Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Relevanta dokument
Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Dan Hellman, Ragnar Lagergren, Cecilia Niklasson, Anna-Karin Weichelt och Ann-Sofie Wernersson

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Enligt sändlista Handläggare

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Norra Östersjöns vattendistrikt

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

2.2 Miljöproblem Övergödning

Vårtäff 22 april 2017

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Vad påverkar god vattenstatus?

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Instruktion finansieringsuppgiften

5 Stora. försök att minska övergödningen

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Referensgruppsmöte JordSkog

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenförvaltingen samråd

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Vad innebär vattendirektivet?

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Instruktion finansieringsuppgiften

Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer. Lars Collvin Råån

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde


Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Uppföljning av åtgärder

Vattenförekomsten Ivösjön

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Renare marks vårmöte 2010

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

Status spredt bebyggelse i Sverige

Ramdirektivet för f r Vatten

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Transkript:

Övergödning

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur Vattenväxter * Näringsämnen visar på God status * Syrgas och siktdjup visar på God status

Totalfosforhalt µg/l Nuvarande halt Glapp = behov av minskning Norm = 2 x referensvärde Referensvärde

Beting - övergödning Skalan - PLC5 områden istället för vattenförekomster! Från 150 vattenförekomster (119 delavrinningsområden) till 8 PLC5-områden 105-004 105-003 105-004 105-002 105-001 105-005 105-008 105-006 105-007

1. En samlad status för varje PLC5-område bestäms Stallbackaån 2. Skillnad mellan halten för God status och halten motsvarande samlad statusen = nödvändig haltreduktionen (µg/l), Lärjeån Gårdaån Sköldsån 3. Vattenflödet haltreduktion = utsläppsreduktionen av fosfor (kg/år) för God status Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status

Vänern Åtgärdsbehov Stallbackaån 3 204 5 340 kg/år 108-105 Slumpån nedre 2 410-4 018 kg/år 108-104 Slumpån övre 3 668-6 113 kg/år Göta älv 108-106 0 kg/år Gårdaån 1 225 2 041 kg/år 108-103 Grönån 984 1 640 kg/år Sköldsån 299-499 kg/år Lärjeån 548-913 kg/år Göta älv 108-107 0 kg/år Minskad belastning på havet om föreslagna åtgärder genomförs Totalfosfor: 7,6 ton/år; Totalkväve 106 ton/år

Område Stallbackaån 108-104 Slumpån övre 108-105 Slumpån nedre Gårdaån 108-103 Grönån Sköldsån Lärjeån 108-106 Göta älv 108-107 Göta älv Summa Samlad status Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God God Reduktionsbehov (kg TotP/år) 3 203 5 340 (4 272) 3 668 6113 (4 891) 2 410 4 018 (3214) 1 225 2 041 (1 633) 923 1 538 (1 231) 299 499 (399) 548 913 (731) 0 0 12 278 20 463 (16 370) * Förväntad effekt av genomförda åtgärder efter 2005 Återstående behov 829 11 449

Antropogen fosforbelastning i Göta älv 6% 11% 15% Enskilda avlopp Reningsverk Industri 8% Jordbruk-antropogen Dagvatten-antropogen 60%

Åtgärdsförslag Sektor och åtgärd Skattad åtgärdspotentia l Skattad effekt (kg/år) TotP TotN Kostnad (tkr/år) Våtmark 470 ha 3762 141 060 3 009 5 690 Vårbearbetning/fång gröda 0 ha Skyddszoner 400 ha 80 4400 719 1 439 Avloppsreningsverk, ARV 1 717-172 2 567 Enskilda avlopp 1 259-5 164 14 861 Industri 911 - - Summa 7730 145 000 9 155 25 932 68% av behovet

Åtgärd Ansvarig myndighet Styrmedel Uppdrag Grundl./ åtg. Våtmark Länsstyrelserna Information /Ekonomisk t Att prioritera och erbjuda aktivt våtmarksstöd till jordbruksföretag i områden med ytvattenförekomster som inte uppfyller eller bedöms vara i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormen god ekologisk ytvattenstatus på grund av övergödning. Fånggröda/ Vårbearbetni ng Länsstyrelserna Information Att prioritera sin rådgivning inom Greppa Näringen till jordbruksföretag som bedriver verksamhet inom områden med ytvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormen god ekologisk ytvattenstatus på grund av övergödning, Statens Jordbruksverk Juridiskt Att ändra verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om godkända grödor för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen, så att höstsäd inte längre räknas som godkänd gröda. Ändringen behöver träda i kraft senast den 1 januari 2011. Skyddszoner Länsstyrelserna Information Att prioritera sin rådgivning inom Greppa Näringen till jordbruksföretag som bedriver verksamhet inom områden med ytvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormen god ekologisk ytvattenstatus på grund av övergödning SGU Juridiskt Att genomföra en nationellt omfattande jordartskartering avseende åkermark, med syfte att ta fram kartunderlag som anger markens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor. Målsättningen med att ta fram detta kartunderlag är att möjliggöra mer riktade insatser till de områden i landet som förlorar mest fosfor genom ytavrinning och utlakning. Åtgärden behöver vara genomförd senast den 31 juli 2011. Statens Jordbruksverk Juridiskt Att med stöd av förordningen om miljöhänsyn i jordbruket, MB 12 kap, och i samarbete med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, fastställa föreskrift som ställer krav på funktionella skyddszoner intill övergödda vattenförekomster (vattendrag och diken) så att vattenmiljöerna intill vattenförekomsterna har ett permanent växtlighet med skog och gräs, så att läckaget från närzonen minskar och risken för erosion och ytavrinning minskar påtagligt. Avloppsrenin gsverk, ARV Länsstyrelserna Juridiskt Att se över och bedöma befintliga tillstånd för avloppsreningsverk som bedrivs med stöd av 9 kap MB, samt ta initiativ till omprövning av tillstånden i syfte att minska utsläppen av fosfor. Grundl. Enskilda avlopp Kommunerna Juridiskt/ Information Att prioritera sina väglednings- och tillsynsinsatser med avseende på frågor rörande övergödning till de områden inom respektive kommun där det finns ytvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormen god ekologisk ytvattenstatus på grund av övergödning. Insatserna behöver utformas så att samtliga enskilda avlopp har en hög skyddsnivå med avseende på utsläppen av kväve och fosfor. Grundl.