Verksamhetsplan. för Skatteverket

2015 2017 Verksamhetsplan för Skatteverket

jgkfldjgklfd

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 2 Verksamhetsplan Skatteverket 2015-2017 Uppdaterad maj 2017

Innehållsförteckning 1 VERKSLEDNINGENS BUDSKAP 5 2 SÅ HÄNGER STYRNINGEN AV VERKSAMHETEN IHOP 6 2.1 Verksamheten främst 7 2.2 Andra gemensamma styrperspektiv 7 2.3 Treårig planeringscykel 7 2.4 Uppföljning av verksamheten viktigare 7 2.5 Ny målstruktur 7 2.6 Riskhantering för att nå målsättningar 7 3 SKATTEVERKETS INRIKTNINGSMÅL 8 3.1 Skattefelet är minimerat 8 3.2 Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket 8 3.3 Skatteverkets register är korrekta 8 4 EKONOMISKA RAMAR FÖR 2015 OCH EKONOMISK PLAN FÖR 2016 2017 9 4.1 Skatteverkets ekonomi är stabil men möter utmaningar 9 4.2 Användning av det ofördelade prioriteringsbara utrymmet 9 4.3 Tabeller Skatteverkets ekonomi 2015 2017 10 5 STEGEN VI TAR 2015 2017 11 5.1 Motverka fel och fusk 11 5.2 Folkbokföringen 11 5.3 Kundmötet 11 5.4 IT-stöd till verksamheten 11 5.5 Kompetensförsörjning 12 5.6 Organisation 12 5.7 Ständiga förbättringar allas ansvar 12 6 BESKATTNING 13 6.1 Treårig inriktning 14 7 BROTTSBEKÄMPNING 17 7.1 Treårig inriktning 17 8 FOLKBOKFÖRING 19 8.1 Treårig inriktning 20 9 FASTIGHETSTAXERING 21 9.1 Treårig inriktning 21 10 ID-KORT 23 10.1 Treårig inriktning 23 11 BOUPPTECKNING 24 11.1 Treårig inriktning 24 12 ÄKTENSKAPSREGISTER 25 12.1 Treårig inriktning 25 13 ANDRA GEMENSAMMA STYRPERSPEKTIV 26 13.1 Kundmötet 26 13.1.1 Digitalt först 26 13.1.2 Förtroende och bemötande 26 13.2 IT och IT-strategin 2015-2017 27 13.2.1 IT-leverans 27

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 4 13.2.2 Styrning och samverkan 27 13.2.3 Arkitektur 27 13.2.4 Kultur, kompetens och resursförsörjning 27 13.3 Kompetensförsörjning 27 13.4 Enhetlighet och kvalitet 28 14 UPPFÖLJNINGSBILAGA 32

5 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 1 Verksledningens budskap Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Planeringen av verksamheten handlar om att bestämma hur vi ska närma oss vår vision. Detta är första gången vi använder den nya planeringsprocessen med siktet inställt på tre år. Tanken med det längre perspektivet är att skapa mer stabila förutsättningar för verksamheten. Än så länge är vi bara i början av processen, och den här verksamhetsplanen sätter ramarna för de närmaste åren. Något vi redan nu kan slå fast är att vi går en kärvare tid till mötes. Vi får en låg uppräkning av anslagen, vilket vi balanserar bland annat genom att inte återbesätta alla pensionsavgångar. För att klara vår uppgift med mindre resurser, behöver vi jobba mer effektivt. Verksamhetsutveckling med stöd av IT kommer därmed att vara ett fortsatt prioriterat område. Vi ska bland annat byta teknisk plattform för våra verksamhetssystem, identifiera fler smarta lösningar och öka automatiseringen. Skatteverket ska vara i ständig utveckling. Ett av de områden där vi ser störst utvecklingsbehov just nu är folkbokföringen. Här kan vi se en stadig ökning av antalet ärenden samtidigt som allt fler ärenden är mer komplicerade. Det nuvarande IT-stödet är föråldrat och behöver bytas ut, men det räcker inte. Vi måste även se över hur vi arbetar, bland annat genom att reducera onödig efterfrågan, vilket också skulle minska belastningen på servicekontoren och Skatteupplysningen. Det goda bemötande som Skatteverket ger medborgare och företag är en starkt bidragande orsak till att förtroendet för oss är så högt. Detta förtroende är en viktig förutsättning för att vi effektivt ska kunna utföra vårt uppdrag att finansiera den offentliga sektorn. Därför är det viktigt att vi även fortsättningsvis jobbar aktivt för att Skatteverket ska ge ett mycket bra och likvärdigt bemötande till dem vi har kontakt med. Att se till så att det blir rätt från början är också en viktig komponent i vårt effektiviseringsarbete. Även här spelar kundmötet en nyckelroll. Det handlar inte bara om bemötande utan också om att utnyttja olika kanaler för att få effektivare kundmöten. Rätt från början handlar också om att underlätta för företagen genom att integrera våra system med företagens affärssystem. Sist men inte minst ska vi lyckas fullt ut i vår strävan att effektivisera verksamheten behöver vi uppmuntra förbättringsarbete i vardagen. För bästa resultat i denna strävan är allas delaktighet och engagemang viktigt. Ingemar Hansson generaldirektör Helena Dyrssen överdirektör

Regeringen styr Skatteverket och ger oss vårt uppdrag via instruktion, regleringsbrev och generella regelverk, exempelvis myndighetsförordningen. Utifrån uppdraget från regeringen har Skatteverkets inriktning tagits fram. I inriktningen ingår vår vision, vårt bidrag, våra värden och vår strategi. Inriktningen tar fasta på att vi ska vårda viljan att göra rätt och ligger också till grund för framtidsbilden samt inriktningsmålen för Skatteverket. Det finns tre inriktningsmål: att skattefelet är minimerat, att medborgare och företag har förtroende för Skatteverket och att Skatteverkets register är korrekta. Inriktningsmålen beskrivs mer ingående i kapitel 3. Från och med 2015 kan stegen för att ta fram planeringen för Skatteverket beskrivas med följande bild:

7 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 2.1 Verksamheten främst Skatteverkets verksamhet planeras främst utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. Det strategiska planeringsarbetet inleds med att varje verksamhetsområde tar fram en områdesinriktning som på tre års sikt beskriver vad som ska uppnås och hur vi ska följa att området närmar sig intentionerna i Skatteverkets inriktning, framtidsbild och inriktningsmålen. Med områdesinriktningarna som utgångspunkt gör Skatteverkets ledningsgrupp en samlad bedömning och prioriterar mellan de olika verksamhetsområdena. De övergripande prioriteringarna för den aktuella planeringsperioden framgår i denna verksamhetsplan. Verksamhetsområdenas indelning utgår från uppdraget i regleringsbrevet och planeringen för områdena beskrivs i kapitlen 6 12. 2.2 Andra gemensamma styrperspektiv Det finns flera frågor som är gemensamma för Skatteverket, oavsett verksamhetsområde. Skatteverket har bedömt att fyra av dessa, kundmötet, kompetensförsörjning, IT-strategiska frågor samt enhetlighet och kvalitet, ska lyftas fram som egna styrperspektiv med egna områdesmål och uppföljning. Dessa perspektiv beskrivs i verksamhetsplanens kapitel 13, som behandlar gemensamma frågor, och beaktas även i områdesinriktningarna för verksamhetsområdena. 2.3 Treårig planeringscykel Från och med verksamhetsåret 2015 blir planeringsprocessen treårig i syfte att verksamhetsanpassa styrningen och ge mer långsiktiga förutsättningar till verksamheten. 2.4 Uppföljning av verksamheten viktigare När strategisk planering och verksamhetsplan tas fram på tre års sikt får uppföljningen av verksamheten en ännu viktigare roll. Skatteverkets verksamhet kommer att följas upp per verksamhetsområde i Skatteverkets ledningsgrupp tre gånger årligen. Uppföljningsinformationen ska ge underlag för att vid behov styra om verksamheten. Det som ska följas upp är bland annat områdesmålen, fokusmålen, ekonomi, utveckling och förvaltning. I uppföljningsbilagan framgår vilka indikatorer vi baserar vår uppföljning på. 2.5 Ny målstruktur Från och med verksamhetsåret 2015 sätter Skatteverket mål på tre olika nivåer för att styra verksamheten. 1. Inriktningsmål Skatteverkets inriktning följs bland annat med hjälp av inriktningsmål. Målen avspeglar övergripande effekter som Skatteverket eftersträvar i förhållande till regeringens övergripande uppdrag till Skatteverket. Inriktningsmål fastställs vart tredje år och följs upp årligen utifrån en samlad bedömning av valda indikatorer. 2. Regeringens mål för Skatteverkets verksamhetsområden samt vår planering på tre års sikt följs genom områdesmål. sätts för både verksamhetsområden och andra gemensamma styrperspektiv. 3. Fokusmål Fokusmål använder vi för delar av verksamheten som ledningsgruppen vill följa särskilt för att vissa utpekade mätetal ska förbättras. Det kan till exempel handla om en fastställd nivå av genomströmningstiden inom ett särskilt område. Fokusmålen kan, men måste inte, vara tidssatta. Vilka fokusmål som finns kan variera under treårsperioden beroende på vad vi för närvarande behöver kraftsamla kring, till exempel utifrån slutsatser i uppföljningen. 2.6 Riskhantering för att nå målsättningar Riskhantering innebär att identifiera, analysera, värdera och att därefter åtgärda eller acceptera riskerna samt att följa upp dem. För att kunna nå våra mål, klara våra uppdrag och fullgöra våra uppgifter identifierar vi genom riskhantering sådana oönskade händelser som kan påverka fullgörandet och/eller sådana omständigheter som gör att vi inte uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Varje del av organisationen utvärderar sin förmåga löpande och identifierar sina verksamhetsrisker samt tar ställning till om verksamhetsriskerna ska åtgärdas eller accepteras. Hanteringen av verksamhetsriskerna ingår i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten.

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 8 3 Skatteverkets inriktningsmål 3.1 Skattefelet är minimerat Att minska skattefelet är en av våra viktigaste uppgifter. Skattefelet är skillnaden mellan sammanlagd skatt, som skulle ha blivit fastställd om alla skattebetalare redovisat alla sina verksamheter och transaktioner korrekt, och sammanlagd skatt som i praktiken fastställs. Skatteverket prioriterar insatser inom områden där risken för fel är som störst. Skatteverkets arbete har varit framgångsrikt eftersom skattefelet av allt att döma minskar. Detta indikeras bland annat av att färre företag svarar att de i stor utsträckning är utsatta för konkurrens från företag inom branschen som skattefuskar samt att acceptansen för skattefusk minskat.1 För att fortsätta utveckla vårt arbete behöver Skatteverket bland annat säkerställa att träffsäkerheten i kontrollen är hög. Vi vidtar åtgärder inom de områden där de får störst effekt på skattefelet. Vi behöver bli bättre på att utvärdera effekten av olika åtgärder och lägga större fokus på strukturåtgärder inriktade på att reducera felutrymmet. 3.3 Skatteverkets register är korrekta God kvalitet på uppgifterna i våra register är viktigt både ur ett samhällsperspektiv och för Skatteverkets verksamhet. När det behövs ska informationen vara tillgänglig, både via e-vägen och vid möten med medborgare och företag. Registermålet anger inriktningen för arbetet med register och registervården. Registervård handlar om att förebygga fel genom att säkerställa korrekta uppgifter i intaget till registren men också om att rätta felaktiga uppgifter i registren. På Skatteverket har alla ansvar och skyldighet att se till att fel i våra register rättas. Vi ska vara säkra på att vi tar in rätt uppgifter på ett enkelt sätt och att uppgifterna är korrekta. Skatteverket ska bygga säkra e-tjänster för både intern användning och medborgare och företag. Inriktningsmål Skatteverkets register är korrekta. Inriktningsmål Skattefelet är minimerat. 3.2 Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket Förtroendet för Skatteverket är grundat i vår strävan att alltid göra rätt saker på rätt sätt. Vi förtjänar förtroendet genom enkelhet, smidiga kontakter samt en rättvis och likformig handläggning. Vi ska arbeta för att förenkla uppgiftslämnandet och det är av stor vikt att alla bemöts respektfullt och utifrån sina förutsättningar. Vårt arbete ska bedrivas med god hushållning av statens medel och enligt gällande rätt. Redovisningen av resultatet ska vara rättvisande. Inriktningsmål Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket. 1 Skattefelets utveckling i Sverige 2007-2012

9 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 4 Ekonomiska ramar för 2015 och ekonomisk plan för 2016 2017 4.1 Skatteverkets ekonomi är stabil men möter utmaningar Skatteverkets ekonomi är stabil, vilket skapar goda förutsättningar för att bedriva vår verksamhet på ett effektivt sätt. Men de närmaste åren kommer vi trots allt att ha utmaningar som måste hanteras. Den första utmaningen är kopplad till den prisoch löneomräkning av anslaget som Skatteverket årligen får från regeringen. Uppräkningen är låg och kompenserar bara delvis för ökade löner och priser (se tabell 1). Vi måste helt enkelt utföra vårt uppdrag med samma höga ambitionsnivå men färre anställda. För att mildra effekterna av snävare ekonomiska ramar kommer vi att använda vårt anslagssparande under perioden 2015 2017. Vid utgången av 2017 planerar Skatteverket att utnyttja en anslagskredit på 35 miljoner kronor. En annan utmaning är våra IT-kostnader. När vi satsar mer på utveckling av till exempel nya e- tjänster så ökar våra kostnader för förvaltning. Detta är helt enligt vår strategi i Skatteverkets inriktning, men för att inte kostnaderna ska öka mer än motiverat behöver vi aktivt arbeta med att effektivisera vår förvaltning under åren som kommer. 4.2 Användning av det ofördelade prioriteringsbara utrymmet Vid de strategiska dagarna i maj 2014 diskuterade ledningsgruppen hur befintligt och kommande prioriteringsbart utrymme bäst ska användas. Efter beslut av verksledningen kommer pengarna huvudsakligen att användas till en ökad satsning på utvecklings- och förvaltningsportföljerna2. Detta ligger i linje med ambitionerna i Skatteverkets inriktning och prioriteringarna under planeringsperioden (se tabell 3). Trots användningen av Skatteverkets hela anslagssparande under perioden kommer antalet årsarbetskrafter successivt att behöva minska fram till 2017 (se tabell 4). Vi kommer därför att behöva bromsa återrekryteringen under år 2015 2017. Den som vill läsa mer om den ekonomiska treårsplanen hänvisas till dokumentet Skatteverkets ekonomi 2015 2017. För att anpassa oss till dessa ekonomiska förutsättningar krävs att Skatteverkets verksamhet effektiviseras med 1,5 procent per år. Vi måste också hämta hem de effekter som olika projekt i bland annat utvecklingsportföljen ger oss. Ökade investeringar i verksamhetsutveckling med stöd av IT måste förbättra vår effektivitet och skapa förutsättningar för att färre personer ska kunna utföra samma uppdrag. Om vi klarar att genomföra ovanstående effektiviseringar kommer det att finnas ett visst ofördelat prioriteringsbart utrymme de kommande åren som kommer att användas till särskilt angelägna satsningar. 2 Portföljerna innehåller Skatteverkets samlade utveckling och förvaltning av verksamhets- och IT-komponenter.

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 10 4.3 Tabeller Skatteverkets ekonomi 2015 2017 Tabellerna 1-4 beskriver verksamheten ur ett ekonomiskt perspektiv för åren 2015-2017. Siffrorna för 2015 är uppdaterade med utfall, 2016 är budget och 2017 är plan. Definitiva belopp för 2017 beslutas i budgetbeslut som fattas i december 2016. Tabell 1: Skatteverket, mnkr Utfall 2015 Budget 2016 Plan 2017 Pris och löneomräkning i procent 0,77 1,74 1,77 Förvaltningsanslag 7 086 7 194 7 307 Förbrukning 7 193 7 284 7 347 Årets resultat 106 90 40 Utgående anslagssparande 1) 98 8 32 Not 1) Ingående anslagssparande 2015: 211 miljoner kronor enligt prognos per oktober. Tabell 2: Förbrukning, mnkr Utfall 2015 Budget 2016 Plan 2017 Regionerna 4 703 4 705 4 702 Linjeverksamheten vid huvudkontoret 910 966 976 Förvaltningsportföljen 1 166 1 153 1 252 Utvecklingsportföljen 414 460 382 Ofördelat prioriteringsbart utrymme 0 0 35 Förbrukning, totalt 7 193 7 284 7 347 Förändring förbrukning i procent 1) 3,2 1,3 0,9 Not 1) Förbrukningen 2015 är jämförd med utfallet 2014, 6970 miljoner kronor Tabell 3: Kostnader i portföljerna, mnkr Utfall 2015 Budget 2016 Plan 2017 Förvaltningsportföljen 1 492 1 521 1 645 Utvecklingsportföljen 607 640 554 Tabell 4: Årsarbetskrafter, antal Utfall 2015 Budget 2016 Plan 2017 Årsarbetskrafter 9 708 9 553 9 407 Förändring i årsarbetskrafter i procent 1) +1,3-1,6-1,5 Not 1) Jämfört med 9579 årsarbetskrafter i utfall 2014

11 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 5 Stegen vi tar 2015 2017 Vår strategi, så som den uttrycks i Skatteverkets inriktning, håller fortfarande och strategins fem punkter ligger fast: Vår utgångspunkt är alltid respekt för den enskilde. Vi ser till att det blir rätt från början. Vi gör det lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Vi utvecklar smarta lösningar i samverkan. Vi är en attraktiv arbetsgivare. Som vi har nämnt i föregående kapitel så har Skatteverket strama ekonomiska ramar de närmsta åren. Det innebär att vi måste prioritera, vilket betyder att vi måste både välja och välja bort. Ett exempel på det vi har prioriterat bort under perioden är utveckling av fastighetstaxeringen. Några av de frågor vi har valt att prioritera högt under 2015 2017 beskrivs i korthet nedan. Vi ska fortsätta att minimera skattefelet genom att skapa förutsättningar för att det ska bli rätt från början. Vi ska automatisera och digitalisera företagens uppgiftslämnande genom så kallade säkra informationskedjor. Vi ska även åtgärda fel och fusk genom utredningsverksamheten. 5.1 Motverka fel och fusk Satsningen mot fel och fusk inom företag under 2014 ligger kvar även 2015. Det finns dock ett behov av att göra en viss förskjutning mot det allvarliga fusket under 2016 2017. Vi ser även ett behov av en viss satsning vid granskningen av privatpersoner, inom bostads- och aktieförsäljningar. En annan viktig komponent för att motverka fel och fusk är normstärkande aktiviteter för att öka den upplevda upptäcktsrisken för den som överväger att fuska och samtidigt bekräfta dem som gör rätt för sig. Här ska vi jobba för ökad synlighet i massmedierna för att höja medvetenheten om upptäcktsrisken. 5.2 Folkbokföringen Folkbokföringen är ett av de områden som har störst utvecklingsbehov. Här finns en stadig ökning av antalet ärenden samtidigt som allt fler ärenden är mer komplicerade. Det nuvarande IT-stödet är föråldrat och behöver bytas ut, men det räcker inte. Vi måste även se över hur vi arbetar, bland annat genom att titta på olika sätt att reducera onödig efterfrågan. Vi ska till exempel förenkla hanteringen av personbevis för att minska uttagen på papper. Det skulle samtidigt minska belastningen på servicekontoren och Skatteupplysningen. 5.3 Kundmötet Vi fortsätter att arbeta med kundmötet och vårda förtroendet för Skatteverket. Det handlar inte bara om bemötandet utan om att se helheten vid varje steg. När vi digitaliserar en process måste det ske hela vägen, så att det exempelvis inte krävs en pappersutskrift mitt i ett i övrigt digitalt flöde. Vi ska begränsa kommunikation på papper i möjligaste mån. Vi måste dock alltid hålla i minnet vilken den specifika målgruppen är och hur redo den är att kommunicera på andra sätt än papper. Även om vi vill styra en viss typ av kommunikation till en viss kanal måste vi vara beredda att möta kunderna där de kan kommunicera med oss. När vi utvecklar e-tjänster ska det ske i nära samarbete med användarna. Vi ska också effektivisera kundmötet genom att minska efterfrågan, till exempel genom att utveckla struktur och innehåll på vår webbplats samt fler och bättre e-tjänster. Vi ska också se över interna processer och försöka påverka övriga aktörer som driver efterfrågan. Till exempel ska vi prioritera bort en-till-en-kontakter som vi själva initierar, eftersom de inte gett de effekter vi velat ha i förhållande till resursinsatsen. Genom att förbättra vår webbplats och våra e-tjänster, ska vi minska kundströmmarna till våra mer resurskrävande kanaler såsom Skatteupplysningen och servicekontoren. 5.4 IT-stöd till verksamheten På Skatteverket pågår flera stora utvecklingsprojekt inom IT, som kommer att hjälpa oss effektivisera verksamheten och därför behöver prioriteras. Vi ska byta teknisk plattform för våra verksamhetssystem och i samband med det byta ut flera gamla system. Det ska bli fler smarta lösningar och automatiseringen ska öka. Därför måste vi öka resurserna till portföljerna, men vi måste samtidigt hålla nere underhållskostnaderna för våra system. En nyhet i portföljstyrningen från och med 2015 är

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 12 att vi samplanerar utrymmet för utveckling och vidareutveckling. Det kan innebära att budgetramarna mellan utvecklings- och förvaltningsportföljerna justeras vid planeringen, men totalramen för portföljerna är den samma. 5.5 Kompetensförsörjning En grundförutsättning för att Skatteverket ska kunna utföra uppdraget och nå inriktningsmålen är att vi har medarbetare och chefer som har den kompetens som uppdraget kräver. Vi ska på ett effektivt sätt rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Ska vi fånga dem som utbildar sig nu behöver vi öka vår synlighet på universitet och högskolor, till exempel genom att delta vid arbetsmarknadsdagar. En utvecklingsinriktad organisationskultur är viktig för att locka och behålla rätt kompetens. inriktas på sådant som kan ändras på den egna arbetsplatsen. En del idéer behöver dock hanteras på region- eller riksnivå. Många medarbetare är idag osäkra på hur de kan arbeta med och lämna in förbättringsförslag. Därför behöver vi utveckla våra vägar att lämna in förslag, vara öppna i vår hantering av dem och främja de faktorer som stärker förutsättningarna för ständiga förbättringar. Ledarutveckling för våra chefer så att de kan bli ännu bättre ledare, är också med på listan över utvecklingsområden. 5.6 Organisation För att säkerställa långsiktigt goda resultat och hög effektivitet i verksamheten, måste Skatteverket ha en organisation som på bästa sätt stödjer vårt verksamhetsuppdrag, vår utvecklingsförmåga och vår förmåga att förse oss med den kompetens verksamheten behöver. För att skapa en ändamålsenlig organisation med bärkraftiga enheter behövs god framförhållning och tydliga beslut. Det är därför prioriterat att ha enhetliga principer för organisation, lokalisering samt hur vi arbetar med till exempel företag. Under planeringsperioden ska vi även utreda, besluta om och implementera en mer gemensam styrning och ledning för vissa verksamhetsområden samt pröva en ökad koncentration av arbetsuppgifter. 5.7 Ständiga förbättringar allas ansvar Som nämnts ovan kommer Skatteverkets anslagsökning att bli lägre än tidigare år, och därför krävs ytterligare utveckling och effektivisering av vår verksamhet. I detta kan alla medarbetare bidra genom kreativt förbättringsarbete i vardagen. Vi behöver hitta nya smarta sätt att arbeta vilket kräver att vi utmanar och utvecklar våra arbetssätt. Vi måste också våga pröva våra idéer och lösningar. För att kunna göra det behöver vi uppmuntra förbättringsarbete i vardagen och effektivt hantera förbättringsförslag, idéer och andra initiativ. Det mesta förbättringsarbetet bör

13 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 6 Beskattning REGERINGENS MÅL ENLIGT REGLERINGSBREVET Skatter och avgifter ska fastställas så att skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen (skattefelet) blir så liten som möjligt. All uppbörd ska uppbäras effektivt och fastställda belopp ska betalas i sin helhet samt inom utsatt tid. Skillnaden mellan fastställda belopp och betalda belopp (uppbördsförlusterna) ska minimeras. Beskattningsområdet omfattar en stor del av Skatteverkets verksamhet och spelar en avgörande roll för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och företag. Vi ska fortsätta att arbeta för att göra det enklare och smidigare för alla, ha en effektivare ärendehandläggning och bekämpa fel och fusk. De företag och privatpersoner som varit föremål för åtgärd ska göra mer rätt framöver. Våra åtgärder ska också leda till att den upplevda upptäcktsrisken ökar och att vi stör och stoppar allvarligt skattefusk. I alla utredningar ska betalningsperspektivet beaktas. Beskattningsområdet innehåller delområdena privatpersoner, företag och skatteundandragande. Under 2015 2017 fortsätter satsningen på att åtgärda fel och fusk. Detta sker oberoende av de nuvarande områdesgränserna eftersom riskerna vi hanterar inte är områdesspecifika. En breddad satsning möjliggör kompetensutveckling och effektivisering av arbetsmetoder samt skapar utrymme för att hantera nya risker. Figur 1 "Trefältaren". Se sidan 13 i Skatteverkets inriktning, Förklaringar och beskrivningar, för mer detaljerad förklaring.

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 14 6.1 Treårig inriktning De områdesmål vi ska uppnå för beskattningsverksamheten utgår från Skatteverkets inriktning och inriktningsmål. en är i sin tur utgångspunkt för de aktiviteter som genomförs under perioden inom utveckling och förvaltning samt inom regionernas och huvudkontorets verksamhet. Skapa förutsättningar för rätt från början Företag och privatpersoner ska uppleva att det är enkelt och smidigt att lämna uppgifter och utföra ärenden. De ska också uppleva att Skatteverkets webbplats och e-tjänster är tillräckligt bra för att möta deras efterfrågan och behov utan att andra kanaler behöver användas. Vi ska arbeta med systemåtgärder som minskar utrymmet för fel och fusk. En stor del av åtgärderna rör vår utvecklingsverksamhet samt regelförenklingar och samverkan med andra. Under perioden ska förebyggande åtgärder som riktas direkt mot enskilda företag och privatpersoner minska. Målen nedan har en tydligt förebyggande inriktning och motsvarar den vänstra delen av den så kallade trefältaren. De underliggande aktiviteterna avser till stor del utvecklingsinsatser (till exempel e-tjänster), systemåtgärder och det förebyggande arbete som görs i regionverksamheten. Företag och privatpersoner upplever att det är enkelt och smidigt att lämna uppgifter och utföra ärenden. Syftet är att underlätta för företag och privatpersoner i deras kontakt med oss samt att verka för att det blir rätt från början. Målet berör hur Skatteverket hämtar in information inom alla de delar som företag och privatpersoner ska deklarera eller lämna uppgifter om för att få ett beslut eller registrering. Uppgifter som lämnas elektroniskt medför färre fel, vilket underlättar ärendehandläggningen för företag, privatpersoner och Skatteverket. Vi ska inhämta information genom användarvänliga elektroniska tjänster och maskinella spår. Inom e-tjänsterna finns möjlighet att ge anpassad information och göra vissa kontroller innan användaren skickar in uppgifterna till Skatteverket. Företag och privatpersoner upplever att Skatteverkets webbplats och e-tjänster är tillräckligt bra för att möta efterfrågan och behov utan att andra kanaler behöver användas. Syftet är att i samverkan med företag och privatpersoner identifiera deras behov och utifrån detta utveckla e-tjänster som möter efterfrågan. E- vägen måste innehålla mänsklig bekräftelse och förklaringar. Den måste också, på samma sätt som andra möten med medborgare och företag, förmedla en attityd präglad av lyhördhet, bekräftelse och empati. Detta måste därför byggas in i vår utveckling av elektroniska kanaler. Felutrymmet är litet. Syftet är att sätta fokus på utveckling och systemåtgärder som minskar möjligheten att göra fel eller fuska samt skyddar den svenska skattebasen. Det handlar om att initiera, implementera och säkerställa efterlevnaden av systemåtgärder som minskar utrymmet för fel och fusk och skapar säkra system. Exempel kan vara förifyllda tredjemansuppgifter på deklarationer, integration av affärssystem samt införande av kontrollsystem som minskar möjligheten att fuska (exempelvis kassaregister och informationsutbytesavtal). Dessa åtgärder kräver ofta regelförändringar och samverkan med andra aktörer. Effektiv ärendehandläggning I vår ärendehandläggning ska vi möta privatpersoners och företags förväntningar och minimera onödigt arbete för både oss och dem. Målet nedan går mot mittenfältet i trefältaren och avser till stor del ärendehanteringen i verksamheten samt de delar av förvaltningen som avser våra ärendehanteringssystem. Vi har en effektiv ärendehandläggning. Syftet är att vi med hänsyn till externa förutsättningar fattar beslut, registrerar och lämnar svar på inkomna ärenden och frågor snabbt och

15 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 korrekt, så att vi möter företags och privatpersoners förväntningar och minimerar onödigt arbete för både oss och dem. I denna del handlar det till stor del om att utveckla smarta arbetsmetoder. Åtgärda fel och fusk Målen nedan går mot den högra delen av trefältaren och avser i huvudsak den egeninitierade utredningsverksamheten i regionverksamheten och närliggande förebyggande arbete. Inom regionverksamheten ska vi för 2015 bredda den tidigare satsningen på fel och fusk genom att även se på påverkbara aktörer utanför delområdet företag. Under 2016-2017 behöver vi i högre utsträckning satsa på att störa och stoppa allvarligt skattefusk samt säkra efterlevnaden av systemåtgärder som motverkar fel och fusk. Företag och privatpersoner som varit föremål för åtgärd gör mer rätt framöver. Syftet är att minska framtida fel genom att de som kontrolleras och informeras inte gör fel igen. I de fall som avses här riktas våra kontroller mot grupper som bedöms påverkbara. Vår kontrollverksamhet utgår från att vi anpassar oss efter de risker och därmed de olika företag och privatpersoner som vi möter. I dessa utredningar är det naturligt att beakta betalningsperspektivet och att aktivt välja rätt verktyg. Behovsanpassad information utifrån företags och privatpersoners situation, liksom de fel som företag och privatpersoner gör, är en självklar del av handläggningen. Våra åtgärder avseende fel och fusk leder till hög upplevd upptäcktsrisk. Syftet är att förhindra att fler företag och privatpersoner medvetet redovisar fel eller fuskar. Här avses upplevd upptäcktsrisk bland dem som gjort liknande fusk eller dem som kan tänka sig att fuska. Den upplevda upptäcktsrisken ska öka genom kommunikation av planerade kontroller, kontrollmetoder och kontrollresultat. Vi stör och stoppar allvarligt skattefusk effektivt. Syftet är att avbryta pågående allvarligt skattefusk. Här avses skattefusk där förebyggande åtgärder riktade mot enskilda aktörer har begränsad effekt. Alla våra tillgängliga verktyg ska användas för att störa och stoppa allvarligt skattefusk. Exempel på att arbeta effektivt är att ligga nära pengarna via borgenärsåtgärder, träffsäkra urval inklusive skattebrottsenheternas underrättelseverksamhet, samt att samverka med seriösa aktörer som kommer i kontakt med den svarta ekonomin. I målet ingår också att samverka med andra myndigheter, exempelvis kring grov organiserad brottslighet. Allmänheten upplever att vi åtgärdar fel och fusk. Syftet är att öka den frivilliga medverkan hos allmänheten genom att synliggöra vår kontrollverksamhet, särskilt den som avser mer allvarligt fel och fusk. Det handlar i denna del om den normstärkande effekt som skapas genom kontrollverksamheten. Skydda svenska skattebasen Vi ska fortsätta att motverka skatteupplägg och skatteundandragande med internationell anknytning genom rättslig utveckling, internationellt samarbete och utvecklingsinsatser samt via ärendehantering och kontroll. Målet nedan tar sikte på arbetet med att motverka skatteupplägg och skatteundandragande med internationell anknytning. Målet berör flera delar av verksamheten: HK-verksamheten (rättslig utveckling och internationellt samarbete), utvecklingsinsatser samt ärendehantering och kontroll i regionverksamheten. Vi bidrar till att effektivt skydda den svenska skattebasen. Syftet är att motverka skatteupplägg och skatteundandragande med internationell anknytning. Detta medför att vi ska minska risken för att rätt skatt inte betalas i Sverige och för skattebaserodering och vinstförflyttning. Vi ska

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 16 åtgärda skatteupplägg, tydliggöra rättsläget, ta ställning i oklara rättsfrågor, lämna regelförändringsförslag, öka transparensen gentemot aktörerna och genomföra kontroller. Genom att åtgärda transaktioner med internationell anknytning som innehåller fel, skatteupplägg och skattefusk, och som kan vara skattebaseroderande, säkerställer vi att rätt skatt betalas i Sverige. Vi ska använda internationellt samarbete och informationsutbytesverktyg för att säkra kännedomen om internationella transaktioner i ett tidigt skede och för att öka transparensen mellan länderna.

17 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 7 Brottsbekämpning REGERINGENS MÅL ENLIGT REGLERINGSBREVET Ekonomisk brottslighet ska förebyggas och avslöjas. Brottsutredningar ska ge åklagare ett bra stöd för ställningstagande till om åtal ska väckas. Skatteverkets brottsbekämpning är i huvudsak en uppdragsverksamhet. Uppdragen kommer till största delen från åklagare vid Ekobrottsmyndigheten och består av förundersökningar inom skattebrottsområdet. I området ingår även att bedriva underrättelseverksamhet inom skattebrottsområdet. Under 2015 2017 fortsätter vår samverkan med bland andra Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tullverket i arbetet mot grov organiserad brottslighet. Vi deltar också i regeringsuppdraget Rättväsendets Informationsförsörjning, som samordnar informationsutbytet i hela brottmålsprocessen, och vidareutvecklar de IT-stöd som används för informationsutbytet. Skatteverket deltar, tillsammans med övriga brottsbekämpande myndigheter, i myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Det visar på ett tydligt sätt den prioritering som regeringen gör när det gäller satsningar på att återföra vinster av brott. Den nya lagen om straff för penningtvättsbrott, som trädde i kraft den 1 juli 2014, har potential att bli ett nytt verktyg i skattebrottsbekämpningen. 7.1 Treårig inriktning Väl utförda brottsutredningar För att upprätthålla vår goda förmåga till skattebrottsbekämpning inom Skatteverket, ska vi under perioden fortsätta vår kompetensutveckling inom det brottsutredande området. Utöver det ska ett kontinuerligt kompetensutbyte ske mellan brottsutrednings- och beskattningsområdet, som säkerställer vår unika kompetens. Vi ska även vidareutbilda vissa brottsutredare till utredningsledare. Under perioden ska vi fortsätta dialogen med Ekobrottsmyndigheten för att säkra den överenskommelse som finns om fördelning av brottmålsärenden mellan myndigheterna. Ärendeinflödet kan under perioden komma att påverkas av ny lagstiftning om förbud mot dubbla förfaranden. Vi har ett effektivt resursutnyttjande, där skattebrottsenheten bedriver brottsutredningar med god kvalitet. Skattebrottsenheten har hög kompetens och tar ansvar för de typer av brott som har samband med Skatteverkets verksamhet (t.ex. brott i samband med rot). Syftet med målen är att säkerställa att åklagarna får nödvändigt stöd för ställningstagande till om åtal ska väckas. Skattebrotten har blivit mer komplicerade och kräver idag specialistkunskaper om hur skattesystemet fungerar. Skattebrottsenheten ska tillföra åklagare denna specialistkompetens i förundersökningar. En snabb och rättssäker handläggning av skattebrottsärenden bidrar även till inriktningsmålet Medborgare och

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 18 företag har förtroende för Skatteverket. Underrättelseverksamhet viktig för att bekämpa brottslighet inom skatteområdet Brottsligheten får alltmer internationella förgreningar. Följaktligen är det viktigt att vi strävar efter att på sikt kunna samverka kring underrättelsearbete med myndigheter i andra länder. Vi ska fortsätta att bidra i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet i de delar det krävs särskild kunskap och information inom skatteområdet. Underrättelseverksamheten har en central betydelse i denna samverkan. Vår bedömning är att samverkan om grov organiserad brottslighet kommer att utökas till att omfatta fler myndigheter och brottstyper under perioden. Vår underrättelseverksamhet upptäcker tidigt oseriösa aktörer och deras nätverk samt rapporterar detta med god kvalitet. Syftet är att tidigt identifiera, störa och motverka allvarlig brottslighet inom skatteområdet. Träffsäkerheten är hög i urvalet i beskattningsverksamheten avseende allvarligt skattefusk. Syftet är att rikta underrättelseverksamhetens resurser mot allvarlig brottslighet inom skatteområdet så att beskattningsverksamheten får bra underlag för urval. Vi bidrar med god kunskap om skattebrottslighet till det brottsförebyggande arbetet. Syftet är att skapa underlag för ett relevant brottsförebyggande arbete.

19 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 8 Folkbokföring REGERINGENS MÅL ENLIGT REGLERINGSBREVET Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsverksamhetens primära uppdrag är att föra ett korrekt befolkningsregister som syftar till att tillgodose samhällets behov av uppgifter om medborgare och som knyter an till det primära målet med folkbokföringen att bistå samhället i stort med uppgifter om fysiska personer i Sverige. Folkbokföringsuppgifterna ligger till grund för ett stort antal rättigheter och skyldigheter som kan vara avhängiga av såväl att en person är folkbokförd som var en person är folkbokförd. Verksamhetsområdets roll som informationsförsörjare ställer stora krav på aktuella och korrekta register. Uppdraget sköts genom intag av, och ändringsaviseringar på, uppgifter från medborgare, myndigheter och andra intressenter som kan leda till ändringar i registret, och även genom vissa kontrollinsatser som syftar till att säkra kvaliteten i registret. Området har tagit fram en målbild som tydliggör vilka steg som behöver tas för att bidra till Skatteverkets inriktning. För att målbilden ska kunna förverkligas behöver folkbokföringen förnyas. Förnyelsen gäller både utveckling av ett verksamhetsanpassat handläggningsstöd och förändringar som stödjer och möjliggör en förskjutning av arbetsuppgifterna till mer förebyggande arbete och efterkontroller utifrån identifierade risker. Efter förnyelsen kommer vi att ha förenklat för våra kunder så att det blir lättare att göra rätt från början. På så sätt har vi också minskat deras behov av att kontakta oss i våra mer resurskrävande kanaler. Utvecklingen inriktar sig på att hämta information direkt från källan. Då blir det enklare för medborgare att lämna uppgifter och enklare att tillhandahålla uppgifter åt medborgare och kunder. Ett bättre systemstöd för grundhantering ska även tas fram, och vi ska utveckla atuomatiseringen. Sammantaget ska allt detta leda till färre oavsiktliga och onödiga fel. För ett förenklat kundmöte måste verksamheten ha godtagbara genomströmningstider för anmälningsärenden samtidigt som vi identifierar en godtagbar lägstanivå för aktiviteter riktade mot felsignaler. Åtgärderna inom området behöver balanseras mellan den löpande ärendehanteringn och registervård, till exempel att agera mot avsiktliga fel. Som ett led i att förenkla för medborgaren och minska antalet kontakter i Skatteupplysningen och på servicekontor genomför vi åtgärder för att förenkla hanteringen av personbevis och minska den totala användningen av personbevis i samhället. Vi ska också arbeta för att skapa möjligheter för att de personbevis som ändå måste distribueras styrs till e-vägen. Förnyelsen och uttvecklingsarbetet inom området måste kontinuerligt stämmas av i förhållande till ärendeinflödet och kontrollverksamheten, så att vi säkert har rätt bemanning. Antalet ärenden inom verksamhetsområdet ökar i samma omfattning som befolkningsunderlaget. Exempelvis påverkas folkbokföringen av generösare asylregler. Svårighetsgraden på de ärenden som hanteras ökar och kräver

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 20 kontinuerliga förändringar i arbetssätt och kompetensutveckling. Detta ger effekt på både serviceorganisationen och de handläggande kontoren. 8.1 Treårig inriktning Utvecklingsinriktningen för folkbokföringsförnyelsen är att ge förutsättningar för informationsinhämtning direkt från källan, att öka informationsutbytet och att förenkla intaget. Sammantaget förbättrar det kvaliteten genom att minska antalet oavsiktliga och onödiga fel. Tillsammans med ett utbyggt systemstöd för grundhantering ger det förutsättningar för bättre kvalitet, som i sin tur ökar möjligheterna att aktivt motverka de avsiktliga och enskilt allvarligaste felen. Medborgare och myndigheter upplever att det är enkelt att lämna och få folkbokföringsuppgifter Vi ska göra det enklare för medborgare att anmäla en registerförändring. Vi ska också göra det enklare för både medborgare och myndigheter att ta del av uppgifter i registret. Sällanhändelser ska vara enkla att hantera och vi ska erbjuda enkla sätt att göra rätt. Sammantaget bidrar det till en ökad registerkvalitet. Folkbokföringsregistret är ett korrekt underlag för olika samhällsfunktioners beslut Prioriteringen inom området för perioden är att skapa förutsättningar för att agera mot avsiktliga fel och mot felaktiga beteenden i högre grad än i dag. Vi vill göra rätt kontroller på rätt sätt, både preventivt och vid efterkontroll. Skatteverket ska rikta kontrollinsatser mot de områden där riskerna är som störst och där aktiviteterna ger störst effekter. Åtgärder för att minska fel i folkbokföringsregister riktas mot områden med störst risk. I syfte att förbättra kundmötet och effektivisera verksamhetsområdet ska vi, genom att utveckla våra system, förbättra hur vi hämtar in uppgifter, hur vi tillhandahåller uppgifter och säkra en snabb och korrekt ärendehantering. Vi ska även säkra att vi arbetar med de kontrollinsatser som ger störst effekt för att upprätthålla korrekta register och skapa största möjliga samhällsnytta. Vi har en effektiv hantering för att ta in och tillhandahålla information. Vi minskar den manuella hanteringen Avsikten är att anpassa systemen till ärendehanteringsprocessen och därmed bidra till en effektivare hantering. En systemanpassning kommer att förbättra genomströmningstiderna och har därmed en direkt återverkan på kvaliteten genom att aktualiteten förbättras. Vi har en effektiv ärendehandläggning som bidrar till korta genomströmningstider.

21 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 9 Fastighetstaxering REGERINGENS MÅL ENLIGT REGLERINGSBREVET Taxeringsvärden på fastigheter ska vara rättvisande så att korrekt underlag finns för skatteberäkning och andra ändamål. Fastighetstaxering skapar underlag för skatteberäkning och andra ändamål i samhället. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt i fastighetsägarnas behov samt regeringens krav på en enhetlig och effektiv verksamhet. Utvecklingen under 2015 2017 fokuserar på åtgärder som dels förenklar och underlättar för fastighetsägare så att det blir rätt från början, dels effektiviserar vår egen verksamhet. För att Skatteverket ska kunna bedriva verksamheten effektivt måste insatser göras tidigt i processen. Med tidiga insatser avses att skapa förutsättningar för grunduppgifter med god kvalitet från fastighetsägare, Lantmäteriet och kommunerna, och att löpande kunna lägga in dessa uppgifter i fastighetstaxeringssystemet. Ett viktigt arbetssätt är även att förbereda de årliga fastighetstaxeringarna tillsammans med Lantmäteriet och att utreda så långt som möjligt och tidigt i processen för att det ska bli rätt från början. Därmed kan vi skicka ut förslag till fastighetstaxeringar och deklarationer av god kvalitet, vilket leder till färre ändringar. Arbetssättet leder också till att vi kan jämna ut arbetsflödet under och mellan åren. Det behövs fortsatt kompetensutveckling och kommunikationsplaner för hur vi för ut våra budskap och vår information till fastighetsägarna så att det blir rätt från början. Utveckling och verksamhet bedrivs utifrån en väl etablerad omvärldsbevakning. 9.1 Treårig inriktning Fastighetstaxeringen är inte årscyklisk, och därför skiljer sig prioriteringar och mätning av effekter från vår övriga verksamhet. Fastighetstaxering sker vid allmän (AFT), förenklad (FFT) och särskild fastighetstaxering (SFT). Allmän och förenklad fastighetstaxering genomförs enligt en särskild ordning som framgår av fastighetstaxeringslagen. Särskild fastighetstaxering görs varje år av de fastighetstyper som inte taxeras i allmän eller förenklad fastighetstaxering det aktuella året. Vi förenklar för fastighetsägarna Fastighetsägarna upplever att det är enkelt att lämna uppgifter och förstå beslut. Fastighetsägarna ska inte uppleva informationslämnandet vid fastighetstaxeringen som belastande. Det ska vara lätt att få kontakt med Skatteverket via olika kanaler, och fastighetsägarna ska enkelt kunna få information utifrån sina behov. Besluten om fastighetstaxering ska upplevas som tydliga och tillräckligt informativa. Vi ska minska antalet uppgifter som ska lämnas och öka antalet förifyllda uppgifter, och fler ska få förslag till beslut. Vi ska styra kundmötet inom området till webben genom enkel och behovsanpassad information och stödjande e-tjänster.

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 22 Vi har ett effektivt ärendeflöde Den manuella hanteringen är minimerad. Området ska verka för att vidareutveckla maskinella spår, förenkla regler och samverka med andra för att minska antalet oavsiktliga fel och underlätta för fastighetsägarna. Så långt det är möjligt ska uppgifter tas in digitalt från Lantmäteriet och kommuner. Kvaliteten i fastighetstaxeringsregistret är god Taxeringsvärdena är rättvisande. Skatteverket förbereder de årliga fastighetstaxeringarna, tillsammans med Lantmäteriet, och utreder så långt som möjligt och tidigt i processen för att det ska bli rätt från början. Det är viktigt att utveckla medarbetarnas kompetens så att den förändras i takt med ändrade arbetssätt och förändringar i omvärlden. Vi åtgärdar fel i fastighetstaxeringsregistret. Området ska ägna mindre tid åt löpande hantering och mer tid åt kontroll samt skapa förutsättningar för att det blir rätt från början. Detta ska bland annat göras genom offensiv registerhantering i syfte att hitta feltaxerade och otaxerade fastigheter.

23 VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 10 Id-kort ANSVAR ENLIGT INSTRUKTIONEN Skatteverket ansvarar för frågor om utfärdande m.m. av identitetskort enligt förordningen (2009:284) om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Skatteverket har uppdraget att utfärda id-kort till personer som är folkbokförda i Sverige. Verksamheten omfattar ansökningar om id-kort samt fördjupad utredning och kvalitetssäkring av ansökningar om id-kort. Den som ansöker om ett id-kort måste vid ansökan kunna identifiera sig på ett säkert sätt. Områdets inriktning är att utifrån uppdraget tillhandahålla en kvalitetssäker produkt som ger möjligheter för medborgare att fungera i ett samhälle där kraven på fullgod identifiering ökar. Samtidigt behöver vi utveckla verksamheten så att vi på ett tillfredställande sätt kan möta den ökade efterfrågan på våra id-kort och göra ansökningsprocessen så enkel som möjligt för såväl våra medborgare som vår egen interna hantering. Id-kort är en efterfrågebaserad verksamhet, och vi måste kunna hantera den förutspådda fortsatta ökningen. Prognosen för den primära målgruppen för produkten, nyanlända, är stadigt uppåtgående. Till detta kommer att utgångsdatum för de id-kort Skatteverket initialt producerade inföll under sommaren 2014, vilket även detta orsakar ökat antalet ärenden. 10.1 Treårig inriktning Området fokuserar på aktiviteter som syftar till att förenkla för enskilda att ansöka om id-kort, samtidigt som vi säkerställer en enhetlig hantering och säker hantering. att betala för ansökan. Medbogarna ska också uppleva att det tydligt framgår vad som förväntas av dem, hur lång handläggningstiden är och på vilka orter de kan ansöka. Genom att skapa en enkel och enhetlig hantering ska vi förbättra medborgarnas förutsättningar och öka viljan att göra rätt från början. Medborgaren upplever att det är enkelt att få id-kort. Verksamheten är efterfrågebaserad, och Skatteverket ska säkerställa att vi möter efterfrågan på ett enhetligt och säkert sätt och att det höga förtroendet för produkten består. Enhetligheten är god och bidrar till att förtroendet för Skatteverkets id-kort är högt. Under de kommande tre åren ska området fokusera på att verka för att det ska vara enkelt för medborgare att ansöka om id-kort. Vi ska möta behovet genom att förenkla hanteringen och säkerställa att kraven på en enhetlig handläggning uppfylls. Vi har en enkel och enhetlig hantering Medborgarna ska tycka att det är enkelt att ansöka om id-kort och att vi erbjuder enkla lösningar för

VERKSAMHETSPLAN 2015 2017 24 11 Bouppteckning REGERINGENS MÅL ENLIGT REGLERINGSBREVET De formella kraven på bouppteckningars förrättande och upprättande ska vara uppfyllda innan registrering. Kraven på bouppteckningars förrättande och upprättande ska vara uppfyllda innan Skatteverket kan registrera handlingarna. Själva registreringen tjänar flera syften, såsom att ge besked om vilka som är dödsbodelägare, och vilka tillgångar och skulder som finns. Bouppteckningen kan ligga till grund för boutredning och arvsskifte. Till området hör även arbetsuppgifter med anknytning till ärvdabalken (till exempel ärenden som arvskungörelse och förelägganden till arvingar eller testamentstagare). Processerna inom området är sällanhändelser och ska göras så enkla som möjligt. Inriktningen för området är att utveckla lagstiftning och systemstöd som ger förutsättningar för kontakter med medborgare e-vägen. En förutsägbar hantering med enkla och begripliga instruktioner ökar också Skatteverkets möjlighet att få in rätt uppgifter, föra ett korrekt register och förenkla tillhandahållandet. Vidare är inriktningen att handläggningen ska bli enklare och ge korrekta underlag och därmed bidra till korrekta register. Området har ett nytt ärendehanteringssystem, och i samband med att äldre tekniska lösningar avvecklas skapar vi utrymme för registervårdsinsatser och migrering av ärenden till det nya ärendehanteringssystemet. Att utfärda arvsintyg är en ny arbetsuppgift för Skatteverket som tillkommit genom ändrad lagstiftning under innevarande planeringsperiod. Arbetsuppgiften kräver utveckling och utbildning initialt samt ävenviss resurs löpande. 11.1 Treårig inriktning Under perioden ska arbetet inom området inriktas på att säkerställa att verksamheten bedrivs med enhetlighet, kvalitet och kompetens. För närvarande kartlägger Skatteverket den faktiska efterfrågan i syfte att analysera om det går att effektivisera tillhandahållandet (att lämna ut bouppteckningar). Vi har en enkel och enhetlig ärendehantering Om vi gör det enkelt för medborgarna att förrätta, upprätta och lämna in en bouppteckning för registrering ökar möjligheten för dem att göra rätt från början. Det i sin tur bidrar till att medborgarna behåller eller ökar sitt förtroende för Skatteverket. Medborgare upplever att det är enkelt att förrätta, upprätta samt att lämna en bouppteckning. Verksamhetsområdet arbetar aktivt för att genom förändrad lagstiftning åstadkomma en process för bouppteckningar som ska förenkla för medborgaren. Enhetligheten i verksamheten är god. Den civilrättsliga betydelsen av registreringen är stor, och därför är det viktigt att vi upprätthåller kompetensen för att säkra enhetligheten och kvaliteten i verksamheten.