avgörande för att upprätthålla en god patientcentrerad vård. Vi vill därför att det ska vara möjligt att lista sig på en enskild läkare med ett ansvar för koordinering och samordning av den enskilda patientens vårdbehov. Idag är det dessvärre även stora skillnader på tillgång till evidensbaserad och likvärdig vård beroende på var i landet du bor. Det är inte acceptabelt. För att alla - i hela landet - ska få tillgång till högkvalitativ vård, inte minst inom psykiatrin, arbetar Kristdemokraterna för att införa ett statligt huvudansvar för vårdens organisation. Moderaterna Psykisk ohälsa är vanligt hos patienter i den somatiska vården. Detta upptäcks emellertid sällan och därmed sker ingen behandling. En bidragande orsak till detta är att psykiatrin av olika skäl i stort separerats från resterande delar av hälso- och sjukvården. Moderaterna föreslår en nationell handlingsplan för att stärka psykiatrin. Viktiga delar i en sådan plan är att återupprätta det medicinska ledningsansvaret inom psykiatrin och att sträva efter mer samarbete mellan psykiatrin och primärvården, inte minst gällande patienter som är multisjuka och kroniker. Därtill föreslår vi bl.a. tydligare uppföljning och tillsyn av kvalitet, väntetider och valmöjligheter. Den som mår dåligt ska snabbt få hjälp inte tvingas stå i kö. Därför avsätter vi tre nya kömiljarder för att korta väntetiderna i vården, varav 500 miljoner är öronmärkta för barn och unga med psykisk ohälsa. Vi vill också pröva förutsättningarna för mer klinisk forskning inom psykiatrin. Centerpartiet

Den patientlag som Alliansregeringen införde med syftet att tydliggöra patientens rättigheter har inte fått det genomslag som var tänkt. Tillsammans med övriga Allianspartier vill Centerpartiet vidta åtgärder för att stärka efterlevnaden av patientlagen. Det handlar till exempel om att tydliggöra de skyldigheter och ansvar som patientlagen innebär, till exempel vad gäller patientens rätt att bli involverad i sin egen vård. Man behöver även säkerställa regelbunden tillsyn och uppföljning av patientlagens genomslag och patientens ställning i vården. Man behöver även arbeta för en ökad kännedom om patientlagen bland både patienter och vårdgivare. Vidare vill vi utvidga patientens rätt att välja vårdgivare till att gälla även i slutenvården. Vänsterpartiet Personer med psykisk ohälsa har inte sällan en sämre fysisk hälsa och kortare livslängd jämfört med befolkningen som helhet. Särskilt tydliga är skillnaderna hos personer med allvarlig psykiatrisk problematik. Vänsterpartiet har i samarbete med regeringen föreslagit att över 1 miljard kronor satsas per år 2016 2019 för insatser som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Det är bl.a. förstärkningar av de pågående satsningarna på psykisk hälsa, med särskilt fokus på första linjens psykiatri för barn och unga samt psykiatrisk vård för vuxna. Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att diagnoserna inom psykiatri kan vara mindre exakta än i övrig vård, då det inte finns prover som kan ge entydiga svar. Det är därför viktigt att patienten själv får inflytande över vården som ges och att olika alternativ presenteras. Brukarsamverkan borde vara en självklarhet. Relevant information är a och o i arbetet med psykiatripatienter. Även brukarråd med insyn i verksamheten vore på sin plats. Dessutom skulle det underlättas med standardiserad vård. Vård och behandling ska inte vara en tombola utan det ska finnas en trygghet i att man får den vård man behöver. En fast läkarkontakt i primärvården är ett av de främsta sätten att göra hälso- och sjukvården mer patientcentrerad och bör finnas som grund för alla patienter som önskar det. Miljöpartiet Det är viktigt att säkerställa att det finns brukarrevisioner av verksamheten, för att bättre ta tillvara brukarnas synpunkter och upplevelser av vården. Vi vill att vården ska arbeta mer med så kallat case management, en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Alla patienter bör ha en kontaktperson som följer en vårdplan, och även säkerställer att patienten är delaktig i sin egen vårdplan. Det är även viktigt att även boende och socialtjänst är en del av vårdplanen. Vi vill se en ökad brukarmedverkan även när man tar fram de övergripande uppdragen för psykiatrin, så att brukarnas perspektiv kommer med i planeringen för verksamheten. I det individuella perspektivet kan ökad brukarmedverkan handla om att vården blir bättre på

att använda olika digitala hjälpmedel/medium för att underlätta för patienten att ha en nära kontakt med sin vårdgivare. Sverigedemokraterna Vi vill införa patienträttsgaranti i patentlagen som stärker patienternas rättsliga ställning i sjukvården. Liberalerna Svar på frågorna 1 och 2 i klump: Det behövs betydligt mer av brukarmedverkan än i dag, både inom den psykiatriska vården och inom socialpsykiatrin. Vi vill se brukarrevisioner och mer av patient- och anhörighutbildningar. Självhjälpsgrupper med beprövad och evidensbaserade metoder i primärvårdens regi behöver utvecklas. Brukarorganisationer fyller en viktig roll. Men hur, konkret, patienter och brukar ska få inflytande är inte något som politiken ska reglera i detalj. 2. Vilka åtgärder inför ni för att samverkan mellan sjukvården, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska förbättras för personer med psykisk ohälsa? Socialdemokraterna Socialtjänstens uppdrag behöver förändras och utvecklas så att den bland annat bättre ska kunna erbjuda behovsanpassade insatser med ett förebyggande perspektiv. Det är bakgrunden till att Socialtjänstutredningen tillsattes. Vi anser att personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning bör få ökat inflytande så att nyttan av det stöd som ges ökar. Utredningen blir klar i december i år och vi är därför just nu inte beredda att exakt säga vilka förslag som kan bli aktuella. Uppdraget är att stödet i så stor utsträckning som möjligt ska anpassas till de individuella behoven och ge bättre stöd i vardagen. Kristdemokraterna Det handlar om att varje kommun måste driva ett värdegrundsarbete för att säkerställa att all personal inom socialtjänsten som möter personer med psykisk ohälsa har rätt kompetens för att lyssna och fånga upp deras unika behov av både psykosocialt stöd och försörjningsstöd. Moderaterna Moderaterna vill bland annat se över och förstärka den första samlade patientlagen som alliansregeringen införde. De första utvärderingarna från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar tyvärr att patientlagen inte

fått det genomslag som var avsett. Patienternas rättigheter och delaktighet ska stärkas inom hela vården, inklusive psykiatrin. Centerpartiet Personer med psykisk ohälsa har många gånger en sammansatt problembild och är ofta beroende av olika typer av insatser från en rad myndigheter. Många gånger slussas människor fram och tillbaka mellan olika insatser. Vi vill se fler integrerade lösningar som utgår från individens behov och som kan rusta människor för arbetsmarknaden. Idag finns ett antal modeller för att stötta just människor med komplexa behov. Samtliga bygger på principen om en huvudman som fungerar som en dörr in för individen till myndigheter och multiprofessionella insatser, samt en aktiv matchning mot näringslivet. Ett exempel är arbetslivsinriktad rehabilitering enligt den så kallade IPS-modellen (Individual Placement & Support) som finns i flera kommuner. I Nacka kommun finns sedan många år tillbaka ett valfrihetssystem för arbetsmarknadsinsatser, där individen får ett samlat stöd och hjälp att matchas mot arbetsgivare. Vänsterpartiet I en bra vård bör en helhetssyn på människan finnas. För den som drabbas av psykisk sjukdom är det viktigt att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. För att förbättra levnadsvillkoren är det viktigt med förebyggande insatser. Nedmonteringen av välfärdssystemen, framför allt sjukförsäkringen och bostadsbristen har drabbat dem med psykisk ohälsa hårt. Det måste finnas tillgång till bostäder och arbeten med bra villkor. Sjukförsäkringen måste fungera, så att människor som blir sjuka inte stressas av sin ekonomi. En helhetssyn innebär också att den som har andra problem än psykisk ohälsa, t ex somatisk ohälsa, ekonomi, bostad eller annat ska kunna få en samlad hjälp. Många insatser är utformade så att den som har andra problem eller behov i kombination med psykisk ohälsa ofta faller mellan stolarna. Vi anser att det är viktigt att ha tillgång till t ex kuratorer på vårdcentraler och inom psykiatrin som kan hjälpa människor med psykisk ohälsa att få hjälp med andra problem och samordna insatser. Det kan också handla om att se till att de får sina rättigheter tillgodosedda genom rätt myndighet. Man kan också behöva stöd i att få en bra rehabilitering för att komma tillbaka till arbetsplatsen eller nytt arbete. Att ge anhöriga stöd är också viktigt. Miljöpartiet Det är viktigt att det finns en bredare och djupare kunskap hos personalen inom socialtjänsten kring psykisk ohälsa. Det är även viktigt att socialtjänsten har en god kunskap om de olika stöd som finns, såsom boendestöd, mm. Som nämnt i tidigare svar så är det viktigt att insatser och stöd kring boende och socialtjänst även är med i den individuella vårdplanen, där patienten ska vara delaktig i framtagandet.

Sverigedemokraterna Det är viktigt att personer med psykisk ohälsa har möjlighet att påverka beslut som får konsekvenser för deras eget liv och vardag. Landsting och kommuner bör utveckla nya former av brukarinflytande som ger personer med psykisk ohälsa större inflytande över sitt liv. Liberalerna Svar på frågorna 1 och 2 i klump: Det behövs betydligt mer av brukarmedverkan än i dag, både inom den psykiatriska vården och inom socialpsykiatrin. Vi vill se brukarrevisioner och mer av patient- och anhörighutbildningar. Självhjälpsgrupper med beprövad och evidensbaserade metoder i primärvårdens regi behöver utvecklas. Brukarorganisationer fyller en viktig roll. Men hur, konkret, patienter och brukar ska få inflytande är inte något som politiken ska reglera i detalj. 3.Vilka åtgärder inför ni för att samverkan mellan sjukvården, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska förbättras för personer med psykisk ohälsa? Socialdemokraterna Enligt lagen finns en skyldighet att upprätta en individuell vård- och omsorgsplan för personer som skrivs ut från slutenvård. Samverkan mellan landsting och kommuner måste bli bättre där ansvaret för olika insatser tydliggörs för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. När det gäller möjligheter att komma tillbaka i arbete har särskilda rehabiliteringskoordinatorer införts för att samordna insatser för enskilda i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Bland annat underlättar rehabiliteringskoordinatorerna kontakterna mellan vården och arbetsplatsen och avlastar läkare. Dessa är särskilt viktiga för personer som behöver mycket stöd för att komma tillbaka i arbete, vilket ju inte minst gäller för personer med psykisk sjukdom. Denna funktion vill vi bygga ut och permanenta. Kristdemokraterna Det område där vi ser att behovet av samverkan mellan sjukvården och kommunerna är störst är runt barn och unga med psykisk ohälsa. Vår viktigaste reform på det området är att ge landstingen/regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården inklusive elevhälsan. Ett tidigt och ihållande stöd till föräldrar och elever är avgörande för att förebygga och stödja barns och ungdomars psykiska hälsa. Att ge landstingen/regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och

ungdomshälsovården innebär att elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman. Skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykologer bör finnas ute i verksamheterna men bör ha samma huvudman som övrig vårdpersonal för barn. En samlad barn- och ungdomshälsa ska syfta till att öka tillgängligheten till vårdcentralerna, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den samlade barn och ungdomshälsan ska ha ett nära samarbete med skolledningar, lärare, specialpedagoger och kommunernas socialtjänst. Moderaterna Moderaterna vill bland annat se över lagstiftningen så att den stimulerar och underlättar för landsting, regioner och kommuner att gemensamt resursplanera vård och omsorg gällande de mest sjuka ofta äldre men även personer med psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att samordna sjukhusvård, närsjukvård, övrig primärvård, mobil hemsjukvård. Detta så att dagens lagstiftning förändras så att individen, inte organisationen, är utgångspunkten för informationsförsörjningen. Därutöver vill vi se en särskild rehabiliteringskedja för lättare psykiska diagnoser som har samband med stressrelaterade sjukdomar, och vi vill satsa på inspektioner av arbetsmiljön i yrken och på arbetsplatser där sjuktalen är höga. Centerpartiet Ovanstående svar ger exempel på sådan samverkan. Samverkan mellan såväl landsting och kommuner som andra aktörer uppmuntras och regleras genom ett flertal lagar. Hur väl samverkan fungerar kan dock skilja sig beroende på var i landet man bor, vilket bland annat Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) lyfte i en rapport nyligen. Därför är det viktigt att noggrant följa upp hur samverkan fungerar. Vänsterpartiet Det bör finnas obligatoriska behandlingsplaner som kan följas upp mellan brukare och aktörer och ev. även anhöriga kan vara delaktiga i. Detta ska kompletteras med krav på samordning samt uppföljning av planen. Olika myndigheter har i dag nationella uppdrag på området. Den nationella samordnaren har också ett uppdrag att följa allt det som pågår inom området. För att kunna arbeta mer offensivt och för att hitta en rimlig nationell strategi behövs en större genomlysning av det nuvarande arbetet, en summering med tydliga anvisningar om vad som behöver göras. Det behövs långsiktighet och tydliga mål för att åstadkomma varaktiga förändringar som håller över val och eventuella regeringsskiften. Psykisk ohälsa får olika stora konsekvenser i de drabbades liv. Den som har problem med sin psykiska hälsa kan samtidigt ha andra problem med somatisk ohälsa, ekonomi, arbete eller annat. Trots det är många insatser utformade så att den som har andra problem eller behov i kombination med psykisk ohälsa ofta faller mellan stolarna. Den som har en mer omfattande problematik får inte alltid någon samlad hjälp av samhället,

något som är en förlust för både individen och samhället när man kanske inte kan lösa hela problematiken. För den som drabbas av psykisk sjukdom är det viktigt att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Det är viktigt med breda förebyggande insatser. Målet ska vara ett så självständigt liv som möjligt. Egenmakt och inflytande är nyckelord för att människor som drabbats av psykisk ohälsa eller sjukdom ska kunna återhämta sig på bästa sätt. Miljöpartiet Kommuner och landsting behöver skapa ramöverenskommelser för psykisk ohälsa, där de reglerar hur de ska jobba med dessa frågor. Brukarorganisationerna behöver ha ett stort inflytande över innehållet, för att säkerställa att brukarnas perspektiv kommer med. Här kan det behövas nationella riktlinjer. Det är även viktigt att det finns en god samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inom detta område, något som regeringen nyligen gett särskilda uppdrag till myndigheterna om att förbättra. Miljöpartiets långsiktiga mål är att införa vad vi kallar Arbetslivstrygghet. Vi vill införa en gemensam, skattefinansierad försäkring för både sjukdom och arbetslöshet ett samlat trygghetssystem som är tydligt och omfattar alla. För att undvika att individer bollas runt mellan olika myndigheter och riskerar att falla mellan stolarna så vill vi att trygghetssystemet ska skötas av en samlad myndighet. Sverigedemokraterna Vi arbetar för en sammanhållen vårdkedja som inbegriper samtliga områden. Vi vill även införa ett lagstadgat krav som tydliggör och förstärker kommuners och landstingens ansvar på området. Liberalerna Sjukvården och kommunerna är skyldiga enligt lag att samverka både på övergripande nivå och kring enskilda individer som behöver det pga t ex psykisk ohälsa (så kallad Samordnad individuell plan, SIP). Men i praktiken fungerar det fortfarande alldeles för dåligt. Vi vill skärpa kraven på vården och kommuner att samverka. När det handlar om samverkan kring enskilda personer vill vi att också andra myndigheter ska vara skyldiga att vara med utifrån vad just den personen behöver, t ex Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.