- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Relevanta dokument
- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Vilka är ni? menti.com

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Strategier i vardagen

Beteendeproblem i skolan

Beteendeproblem i förskolan

Verktyg för utvärdering och kartläggning

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Fostran av annorlunda barn

Problemskapande beteende

Den moraliska pop-out-effekt

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Lågaffektivt bemötande

Ulrika Ekberg, designer Formografica

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker. Läs mer tips

Lågaffektiv teori och metod

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i skolan

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läropussel, minikonferens

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Vardagen - utvärdering

Hantering av problemskapande beteenden

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Transkript:

Innehåll Problemskapande beteende Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Tre metoder för att förebygga och hantera problembeteende 1 Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vad är problemskapande beteende? Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande beteende är ett beteende som leder till problem. Vad är problemskapande beteende? - Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W. Greene 1

Vad är problemskapande beteende? Barn som ofta hamnar i situationer som leder till problembeteende har ofta svårigheter med: Exekutiva förmågor Språk och kommunikation Känsloreglering Flexibilitet Sociala färdigheter Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 1. Ansvarsprincipen 2. Kontrollprincipen 3. Principen om affektsmitta Hur jobbar man lågaffektivt? Förebygga Hantera Etik Förståelse Den som tar ansvar kan påverka! Att fokusera på det man kan påverka minskar upplevd maktlöshet Minskad upplevd maktlöshet minskar risken för negativ interaktion mellan personal och elever (och andra) Var lägger vi ansvaret när vi inte lägger det på oss själva? Föräldrar BUP Eleven själv Att lägga ansvaret på eleven Människor som kan uppföra sig gör det För stort ansvar på oss som personal? Om vi misslyckas med uppdraget måste vi söka lösningen hos oss själva i verksamheten Den språkliga beskrivningen spelar roll! 2

Lat Tjurig Ouppfostrad Lat Svårt att starta uppgifter Manipulativ Ouppfostrad Svårt att hitta bra strategier Omotiverad Bråkig Omotiverad Svårt att överblicka sina uppgifter För högt ställda krav utifrån förmåga Arbete med strukturstöd, check-in/check-ut, nedskrivna instruktioner osv. Reflektion - Ansvar Hitta situationer (i nutid eller dåtid) där du som personal varit i ett sammanhang där man försökt att lägga över ansvaret på någon annan T.ex. att beskriva eleven som omöjlig, envis kravavvisande eller omotiverad. Tjurig Svårt med övergångar Manipulativ Svårigheter med socialt samspel Omotiverad Svårt att överblicka sina uppgifter Bråkig Svårt att reglera känslor vid motgångar Sammanfattning ansvarsprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar. Princip 2: Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta med andra. ü Vi måste ha metoder som säkerställer elevens självkontroll. ü Vi måste ha förståelse för och kunskap om elevens agerande. Eller återkommande diskussioner om andras ansvar utifrån elevens svårigheter. 3

Affektintentsitet Självkontrollmodellen Princip 2: Kontrollprincipen Strategiskt beteende - för att behålla eller återfå självkontroll Ingen självkontroll Kaos Självkontroll Affektutlösare Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 19 Princip 2: Kontrollprincipen Sammanfattning kontrollprincipen Kaosbeteende Vägra, ljuga, skapa avstånd, hota självskada Reflektion - Kontroll Vad innebär detta för mig som personal? Vår uppgift är att hjälpa eleven behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår vanliga reaktion för att inte öka stressen. Princip 3: Affektsmitta Hitta exempel där problembeteende kan ses som elevens strategier för att behålla självkontroll 4

Princip 3: Affektsmitta Vanligtvis kan de flesta av oss oftast skilja på dina och mina affekter och i stor utsträckning kontrollera våra affekter Ibland är det dock av olika anledningar svårare att reflektera över och påverka sina egna affekter Reflektion - Affekt Hitta exempel på situationer där ni märkt att eleven smittats av personalens affekt. Hitta exempel där elevens affekt smittat er så att det påverkade er förmåga att hantera situationen. Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att personen vi arbetar med inte ska förlora sin självkontroll. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Sammanfattning affektsmitta Vad innebär detta för mig som personal? Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Elever som uppvisar beteendeproblem har ofta sämre möjlighet att observera och påverka sina egna affekter än vad vi har. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn. Att tänka på under filmen 1. Vad har personerna i filmen för olika problem de vill lösa i situationen? 2. Var lägger personerna i filmen ansvar? 3. Vilka strategier använder eleven för att behålla självkontroll? 4. Vad gör de vuxna för att ge/ta kontroll i filmen? 5. Ser ni några exempel på affektsmitta? Tre metoder för att minska problembeteende 1. Avledning 2. Affektreglering 3. Kravanpassning 5

Vad håller vi på med? Många problem kräver många lösningar Hantera Utvärdera Förändra 31 Tre metoder för att minska problembeteende Metod 1: Avledning Enkla avledningar Kraftiga avledningar 1. Avledning 2. Affektreglering 3. Kravanpassning Affektintentsitet Självkontrollmodellen Diskussion Kan du komma på exempel på situationer då du själv använt dig av avledning? Ingen självkontroll Kaos Självkontroll Tänk på filmen Boston 24/7 Hur hade avledning kunnat påverka utfallet? När/Hur/Varför? Affektutlösare Vardag Eskalering Kaos 32 Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 35 6

Metod 2: Affektreglering Avstånd Position Ögonkontakt Lugn och avslappning Miljö Metod 3: Kravanpassning Öka begripligheten Släppa överkrav reaktivt/proaktivt Diskussion Kan du komma på exempel på situationer då du själv använt dig av affektreglering? Tänk på filmen Boston 24/7 Hur hade affektreglering kunnat påverka utfallet? När/Hur/Varför? Metod 3: Kravanpassning Öka begripligheten t.ex. genom att: Metod 3: Kravanpassning Släppa krav när de överstiger förmåga Ingen mening att ställa krav som man vet att eleven inte klarar av Släppa kravet reaktivt eller proaktivt Göra saker tillsammans. Förbättra överblicken av situationen Introducera ett krav just när något annat är färdigt. Skapa en så kallad prompt. Skapa en känsla av delaktighet. Diskussion Kan du komma på exempel på situationer då du själv använt dig av kravanpassning? Tänk på filmen Boston 24/7 Hur hade kravanpassning kunnat påverka utfallet? När/Hur/Varför? 7

Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att eleven vi arbetar med inte ska förlora sin självkontroll. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Sammanfattning av lågaffektiva metoder Vid beteendeproblem måste vi hålla isär hantering, utvärdering och förändring Vid kaos är det centrala att personen återfår sin självkontroll Vi måste anpassa kraven så att det matchar med elevens förmågor, annars kommer problemet kvarstå Misslyckanden kräver utvärdering Frågor och reflektion? anton@rovasjogren.se erik@rovasjogren.se 46 Läs mer 8